REMISSVERSION Transportstrategi Borgholms kommun

Transkript

1 Transportstrategi Borgholms kommun

2 Innehåll 1 Inledning 1.1 Kommunen och omvärlden. 1.2 Miljöpåverkan från transporter Kommunernas möjligheter att påverka transportsystemet Resor inom kommunal verksamhet Kommunens egen fordonspark... 2 Transportåtgärder inom den kommunala verksamheten 2.1 Upphandling av fordon och transporttjänster Sparsam körning Resepolicy för kommunens tjänsteresor Ruttplanering för kommunens transporter Distansarbete och IT-lösningar Telefon- och videokonferenser Bilpooler och cykelpooler Leasingfordon för kommunanställda... 3 Transportåtgärder inom kommunen 3.1 Åtgärder som rör kommuninvånarnas personbilstransporter Åtgärder som syftar till att främja gång- och cykeltrafik... 4 Samhällsplanering för mer hållbara transporter 4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering Satsningar på alternativa drivmedel...

3 1 Inledning 1.1 Kommunens transportstrategi och omvärlden. Att transporter enskilt står för den största delen av vår klimatpåverkan är uppenbart. De satsningar som strategin omfattar kommer att innebära en reduktion med mer än 20 % av koldioxidutsläppen från kommunens fordon till år Detta arbete kräver dock stor politisk enighet och prioritering då mycket är kopplat till politiska beslut. Många av satsningarna kräver också stora investeringar där åtgärden ska vägas mot andra investeringar i kommunen. Arbetet kräver förståelse och engagemang i hela den kommunala organisationen vilket gör att den arbetsgrupp som ska driva det dagliga arbetet måste ha resurser för att kunna nå de uppställda målen. Åtgärderna kommer dock att skapa ökad förståelse och engagemang för kommunens arbete för hållbar utveckling samt vara en källa till inspiration och vägledning för kommuninvånarna. Kommunens goda förutsättningar för biogasproduktion och vindkraftsel kommer att ge möjligheter att erbjuda förnyelsebart fordonsbränsle för allmänheten. Genom prishöjning av fossila drivmedel kommer invånarna att söka hållbara alternativ där kommunen kan och ska agera som ett gott exempel. Dessutom har EU och riksdagen deklarerat stort stöd, både informativt, juridiskt och ekonomisk för att främja satsningar inom förnyelsebar energi. Många av lösningarna är dock beroende av teknikutveckling vilket gör att risk finns för att åtgärder skjuts upp p.g.a. höga investeringskostnader eller avvaktan på bättre teknik. Dessutom saknas idag ett väl utbyggt nät av kunskap, både regionalt och kommunalt, runt dessa tekniker och hur de ska interagera för optimalt resultat. Risken finns att det resulterar i punktinsatser som sedan saknar system för uppföljning vilket gör att ny teknik möts av viss skepsis i framtiden. Dagens energipriser följer det aktuella oljepriset i någon form vilket gör att den internationella prissättningen får genomslag även för förnyelsebar energi. Detta kan medföra att omställningen till icke-fossila bränslen tar lång tid att genomföra. Sammanfattningsvis är förhoppningen att denna strategi ska visa vägen för kommuninvånarna att satsa på mer hållbara transporter genom att kommunen föregår med gott exempel. Åtgärderna kommer att leda till stora miljövinster och lägre omkostnader för den kommunala verksamheten samt vara en del i den hållbara utvecklingen för Borgholms kommun för att skapa ett resurseffektivt samhälle åt framtida generationer.

4 1.2 Miljöpåverkan från transporter. I Sverige står transportsektorn för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, och till skillnad från de flesta övriga sektorer har transportsektorns utsläpp ökat stadigt de senaste decennierna. Vägtrafiken står för den största andelen av transportsektorns utsläpp, och jämfört med utsläppen 1990 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken i Sverige ökat med 15 % fram till På europeisk nivå har transportsektorns utsläpp av växthusgaser ökat i än högre grad, samtidigt som övriga sektorer har minskat sina utsläpp (EEA, 2009). Av växthusgaserna är koldioxid den helt dominerande när det gäller utsläpp från transportsektorn i Sverige. Totalt stod transporterna för kommunen som geografiskt område för ca: ton CO2 under år 2009 varav kommunens tjänsteresor stod för 5,6 ton och kommunens bilar för 320 ton. 1.3 Kommunernas möjligheter att påverka transportsystemet. Många styrmedel som påverkar den övergripande utvecklingen av transporterna beslutas på nationell nivå och däröver men kommunen har en hel del egna verktyg. Vissa områden har de större rådighet över, till exempel kommunens och de kommunala företagens egen fordonsflotta, personalens tjänsteresor, tillgång och avgift på parkeringsplatser, bilsnål samhällsplanering samt utformningen av kollektivtrafiken. Andra områden har de mindre makt över men kan ändå göra insatser så som informationskampanjer, logistiklösningar och arbetspendling. 1.4 Resor inom kommunal verksamhet. Det körs många mil per år på våra vägar som en del i den kommunala verksamheten. Totalt körde de kommunala bilarna 1,8 miljoner km under 2009 vilket motsvarar 45 varv runt jorden. En viktig anledning för kommunen att arbeta med sina transporter förutom att minska sin energianvändning och sina utsläpp av koldioxider är möjligheten för kommunen att kunna fungera som föredöme gentemot näringsliv och kommuninvånare. Resor i tjänsten är ett område där kommunen har en bra potential för besparingar av energi, även om de anställdas resor till och från arbetet ofta kan vara av ännu större betydelse ur energisynpunkt. Resor till och från jobbet, skola eller i tjänsten står för nästan hälften av alla resor i Sverige. Genom att planera resorna, effektivisera användningen av de fordon som används inom kommunens verksamheter och utnyttja energioch miljöeffektiva fordon och drivmedel kan många positiva effekter uppnås. Självklart kan kommunens agerande få både positiv miljöeffekt och föregå med gott exempel för kommuninvånarna. 1.5 Kommunens egen fordonspark. Kommunens egen fordonspark är ett viktigt område för kommunen ur åtgärdssynpunkt, inte bara för att man har stor rådighet över vilka fordon som köps in och hur de används, utan även för att kommunen kan agera föregångare för kommuninvånarna genom att satsa på energieffektiva och mer miljövänliga fordon. Vilken typ av drivmedel som kommunen satsar på för sina egna fordon, kan även påverka kommuninvånarnas val av drivmedel. Genom att en kommun till exempel satsar på förnybara drivmedel ökar möjligheterna för kommuninvånarna att få tillgång till förnybara drivmedel vilket därmed kan stimulera till inköp av personbilar som drivs med förnybara drivmedel. För 2009 var 57 % av kommunbilarna miljöbilar och siffran avses att höjas ytterligare med nya upphandlingskriterier.

5 2 Interna transportåtgärder 2.1 Upphandling av fordon och transporttjänster En stor del av dagens miljöproblem kan direkt härledas till vår konsumtion av varor och tjänster. Som upphandlare har man stora möjligheter att påverka utvecklingen mot mer miljöanpassade transporter, och det finns stora potentialer till att minska miljöpåverkan från kommunens verksamheter genom att ställa långtgående miljökrav på de fordon, transport-tjänster och entreprenader som upphandlas. Vid upphandling av nya fordon kan ett flertal krav ställas för att åstadkomma en så stor förbättring som möjligt av fordonens miljöprestanda. Kommunen kan till exempel ställa krav på drivmedel, maximal bränsleförbrukning, miljöklass, hur gammalt ett fordon högst får vara samt att fordonet ska vara utrustat med ett stödsystem för sparsam körning. Sedan 2007 har Borgholms kommun jobbat med upphandlingskriterier för att öka andelen miljöbilar. När detta avtal förnyas för år ställs miljöbilskrav för offentlig upphandling SFS 2009:1 så långt det är möjligt och målet är att ha så stor andel miljöbilar som möjligt. Dock har kommunen en begränsning då tankställe för E85 f.n. endast finns i centralorten samt Löttorp. VISION: Kommunens fordon ska vara trygga, säkra, ha liten klimatpåverkan och vara kostnadseffektiva. MÅL: Jämfört med år 2009 ska kommunen ha 80 % miljöfordon till år 2014 och 100% år ÅTGÄRD: Ny policy för upphandling enligt naturvårdsverkets miljöbils definition SFS 2009:1 så långt det är praktiskt möjligt. UTFÖRARE: Ansvarig upphandlare ANSVAR: KF RESURSER: Förslag till nya kriterier tas fram av Energi- och klimatstrategen i samarbete med Agenda 21-gruppen. TIDSPLAN: Remissversion klar senast och antagen av KF senast UPPFÖLJNING: Kontinuerlig uppföljning via kommunbils statistik och årlig rapport till KF. T1

6 2.2 Sparsam körning. Drivmedelsförbrukningen hos en personbil beror inte bara på typen av personbil eller typen av drivmedel, den är i hög grad även påverkad av körstilen hos föraren. De flesta undersökningar tyder på att man kan minska drivmedelsförbrukningen med mellan 5-15 % genom att använda en mer sparsam körstil. Potentialen för att minska drivmedelsanvändningen är därför inte obetydlig. Effekten av utbildningen i sparsam körstil bedöms dock minska efter hand, varför system för att följa upp och underhålla kunskapen bör utvecklas. Sättet att köra ett fordon på påverkar inte bara användningen av energi och utsläpp av koldioxid och andra luftföroreningar, det påverkar också bullernivån. En mjuk körstil i jämn hastighet, utan kraftiga inbromsningar och accelerationer kan innebära en lägre bullernivå och därmed även en förbättrad arbetsmiljö. Förslag finns att införa obligatorisk utbildning i sparsam körning för alla som använder tjänstebil. Innan det kan genomföras måste först bestämmas rapporteringskriterierna så att en uppföljning av effekterna kan mätas på ett korrekt sätt. VISION: Kommunens personbilar, inköpta eller leasade, ska vara trygga, säkra och med liten klimatpåverkan. MÅL: Till år 2014 ska minst 75% av alla anställda som använder bil i tjänsten ha genomgått utbildning i sparsam körning och 100% till år ÅTGÄRD: Utbildning i sparsam körning ska erbjudas alla som använder bil i tjänsten. UTFÖRARE: Energi- o klimatstrateg ANSVAR: KF. RESURSER: Upphandling av utbildningstillfällen. Kostnad KS. TIDSPLAN: Minst ett utbildningstillfälle årligen fr.o.m. år UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar årligen till KF via mätbara effekter i minskad bränsleförbrukning. T2

7 2.3 Resepolicy för kommunens tjänsteresor. Avsikten med en resepolicy kan vara att styra de anställdas resor i tjänsten i en mer hållbar riktning. I resepolicyn kan man sätta mål för hur resor i tjänsten ska förändras, till exempel hur stor andel bilresor som ska ersättas med tågresor och hur stor andel flygresor som ska ersättas med tågresor. Ofta formulerar man policyn med konkreta miljömål men med en koppling till vad som är mest arbetseffektivt. Resepolicyn för Borgholms kommun har som syfte att skapa förutsättningar för ett kostnadseffektivt resande, bidra till att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för kommunens medarbetare vid tjänsteresor samt minimera klimatpåverkan. Vid tjänsteresor ska i första hand alltid kollektivtrafik utnyttjas och vid resa med kommunala fordon ska samåkning alltid eftersträvas för att uppnå policyns syfte. Rese statistiken för 2010 visar att flertalet av tjänsteresorna till Stockholm förtogs med flyg. En beräkning visade att resa med tåg + övernattning skulle bli ett billigare alternativ och en betydande minskad klimatpåverkan. Kommunens tjänsteresor med flyg står 2010 för 94% av alla koldioxidutsläpp och att istället ta tåget till Stockholm skulle innebära en teoretisk minskning med 61% av hela koldioxidutsläppen från de kommunala tjänsteresorna. Dessutom visade undersökningen att endast ett fåtal utnyttjar möjligheten att inkludera bussresa mellan Borgholm och Kalmar station / flygplats när man bokar sin resa via den kommunalt upphandlade resebyrån och istället använder egen bil eller tjänstebil. Ett annat område som kräver översyn är destinationer som har tågförbindelser men där man väljer tjänstebil som resalternativ. Samåkning har skett endast i begränsad omfattning något bör undersökas ytterligare för att effektivisera tjänsteresandet och frigöra bilpoolsfordon för andra verksamheter. En viktig pedagogisk uppgift är att se till att miljöbilar avsedda för etanol också tankas med etanol när det finns två tankställen i kommunen Trots att det 2009 fanns 57% miljöbilar står etanolförsäljningen bara för 20% av bränsleinköpen mot det teoretiska värdet på 68%. En mycket låg siffra som tyder på att flertalet istället tankar bensin i etanolbilarna. Jämfört med en liter bensin har etanol bara 21% av bensinens utsläpp av koldioxid, här finns stor potential till förbättring.

8 VISION: Vid val av färdmedel för tjänsteresor ska man alltid sträva efter att minska sin klimatpåverkan och vara kostnadseffektiv. MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor minska sin klimatpåverkan med 20% till år 2014 och med 50% till år ÅTGÄRD: Inrikes flygresor t.o.r. Stockholm ska ersättas med tågresor eller direktbuss i största möjliga utsträckning. Till år 2020 ska tjänsteresornas klimatpåverkan ha minskat med minst 3,3ton CO 2. UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar. ANSVAR: Förvaltningschefer. RESURSER: Informationsmaterial tillhandahålls av Energi- och klimatstrategen. TIDSPLAN: Riktlinjer introducerade på samtliga förvaltningar senast UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar halvårsvis till KS baserad på statistik från resebyrån. T3 VISION: Kommunens tjänsteresor med bil ska sträva efter att vara trygga, säkra, minska klimatpåverkan och eftersträva samåkning. MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens tjänsteresor med bil minska sin klimatpåverkan med 10% till år 2014 och med 20% till år ÅTGÄRD: Resor till och från Kalmar tågstation och flygplats från Borgholm o Löttorp ska ersättas med buss i största möjliga utsträckning. UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar. ANSVAR: Förvaltningschefer. RESURSER: Företagskort inköps via KLT till respektive förvaltning. TIDSPLAN: Företagsbusskort ska erbjudas senast UPPFÖLJNING: Förvaltningar redovisar årligen till KF via statistik från KLT hur korten har nyttjats. T4

9 2.4 Ruttplanering för kommunens varutransporter. En stor del av kommunens arbete innefattar transporter för de olika samhällstjänster som en kommun tillhandahåller, till exempel gäller detta skolskjutsar, färdtjänst, och avfallshantering. Hemtjänstens transporter står ofta för en stor del av kommunens transportarbete och kan därför vara en bra förebild i detta arbete då de använder sig av ett ruttplaneringseffektivt dataprogram i sitt arbete. Genom att förbättra logistiken med hjälp av ruttplaneringssystem för dessa transporter kan man öka effektiviteten både vad gäller ekonomi och bränsleförbrukning då antalet körda fordonskilometer minskar. Det minskar också den tid som personalen lägger på att resa, vilket ger mer tid för övriga arbetsuppgifter. Under perioden kommer möjligheterna till miljövinster och kostnadseffektivisering via miljökrav vid leveranser och central varudistribution att utvärderas. Resultatet innebär minskad klimatpåverkan och ökad kostnadseffektivitet. VISION: Kommunens externa och interna varutransporter ska utföras på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens externa och interna varutransporter minska sin klimatpåverkan med 10% till år 2016 och med 40% till år ÅTGÄRD: Statistik med år 2012 som basår ska upprättas för utvärdering och förslag till åtgärder under UTFÖRARE: Varuupphandlare och logistikansvarig. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Interna arbetsgrupp. Eventuell utbildning vid kurstillfälle. TIDSPLAN: Förslag till åtgärder senast UPPFÖLJNING: Kommunledningskontoret redovisar till KF årligen mätbara resultat. T5 VISION: Kommunens personbilar ska nyttjas på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. MÅL: Jämfört med år 2010 ska kommunens samåkning via bilpoolen öka med 25% till år 2014 och 50% till år ÅTGÄRD: Samåkning till samma destination ska utnyttjas enligt bokningssystemets förslag vilket ska poängteras i resepolicyn. UTFÖRARE: Samtliga förvaltningar ANSVAR: Personalavdelningen. RESURSER: Ingår i ny respolicy för TIDSPLAN: Infört på alla förvaltningar senast UPPFÖLJNING: Energi- och klimatstrategen redovisar årligen till KF via statistik från bilpoolens bokningsprogram. T6

10 2.5 Distansarbete och IT-lösningar. Att undvika resor till och från jobbet genom distansarbete samt att utnyttja teknik för telefon- och videokonferenser i arbetet som ett alternativ till resor är ett kostnadseffektivt sätt att spara energi och reducera utsläpp till luft. I stor utsträckning kan detta också ske utan att verksamheten påverkas negativt. En grundförutsättning för denna typ av åtgärder är tillgång till mobila telefoner, datorer samt bredband liksom utrustning för telefon- och/eller videokonferenser. Flera förvaltningar kan idag erbjuda att tillfälligt jobba hemifrån inom visa verksamheter. Under perioden kommer detta samt tillgång till resedator som är uppkopplad mot kommunens server att finnas på vissa arbetsplatser. Detta ger tillfälle att utnyttja restid till en del arbetsuppgifter samt ha full tillgång till arbetsplatsens dokument. VISION: Kommunens ska som arbetsgivare kunna erbjuda möjlighet till distansarbete, både från hemmet, tillfällig vistelse på annan ort och under tjänsteresa. MÅL: Fr.o.m ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den ordinarie arbetsplatsen om omständigheterna så medger. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna möjlighet. ÅTGÄRD: Minst tre förvaltningar ska senast ha tillgång till bärbar dator för distansarbete som är uppkopplad mot ordinarie arbetsdator. UTFÖRARE: Personalavdelningen och IT-avdelningen. ANSVAR: Personalavdelningen. RESURSER: Debiteras aktuella förvaltningar inom befintlig budget. TIDSPLAN: I drift senast UPPFÖLJNING: Berörda förvaltningar redovisar nyttjandegrad och erfarenheter till KF årligen. T7

11 2.6 Telefon- och videokonferenser. Att använda telefon- och videokonferenser för arbetsmöten är ett sätt att minska personalens resor i tjänsten, vilket sparar både tid, pengar och miljöbelastning. Enligt en resvaneundersökning genomförs tele- och videokonferenser dock bara utav en liten andel av de förvärvsarbetande och studerande i Sverige, trots att tekniken för denna typ av arbetsmöten funnits under en relativt lång tid. Under en genomsnittlig månad uppskattas endast 9 % av de förvärvsarbetande ha deltagit i en telefonkonferens, och endast 2 % i en videokonferens. Eftersom teknikutvecklingen går snabbt öppnar sig möjligheterna till att använda sig av denna typ av IT-lösningar utan att särskilt stora investeringar behövs. Bättre Internet anslutningar betyder att det i princip endast behövs en webbkamera, headset och telefonanslutning via nätet för att genomföra möten som tidigare krävde dyra specialutrustningar. Webbaserade möten där man till exempel kan dela dokument, skriva till och visa presentationer för varandra är något som ytterligare underlättar för denna typ av distansmöten. Borgholms kommun bör efterfråga dessa mötestyper hos de mest frekventa organisatörerna, ex: Länsstyrelsen i Kalmar, Regionförbundet, Miljösamverkan Sydost, Energikontor Sydost m.fl. VISION: Kommunens ska verka för att de anställda ska kunna delta i telefon- och videokonferenser som alternativ till möten på annan ort för att undvika resande och klimatpåverkan. MÅL: Fr.o.m ska varje förvaltning eftersträva att delta i minst 10 telefon eller videomöten per år med externa organisationer och minst 20 möten till år ÅTGÄRD: Kommunen ska i centralt brev under 2011 efterlysa telefon/video möten hos respektive samarbetsorganisation. UTFÖRARE: Kommunledningskontoret och IT-avdelningen. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Kostnad för webbkamera och headset inom respektive förvaltnings budget. TIDSPLAN: I drift senast UPPFÖLJNING: Förvaltningarna rapporterar halvårsvis till energi- och klimatstrategen för årlig redovisning till KF. T8

12 2.7 Bilpooler och cykelpooler. Genom en bilpool kan kommunen öka nyttjande graden i de fordon som används och därmed minska det totala antalet bilar som behövs inom en verksamhet. Införande av en bilpool innebär dessutom ofta att man blir mer medveten om hur och i vilka syften man använder bilen, och att man blir bättre på att planera sitt resande. Detta kan leda till att en del onödiga transporter försvinner vilket bidrar till att ytterligare minska bilberoendet och därmed minska det totala antalet fordonskilometer som utförs inom de kommunala verksamheterna. Dock kan GC-vägnätet avsevärt förbättras. Borgholm införde bilpool redan år 2005 och har haft ett bra utfall med hög utnyttjandegrad och läge omkostnader. För att främja användandet av alternativ till bil för kortare resor i centralorten har kommunen 2010 köpt in en el-cykel. Denna finns att låna gratis på Borgholms bibliotek för kortare tjänsteresor och även för att prova el-cykel som ett alternativ till bil för att resa till och från arbetsplatsen. VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för kommunmedborgarna att använda klimatsmarta transportmedel. MÅL: Anställda ska nyttja cykel som fordon för resor kortare än 3km för att begränsa klimatpåverkan och främja friskvård. ÅTGÄRD: El-cykel erbjudas som transportalternativ för orterna Borgholm och Löttorp. Till år 2014 ska nyttjandegraden vara minst 10 tillfällen per månad och minst 20 tillfällen per månad år UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategen. ANSVAR: Miljö- och byggnadsförvaltningen och kultur o fritidsförvaltningen. RESURSER: Kostnad för el-cykel inom budget för energirådgivning. TIDSPLAN: I drift senast UPPFÖLJNING: Årlig rapport om nyttjandet via bokningssystem till KF. T9

13 2.8 Leasingfordon för kommunanställda. Genom att erbjuda leasingfordon till kommunens anställda öppnas möjligheten att styra vilka fordon man vill att de anställda ska använda i sina resor i tjänsten liksom till och från arbetet. Att erbjuda miljöbilar som leasingfordon kan stimulera till en snabbare introduktion av alternativa drivmedel, som till exempel biogas och etanol, eller mer energieffektiva bilar som till exempel elbilar och laddhybrider. Detta medför att kommunanställda kan hyra en kommunal miljöbil på vardagar efter kl18 och på helger. Därmed ökar användningen av miljöbilar i samhället och man kan ställa sin kanske mer klimatpåverkande bil hemma. Här finns också en möjlighet för de som sällan använder bil att istället vara bilfri och hyra en kommunbil när man behöver. VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle. MÅL: Kommunen ska uppmuntra till effektiva transporter med minskad klimatpåverkan för de anställdas resor, både i tjänst och privat. ÅTGÄRD: Kommunen ska erbjuda minst två kommunala miljöbilar som kan hyras på kvällar och helger för orterna Borgholm och Löttorp. Minst 4 miljöbilar ska finnas för privatbokning till år UTFÖRARE: Kommunkontoret. ANSVAR: Kommunkontoret o personalavdelning. Juridiska frågor ska vara utredda senast RESURSER: Bokning via bilpoolens bokningssystem. Kostnad debiteras anställd genom löneavdrag. TIDSPLAN: I drift senast UPPFÖLJNING: Årlig rapport om nyttjandet via bokningssystem till KF. T10

14 3 Externa transportåtgärder 3.1 Åtgärder som rör kommuninvånarnas personbilstransporter. uppmuntra till val av miljöbil samt utbildning i sparsam körning. Kommuninvånarnas transporter står i de allra flesta fall för den största andelen av energianvändningen och utsläppen till luft från transporterna inom en kommun. En av orsakerna till detta är att vi lever i ett glesbefolkat land med långa reseavstånd, men också att personbilen används för majoriteten av de resor vi företar oss, även de resor som är kortare än 1 mil. En stor del av de åtgärder som har beskrivits för kommunens egna persontransporter kan även, mer eller mindre, användas för att förändra och påverka alla kommuninvånares personbilstransporter. Möjligheterna till att påverka en stor del av befolkningen är dock begränsad. Genom att vara ett föredöme är kommunen ett exempel för kommuninvånarna att ta efter, både när det gäller val av fordon som sparsam körning. Inom energi- och klimatrådgivningen bör riktade kampanjer genomföras för kommuninvånarna för att VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle, använda sparsam körning. MÅL: Kommunen ska informera allmänheten genom förevisningar, möten och utbildningar gällande val av transport och sparsam körning. ÅTGÄRD: Årligen, med start 2011, ska energi- och klimatrådgivningen, gärna i samband med den europeiska trafikantveckan, genomföra minst 3 aktiviter inom hållbara transporter riktade mot kommuninvånarna. UTFÖRARE: Energi- och klimatrådgivningen. ANSVAR: Miljö- och byggnadsförvaltningen. RESURSER: Bekostas av tilldelade medel för energi- och klimatrådgivningen. Aktiviteter i samarbete med Miljöfordon Sydost. TIDSPLAN: I drift senast UPPFÖLJNING: Årlig rapport om utförda aktiviteter till KF. T11

15 3.2 Åtgärder som syftar till att främja gång- och cykeltrafik. förenkla resan så att alltfler familjer naturligt väljer cykel som färdmedel. Eftersom majoriteten av de bilresor som utförs är relativt korta, upp till 5 km, finns det en stor teoretisk potential för att ersätta en del av dessa resor med cykel och i viss mån gång. Vinsten skulle framförallt visa sig i form av en friskare befolkning genom den motion som erhålls, även om det kan ha effekt att påverka positivt olika miljömål i en kommun. Borgholms kommun är den dominerande arbetsgivare i kommunen. Geografiskt finns det inga tydligt utpekade stråk för arbetspendling som med fördel skulle kunna ersättas av cykel. Den i särklass dominerande är bilpendling från och till Kalmar. Mellan Köpingsvik och Borgholm finns en väl fungerande cykelväg som används för arbetspendlare. För att främja gång- och cykeltrafik från och till skolor i kommunen har en utredning 2010 pekat på flera åtgärder för att höja säkerheten och VISION: Kommunen ska aktivt arbeta med att utveckla gång- och cykelvägar för att främja friskvård och som ett tryggt och säkert alternativ till bilkörning. MÅL: Öka gång- och cykeltrafiken. Bättre cykelvägar till och från mål som vård, skola, bostadsområden, större arbetsplatser, mataffärer, busshållplatser. Jämfört med år 2011 ska 15 % fler elever välja cykel som färdmedel till och från skolan till år 2015 och 25% till år ÅTGÄRD: Inventera och föreslå åtgärder i samråd med elever, personal och föräldrar. Öppna samråd ska hållas i samarbete med skolan årligen på varje skola. Förslagsvis i samband med den europeiska trafikantveckan i september. UTFÖRARE: Planavdelningen, Miljö o Bygg. ANSVAR: BEAB o Utbildningsförvaltningen RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Åtgärdsförslag med kostnader, miljö- och friskvårdsvinster presenteras som underlag. TIDSPLAN: Nulägesanalys och inventering klar Åtgärder utförda senast UPPFÖLJNING: Årlig rapport fr.o.m om effekterna av åtgärderna till KF. T12

16 4 Samhällsplanering för mer hållbara transporter 4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering. Nya bebyggelseområden bör lokaliseras så att befintliga kollektivtrafiknät kan utnyttjas eller förlängas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är också viktigt att fördela serviceutbudet inom kommunen och se till att tillgången på närservice är god, med avstånd till dessa målpunkter på gång- och cykelavstånd för så många som möjligt av kommunens invånare. Redan i Vision Öland 2015 från år 2000 står följande i delen regionala miljömål inom god bebyggd miljö som berör klimatpåverkan: Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för kollektivtrafik och andra miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Att tillhandahålla en effektiv och kostnadsmässigt attraktiv kollektivtrafik kan vara ett sätt att få fler kommuninvånare att välja att resa med kollektiva färdmedel framför personbilen. Genom att ställa om bussparken inom kollektivtrafiken för drift med alternativa drivmedel finns vissa möjligheter till att sänka utsläppen av koldioxid. Några av de prioriterade områdena är samordning av system för information, bokning och biljetthantering, förbättra bytespunkter, öka tillgängligheten för funktionshindrade samt kollektivtrafik i gles- och landsbygd. Ur vision Öland 2015 står bl.a. att kommunen tillsammans med KLT ska planera den framtida kollektivtrafiken för att få ett bättre resursutnyttjande. Hela det regionala arbetsområdet Kalmar/Öland ska kunna utnyttjas och långpendling underlättas och att transportsystemet ska vara utformat så att största möjliga tillgänglighet uppnås.

17 I dagsläget erbjuds många alternativ för arbetspendling till Kalmar och för övrigt hålls god standard med hänsyn till kundunderlaget. Ytterligare en möjlighet till effektivare trafiknät är anropsstyrd kollektivtrafik. VISION: Borgholms kommun ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur där transportbehovet minskar och förutsättningarna för kollektivtrafik och andra miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. MÅL: Förtätning framför exploatering på orörd mark för att öka underlaget för kollektivtrafik. Nya bebyggelseområden bör lokaliseras så att befintliga kollektivtrafiknät kan utnyttjas eller förlängas på ett så effektivt sätt som möjligt med syfte att minska restiden. ÅTGÄRD: 75% av tätorternas befolkning ska ha maximalt 400 meter till närmsta busshållplats år 2015 och 90% år Andelen ny bebyggelse inom 5 km från centrum ska öka med god tillgång till gång- och cykelvägar. UTFÖRARE: Planavdelningen, Miljö o Bygg. ANSVAR: Kommunkontoret. RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Underlag tas fram av planavdelningen. Ingår obligatoriskt i all planering. TIDSPLAN: Nulägesanalys och inventering klar Tidsplan för åtgärder klar senast UPPFÖLJNING: Årlig rapport fr.o.m om effekterna av åtgärderna till KF. T13

18 4.2 Satsningar på alternativa drivmedel. Introduktionen av nya biodrivmedel är starkt beroende av hur den befintliga fordonstekniken ser ut liksom infrastrukturen för distribution av drivmedlen. De biodrivmedel som mest påminner om de konventionella drivmedlen är således de som är lättast att introducera i den befintliga fordonsparken och som därför snabbast kan konkurrera med de konventionella drivmedlen. I kollektivtrafik upphandlingen 2007 för Kalmar Län var kvalitets- och miljökraven i upphandlingarna de dittills högsta i Sverige bl.a. avseende fordonsbränsle. Upphandlingen innebar att bussarna i dagens trafik i Kalmar Län körs 53 % av körsträckorna med helt fossilfritt bränsle som rapsbaserat syntetdiesel eller biogas. För bussarna som trafikerar Borgholms kommun körs de på miljödiesel Euro5/EEV. Förhoppningar finns inför nästa upphandling att bussarna helt körs på fossilfritt bränsle som t.ex. biogas. En utredning gjordes under 2009 av Mörbylånga kommun tillsammans med Borgholm Energi AB avseende möjligheter till Biogasproduktion på Öland. Borgholm Energi AB fortsätter nu studien för att etablera fordons biogas till kommunens fordon och kollektivtrafiken. År 2010 invigdes dessutom det första tankstället för eldrivna fordon i Borgholm av Borgholm Energi AB och Bixia. VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle. MÅL: Senast år 2016 ska det finnas minst ett tankställe för biogas för fordon i Borgholms kommun. ÅTGÄRD: Ta fram ett detaljerat underlag med etableringskostnader, infrastruktur, produktionssubstrat och avsättningsmöjligheter. UTFÖRARE: BEAB. ANSVAR: BEAB. RESURSER: Medel för åtgärder beslutas av KS. Underlag tas fram av BEAB. TIDSPLAN: Analys för etablering klar senast Beslut i KF senast Drifttagande senast år UPPFÖLJNING: Konsekvensanalys av pågående arbete presenteras årligen för KF fr.o.m. år T14

19 VISION: Kommunen ska vara ett föredöme för att använda fordon med förnyelsebart bränsle. MÅL: Senast år 2015 ska det finnas minst fem eldrivna fordon i kommunens verksamhet och till år 2020 ska det finnas minst 15 fordon. ÅTGÄRD: Ta fram ett detaljerat underlag för inköp, underhåll och uppföljning. UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategin. ANSVAR: Ansvarig fordonsupphandlare. RESURSER: Tankställe finns redan etablerat i Borgholm. Medel för åtgärder beslutas av KS. Underlag för inköp, underhåll och uppföljning tas fram av energi- och klimatstrateg. TIDSPLAN: Inköpsunderlag klart senast UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om fördelning av antalet miljöbilar till KF. T15