Förutsättningar för verksamheten. Brudhammars förskola. Förskola. Avdelningar. 1-6 år. Barnens ålder. Antal flickor. Antal pojkar

Transkript

1 Förutsättningar för verksamheten Brudhammars förskola Förskola 6 Avdelningar 1-6 år Barnens ålder 51 Antal flickor 54 Antal pojkar Ja Barn I behov av särskilt stöd (Ja- nej) 25% Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % 54 % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % 13 Antal lärare/förskollärare 7 Antal barnskötare - Antal outbildade barnskötare Ja

2 Lokaler ändamålsenliga (ja- nej) Ja Utemiljö ändamålsenlig (ja- nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Blandad socioekonomiskt upptagningsområde, Det finns även en verksamhet för udda tider Natt och helg. Terminsuppföljning - juni Skolutvecklingsplan Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Prioriterade mål på förskolan: Att börja arbeta med skolutvecklingsplanen. Att arbeta utifrån kommunens matematikplan och att arbeta mer med teknik i vardagen. Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö. Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. Att arbeta med skolutvecklingsplanen På årets första arbetsplats presenterade jag Skolutvecklingsplanen, då vi utifrån målbilden kom fram till en ny vision för förskolan En förskola som tänder glittrande ögon och en känsla av att allt är möjligt. Vi har gått igenom de olika områden som finns i planen. På föräldrarådet har hela Skolutvecklingsplanen presenterats. Att arbeta utifrån kommunens matematikplan och att arbeta mer med teknik i vardagen. Avdelningar har arbetat mot olika mål inom matematiken: Stor - liten, ramsräkning, sortering, rumsuppfattning, kroppsdelarna, höger-vänster, antal, yngre-äldst, färger, symboler, geometriska former, mätning och spel. Många har arbetat med de olika matematiska begreppen i samlingarna för att sedan ta det vidare till skapande och luffen.

3 Miljöerna färgas av den matematik avdelningarna arbetar med för att sedan inspirera vidare till fortsatta matematiska upptäckter. Spel och pussel står framme för att barnen hela tiden ska kunna utmana sig själva och varandra. Pedagogerna är med och introducerar spelen för att sedan överlämna det till barnen. Pedagogerna är noga med att använda korrekta matematiska begrepp i alla vardagssituationer och för medvetet matematiska diskussioner. I den skapande verksamheten planeras hela tiden matematiska utmaningar in för att få matematiken konkret. Pedagogerna har uppmärksammat barnen på de vardagliga tekniska hjälpmedel som underlättar. De har även låtit barnen utforska och försöka lösa olika tekniska problem såsom hur saker rullar nedför ett lutande plan eller hur man kan använda en häftapparat. Pedagogerna har låtit barnen upptäcka olika former av energi genom att samtala och konstruera. Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematik- och språkplan. Det gör att pedagogerna vet var deras barn/barngrupp befinner sig och vad de behöver och kan utmana dem vidare på samt utforma miljön därefter. Pedagogerna har också kartlagt barnens lekrelationer samt hur pedagogerna på bästa sätt kan stödja barnet/barngruppen. Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö. Vårt mål på förskolan är just nu Konsumtion. Pedagogerna har arbetat med att barnen ska få en förståelse för hållbar utveckling. Det förskolan har inriktat sig på är återvinningsmaterial, matåtgång och hur vi tar hand om vår närmiljö. I den skapande verksamheten har alla avdelningar använt sig av material som i vanliga fall räknas som skräp. Materialet har samlats in från föräldrar, butiker, emballage till förskolan och köket. Pedagogerna har visat på och samtalat med barnen hur vi alla kan se skräpet som något användbart och på så sätt spara både naturens resurser och våra pengar. Före och under måltiderna samtalar pedagogerna ständigt med barnen om vikten av att tänka på hur mycket mat de tar och vad som görs med det som inte äts upp. Pedagogerna har även arbetat med att skapa lugna matsituationer för att barnen ska ges tid att äta upp och det ger även mer tid för samtal. Barngruppens behov har styrt hur pedagogerna har använt sig av exempelvis bordsplacering med fasta platser/barnen väljer fritt, flexibel starttid för måltiden. Pedagogerna har varit goda kommunikatörer. Förskolan har haft mätveckor där vi vägt den slängda maten och sedan jämfört och tittat på volymen i kompostbehållaren samt siffrorna som vi fått. Pedagogerna har samtalat mycket med barnen om slit och släng av förbruknings material, leksaker och våra miljöer ute och inne. Förskolans tanke är att minimera inköp genom att laga och tillverka själva. En annan aspekt av konsumtion är vattenåtgången. Här har alla avdelningar arbetat med att minska denna genom att inte låta kranar stå och rinna och samla vatten vid uteleken.

4 Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten Pedagogerna tar till vara på barnens intresse och låter dem välja och vara delaktiga i utformning av tema, aktiviteter, lek, samlingar, dokumentation och lärmiljöer både ute och inne. Vi har haft barnråd tre gånger under terminen där de äldsta barnen, pedagog och förskolechef deltagit. Där har barnen fått berätta vad de tycker är roligt, vad de lär sig på förskolan och om de upplever själva att de får vara delaktiga i verksamhetens utformning. Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematik-och språkplan. Det gör att pedagogerna vet var deras barn/barngrupp befinner sig och vad de behöver och kan utmana dem vidare på samt utforma miljön därefter. Förskolan har haft gemensamma prioriterade mål för dokumentation i Systematiska kvalitetsarbetet, SKA. De har synliggjorts i Pluttra, förskolornas dokumentationsverktyg. Beskriv vad enheten har uppnått Vår pedagogiska ambition har blivit tydligare i och med det påbörjade arbetet med skolutvecklingsplanen. Pedagogerna märker att barnen använder fler matematiska begrepp än förut. De har även utvecklat räkneramsan och de äldre barnen lägger ihop och drar ifrån. Detta syns tydligt när barnen spelar och de försöker slå ut fröken i fia med knuff. Pedagogerna upplever att barnen använder de matematiska termerna som en del av sitt naturliga språk. De använder begreppen i leken när de beskriver olika saker och pedagogerna ser att begreppen stämmer. Pedagogerna ser att de yngre barnen är säkra på hur de ska sortera och detta syns tydligt när de städar eller hänger upp kläderna. Personalen ser vidare att barnen har lärt sig många olika former som de använder i sitt skapande. Barnen mäter med olika material och använder detta för att jämföra höjder och längder. De yngre barnen har skapat sig en förståelse för olika symboler som sedan de äldre barnen har vidareutvecklat till att använda sig av siffror. Pedagogerna har sett att barnen har lärt sig att använda våra tekniska hjälpmedel i större utsträckning. De kan ta av sig skorna med hjälp av stövelknekten och sätta på dem med hjälp av skohorn. De äldre barnen behärskar både häftapparat och hålslag. De yngre barnen har lärt sig hantera både sked och gaffel medan de äldre barnen hanterar kniv och delar sin mat och frukt själva. Konstruktionerna som barnen har gjort har gett olika diskussioner om varför vindsnurror snurrar olika fort eller varför olika bilar rullar olika fort på lutande plan och hur de ska få bilarna att köra fortare. De yngre barnen har konstaterat att bollen rullar på ett lutande plan medan den inte gör det på ett plant.

5 Kartläggningar har legat till grund vid utformning av verksamheten, för att på bästa sätt kunna stödja och möta barnet i dess utveckling. Alla avdelningar använder idag nästan enbart återvinningsmaterial. Vi kan nu se barnens fantasifulla och kreativa konstverk pryda vår förskola både inne och ute. Pedagogerna kan även se att skapandet och den egna kreativiteten har ökat och pedagogernas reflektion är att de har blivit mer tillåtande av materialanvändning då materialet är gratis och bra för miljön. Då projekten ofta blivit större har samarbetet mellan barnen ökat. Allt skapande resulterade i en årlig utställning på Förskolansdag tillsammans med alla barn, pedagoger och föräldrar. Alla avdelningar kan se att mängden mat som slängs har minskat och att barnen är mer medvetna om mängden mat de lägger på tallriken. När barnen tar mat en andra gång har de blivit medvetna om att den portionen bör vara mindre, både för att de ska orka men även för att det skall räcka till alla. Alla avdelningar kan se att barnen har blivit mer rädda om våra leksaker och våra miljöer. Barnen kastar inte leksaker lika mycket, de talar om för varandra eller uppmärksammar en pedagog om det händer något som inte känns rätt och de behöver hjälp med att förstå och lösa. Barnen är delaktiga i utformning av tema, aktiviteter, lek, samlingar, dokumentation och lärmiljöer både ute och inne. Alla barn har individuell dokumentation i Pluttra som synliggör deras lärande och utveckling. De gemensamma målen som har dokumenterats i både SKA, systematiskt kvalitetsarbete och Pluttra har gett en tydligare helhetsbild. Beskriv vad enheten behöver förbättra Bli bättre på att skapa tydliga rutiner och bli medveten om vårt förhållningssätt både ute och inne. Hitta metoder att tillsammans med barnen sänka vår samtalston och hur man samtalar med varandra. Utmana barnen i tekniska frågor. Bli bättre på att i Pluttra lägga in ögonblick kontinuerligt för att kunna göra reflektioner samt att göra reflektionsfilmer med barnen. Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Grön Flagg: Konsumtion Matematik och teknik

6 Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Pedagogerna har under terminen arbetat med att få in tydliga rutiner för att skapa en trygg grupp. De delar in barnen in mindre grupper så att alla barn får utrymme. Pedagogerna är mycket tydliga i deras arbete med vad som är rätt och fel, de ger tydliga ramar för hur man bemöter och samtalar med varandra. De ställer hur frågor" för att barnen ska kunna lösa sina konflikter verbalt. T ex när två barn vill sätta upp sina teckningar på samma plats- hur ska vi göra då, frågar pedagogen? Pedagogerna arbetar mycket med att stärka varje barns rätt att säga nej, och att de skiljer på handlingen och personen. T ex - jag tycker inte om när du slår på bilarna. Pedagogerna arbetar mycket med att stärka det goda beteendet och påtalar det för barnen även om de inte är nära, t ex en tumme upp. De upplever att barnen söker bekräftelse och får det när de gjort något bra för någon kompis. Pedagogerna vill ge barnen en förståelse för att de kan påverka sitt handlande och se konsekvensen av det. Pedagogerna samtalar med barnen så att de förstår att deras handling är det som gör situationens utgång. Brudhammars förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på En ny plan upprättas varje år. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Matematik: Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematikplan. Det gör att pedagogerna vet var deras barngrupp befinner sig och vad de behöver och kan utmana dem vidare på sin nivå samt utforma miljön därefter. Pedagogerna är lyhörda för barnens behov i matematik och använder alltid rätt begrepp och påvisar att nu har vi matematik. Pedagogerna har haft nätverksträffar där de har fört diskussioner/reflektioner om hur arbetet med matematik utförs på de olika avdelningarna, vilket har bidragit till att erfarenheter har delats. Språk: Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens språkplan. Alla avdelningar har arbetat med Före Bornholmsmodellen på olika nivåer utifrån barnens utveckling. Alla avdelningar har alfabetet uppsatt så att barnen ser både små och stora bokstäver. Det finns skrivmaterial tillgängligt så att barnen kan arbeta med det när de vill. De har arbetat mycket med rim och ramsor, rimord, rörelselekar, sammansatta ord och haft fokus på att prata i hela meningar och inte bara ett ord, t ex mjölk! När de läser för barnen kan det ibland bli ett bokprat som gör att barnens tankar och idéer får fritt utrymme. De läser alltid en saga om dagen för barnen. Några avdelningar har intervjuat barnen för att kunna utmana dem vidare i sitt språkbruk. Pedagogerna använder alltid ett korrekt språk.. På några avdelningar arbetar pedagogerna med att låta barnen göra egna sagor och skriva text till. De arbetar med att låta barnen höra bokstavens ljud och inte bara vad bokstaven heter. Pedagogerna arbetar ständigt med att låta alla barnen komma till tals och är goda samtalspartner.

7 Interkulturellt arbetssätt: Genom att pedagogerna är positivt nyfikna på olikheter så ger det barnen en möjlighet att i många tillfällen under dagen uppleva och ta del av andra kulturer. De märker att barnen vill lära sig om länder, djur och hur man pratar på olika språk. Några barn har annan kost av kulturella skäl och detta leder till många samtal om länder och dess kultur. Brudhammars förskola har en plan för interkulturella förhållningssätt som ska förtydliga vårt interkulturella arbete för oss. Den revideras varje år. Ny arbetsplan ska presenteras till hösten Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Pedagogerna har under terminen haft specialpedagog för handledning i t ex Marte meo, Nätverksträffar i interkulturellt, lärgrupper på förskolan i språk och matematik, workshop i teknik från Molekylverkstaden, föreläsning i Pluttra, och en avdelning har fått utbildning med Kenth Edevåg angående autism. Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Periodvis har frånvaron varit hög hos personalen och under de perioderna har det varit svårt att få ut sin planeringstid och aktiviteter har fått flyttats om. Under dessa perioder märks det även i att barngrupperna blir oroliga. Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Skolutvecklingsplanen - tydliggöra The Big Five genom läroplansmålen. Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. Att de prioriterade målen i SKA synliggörs i Pluttra. Pedagogernas förhållningssätt utifrån förskolans värde ord som ska genomsyra hela dagen i alla möten Normen och värden (Lpfö 98:10) Inspirerande lustfyllda lärmiljöer både inne och ute Utveckling och lärande (Lpfö 98:10).

8 Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse Pedagogerna upplever att systematiskt kvalitetsarbetes, SKA mallen blivit tydligare med upplägget prioriterade mål och kommunens olika planer. De har gjort en lathund där man sätter upp ett mål och metod för varje månad och för varje plan. Alla pedagoger ska känna till vår vision, våra värdeord, förskolans målbild, våra planer, förskolans fokusmål, med andra ord alla ska veta vart vi ska sträva mot. Det är viktigt med ett medvetet förhållningssätt om hur vi agerar i olika situationer. För att arbeta med detta kommer vi att ha lärgrupper hösten-15 med boken Inre ledarskap som utgångspunkt. Förhoppningsvis leder detta till att jag/vi får mer insikter om mitt/vårt förhållningssätt. Som ledare kan jag aldrig släppa taget om denna process. Detta är en process som måste hållas vid liv hela tiden, annars tappar förskolan styrfart. Hela förskolan genomsyras av ett medvetet förhållningssätt när det gäller matematik och språk. Vi lär oss i alla situationer hela dagen. Förhållningssätt bidrar till hög måluppfyllelse. Jag har också sett att lärmiljön inne och utomhus behöver bli mer inspirerande. Under hösten kommer vi att avsätta tid för detta arbete och en pedagog kommer att arbeta 50 % som ateljérista först och främst mot de äldsta barnen. Vi har haft fyra utvecklingspedagoger men kommer att göra en förändring för att på så sätt få större delaktighet i hela arbetslaget. Till hösten kommer kontinuerligt en grupp med en pedagog från varje avdelning att träffas för att diskutera hur de arbetar och dokumenterar de prioriterade målen och hur de kan kopplas till The Big Five. De har i sin tur ett ansvar att sprida det till övriga kollegor. Kollegialt lärande! BHT barnhälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, avdelningspedagog och förskolachef har träffats tre tillfällen under våren för att diskutera verksamheten ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utvärderingen visade att BHT i den här formen inte gynnade verksamheten. Utifrån utvärderingen kommer jag att ändra på upplägget genom att ha BHT avdelningsvis med specialpedagog. De dagar då alla ordinarie pedagogerna är närvarande når vi hög måluppfyllelse tack vare att pedagogerna har hög kompetens och är ambitiösa och vill utveckla verksamheten och vill själva utvecklas. Men när frånvaron har varit hög hos personalen då sänks måluppfyllelsen och många barn blir oroliga/ljudvolymen höjs mm. Detta bidrar också till att tid för planering och pedagogisk utveckling försvinner. För att jag som förskolechef ska kunna ansvara och säkerställa kvaliteten i verksamheten behöver jag vara mer närvarande när personalen arbetar med SKA, och då stödja och utmana personalen i det arbetet. Jag har bokat in två tillfällen per avdelning.

9 Nyckeltal KKIK Juni Nr Kortnamn Definition 1. Barn på förskola där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtal, andel (%) 0% Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 2. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) 100% Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 3. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) 100% 4. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) 90% Antal barn som går på förskola där den pedagogiska miljön (ute och/eller inne) har förändrats den senaste 12-månadersperioden med anledning av barnens synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan vara exempelvis ommöblering eller inköp av lekmaterial. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan exempelvis ske vid föräldramöten. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 5. Barn på förskola där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) 0% 6. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) 100% 7. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) 100% 8. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 90% Antal barn som går på förskola där föräldrar erbjuds att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation används på ett systematiskt sätt för att utveckla verksamheten, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavare gett sitt tillstånd), dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju eller barnråd, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 9. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 50% Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.

10 10. Barn på förskola där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) 100% Antal barn som går på förskola där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Stenungsund Förskolechef Brudhammars förskola Lena Lindberg