Getskär 1-5. Ja, flera 8 % 46%

Transkript

1 Förutsättningar för verksamheten Förskola Budget Avdelningar Barnens ålder Antal flickor Antal pojkar Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % Antal lärare/förskollärare Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Getskär Ja, flera 8 % 46% ja ja Bra kontinuitet i befintlig personalgrupp, Medel-hög socialklass, hög närvaro bland barnen. Flera barn som slutar efter ett år eller en termin då de fått plats på förskola närmare hemmet påverkar organisationen. 1

2 Terminsuppföljning - juni Skolutvecklingsplan Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Prioriterade mål för Getskärs förskola Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö. Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. Förbättringsområden utifrån uppföljningen ht 15: 1. Gemensam plattform för språkutveckling saknas. Vi inför Före Bornholms modellen på hela förskolan. 2. Barns inflytande behöver lyftas fram. Mål 1, språkutveckling: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Beskrivning av enhetens arbete: All personal har läst boken Före Bornholms modellen samt deltagit på APT med specialpedagog Anna- Pia Hector Sandell för att implementera arbetssättet med barnen. Man har också tydliggjort behovet av högläsning varje dag, dagliga samtal med barnen samt erbjuda barnen fri lek varje dag. Man har haft bokdagar då barnen tar med sig bok hemifrån och inspireras och uppmuntras till att läsa. Man har fått nytt liv i flanosagor till samlingen och vid behov har man delat upp barnen i ålder. Mål 2, barns inflytande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Beskrivning av enhetens arbete: Personalen kartlade att barnen ofta var osäkra på vad de ska ha på sig när de går ut. Barnen frågade ofta mer än en gång vilka kläder de skulle ta på sig. Här ville man att barnen ska få vara med och påverka mer och känna sig mer självständiga. Praktiskt då årstiden har varit tillåtande att få känna själva. Visar det sig att det t.ex. var för kallt med en tunn jacka så finns alltid möjlighet att ändra sig. Många barn har uttryckt en önskan om att få hitta på mer saker utanför gården t.ex. gå till skogen, en annan lekplats och havet. Här har personalen lyssnat in barnens önskemål och vid flera tillfällen planerat aktiviteter utanför gården. 2

3 Bland de yngsta barnen kartlade personalen att barnen ville ta mat själva, exempelvis smöra sin smörgås själv, men att man som vuxen ofta var snabb med att hjälpa till. Personalen bland de yngsta barnen upplevde även att barnen inte hade så mycket inflytande i samlingarna, så där blev fokus att alla barn ska ges möjlighet att få vara med att planera/välja något innehåll i samlingen genom att följa med in i det spännande samlingsförrådet. I den mån barnen vill ska dom få hjälpa till att genomföra samlingen. Man har även arbetat med talstenen, att det barn som håller i stenen har talutrymmet, oc de andra ska träna sig på att lyssna på sin kompis. Beskriv vad enheten har uppnått Mål 1: Barnen visar stort intresse för rim och ramsor efter en kort tid med Före Bornholms modellen. Barnen går själva fram till tavlan och "läser" ramsorna och sjunger sångerna. Många barn försöker ljuda ihop bokstäver till ord, och de skriver mycket och frågor hur olika ord/namn stavas. Man upplever att barnen har ett rikt ordförråd och kommunicerar mycket med varandra, vilket har lett till få konfliktsituationer i barngruppen. Personalen ser att de kommunicerar med varandra istället för att slåss/puttas. Hos de yngsta barnen har man sett goda resultat då man delat gruppen i språksamlingarna. De stora barnen har lättare att koncentrera sig när de är i en mindre grupp med jämnåriga. Barnen tyckte att samlingen har varit spännande och de har varit delaktiga, och pratat och uttryckt känslor för flanosagan "Sagan om den lilla gumman". Flera av barnen återberättade flanosagan i leken efteråt Genom att vi delat in barnen i två grupper visade det sig att flera av barnen tog chansen och vågade ta plats att uttrycka sig i samlingarna. Generellt upplever pedagogerna att det har varit en lärorik period för barnen, de har uppskattat språksamlingarna och känner sig trygga i upplägget med mycket återupprepning. Genom att sätta ord på de olika sakerna i sagan har barnen fått ett igenkännande och även ordförståelse. Ett kvitto på att samlingarna har effekt är att barnen har börjat kalla pedagogerna vid namn istället för fröken. Detta då namn har en central betydelse i samlingarna och barnen har varit nyfiken på vad deras fröken egentligen heter Mål 2: Pedagogerna upplever att de äldsta barnen har blivit mer självständiga och trygga i att kunna ta egna beslut vad gäller klädseln. Det är ok att välja fel, det är ju bara att ta på en extra tröja om man fryser. När man på de yngsta avdelningarna satt luppen på måltiderna blev personalen bättre på att låta barnen prova och uppmuntra mer till att kunna själv. Att inte slentrianmässigt hjälpa till. De yngsta barnen har fått hålla i en egen samling med hjälp av pedagogerna där de fått gå in välja saker som symboliserar sånger de vill ha med. Detta gör att även de barn utan ett talande språk kan vara delaktiga och få inflytande. Sedan har de fått sitta på frökenplatsen och välja vem som ska knacka på väskan. Genom detta har barnen fått prova på att vara i centrum inför hela avdelningen. Några fann sig i rollen medan andra behövde mycket stöttning, men alla tyckte det var spännande och roligt och växte med uppgiften och kände sig stolta. Vi har sett att det ökat intresset för att sjunga och att i smågrupper och ensamma leker de sångsamling. Barnen har även fått träna på att lyssna och visa respekt inför sina kompisar. Barnen har visat stort tålamod och blivit bra på att vänta på sin tur. Beskriv vad enheten behöver förbättra Mål 1: Hela förskolan behöver fortsätta med att arbeta med Före Bornholms modellen. Det är en 3

4 metod som bygger på upprepning och systematik, och inte något man bara plockar fram ibland. Det finns alltid en stor risk att man tappar fart i det här arbetet, men forskningen visar att det är uthållighet och systematik som gäller. Vi behöver också fortsätta att utmana barnen språkmässigt varje dag i kommunikationen mellan barn och vuxna, speciellt då det är en källa för att minska konflikter. Mål 2: Vi behöver hitta fler tillfällen där barnen kan bli mer delaktiga och få bestämma t.ex. samlingarna, aktiviteter mm. Vi behöver också hitta metoder att göra barnen mer medvetna om att de har möjlighet att få bestämma mer och vara delaktiga i avdelningens planering. Detta skulle kunna ske genom att barnen turas om att vara med en stund varje måndagsplanering för att lyssna in barnens önskemål. Pedagogerna uttrycker att deras intresse för barns inflytande väckts efter fokusområdet och att man behöver arbeta mer med dessa frågor. Övrigt att förbättra: Till hösten är pedagogernas tanke att arbeta mer med interkulturellt arbete genom att när barnen kommer tillbaka från en resa (de gör flera resor per år) uppmärksamma landet mera. Titta på kartan och ta fram fakta kring landet. Fråga köket om man kan få testa någon maträtt ifrån det landet. Förskolan har några barn med annat modersmål och pedagogerna har försökt lära sig lite fraser på dessa språk. När det gäller förskolans tvärgruppsarbete i Grön flagg (se beskrivning längre fram) var de yngsta barnen till en början otrygga och förstod inte riktigt vad som skulle ske trots att pedagogerna förberedde dom. För de större barnen blev grupperna ibland förstora för att det skulle bli en bra undervisning. Det positiva var att de fick träffa de andra barnen och pedagogerna i huset, och ett rikt utbud av undervisning. Generellt anser de yngsta barnens pedagoger att de små barnens tid för arbete i tvärgrupper kommer, de behöver bygga upp tryggheten på sina egna avdelningar. Treåringarna behöver dock mer utmaningar så för dom fungerar tvärgrupperna bra. En effekt av arbetet med Grön flagg är att pedagogerna ser en större medvetenhet hos barnen om vatten och vad man kan göra för att minska nedskräpningen osv. Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Hela förskolan har haft samma fokusområden i det systematiska kvalitetsarbete, den första perioden har det varit språk och kommunaktion och den andra perioden har det varit barns inflytande. Det är bara kring dessa områden man har dokumenterat, vilket har gett ett bra fokus i dokumentationsarbetet. Arbetet med Grön flagg har dokumenterats på Grön Flaggs egna portal. Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Förutom att den nya likabehandlingsplanen har lyfts på APT, har man uppmärksammat språkets betydelse för att lösa konflikter. Att använda språket för att berätta hur man känner sig (ledsen, arg...) och för att sedan komma fram till en lösning. Getskärs förskola har en gemensam konflikthanteringsmetod för att barnen ska känna igen sig på alla avdelningar. Vi arbetar mycket med hur vi ska bemöta varandra, tänka sig in i andras situation och respektera varandras åsikter så länge de inte sårar någon. På en avdelning hände en del konflikter, vilket gjorde att personaltätheten ökades där under 4

5 morgontiden. Då blev det bättre då barnen fick ett bättre mottagande på morgonen, och pedagogerna kunde strukturera upp arbetet bättre. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Förskolan har haft fokus på Språkplanen. Men man har även arbetat med enkel vardagsmatematik så som lägesord, former, mängd, vikt och antal, jämförelser genom att baka in detta på ett lekfullt sätt i aktiviteter. En avdelning har fått ett nytt barn från Finland som är tvåspråkig. Barnen ställer många frågor bl.a. om vad som finns i Finland, hur man säger olika ord på finska. När man i samlingen räknar antal barn vill de gärna höra hur man räknar på finska. Alla har fått lära oss hej och hej då på finska. Ett annat barn har pedagogerna mött genom att vid behov prata svenska och engelska då barnet är tvåspråkigt. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens plan för övergångar och överlämningar Några barn ska sluta hos oss för att börja på sina förskolor närmare hemmen, och då följer vi kommunens plan för överlämningar mellan förskolor. Annars löper samarbetet med Stora höga skolan på, våra blivande förskoleklassbarn har gått dit. Beskriv hur enheten har arbetat med handlingsplanen för Grön Flagg Förskolan har arbetat aktivt kring temat vattenresurser varje vecka med olika tvärgrupper i huset. Barnen har fått uppleva och lära sig om vattnets olika faser, flytande (vatten), fast (is) och gas (ånga) Barnen har även fått uppleva vatten med sina sinnen. smakat på salt, sött och bubbelvatten, samt fått känna på varmt, kallt och ljummet vatten. Man har undervisat om vattnets kretslopp, spara och slösa vatten, experiment med vatten och blommor, färga tulpaner, vad som sjunker och flyter i vatten, nedskräpning mm. Vatten är ett tacksamt ämne att arbeta med. Som avslutning på temaarbetet i Grön flagg hade hela förskolan en loppis av och för föräldrarna, där alla intäkter gick till ett vattenprojekt, Wateraid. Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Alla i personalen har läst boken Före Bornholms modellen för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Specialpedagog Anna-Pia Hector Sandell var här på ett APT och pratade om språkutvecklande arbetssätt samt introducerade Före Bornholms modellen. Tre förskollärare går Handledarutbildning för förskollärarstudenter på högskolan Väst. TAKK Föreläsning om Mindfulnes och stresshantering på studiedag som ett led i arbetet kring medarbetarenkäten. Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Pedagogerna har kunnat genomföra de aktiviteter man planerat för på ett bra sätt. Se resonemang kring detta i förskolechefens analys nedan. Pedagogerna upplever att man har haft har haft lugna och harmoniska barngrupper som varit härliga att samarbeta med. En avdelning har haft vikarie under terminen vilket har lett till större ansvar på de två ordinarie pedagogerna samt en liten oro i barngruppen till och från. Det påverkar även organisationen 5

6 när barn som placerats på Getskär får plats på sin förskola närmare hemmet efter en termin eller två. Barngrupperna blir lite ojämna och det blir många nya inskolningar. Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Jag känner igen mig i pedagogernas beskrivning av arbetet och förbättringsområden. När det gäller vårt språkutvecklande arbetssätt är det skönt att vi nu har en gemensam plattform att stå på. Det blir en tydlighet och jag upplever att pedagogerna känner större säkerhet i arbetssättet när man vet att man arbetar utifrån en metod som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Man kan vila på det. Det har också lyfts för mig flera gånger att det är så bra att man kan arbeta med språksamlingarna även om man har vikarier, då materialet redan är klart att använda. För mig blir det nu viktigt att se till att alla fortsätter arbeta med språksamlingarna för att få den systematik och upprepning metoden kräver. Jag ser även att det interkulturella arbetssättet behöver synliggöras mer, och här tänker jag att våra förste förskollärare kan kommaväl till hands. Att se att interkulturellt arbetssätt även kan handla om kulturer inom den svenska kulturen, så vi inte fastnar vid att vi har dåligt med olika etniciteter representerade på förskolan. Även genusfrågan behöver bli aktualiserad igen. Idag tycker många att man är duktig på det här med genus, och det är ett litet varningstecken i sig enligt mig, för det är först när man vet vad man ska leta efter som man hittar det man kan förbättra. Jag ser fram emot höstens föreläsning med Christian Eidevald, den tillsammans med hans bok tror jag blir en bra startsignal för att öka medvetenheten kring genus och jämställdhet igen. Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse Vi har sedan ett par år tillbaka nu arbetat gemensamt med det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Det innebär att vi inför varje målområde, som är tre månader, har en uppstart på APT där vi tolkar den del av läroplanen som är aktuell tillsammans, samt att vi bestämmer ett gemensamt fokus för dokumentationen i Pluttra. Det här har börjat sätta sig bra hos pedagogerna nu, och man upplever det som positivt och tydligt att ha ett bestämt fokus för sitt systematiska kvalitetsarbete. Fördelen för mig som chef när vi har gemensamma fokusområden på förskolan är att det blir enklare för mig att följa upp arbetet, och även se vad man arbetar med ute på avdelningarna direkt, inte bara när utvärderingarna kommer. Jag känner mig mer delaktig i det dagliga arbetet på det sättet vilket är tillfredställande. På Getskärs förskola kan jag hålla nere antalet barn i en av barngrupperna för att jag har fler barn i behov av särskilt stöd där. Detta har varit mycket värdefullt för arbetet som bedrivs där, man har en extra utmaning i att arbeta inkluderande, vilket jag ser att man blir bättre och bättre på hela tiden. Att ha flera barn i behov av särskilt stöd är inte bara berikande för aktuell avdelning utan för hela förskolan. Skolverkets kriterier för god kvalitet i förskolan handlar bland annat om andel förskollärare, kompetens samt gruppstorleken, och jämför jag med dessa faktorer borde Getskärs förskola har en något lägre kvalitet på verksamheten jämfört med de förskolor som har 2/3 förskollärare på avdelningarna. Under vårterminen har jag haft lite färre förskollärare än snittet, 46 % har varit förskollärare och resterande barnskötare. Detta har jag organiserat så att det är en förskollärare på varje avdelning på två avdelningar samt två förskollärare på resterande två avdelningar. Jag har dock lite färre barn i grupperna samt mycket kompetenta och erfarna barnskötare i övrigt, vilket väger upp kvaliteten något enligt mig. Det märks dock direkt när en avdelning inte har samma kompetens, som på den avdelningen där jag haft vikarie inne, att då ska det inte mycket till innan det blir lite svajigt. Avdelningen bredvid har 6

7 då fått stötta upp en del, vilket även påverkar dom såklart. Vårt gemensamma arbete med det systematiska kvalitetsarbetet ser jag som en faktor som höjer kvaliteten, då den synliggör och riktar fokus på ett område i taget, och förhoppningsvis minskar stressen hos pedagogerna. Det blir något att hålla i även om man är ensam förskollärare på avdelningen. Summan av dessa faktorer får mig att göra en bedömning att Getskärs förskola har en god kvalitet på verksamheten i stort, men att fler förskollärare behövs, man är i ett sårbart läge annars om någon skulle sluta. Tre av mina förskollärare läser på handledarutbildningen, vilket kommer att berika verksamheten ytterligare framöver. De VFU studenter som är knutna till oss bidrar också till att mina förskollärare får reflektera över varför de gör som de gör och sätta ord på sin tysta kunskap. Under våren har jag tack vare statsbidraget för färre barn i barngrupperna kunnat utöka personaltätheten på yngrebarns avdelningarna, vilket har gjort att man har kunnat dela upp barnen mer. Förskolans lokaler tillåter att man delar upp barnen i mindre grupper i olika rum, vilket är värdefullt. Getskärs förskola kommer kunna ta del av Statsbidraget för minskade barngrupper i höst, vilket ska bli spännande att se effekter av, den här gången kan jag hålla nere antalet barn bland de yngsta, och inte bara öka personaltätheten. Våra familjer kommer generellt från höga socioekonomiska förhållanden och barnen har hög närvaro på förskolan, ofta långa dagar då vårdnadshavarna pendlar. Detta gör att vi behöver ha personalbeläggning under hela dagar, alla veckan dagar. En styrka som jag upplever att mina pedagoger har, det är att de planerar verksamheten utifrån att alla barn ska vara närvarande. Skolverket har lyft fram att många förskolor planerar sin verksamhet utifrån att hela barngruppen inte är på plats, och när väl alla barn är närvarande får man lite panik. Detta har jag inte upplevt på Getskärs förskola, här är man väldigt duktiga på att planera aktiviteterna utifrån att alla barn är närvarande, och resultatet blir då att man hanterar dagen som den kommer, man blir inte stressad när alla barn är närvarande. Pedagogerna lyfter även fram att de har väl fungerande barngrupper, och jag tror att en viktig del i det är just förmågan att planera verksamheten utifrån alla barns närvaro. Då blir gruppindelning och liknande ett naturligt inslag i verksamheten. Erika Änghede Förskolechef