Hur möter branscherna eko-boomen? Ekologiskt lantbruk har kollat läget inför nästa år

Transkript

1 Hur möter branscherna eko-boomen? Ekologiskt lantbruk har kollat läget inför nästa år Efter en valhänt inledning har nu allt fler företag på allvar börjat arbeta med sitt ekologiska sortiment. Framför allt utmärker sig mejerierna, men även när det gäller kött och spannmål finns ett ökat engagemang. Alla företag som Ekologiskt Lantbruk har varit i kontakt med, ser en fortsatt ökad efterfrågan, både från offentliga aktörer och från handeln. Eftersom det redan råder brist på i stort sett alla råvaror, handlar det nu för företagen om att arbeta mycket aktivt för att inte bristen ska bli alltför stor, marknaden tappa fart och importen öka allt för mycket. Hur många producenter man lyckas locka inför nästa år återstår att se. Priset är den tydligaste signal som en lantbrukare kan få, och de flesta branscher är medvetna om att detta är ett viktigt instrument. Vi kommer med stor sannolikhet att få se stigande priser under nästa år. Om det är tillräckligt får framtiden visa. ANN-HELEN MEYER von BREMEN Scan räknar med att få in nya ekogrisar under Totalt räknar man med att slakta ca KRAV- eller EU-ekologiska grisar. GRISAR Fler nya grisar i slutet av nästa år Både efterfrågan och bristen på ekogrisar håller i sig och Scan räknar med att priset kommer att stiga ytterligare under nästa år. Scans marknadskampanj har varit lyckad och man räknar med att öka försäljningen i Sverige under nästa år, samtidigt som exporten till Storbritannien också ökar. Vi kommer att kunna sälja 100 procent av köttet och lite till, säger Billy Stridh som är tillförselansvarig för svin hos Scan. Den ökade efterfrågan har fått priset att stiga cirka 4 kronor, jämfört med hösten förra året. Konsumtionen av chark har stigit kraftig och nu vill man även ha tag i suggorna för att kunna använda dem till charkråvara. Under nästa år räknar man med att få in cirka nya grisar, men de flesta av dessa kommer i slutet av året och därför kommer det förmodligen att bli fortsatt brist under större delen av året. Enligt uppgifter har Scan en förväntan att komma upp i EU-ekologiska grisar och KRAV-grisar. Hur ska ni övertyga producenterna att satsa på ekologiska grisar? Det krävs att priset går upp och att spannmålspriset sjunker. Fortsätter vi att sälja 100 procent av köttet är det en förutsättning för ett bra pris till uppfödarna, säger Billy Stridh. NÖTKÖTT Fler slaktaktörer konkurrerar om för få djur Nya aktörer och ökad efterfrågan får det att röra på sig rejält när det gäller nötköttet. Scan har brist på djur och en priserna kommer att stiga under nästa år. Huddinge Kommun har på två år ökat sin ekologiska andel från knappt en procent till elva procent. I förskolan och skola ligger andelen på procent. Från årsskiftet blir man KRAV-certifierad och nu sitter projektledare Daina Måsviken och försöker säkra upp leveranser inför året. Det är inte särskilt lätt. Svårast har hon att få tag på mjölk, köttfärs, grytbitar och ägg. Det känns tråkigt. Vi har jobbat som sjutton för det här. Vi certifierar ju oss inte för att fortsätta köpa konventionella livsmedel, säger Daina Måsviken. Bland annat försökte hon få Scan att garantera leverans på 16 ton köttfärs under året, men Scan var tvungna att säga nej. Thomas Kjellin, försäljningschef för kött hos Scan, suckar, för Huddinge Kommun är inte den enda kunden som Scan har varit tvungen att säga nej till under den senaste tiden. Vi har tyvärr inte utrymme för några nya löpande affärer med kontinuerliga leveranser varje vecka. Vi kan leverera enstaka partier, men inte kontinuerlig leverans, säger han. Överskottet på KRAV-godkänt nötkött är borta. Scan säljer alla KRAV-godkända nötboskap som de får levererade. Och de skulle kunna sälja ännu mer. Nya leverantörer är på väg in, men vid sommaren kommer det ekologiskt lantbruk 10/2007

2 Fler företag som konkurrerar om de ekologiska djuren kommer att höja priset nästa år. troligen att bli kärvt igen. Vi kommer då att gå ut med kraftigt KRAV-tillägg under betesperioden för att stimulera till att lämna djur under sommaren, säger Runar Gustavsson, inköpschef för nöt och lamm hos Scan. Regionala koncept Förutom en fortsatt ökad efterfrågan, har också nya aktörer klivit in på nötköttsmarknaden. Olika regionala köttkoncept som Kaprifolkött, Gröna Gårdar, Bonnakött m fl har funnits ett antal år, men har de senaste åren ökat så pass kraftigt att de nu står för cirka 30 procent av den ekologiska nötköttsförsäljningen. Under hösten bestämde sig också Ugglarps Slakteri för att kliva in på KRAVmarknaden och presentera sin egen notering. Fler företag som märks på marknaden kommer sannolikt att höja priset, vilket redan har märkts. Scan valde exempelvis att inte sänka KRAV-tillägget under v 45 till 3,50, som man brukar, utan lhar legat kvar på 4 kronor. Priset kommer troligen också att stiga efter årsskiftet. Vi vet ju att fodret slår rätt hårt från årsskiftet och det kommer att påverka produktionskostnaden. Vi måste dock ha ut en sådan höjning i marknaden, och det jobbar vi med just nu, säger Runar Gustavsson. Men frågan är om priset inte måste upp ytterligare för att få igång en ökad produktion av nötkött. KRAV-tillägget har legat stilla rätt länge och ligger bara två kronor (på årsbasis) över Scans Gourmettillägg som går ut till köttrasdjuren. Två kronors skillnad kan tyckas vara ett väl litet incitament. Måste det inte till ett högre pris om det ska bli någon ordentlig fart på nyrekryteringen? Jo, så är det nog och i takt med att ekomarknaden blir mer konkurrensutsatt så kommer detta också driva priset uppåt, säger Thomas Kjellin. EU-ekologiskt Ugglarps Slakteri går in som ny aktör på den ekologiska nötköttsmarknaden när man tillsammans med Bergendahls satsar på EU-ekologiskt nötkött. Länge har det endast varit Scan och tidigare Swedish Meats som haft en prisnotering för ekologiskt kött, men nu blandar sig även Ugglarps Slakteri med i leken och går ut med en egen notering. Deras KRAV-tilllägg ligger på samma nivå som Scans, 4 kr, samt för lägre klassning (från O till P+) på 2 kronor. Skillnaden mot Scan är att man har ett bredare spann när det gäller viktklasser för den högsta klassen, vilket gör att även hondjur kan kvala in. Samtidigt så Ekologisk produktion har en positiv utveckling och vi jobbar hårt för att matcha dina foderbehov även i framtiden. Nu byter våra ekologiska foder namn till Sund och ingår i varumärkena för respektive djurslag. Även förpackningen är ny så leta efter Pullfor Sund när du köper foder nästa gång! har man högre nedre kvalitetsgräns för det högsta tillägget, O+. Ugglarps Slakteri gör tillsammans med Bergendahls en stor satsning på EU-ekologiskt nötkött. Under nästa år är det tänkt att nötköttet ska börja säljas i alla City Gross-butiker i landet. Nu slaktar vi 8 10 djur i veckan men målet under nästa år är att komma upp i hundra djur i veckan, säger Jenny-Ann Sundelöf, tillförselchef på Ugglarps. Kommer ni få tag på djuren? Jag hoppas det. Vi har haft möten med uppfödare och annonserat mycket, så jag tror att vi kommer att få in de djur vi behöver. Däremot kan hon inte säga något om priset kommer att höjas ytterligare. Jag vet inte om det är rätt pris nu och det är självklart viktigt att vi får en lönsamhet i produktionen för annars kommer vi inte att ha någon produktion, säger hon. Även Skövde slakteri annonserar nu stort efter leverantörer av både KRAV- och EU-ekologiska nötdjur. ekologiskt lantbruk 10/2007

3 Producenterna är rörliga just nu, och mejerierna är medvetna om risken att tappa leverantörer till någon annan förening som betalar bättre. MEJERI Rejäla ökningar av merpriset för att rädda volymer Norrmejerier har ruskat om övriga mejerier med sitt ekotillägg på 1,30 kronor vid nyår. För oss handlar det om vi ska vara med i den här affären eller inte. Vi kan inte stå utan en efterfrågad produkt gentemot våra kunder, säger Jan-Erik Noord på Norrmejerier. Ekomjölkspriset har inte någonsin tidigare stigit så här kraftigt som under det gångna året. När Skånemejerier i november tog ledningen med sin höjning till 95 öre, tog det bara någon dag innan Norrmejerier gick ut med hela 1,30 i ekotillägg. Även om man bland mejerierna menar att den norrländska situationen är speciell, med högre En maskin... flera fältarbeten Sådd, radhackning, gödningsmyllning, mm Gothia Redskap AB Borensberg, Sweden produktionskostnader för producenterna och att Norrmejerier har en liten andel ekomjölk, så har inte Norrmejeriers prishöjning lämnat någon oberörd. Flera mejerier är medvetna om att detta kan innebära att man tappar leverantörer till Norrmejerier. Visst är det så att det kan bli ett priskrig. Det är oroligt bland leverantörerna just nu, vilket även gäller den konventionella sidan, säger Trine Amundsen som leder Milkos arbete med ekomjölken. Skånemejerier, Milko och Arla Foods pratar alla om att de är medvetna om att priset är en oerhört viktig signal till bönder Tel Fax na att satsa på ekomjölk, om mejerierna ska klara av att leverera till sina kunder. För Arlas del handlar det också om att bönderna ska känna förtroende för att vi är ett företag som vill utveckla marknaden. Men visst är det också viktigt för oss att ligga med i toppen när det gäller priset, säger Ann Freudenthal, ansvarig för det ekologiska sortimentet hos Arla. Trine Amundsen på Milko menar att det inte bara är priset som ska avgöra om en mjölkproducent bestämmer sig för att ställa om till ekologiskt. Det kan inte bara handla om ekonomi. Det här är ett annat sätt att bedriva jordbruk och det måste alla var medvetna om när man fattar sitt beslut, men självfallet ska inte lönsamheten vara sämre, säger Trine Amundsen. Stor skillnad I dag är det stor skillnad mellan det lägsta KRAV-tillägget på 50 öre hos Gefleortens Mejeri till Norrmejeriers 1,30. Det blir så när mejerierna har brist på ekomjölken. Man riskerar att tappa marknad och det är bråttom att få fram mer ekomjölk, säger Per Blomquist, VD på Gefleortens Mejeri. Ekomjölken hos Gefleortens Mejeri har en andel på 8 procent. Mejeriet får sägas utgöra ett undantag bland övriga mejerier eftersom man aldrig haft brist på ekomjölk. Första januari höjer man dock KRAV-tillägget till 75 öre. Anledningen är att man tänker konvertera sin ekologiska minimjölk till lättmjölk, som man tror kommer sälja mera, samt att man vill kunna vara mer offensiv i sin marknadsföring än vad man varit tidigare. Ett samlat intryck är att mejerierna tror på en fortsatt växande marknad, både inom handeln och offentlig sektor och att detta i kombination med en knapphet på mjölk gör att vi med stor sannolikhet kommer att få se fler prishöjningar under nästa år. Från en del lantbrukare hörs också krav på att frikoppla priset på ekomjölken från priset på den konventionella mjölken och i stället mer låta marknaden sätta priset. Det är en tanke som inte är främmande för flera mejerier. Det kanske är något man får tänka sig. Nu har det hänt så mycket under kort tid att det nog inte är alla som vet hur man ska agera i den här nya situationen, säger Per-Olof Jonsson, produktchef på Skånemejerier. Marknaden måste betala Alla mejerier pratar om att det är viktigt att prishöjningarna också betalar sig. Visserligen ger större volymer en högre nyttjandegrad och därför också bättre lönsamhet. Men det måste också gå att ta ut prishöjningen av kunderna. Enligt A C Nielsen är det fortfarande bara 15 procent av kunderna som är beredda att betala för ekologi, och vi ser ingen jätteökning i butikerna på samma sätt som framställs i media. Ska vi kunna få upp priserna rejält, måste vi kombinera eko med andra värden eller egenskaper som kunderna efterfrågar. Eko står för naturlighet för oss, säger Ann Freudenthal på Arla. Skånemejerier, som sedan tidigare har en hälsoprofil, ser att just kombinationen eko och hälsa är bra. Den ekologiska Pro 8 ekologiskt lantbruk 10/2007

4 Viva som man lanserade under hösten har hittills varit lyckad. Skälet till Norrmejeriers kraftiga prishöjning är att man bestämt sig att 2011 ha en andel på 10 procent ekologisk mjölk. Vi kommer att klara att förse våra kunder under 2008 om de offentliga kunderna kommer i lagom takt, men det handlar om att vi ska klara det framåt också. Det här är väldigt tydligt drivet, även från konsumenthåll, både när det gäller befintliga produkter och att man vill ha fler produkter, säger Jan-Erik Noord, chef för producenttjänsten hos Norrmejerier. Den höjning som ni har gjort är kraftig, räknar ni hem affären? Det centrala är att ha en affär överhuvudtaget. Vi kan inte stå där och inte ha en efterfrågad produkt. Det finns egentligen inget alternativ för oss, vi måste ha ekomjölken. Kan vi sedan också utnyttja råvaran väl, så ser vi att det finns ekonomi i det. Rydström har vi gjort för att visa att vi har stora ambitioner för ekomjölken. Vi är ju redan idag störst i världen på ekologisk mjölk och ekologiska mejeriprodukter, säger Ann Freudenthal. Arla har under hösten löst sin brist genom att erbjuda dansk ekologisk mjölk som ett alternativ till konventionell mjölk till offentliga storhushåll. Under senhösten och vintern får Arla in de 37 nya leverantörer och deras 20 miljoner kg mjölk som man så väl behöver. Arla vet också att det kommer att bli en viss ökning under nästa år. Mejeriet har också planer på att ta fram en rad olika nya produkter, beroende på hur långt råvaran räcker, men man är inte främmande för att använda dansk ekologisk mjölk för att produktutveckla vissa varumärken som inte ligger under Arlakon. Skånemejerier kommer inom kort att få in tre nya leverantörer som tillsammans har ett par miljoner kg ekomjölk och löser därmed sin akuta brist. Framåt sommaren är dock läget betydligt mer osäkert. Förutom att uppmana mjölkbönderna att producera mer mjölk, har Skånemejerier också löst sin brist genom ett samarbete med danska Thise Mejeri. Vi har inget utrymme för att lansera nya produkter och därför har vi inlett samarbetet med Thise Mejeri. Vi kommer att lansera en rad olika syrade produkter från dem, säger Per-Olof Jonsson, produktchef på Skånemejerier. Och ett tredje sätt är givetvis att locka till sig leverantörer från andra mejerier. Vissa sådana trevanden görs, men hur stor huggsexan kommer att bli om de ekologiska mjölkbönderna återstår att se. En sak är dock säker vinden blåser åt rätt håll för ekoproducenterna. Satsar på värvning Alla mejerier jobbar nu mycket aktivt på att få fram mer ekomjölk. Milko bedriver ett antal aktiviteter, framför allt för att övertyga bönder som redan har ställt om marken, men inte djuren. Under nästa år kommer man bl a att anordna informationsträffar på ekologiska mjölkgårdar tillsammans med rådgivare från länsstyrelsen. Från 1 februari kommer också mejeriet i Sundsvall att kunna ta emot KRAV-mjölk, och då är alla Milkos mejerier KRAV-godkända. Vid årsskiftet får man in en rad nya leverantörer som gör att man ökar sin andel från 6,5 till 7,2 procent. Jag hoppas att vi inte ska behöva ställa några produkter under nästa höst, som är den kritiska perioden. Under den gångna hösten hade vi bara några enstaka sådana tillfällen, säger Trine Amundsen. Arla har under hösten lagt in en rejält högre växel för att få in mer ekomjölk. Vi jobbar nu med eko inom Arla på alla bredder, från vision till volymmål inför nästa år. Reklamkampanjen med Elin Stockholms Butikskött har under hösten visat att de omöjliga KRAV-lammen mycket väl går att sälja. LAMM Ny aktör tar över där Scan misslyckats Det går att sälja ekologiskt lamm. Stockholms Butikskött har under hösten börjat sälja färdigstyckat lamm från Gotland till ett 40-tal butiker i Stockholm och räknar nästa år med att dubbla försäljningen. Försäljning av lamm i allmänhet och ekologiskt lamm i synnerhet, har varit en trög historia. Ett problem som brukar lyftas fram är att tillgången är ojämn, mycket lamm på hösten och betydligt mindre på våren. Även om Scan kraftigt har ökat sin försäljning av KRAVmärkt nötkött och griskött, så går det betydligt trögare med lammen. Stockholms Butiks kött har dock gjort en satsning på KRAV-märkt lammkött. Under hösten startade man tillsammans med ekologiska nötoch lammuppfödare ett koncept som man kallar Gotlands Eko. Köttet säljs till ett 40-tal butiker, främst Coop, i Stockholm och försäljningen har hittills gått mycket bra. Vi har styckat och sålt djur i veckan och vi skulle kunna sälja minst det dubbla, säger Thomas Östlund, VD för Stockholms Butikskött. Förutom att kombinationen av ekologiskt och lokalt, som ändå Gotland får anses vara ur Stockholmsperspektiv, så är en annan framgångsfaktor att man valt att leverera lammen färdigstyckade i boxar. Stockholms Butikskött styckar lammen i sex olika detaljer, vilket också gör att man kan erbjuda fler detaljer än vad som annars finns i butikerna. Även på nötsidan går försäljningen bra. I dag säljer man 10 djur i veckan och räknar med 25 djur nästa år. Det här ligger i tiden och är här för att stanna. Genom den här satsningen, framför allt på lamm, så känner vi att vi ligger i framkanten, säger Thomas Östlund. foto: lena karlsson ekologiskt lantbruk 10/2007 9

5 Höga priser på konventionell spannmål gör det svårare att rekrytera nya ekoodlare. SPANNMÅL Rörlig marknad till fördel för odlarpriset men ökar osäkerheten Kommande års konventionella och ekologiska spannmålsmarknad kommer att bli svängigare. Det beror på ökad förbrukning av spannmål i världen och små världslager. Så länge det är tomt i världslagren så har vi en mycket rörligare marknad till odlarens fördel, säger Anneke Svantesson, produktmarknadschef för ekologiskt spannmål hos Lantmännen. Inför nästa år förväntar sig Anneke Svantesson en brist på ekologisk spannmål, vilket kommer ge en bra förhandlingsposition och möjlighet att ta ut bra priser på marknaden. Golvet, i form av konventionella priser, är inte längre platt utan guppigt och det gäller att undvika svackorna. Att marknaden är hög innebär inte att det ställs mindre krav på hur man agerar framöver. Tvärtom, nu måste vi ha järnkoll på vad som händer både i den konventionella och ekologiska marknaden för att agera, säger Anneke Svantesson. Rekordpriser på ekologiskt för skörd 2007 beror just på kombinationen av skyhöga konventionella priser och en riktigt bra efterfrågan på ekologisk spannmål. För v 42 betalade Lantmännen 3,20 för höstvete och fodervete, mot 1, Rågen låg på 3,20 (1, ), oljeväxter på 5,10 (3, ) och baljväxter på 3,50 (1, ). Svårt med nyrekrytering Anneke Svantesson håller det för sannolikt att premierna för ekologisk spannmål blir bra några år framöver. Det beror bl a på att Sverige och Västvärlden tappar och har svårt att rekrytera ekoodlare på grund av ett högt konventionellt spannmålspris. Samtidigt ökar efterfrågan på ekologisk spannmål. Starkast ökar foderspannmål och proteingrödor på grund av en ökande animalieproduktion. Förutom att Anneke Svantesson vill ha fler odlare, så rekommenderar hon också djuruppfödare att odla mer proteinfoder själva, eftersom det finns stor risk att det kommer att bli brist på detta. Bra priser på ekovete och havre, får odlare att hoppa över mer riskabla grödor som baljväxter. Jag rekommenderar spannmålsodlarna att odla en blandad korg av grödor så att vi håller alla våra kunder igång. Det är svårt att säga hur det går med foderspannmålen. Hittills har situation i Europa räddats genom import från bland annat Kazakstan och länder i östra Europa, där intensiteten i konventionell odling är lägre och steget till ekologisk produktion kortare. Vad gör ni på Lantmännen för att övertyga fler odlare om att de ska ställa om? Vi vill ha fler odlare, men det är priset och villkoren som måste övertyga. Vi har aldrig kört några politiska rekryteringskampanjer. Varje odlare måste ju göra det som är bäst på det egna företaget, säger Anneke Svantesson. Fast i kontraktet Börje Fredriksson på Storegården i västgötska Kestad är en av de odlare som tycker att Lantmännen kunde visa ett större intresse för den ekologiska spannmålsodlingen. Själv sitter han fast med ett treårskontrakt för höstvete med ett garanterat Årets julläsning ute nu! Grönsaks- & blomsterfrö Pluggplantor blommor och många tillbehör Brukar Du inte få katalogen, beställ den NU! Mogatan 6, Helsingborg, Tel Fax info@olssonsfro.se 10 ekologiskt lantbruk 10/2007

6 minsta pris på 1,50 och ett högsta pris på 2,20, samtidigt som priset nu är uppe på 3,20. Vad har bonden eller Lantmännen, som är böndernas företag, för intresse av att ha ett maxpris? Det borde ligga i Lantmännens intresse att bönderna också tjänar pengar. Lantmännen måste inse att ekologisk odling kräver en annan långsiktighet. Jag kan bli konventionell i morgon om jag vill det, men det tar två år för en konventionell att bli ekologisk. Jag skulle vilja se lockpriser och att Lantmännen också vågar ta en risk för att fler odlare ska ställa om. I dag finns det risk att man i stället slutar odla ekologiskt, säger Börje Fredriksson. Han är också kritisk till den bristande marknadsinformationen som han tycker är ett tecken på att Lantmännen inte på allvar arbetar med detta. Anneke Svantesson bemöter kritiken med att det inte var någon som för ett år sedan, när treårskontrakten skrevs, visste hur priserna skulle rusa i höjden. Treårsavtalen är en typ av terminsavtal. Det har varit odlarens eget val att skriva ett sådant avtal eller ett vanligt poolavtal med öppet pris. Vi har ställt ut ett erbjudande som odlare frivilligt kunnat ta eller lämna. Lantmännen har i sin tur sålt på exakt samma villkor till kund och är bunden av det priset till både köpare och säljare. Hon säger också att även många konventionella odlare har säkrat tidigt i marknaden på relativt blygsamma terminspriser, så detta är inget unikt för just de treåriga ekologiska avtalen. Många odlare fokuserar på höstens höga priser på konventionellt spannmål, men så kan man inte jämföra. Många konventionella odlare har heller inte lyckats pricka topparna, utan fått betydligt lägre priser, säger hon. Rörlig marknad Däremot så tror hon inte att det kommer att bli aktuellt inom den närmaste tiden att skriva nya treårskontrakt, helt enkelt därför att det troligen blir svårare att hitta ett prisintervall som både köpare och säljare känner sig bekväma med. När det gäller marknadsinformationen så läggs korta marknadsrapporter regelbundet ut på Lantmännens hemsida, Den rörliga marknaden kommer dock att öka behovet av marknadsinformation. Vi kommer att informera bättre om priserna, men jag kan inte ställa ut priserna skarpt som de konventionella gör. När Lantmännen ställer ut spot- och terminspriser på konventionell spannmål är det erbjudanden som är obegränsade. För att det skall fungera behövs det antingen en fysisk marknad att sälja på motsvarande pris i direkt, eller en börs att säkra på. Den ekologiska marknaden är helt enkelt för liten och för ojämn för att detta skall fungera. Aktiviteten på ekomarknaden sker mer i perioder. I bristsituationer, som i år, vill kunderna ofta köpa en stor del av sitt årsbehov tidigt. Positivt är nu att ekomarknaden har blivit större, vilket gör att det också finns en eftermarknad, säger Anneke Svantesson. Lantmännen har också anställt en ny person som ska ansvara för planering och styrning av ekologisk spannmål. Han heter Krister Linnarsson och jobbar i varuflödesteamet på spannmålsdivisionen. Vi vill ha fler odlare, framför allt när det gäller produkter som inte är så vanliga i den ekologiska odlingen, som sallat, kål och det som odlas i växthus, säger Frans Brozén på Samodlarna. Den ekologiska grönsaksodfoto: andré maslennikov En bromskloss för de ekologiska grönsakerna är att det saknas samordning kring packning och distribution för hela Sverige utom Gotland. GRÖNSAKER Höga spannmålspriser lockar odlarna mer än grönsakerna Försäljningen av ekologiska grönsaker har ökat med cirka 30 procent i år, och den ökningen förväntas bli ännu större under nästa år. Fler ekologiska grönsaksodlare behövs. Den ekologiska rödlöken tog slut redan i oktober, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Samodlarnas försäljning av rödlök har ökat med hela 500 procent under året. Hur det går med potatisen och rotfrukterna fram på vårkanten återstår att se. Generellt har grönsaksförsäljningen stigit med 30 procent. lingen kommer att öka nästa år, men det är fortfarande ingen riktig fart i omställningen. Frans Brozén menar att det beror på flera faktorer, bl a finns en osäkerhet hos odlarna. Det är inte så länge sedan som det var dåliga priser på ekologiskt. Höga spannmålspriser lockar också odlare, i stället för grönsaker som är en mer riskfylld och tidskrävande odling. En bromskloss är också att det saknas en samordning kring packning och distribution på fastlandet. På Gotland har vi ett sådant system som fungerar bra. Vi inom Samodlarna hjälper gärna till med att få igång något, säger Frans Brozén. Även om priserna har varit bra i år, menar han att en odlare inte kan bygga sin kalkyl på dessa höga priser. Han skulle också gärna se att handeln inte gör så stora procentpåslag som sker i dag. Det kan inte vara vettigt att ett kilo potatis, som odlaren får 7 7,50 kronor för, ska kosta kronor ute i butiken. Handeln gör en större vinst på ekologiskt än på konventionellt och det kan inte vara meningen, säger han. ekologiskt lantbruk 10/

7 Nu byggs det dock nya hönsstallar för fullt och en uppskattning är att det rör sig om ungefär hönsplatser. De som bygger satsar på större flockar, från och uppåt, och befintliga bygger också ut. Två kronor till skulle äggproducenterna behöva för att täcka de ökade foderkostnaderna, och en höjning är på väg lovar Svenska Lantägg. ÄGG Nya regler för stallarna har fått många nya att satsa Försäljningen av KRAV-ägg har ökat kraftigt och bristen är nu stor. Priserna fortsätter att stiga, samtidigt som en rad nya producenter är på väg in. Det är tufft för de ekologiska äggproducenterna just nu. Visserligen har priset stigit med cirka 2 kronor kilot under hösten, men enligt Roland Ivarsson, ordförande i Föreningen för ekologisk fjäderproduktion, täcker inte detta de ökade foderpriserna. Vi skulle behöva minst två kronor till, säger han. Han upplever också att packerierna inte jobbar med eko på samma aktiva sätt som exempelvis mejerierna. Samtidigt som det finns ett starkt intresse från exempelvis mindre helt ekologiska butiker och även mindre grönsaksgrossister, väljer allt fler producenter att starta egna packerier. Jag förstår dem, men ser det samtidigt som en olycklig utveckling, för packerierna är bra på att packa ägg och har en hög livsmedelskontroll, säger Roland Ivarsson. Fortfarande har branschen inte löst uppfödningen av unghönan. I dag finns bara en liten uppfödare som föder upp ung hönan enligt KRAV-reglerna. Vi tror ju att vi får starkare och mer vana höns om de redan som unghöna är vana vid dagsljus och grönbete, säger Roland Ivarsson. Under året har det också blivit tillåtet att avskilja flockarna med nätväggar i stället för hela väggar, något som ger en lägre investeringskostnad per hönsplats. Detta ger olika prisbilder hos producenterna och jag är också rädd att vi kommer att få svårt att försvara nätväggarna gentemot konsumenterna, säger Roland Ivarsson. Det tyder på att branschen ändå har en viss framtidstro? Ja, nätväggarna ger som sagt lägre investeringskostnader för dem som bygger nu, men sedan hoppas man också på högre äggpris. Och äggpriset kommer att stiga, förmodligen före årets utgång. Det beskedet ger Håkan Andersson på Svenska Lantägg, som är marknadsledande på KRAV-ägg. Företaget säljer drygt hälften av alla ekologiska ägg i landet. Han bedömer att efterfrågan är så pass stor att man skulle kunna sälja nästan 30 procent mer ägg redan i dag, vilket motsvarar cirka ton. Svenska Lantägg är inte ensamma i sin situation. Det råder underskott även hos de andra packerierna. Hur högt blir priset? Det kommer att bli en kraftig höjning, men samtidigt är KRAV-äggen redan i dag dubbelt så dyra som vanliga ägg och frågan är hur mycket mer som konsumenten är beredd att betala. Samtidigt så måste vi se till att producenterna får en lönsamhet. Det är en svår balansgång, säger Håkan Andersson. 12 ekologiskt lantbruk 10/2007