Skolutvecklingsplan Spekeröds förskola

Transkript

1 Skolutvecklingsplan Spekeröds förskola 2017 Ett ständigt utvecklande och lärande i en lekfull miljö, för ett hållbart samhälle! Förskolechef Ulrica Gustafson Spekeröds Förskola

2 1 2.3 Verksamhetsplan 2017 Sektor Utbildning har identifierat fyra övergripande strategiska områden vilka utgör grundförutsättningar för en ökad måluppfyllelse. Inom varje strategiskt område listas åtaganden som kommer att få positiva effekter inom hela sektorn. Därutöver tillkommer Integrationen som ett övergripande raster. INRIKTNINGSMÅL: Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet INDIKATORER: Stenungsund ska ha en attraktiv och kreativ skola där fler klarar kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Kommunens elever klarar de nationella proven (i årskurs 3 och 6) i större utsträckning än medelvärdet för Sverige. Detta är resultat som kommunen vill behålla och öka. Andelen behöriga till något nationellt program ligger stadigt på cirka 90 %, ett resultat som kommunen vill bevara och gärna förbättra ytterligare. En av flera orsaker till goda resultat i skolan är trivsel och trygghet. Här vill kommunen förbättra elevernas känsla av trivsel och trygghet i syfte att locka elever och att skapa goda inlärningsmiljöer Förskola Åtagande: Öka andelen legitimerade förskollärare till 66 % inom förskolan. Aktiviteter: Vidareutbilda barnskötare till förskollärare. Delta vid högskolors och universitets rekryteringsmässor. Öka antalet VFU-studenter.

3 2 Åtagande: Erbjuda all personal verksamma i förskolan kompetenshöjande insatser som motsvarar minst 2 timmar i månaden. Aktiviteter: Erbjuder handledarutbildning, 7,5 hp, till alla förskollärare. Erbjuder kompetenshöjande insatser minst två timmar/vecka/år. Erbjuder minst en gemensam studiedag per år med föreläsning. Åtagande: Minska barngruppernas storlek i enlighet med Skolverkets rekommendationer. (För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till femton barn. Riktmärkena togs fram av Skolverket i februari 2016). Aktiviteter: Organisera verksamheten utifrån Skolverkets riktmärken. Åtagande: Förskolan ska sträva mot en personaltäthet på minst 5,2 barn/personal så att det är möjligt att forma en verksamhet som utgår ifrån barns rättigheter och de erfarenheter, intressen, behov och åsikter som barnen på olika sätt ger uttryck för. Aktiviteter: - Organisera verksamheten utifrån faktiska barn och närvarande personal i förskola

4 3 Förutsättningar för verksamheten Förskola Budget Avdelningar Barnens ålder Antal barn Spekeröd Baseras på 113 barn vt barn ht /100 Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % Antal lärare/förskollärare Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) Ja Ja Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider

5 4 Vision I Stenungsunds kommun har vi en övergripande gemensam vision för Barn och utbildning, Vi utbildar världsmedborgare, en nutidens förskola/skola för framtidens barn och elever Spekeröds förskolas Vision: Välkomna till Spekeröds förskola ett ständigt utvecklande och lärande i en lekfull miljö för ett hållbart samhälle! Målbild Målbilden för 2018 är att vi aktivt uppmuntrar och inspirerar barnen att utvecklas till kreativa, självständiga, starka och modiga individer. Tillsammans skapar vi en verksamhet där våra barn får utvecklas i samspel med andra i en stimulerande, rolig och trygg miljö. Vi tror på barnens förmåga och lust att lära och utvecklas och barnen har ett naturligt inflytande i verksamheten samt är delaktiga i utformandet av sina lärmiljöer. Alla har ett ansvar för att bidra till ett gott arbetsklimat. I förskolans verksamhet finns en arbetsmiljö som känns tillåtande och där alla, både barn och vuxna, kan känna trygghet, tillit och att det finns utrymme för alla att växa. Långsiktiga mål för Spekeröds förskola Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Grön flagg Arbetet med grön flagg ligger som en av grundstenarna i vårt arbete med hållbar utveckling samt kopplat till vårt arbete med natur och teknik. Språkutveckling Vi använder oss av ett språkligt förhållningssätt där vi stimulerar och kartlägger barnens språkutveckling, det ger en ökad förståelse för barnets språknivå. Matematik Förskolan ska använda sig av kommunens matematikplan som ett verktyg för att integrera matematiken i omsorgs och vardagssituationer. Prioriterade mål för Spekeröds förskola Värdegrundsarbetet Fortsätta att utveckla arbetet med mindre grupper för att skapa lugna, trygga barngrupper och förebygga konflikter. Barns inflytande Vi ska aktivt arbeta för att göra barnen mer delaktiga i vår planering och dokumentation. Utveckla lärmiljöer inne och ute Anpassa verksamheten efter barnens behov Språkutveckling Tydligt fokus på språkutveckling som gynnar barnen. Interkulturellt arbetssätt att arbeta med kulturell mångfald i förskolan

6 5 Utformning av verksamhet och undervisningsformer för att nå hög måluppfyllelse. Under 2017 finns 3 prioriterade områden som förskolan behöver fokusera på. Tydligt fokus på Språkutveckling: Vi måste säkerställa att vi har en verksamhet som gynnar barnens språkutveckling så att de utvecklar ett nyanserat språk, ordförråd och begrepp. Vi har ett nära samarbete med barn- och elevhälsans specialpedagog för att på så sätt skapa gynnsamma utvecklingsförhållanden för alla barn på förskolan. Vi fortsätter höstens arbete med Före Bornholmsmodellen på hela förskolan, det är en språkutvecklande metod med språklekar. Språkutveckling ligger också som ett av våra fokusområden i vårt systematiska kvalitetsarbete under första kvartalet 2017 och tillsammans med förskolans gemensamma sagotema hoppas vi kunna driva vårt språkutvecklande arbetssätt framåt på ett positivt sätt. Interkulturellt arbetssätt i förskolan: Under vårterminen kommer alla pedagoger få gå på en storföreläsning på det här temat och förhoppningsvis kommer det att ge skjuts åt detta arbete. Det är ett område som många känner sig osäkra på då man inte har så stor erfarenhet av hur man kan arbeta interkulturellt på en förskola där det går få barn med andra nationaliteter. Det är också ett av våra fokusområden i vårt systematiska kvalitetsarbete under andra kvartalet I slutet av mars kommer vi att ha en uppstart av detta arbete tillsammans med en av förstelärarna med diskussioner och work-shop. Utveckla lärmiljöer inne och ute: Vi fortsätter arbetet med lärgrupperna och det kollegiala lärandet på förskolan. Vi använder oss av Linda Linders bok Pedagogisk miljö i tanke och handling i dessa diskussioner. Rent konkret utformar vi våra lokaler så att barnen ges möjlighet till olika former av lek och utveckling, samt att vi ska ha ett brett materialutbud. Diskussionerna i lärgrupperna utgår ifrån fyra punkter. Din egna syn på barnet, din syn på kunskap, din syn på rollen som pedagog och din syn på lärmiljön. Vårterminens lärgruppsarbete kommer ha samma fokus som våra prioriterade mål för året. Grupperna ska ledas av 3 lärgruppsledare på förskolan som i sin tur handleds av en förstelärare under våren.

7 6 Arbetssätt och arbetslagssammansättning På förskolan arbetar vi utifrån ett Hela barnet - hela dagen -synsätt där vi planerar vår verksamhet utifrån att barnet lär sig hela dagen, i alla situationer. Vi arbetar aktivt med att skapa en trygg miljö för barnen så att varje barn ges tillfälle att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi arbetar i stor utsträckning med barnen i mindre gruppsammansättningar för att skapa trygghet, goda relationer och för att faktiskt se alla barn och kunna utmana dem där de befinner sig i sin utveckling. Pedagogernas arbetstider och planerings- och reflektionstid förläggs på ett sådant sätt att det gynnar barngruppens bästa. Vi arbetar med det kollegiala lärandet och försöker ta tillvara personalens olika kunskaper och intressen för att ytterligare utveckla verksamheten. Vi har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan och klimatet ska känns tillåtande och alla, både barn och vuxna, ska känna trygghet, tillit och att det finns utrymme för alla att växa. Vi har noll-tolerans mot alla former av kränkningar och likabehandlingsarbetet är levande och väl förankrat. Vi diskuterar förhållningssätt och bemötande i de kollegiala samtalen och det arbetet följer som en röd tråd genom arbetet med barnen. Alla ska känna sig välkomna när de kommer till vår förskola. Vi arbetar utifrån ett inkluderande arbetssätt i verksamheten där fokus ligger på det enskilda barnets behov och förutsättningar. Vi arbetar med kommunens Plan för interkulturellt arbetssätt, vilket är en utmaning då vi inte har så många barn med olika nationaliteter. Vi använder oss av språk- och matematikplanen som är kommungemensamma planer för att höja måluppfyllelsen. Pedagogisk dokumentation Förskolan dokumenterar på flera olika sätt. Man använder sig av både telefoner och lärplattor. Genom vår blogg i Pluttra, där vi lägger ut bilder både från planerade och spontana lärsituationer. Vi strävar efter att alltid koppla läroplansmålen till bilderna vi lägger ut. För att säkerställa att vi får med oss alla mål i läroplanen i den pedagogiska dokumentationen, gör vi djupdykningar i gemensamma fokusområden under året i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett fokusområde sträcker sig under ca 3 månader och då ligger det ett extra fokus på ett avsnitt ur läroplanen, och det är också i detta område som vår dokumentation sker i pluttra. -Vi strävar efter att lägga ut 1 blogginlägg / vecka, som visar hur avdelningen har arbetat. Inläggen ska vara kopplade till det prioriterade målet som är aktuellt. Vidare ska varje barn få ett enskilt blogginlägg / fokusområde kring deras utveckling och lärande i förhållande till målet. - Den pedagogiska dokumentation ligger till grund för avdelningens kartläggning, analys och utveckling av verksamheten. - Barnens ska göras delaktiga i sitt eget lärande genom att vi uppmärksammar dem på de lärande processer som pågår. - Vid utvecklingssamtal använder vi oss av den pedagogiska dokumentationen. För att barnen och pedagogerna ska kunna se progressionen i lärandet följer barnet sin personliga dokumentation alla år de går hos oss i förskolan dvs. 1-5 år.

8 7 Vårdnadshavarnas delaktighet Samarbetet med vårdnadshavarna sker på många olika sätt i vardagen, spontant i tamburen vid hämtning och lämning och även under mer planerade former. Genom föräldramöten som varje avdelning bjuder in till en eller ett par gånger per år, gårdsfester och fixarkvällar. Vi har också ett föräldraråd där föräldrarna får information om verksamheten samt ges möjlighet att vara aktiva i förskolans arbete. Föräldrarådet träffas 1-2 gånger per termin. Vi har inskolnings- och uppföljningssamtal med föräldrarna samt utvecklingssamtal varje år. Alla föräldrar ska känna sig välkomna på förskolan och känna att vi tar emot deras frågor och funderingar om verksamheten. Förskolan använder sig av vår blogg på Pluttra, det ger föräldrarna ytterligare ett verktyg för att känna sin delaktighet. Barnens/Elevernas delaktighet Verksamheten arbetar med barnens delaktighet på många olika nivåer. Förskolan ska arbeta för att göra barnen medvetna om sin egen delaktighet. Vi har ett barnråd som träffas 2 gånger per termin. Där får man träna mötesteknik, att våga göra sin röst hörd, att representera andra, att bli lyssnade på och att beslut som tas blir till konkreta handlingar. Vi arbetar aktivt med Barnkonventionens olika delar och använder oss också av Äventyrspedagogik, där samarbetsövningar genomförs för att stärka barnet både på gruppnivå och individnivå. För att öka barnen delaktighet genomförs intervjuer med barnen inför uppstart av olika projekt och teman. Barn- och Elevhälsans roll Vi har ett nära samarbete med barn- och elevhälsan i kommunen. Specialpedagog eller psykolog kommer efter ansökan till förskolan för att handleda, observera och stötta upp arbetslagen då de behöver verktyg för att komma vidare i arbetet med barnen både på grupp- och individnivå. Vi arbetar fram handlingsplaner utifrån det enskilda barnets behov. På hösten har vi förskolekonferens med varje avdelning då vi lyfter frågor kring de barn som behöver stöttning av olika slag. På vårterminen följer vi upp handlingsplanerna samt de barn som vi lyft under höstens konferens. Vi måste säkerställa att vårt arbete ger resultat. Överlämningar övergångar Vi har ett tydligt och väl förankrat överlämnande-dokument, Utvecklingsdokument för förskola, som används vid överlämningar på den egna förskolan samt mellan våra förskolor och slutligen i övergången till förskoleklass. Dokumentet har en tydlig fokusering på barnets sociala kompetens och var barnet befinner sig i sin utveckling. Kompentensutveckling Under 2017 kommer all personal få kompetensutveckling kring interkulturellt arbetssätt. Tre förskollärare är handledare för lärarstudenter. Vi ska arbeta med boken Pedagogisk miljö i tanke och handling av Linda Linder för att stärka det kollegiala lärandet i lärgrupper på förskolan. Personalen kommer också att erbjudas utbildning i TAKK (tecken som alternativ kommunikation), en fortsättningskurs i gitarr, autismutbildning, barn som utmanar, handledning för barnskötare, pedagogiska caféer med tema aktionsforskning och förhållningssätt/bemötande. Under 2017 kommer vi ha 4 studiedagar och kontinuerlig handledning av specialpedagog.

9 8 Uppföljning av enhetens arbete Terminsuppföljning - juni Skolutvecklingsplan Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen - Språkutveckling - Interkulturellt arbetssätt - Utveckla lärmiljöer inne och ute Beskriv vad enheten har uppnått Beskriv vad enheten behöver förbättra Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens plan för övergångar och överlämningar Beskriv hur enheten har arbetat med handlingsplanen för Grön Flagg Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse

10 9 Nyckeltal KKIK Juni (sammanställs av förskolechef) Nr Kortnamn Definition 1. Barn på förskola där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtal, andel (%) Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller 2. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) 3. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) 4. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där den pedagogiska miljön (ute och/eller inne) har förändrats den senaste 12-månadersperioden med anledning av barnens synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan vara exempelvis ommöblering eller inköp av lekmaterial. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan exempelvis ske vid föräldramöten. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 5. Barn på förskola där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) 6. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) 7. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) 8. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 9. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 10. Barn på förskola där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) Antal barn som går på förskola där föräldrar erbjuds att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation används på ett systematiskt sätt för att utveckla verksamheten, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavare gett sitt tillstånd), dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju eller barnråd, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.

11 10 Uppföljning av enhetens arbete Terminsuppföljning - december Skolutvecklingsplan Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Beskriv vad enheten har uppnått Beskriv vad enheten behöver förbättra Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens plan för övergångar och överlämningar Beskriv hur enheten har arbetat med handlingsplanen för Grön Flagg Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse