Utvärdering Våren 2014 Kryssets förskola

Transkript

1 Våren 2014 Kryssets förskola Förskola Krysset Budget Avdelningar Barnens ålder Antal flickor Antal pojkar Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Andel barn med annat modersmål än svenska Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Antal lärare/förskollärare Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) : Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Ja 5 7,5 7,5 5 1 Ja och nej, varierar från avd till avd. Stor gård som kan förbättras. Saknar träd och buskar. Hög närvaro bland barnen, långa dagar. Öppet Många vikarier inne på två avdelningar under terminen p g a sjukdom. Ingen fast resurs under delar av terminen. Komplicerad diagnos på barn i behov av stöd.

2 Inriktnings mål: Demokrati- och värdegrunds-frågorna ska genomsyra alla kommunens verksamheter Hur/metod Det här behöver vi förbättra Gemensamma upplevelser med närmiljö och olika delar av samhället. Interaktion i grupp och individuellt mot miljöer och människor. Öka barnens sociala kompetens, arbeta med allas lika värde. Att vara en bra kompis. Att barnen ska känna delaktighet och få vara med och bestämma i verksamheten. Utflykter har genomförts i närmiljön och andra delar av kommunen. Buss, simhall, framtida skolmiljö ( Ekenässkolan ) tåg till Lysekil, färja till Dyrön, besök på Nordiska akvarellmuséet. Genom kompissolen. Vad gör dig glad, ledsen, arg mm. Pedagogerna har låtit barnen få komma med idéer och tankar för att utveckla verksamheten. De har utgått från sitt tema Bamse. Barnen har fått vara med och bestämma hur innemiljön skulle se ut. Barnen är frimodiga och tar sin rättmätiga plats i miljöer, relationer och situationer. Barnen har visat empati gentemot varandra, hjälper gärna varandra. Barnen är delaktiga i verksamheten. Barnen har varit med och skapat ett vinkfönster. Arbetat aktivt med temat. Pedagogerna varierar verksamheten beroende på barngruppens dynamik, men inriktningen kvarstår. Fortsätta arbetet, ge verktyg för att lösa konflikter och uppmärksamma barnen på att alla kan göra fel, men att man kan hjälpa varandra att göra rätt. Bli bättre på att genomföra barnens idéer direkt för att inte barnen själva ska förlora fokus och glömma sina egna idéer. Inriktningsmål: Alla barn/elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Väcka lust, kunskap och nyfikenhet inom naturorienterade områden. ta hand om kunskapsbieffekter, bild, skapande, språk, matematik, historia osv. Väcka förståelse för sammanhang och skapa helhet. Öka barnens språkförståelse och matematiska kunskaper, tidsuppfattning. Arbeta med att dela barngruppen för att kunna tillgodose fler behov och få en lugnare lekmiljö.

3 Hur/metod Mycket praktiska och konkreta frågeställningar och situationer som upplevs i olika miljöer. En vakenhet att tillvarata hela gruppens frågor och utveckling. Genom vår dagsrutin och aktivitetstavla ser barnen vad vi gjort och vad vi ska göra sedan. Det har gett trygghet för de barn som varit osäkra på vad som förväntas av dem i olika situationer under dagen. Pedagogerna har gjort ett årtidshjul som utgångspunkt för hur året, månader och veckor hänger ihop. Barnen har delats in i grupper under större delen av veckan. De har då kunnat arbeta med t e x miniröris, bygglek och skapande. Alla barn har på detta sätt givits möjlighet att få prova på olika aktiviteter. Det här behöver vi förbättra Påtagligt nyfikna barn i ett öppet klimat, där även föräldrarna är delaktiga. Barnen har blivit mer medvetna om hur dagen på förskolan ser ut. Och de frågar inte lika ofta när de ska bli hämtade. Barnen har också fått en början till förståelse för hur gamla de är och när de fyller år. De dagar barnen varit indelade i mindre grupper har det varit lugnare på avdelningen. Pg a av sjukdom hos personalen har detta inte gått att genomföra lika ofta som var planerat. Sökandet efter det ultimata kan lätt slå över i dess motsats. Eftersom det verkar viktigt för barnen kommer pedagogerna att fortsätta med rutin och aktivitetstavlan. Fler traditioner kommer so de återkopplar till årstidshjulet. Pedagogerna behöver bli bättre på att genomföra veckoplaneringen för att kunna genomföra och planera gruppaktiviteter. Pedagogerna kan se att när vissa händelser återkommer med jämna mellanrum skapas trygghet hos barnen och de kan se att de är en del av helheten. Inriktningsmål: Minskad negativ miljöpåverkan ska finnas med som ett perspektiv i såväl långsiktig planering, som i det dagliga operativa arbetet. Hur/metod Genom verksamhetens inriktning och helhetssyn är miljö hela tiden närvarande och transparanta. Väcka barnens intresse för kretslopp. Kompostera matavfall i en egen kompost på gården. Hela förskolan arbetar med Grön Flagg. Förskolan har drivbänkar, kompost, byggande av djurhus vederbörligt isolerat med halm och ull från närliggande gård. Akvarium med olika fiskar, och en leopardgecko. Pedagogerna har komposterat matavfallet varje dag. Sått olika fröer som barnen sett växa. Barnen har överlag ett stort intresse för natur och miljö. Barnen har blivit mer medvetna om att de inte ska slösa på naturens resurser t e x inte lämna vattenkranen på, använda material på ett hållbart sätt. De vet var de ska slänga matavfallet, var komposten är och varför.

4 Det här behöver vi förbättra Hur har de behov och intressen som barnen själva på olika sätt gett uttryck för legat till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten? Kök och mathållning behöver förbättras för att anpassas efter verksamhetens behov. Pedagogerna behöver reflektera över hur de ska arbeta vidare med detta stora ämne. Bli bättre på att sortera matrester till komposten. Detta är ett långsiktigt projekt under vår Grön Flagg profilering. Ständig dialog och diskussion om var, när och hur vi rör oss i miljön. Pedagogerna har på olika sätt tagit tillvara på barnens intressen som uppstått t e x mjölkpaketens information om återvinning. Barnen har vari delaktiga i komposterandet, det är ett uppdrag som det tar på allra största allvar. De har en kompostskylt på skåpdörren i köket som visar vad som ska slängas i komposten. Inriktningsmål: Kommuninvånarna ska uppleva god service från Stenungsunds kommun. Hur/metod Det här behöver vi förbättra Visa en öppenhet för vilja och förmåga att bidra till verksamheten s utveckling. Ge föräldrar kunskap om verksamheten. Pedagogerna vill skapa ett öppet och positivt klimat och bygga goda relationer med både föräldrar och barn. Bra information om verksamheten gör även föräldrar delaktiga, vilket gör att föräldrar stödjer barnen i lärprocesser som initierats på förskolan och vice versa. Ha en bra daglig kontakt med alla barn och föräldrar. Pedagogerna använder Pluttra för att nå ut med information om verksamheten. Målet är att blogga 3 dagar i veckan. Pedagogerna upplever att det är överlag ett mycket positivt klimat med daglig dialog och samhörighet med avdelningens kultur. Föräldrarna är nöjda med verksamheten och de känner att deras barn har det bra på förskolan. Skapa en ännu större vakenhet för föräldrars förmågor och kunskap att bidra till verksamheten exempelvis genom modellflygplansflygning och bygge, eller berätta om Afrika. Förtydliga och informera om arbetet med Puttra för föräldrarna. Viktigt att bli tydligare både med syfte och mål till föräldrarna. Hur har föräldrarnas möjlighet varit att inom ramen för de nationella vara med och påverka verksamheten i förskolan? Förskolan har regelbundet haft föräldraråd med utvalda representanter från alla avdelningar, pedagoger och förskolechef. Förskolan har haft föräldramöte, drop in, utvecklingssamtal.

5 Dokumentation och utvärdering av verksamheten Exempel på områden som har prioriterats för dokumentation Exempel på hur förskolan har dokumenterat Exempel på hur förskolan har utvärderat sin verksamhet Exempel på hur förskolan har använt dokumentationen för att utvärdera och förbättra verksamheten. Det här behöver förskolan förbättra i sitt sätt att dokumentera och utvärdera Så här går vi vidare Den dagliga bloggen som speglar hela avdelningens verksamhet. Språk, matematik och social kompetens. Områden som prioriterats har varit luffen, skapande verksamhet och miniröris. Grunddokumentationen är en daglig kommunikation i barngrupp och gentemot föräldrar, där pedagogerna gemensamt reflekterar över verksamhetens görande och varande.den dagliga bloggen kan aldrig bli mer än ett komplement till detta. Genom bilddokumentation på Pluttra samt att synliggöra barnens alster på avdelningen. en är för pedagogerna en viktig del av processen. Exempelvis genom reflektionen med barnen över vad de gjort eller vad som hänt. Pedagogerna har en öppen och ständigt pågående dialog om verksamheten. Dokumentation och utvärdering handlar om pedagogernas förmåga att se, förstå och analysera de ständigt pågående processerna och barnens utveckling. Tilltron till skriftlig dokumentation är tveksam. Dialogen är alltid mer utvecklande. Det går sällan at kontrollera fram utveckling, den sker bättre på annat sätt. Pluttra behöver förbättras på flera punkter. Den individuella bloggen behöver bli tydligare och mer överskådlig. Finns det några faktorer i förutsättningarna för Att personalen har bestått av 3,5 pedagoger har förskolans arbete som påverkat arbetet mot? medfört att de kunnat vara närmare barnen, barnen har blivit sedda. En avdelning började terminen utan ordinarie personal på 100%. Ett barn i behov med komplicerad diagnos har varit mycket resurskrävande ( trots resurs till avdelningen på 100% ) Det har varit svårt för pedagogerna att räcka till för alla barn. Kompetenshöjande insatser Vilka kompetenshöjande insatser har förskolan genomfört för att öka måluppfyllelsen? Förskolelyftet. Föreläsning av Anders Broberg. HLR Autismutbildning Handledning av specialpedagog. Minirörisutbildning TRAS Dokumentationsnätverk Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

6 Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Hög vaksamhet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktivt arbete med allas värde och hur man är en bra kompis. Pedagogerna har aktivt under året arbetat med Likabehandlingsplanen. Under varje månadsplanering har de diskuterat den tillsamman med SYK. Pratat mycket med barnen om att lyssna på varandra och hur man är en bra kompis. Språkplanen Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Språket är en centralt i verksamheten. Levande tillämpning utöver språkplanen. Använt Språklekar i förskolan. Använt mycket rim och ramsor. Barnen sjunger mycket och gör egna texter och rim. Högläsning, pratat mycket med barnen och låtit dem komma tilltals och vara med och påverka verksamheten. Planen för interkulturellt arbetssätt Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? På förskolan finns få barn med annat modersmål än svenska, pedagogerna anger att de arbetat mindre med planen. De har haft bra kommunikation med föräldrarna, de har bett om en ordlista över vanliga ord som barnen använder. Pedagogerna har upplevt att de barn som har samma modersmål gärna pratar med varandra och kan hjälpas åt i olika situationer.