Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB"

Transkript

1 Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun

2 Titel: Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter Författare: Medarbetare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Uppdragsnummer: Anna Zajc, Michael Koucky Erik Granberg, Enkätfabriken Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Datum:

3 Innehåll 1. Inledning Resmönster inom Ludvika tätort... 5 Färdmedelsfördelning uppdelat efter område... 6 Samtliga områden... 7 Marnäs/Hammarbacken... 8 Centrum... 9 Ludvika gård/högberget Notgården/ABB Industriområde Knutsbo/Jägarnäs Ärendefördelning uppdelat på kön Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter.. 14 Kommunens nuläge och nuvarande mål Bedömning av potentialen Diskussion och rekommendationer

4 1. Inledning Under våren 2014 har en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner genomförts. För resvaneundersökningen resultat, se separat rapport Resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Våren (Koucky & Partners och Enkätfabriken 2014). I denna rapport görs en fördjupad redovisning av resultaten gällande resmönster för boende i Ludvika tätort, samt kvinnors och mäns resvanor med avseende på ärendefördelning för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I denna rapport beskrivs och analyseras också möjligheter för kommunen som organisation att minska klimatbelastningen från sina resor och transporter. En resa definieras här som en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. 4

5 2. Resmönster inom Ludvika tätort I det här kapitlet beskrivs resmönster för boende i Ludvika tätort. Tätorten har delats in i följande fem områden: Ø Marnäs/Hammarbacken Ø Centrum Ø Ludvika gård/högberget Ø Notgården/ABB industriområde Ø Knutsbo/Jägarnäs Karta 1 visar de olika områdena. Karta 1: Områdesindelning, Ludvika tätort Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Då färdmedelsfördelningen för de olika tätortsområdena bygger på ett mindre underlag, bör denna tolkas som hur undersökningens respondenter har rest, snarare än hur hela befolkningen i stort reser. Den ger dock en fingervisning om hur befolkningen i stort reser. För område Notgården/ABB Industriområde har underlaget bedömts som för litet för att färdmedelsfördelning ska kunna redovisas. Nedan beskrivs färdmedelsfördelning samt vanligaste reserelationerna för boende i respektive område. 5

6 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER OMRÅDE Vilka färdmedel som boende i olika områden i huvudsak använder skiljer sig mycket. Boende i Centrum är den grupp som gör störst andel av sina resor till fots följt av boende i Marnäs/Hammarbacken och Ludvika Gård/Högberget. Dessa är också de områden som har lägst andel resor med bil. När det gäller resor med cykel och kollektivtrafik är skillnaderna mellan boende i de olika områdena inte särskilt stora, som mest 5 procentenheter. Figur 1: Färdmedelsfördelning uppdelat efter tätortsområde. n (resor)=1 968 Marnäs/Hammarbacken 44% 8% 8% 5% 13% 21% Centrum 39% 6% 9% 3% 12% 3 1% Ludvika gård/högberget 34% 15% 6% 5% 17% 21% 2% Notgården/ABB industriområde 57% 2 2% 6% 15% Knutsbo/Jägarnäs 55% 16% 5% 3% 13% 8% Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Kompletterings- / flextrafik Cykel Till fots Annat 6

7 KOUCKY & PARTNERS AB, 2015 SAMTLIGA OMRÅDEN Karta 2 och tabell 1 visar de vanligaste reserelationerna inom Ludvika tätort. De tre vanligaste reserelationerna sker inom Knutsbo/Jägarnäs, Ludvika gård/högberget samt Marnäs/Hammarbacken. Det finns stora skillnader i färdmedelfördelning kopplade till reserelationer. Utmärkande är resor inom, samt till och från Knutsbo/Jägarnäs där en hög andel görs med bil. Karta 2: De 10 vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort Tabell 1: Färdmedelsfördelning för de tio vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort. n (resor) = RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor 7% Till fots 19 % Cykel Inom Ludvika gård/högberget 6% 48 % Inom Marnäs/Hammarbacken 5% Notgården/ABB industriområde - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget annan kommun Centrum - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget Notgården ABB industriområde Centrum - Ludvika gård/högberget Marnäs/Hammarbacken Knutsbo/Jägarnäs Knutsbo/Jägarnäs - annan kommun Inom Knutsbo/Jägarnäs Bil Övrigt 8% Kollektiv -trafik 1% 72 % 11 % 8% 33 % 22 % 33 % 10 % 33 % 4% 4% 29 % 2% 65 % 4% 21 % 24 % 55 % 4% 7% 93 % 4% 40 % 20 % 35 % 5% 3% 11 % 34 % 9% 46 % 3% 13 % 16 % 72 % 3% 4% 15 % 81 % 7

8 MARNÄS/HAMMARBACKEN Karta 3 och tabell 2 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. Den vanligaste resan sker inom detta område och drygt hälften av dessa resor görs med cykel eller till fots, medan en tredjedel görs med bil. Vid resor till/från Centrum är det också vanligt med resor till fots och med cykel. Övriga reserelationerna domineras av resor med bil. Karta 3: De vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Knutsbo/Jägarnäs Tabell 2: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. n (resor)= 487 RESERELATIONER Andel av samtliga resor Till fots FÄRDMEDELSFÖRDELNING Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Marnäs/Hammarbacken 26 % 22 % 33 % 10 % 33 % 2 % Marnäs/Hammarbacken - Notgården/ABB industriområde 12 % 23 % 19 % 0 % 58 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - annan kommun 11 % 0 % 0 % 7 % 93 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - Smedjebacken Norra 9 % 0 % 0 % 0 % 96 % 4 % Marnäs/Hammarbacken - Centrum 7 % 36 % 29 % 7 % 29 % 0 % 8

9 CENTRUM Karta 4 och tabell 3 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Marnäs/Hammarbacken och Notgården industriområde. Bland dessa resor görs en stor andel till fots eller med cykel. Vid resor till annan kommun, eller Ludvika gård/högberget är resor med bil vanligast. Karta 4: De vanligaste reserelationerna för boende i Centrum Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 3: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. n (resor) = 166 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Inom Centrum 19 % 75 % 0 % 6 % 19 % Centrum - Marnäs/Hammarbacken 17 % 47 % 13 % 27 % 13 % Centrum - Notgården/ABB industriområde 17 % 60 % 40 % 0 % 0 % Centrum - annan kommun 9 % 0 % 25 % 0 % 75 % Centrum - Ludvika gård/högberget 6 % 0 % 0 % 0 % 100 % 9

10 LUDVIKA GÅRD/HÖGBERGET Karta 5 och tabell 4 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från annan kommun och Notgården/ABB industriområde. Varannan resa inom Ludvika gård/högberget görs till fots, medan en tredjedel görs med bil. För resor till/från Centrum utgör bilresorna närmare hälften av alla resor. Karta 5: De vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Gård/Högberget Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 4: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. n (resor) = 588 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Ludvika gård/högberget 24 % 48 % 11 % 8 % 33 % 0 % Ludvika gård/högberget - annan kommun 16 % 21 % 24 % 0 % 55 % 0 % Ludvika gård/högberget - Notgården/ABB industri område 15 % 40 % 20 % 0 % 35 % 5 % Ludvika gård/högberget - Centrum 13 % 11 % 34 % 9 % 46 % 0 % Ludvika gård/högberget - Marnäs/Hammarbacken 4 % 27 % 55 % 18 % 0 % 0 % 10

11 NOTGÅRDEN/ABB INDUSTRIOMRÅDE Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. På grund av underlagets storlek (n resor = 110) redovisas här inte färdmedelsfördelning. Karta 6: De vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs 11

12 KNUTSBO/JÄGARNÄS Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. Bilen är det vanligaste färdsättet för samtliga reserelationer. Karta 7: De vanligaste reserelationerna för boende i Knutsbo/Jägarnäs Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 5: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde. n (resor) = 617 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Inom Knutsbo/Jägarnäs 22 % 19 % 8 % 1 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Notgården/ABB industriområde 14 % 4 % 29 % 2 % 65 % Knutsbo/Jägarnäs - Centrum 12 % 0 % 0 % 7 % 93 % Knutsbo/Jägarnäs - Marnäs/Hammarbacken 9 % 0 % 13 % 16 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Ludvika gård/högberget 8 % 19 % 19 % 0 % 62 % Bil 12

13 3. Ärendefördelning uppdelat på kön Skillnaderna i vilka typer av ärenden män och kvinnor gör är generellt små, och variationerna är som mest ett par procentenheter. Även om skillnaderna är små, syns vissa klassiska könsstrukturer. Män gör större andel av sina resor till jobb och i tjänsten, medan kvinnor gör större andel resor för att hämta/lämna barn/vuxen och göra inköp av dagligvaror. Figur 2: Ärendefördelning uppdelat på kön för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. n (resor) = Vilket var ditt ärende? 45% 4 35% 39% 36% 3 25% 19% % 9% 9% 1 7% 5% 6% 6% 7% 5% 6% 4% 3% 3% 4% 2% 3% 4% 5% 2% 2% Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc,) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat Kvinna Man 13

14 4. Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter Resvaneundersökningen i Ludvika och Smedjebacken visar att bilen är det dominerande färdsättet i kommunerna. För att på sikt kraftigt minska klimatbelastningen från resandet i kommunerna krävs åtgärder inom tre grundläggande kategorier: Minska resbehovet, bl.a. genom samhällsplanering, men även genom ökad användning av t.ex. distansmöten samt bättre planering och logistik. Öka andelen klimateffektiva färdsätt (gång, cykel och kollektivtrafik). Minska utsläppen från resterande fordonsanvändning, bl.a. genom energieffektivare fordon och användning av förnybara energibärare. Kommunen har möjlighet att direkt eller indirekt påverka invånarnas och verksamheters resande genom åtgärder inom dessa kategorier. Inom vissa områden har kommunen direkt mandat att fatta beslut, t.ex. samhällsplanering, parkering eller cykelinfrastruktur. För andra områden är kommunens möjligheter att påverka mer begränsade. Kommunen som organisation har dock fullt mandat att styra över sitt eget interna resande och transporter samt val av fordon. Som stor arbetsgivare kan kommunen även stimulera personalen att välja klimateffektiva färdsätt för resan till arbetet. Kommunen kan också föregå med gott exempel för andra arbetsgivare i kommunen. I detta kapitel belyses vilka möjligheter kommunen som organisation har att minska sin klimatbelastning från resandet och vilken minskningspotential som finns. I kapitlet beskrivs översiktligt vilka åtgärder som kan bidra till att de önskade utsläppsminskningarna kan realiseras. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att genomföra någon djupgående analys av nuläget och förslagen måste därför ses som en första, grov uppskattning. Som tidsperspektiv väljs 2020, med 2014 som utgångspunkt. KOMMUNENS NULÄGE OCH NUVARANDE MÅL Kommunen som organisation förfogar idag över ett stort antal fordon av olika slag. År 2013 förfogade Ludvika kommun och helägda bolag tillsammans 144 personbilar, 92 lätta lastbilar och 8 tunga lastbilar (källa: Ludvika kommun/bisnode AB). År 2013 spenderade kommunen över 7,7 miljoner kr på fordonsbränsle, varav 99,9 procent på bensin och diesel och 0,1 procent på E85/etanol, se även figur 3. Bränslevolymen uppskattas utifrån de ekonomiska uppgifterna till ca liter och CO 2-utsläppen till ca ton för I dessa siffror är inte kostnader och utsläpp för flygresor eller användningen av egen bil i tjänst medräknade. Det är tydligt att kommunen har potential att genom trafikrelaterade åtgärder inte bara minska sina utsläpp, utan även sina utgifter för fordonsbränsle och resor. 14

15 Figur 3: Ludvika kommuns utgifter för fordonsbränslen och smörjmedel. Källa: Ludvika kommuns bokslut. Kostnad för drivmedel i Ludvika kommun, kr Etanol Smörjmedel o övr oljor Bensin Dieselolja År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014, tom 10 nov Kommunen har satt upp ett antal trafikrelaterade mål, bl.a.: Andelen miljöbilar i kommunorganisationen ska öka Användningen av fossila drivmedel från den kommunala organisationens och dess bolags tjänsteresor ska minska under planperioden. Målen är inte tidsatta eller kvantifierade och är därmed svåra att följa upp. Kommunen har vidare en policy för tjänsteresor. Den är dock inte särskild konkret och ger mest generella rekommendationer. BEDÖMNING AV POTENTIALEN Kommunen har en lång rad möjligheter att minska sina egna utsläpp från resor. Nedan listas beprövade åtgärder samt vilken effekt dessa kan förväntas ha till Observera att ingen detaljerad genomgång av kommunens fordonsanvändning och resandet har gjorts, vilket är en förutsättning för att närmare kunna bedöma potentialen och effekten av olika åtgärder i Ludvika. Den beskrivna potentialen bygger därför på grundläggande antaganden och erfarenheter från andra kommuner och verksamheter. Välja mer energieffektiva fordon Kommunen anger en utbytestakt på 3-5 år för personbilar och lätta lastbilar, 5-10 år för lätta lastbilar med specialbyggnationer samt 8-15 år för tunga lastbilar. Fram till 2020 kan därmed en majoritet av dagens bilar och lätta lastbilar anses vara bytta och ca 50 procent av de tunga lastbilarna. Tack vare teknikutvecklingen och genom att kommunen ställer tydliga krav på energieffektivitet i upphandlingen av fordon och genom att använda livscykelkostnad som utvärderingskriterium bedöms bränsleförbrukningen vid ett fordonsbyte kunna minskas med procent jämfört med dagens läge. Troligen är än större minskningar möjliga. Här bedöms minskningspotentialen till 2020 till 15 procent jämfört med Se över fordonsbehoven och -organisation Erfarenheter från andra kommuner visar att det är möjligt att ersätta en betydande del av tjänstebilar och användningen av egen bil i tjänst med bilpoolslösningar. Genom bilpoolslösningar kan ofta det totala antalet bilar minskas eftersom fordonen används 15

16 mer intensivt. Vidare leder en bilpoolslösning till ett förändrat användningsmönster av tjänstebilar, eftersom kravet på bokning tvingar fram en ökad planering av resandet vilket ofta leder till minskad bilanvändning. En bilpool bör främst ersätta bilar som används förhållandevis sällan, bilar som körs mycket kan med fördel behållas i kommunens regi. Vilka bilar som kan ersättas, vilken bilpoolslösning är mest lämpad för Ludvika och vilka kostnadsbesparingar som är möjliga kräver en mer detaljerad undersökning av användningsmönstret hos kommunens bilar. Här bedöms minskningspotentialen till genom att ersätta en del av tjänstebilarna och egen bil i tjänst med en bilpoolslösning till minst 2-3 procent jämfört med Sparsam körning De flesta förare kan minska sin bränsleförbrukning med 5-10 procent genom en mer energieffektiv körstil. Körstilen lärs ut i praktiska och teoretiska utbildningar, t.ex. EcoDriving-utbildningar. För personbilar kan bränslebesparingen väga upp utbildningskostnaden för en praktisk körutbildning för förare som kör förhållandevis mycket i tjänsten, t.ex. hemtjänstpersonal. För förare som kör mer bränsletörstiga fordon som lastbilar är brytpunkten lägre. Viss, men lägre effekt kan även uppnås med endast teoriutbildning som är betydlig billigare. Kostnaden för en praktisk körutbildning ligger mellan kr per deltagare, medan kostnaden för rena teoripass är betydligt lägre. Det är i båda fall viktigt att utbildningen följs upp med repetitioner och med dokumentation av bränslebesparingen. Här bedöms den långsiktiga minskningspotentialen genom att genomföra praktiska utbildningar för samtliga förare som kör mycket i tjänsten eller kör tunga fordon samt teoriutbildning för all personal som kör i tjänsten till 5 procent jämfört med Logistik och ruttplanering Sedan tidigt 2000-tal har ett flertal projekt för att optimera ruttplaneringen och arbetsorganisationen för att minska körsträckorna genomförts i svenska kommuner, ofta med stöd av Vägverket/Trafikverket. Exempel är Orust, Falkenberg, Eskilstuna, Mark. Flera av projekten har utvärderats och dokumenterats av Trafikverket. I de flesta fall har körsträckorna genom förbättrad logistik och planering kunnat minskas med procent. Det är inom ramen för detta projekt inte möjligt att bedöma hur stor del av tjänsteresorna med bil i Ludvika som utgörs av hemtjänst. Det är därför också svårt att bedöma den totala minskningspotentialen utan närmare utredning. Hemtjänsten utgör dock i många kommuner en betydande del av verksamhetens bilanvändning. Antag att hemtjänsten står för 25 procent av kommunens interna bränsleförbrukning och att körsträckorna (och därmed bränsleförbrukningen) med hjälp av förbättrad logistik och planering kan minskas med 20 procent inom hemtjänsten. Åtgärden innebär då en total förbrukningsminskning på 5 procent. Ersätta resor med distansmöten Genom att systematisk ifrågasätta om möten måste genomföras fysiskt eller kan ersättas av distansmöten samt genom att tillhandahålla och utbilda i lämplig teknik kan omfattningen av resor till möten minskas kraftigt. Exempel från näringslivet (TeliaSonera) visar att en konsekvent användning av distansmöten kan minska resandet till möten i tjänsten med upp till 50 procent, med motsvarande minskad energianvändning samt tidsbesparingar. I vilken utsträckning Ludvika kommun kan ersätta resor med distansmöten har inte kunnat bedömas inom ramen för detta uppdrag. Därför kan inte minskningspotentialen bedömas här. 16

17 Inför incitamentsystem För att effektivt påverka kommunens medarbetare att välja klimateffektiva färdsätt krävs styrning och helst ett incitamentsystem. Styrdokument som en resepolicy kan spela en viktig roll som orientering, men effekten förstärks tydligt om det finns ett incitamentssystem. Exempel på incitamentssystem är en intern avgift på resors koldioxidutsläpp som öronmärks för förbättringsåtgärder eller för att sänka priset på mer miljövänliga alternativ. Ett exempel är Åre kommun som infört ett avgiftssystem som fördyrar flyg- och bilresor men stöttar tågresor för kommunala avdelningar. Ett incitamentsystem kan bidra till en ökad medvetenhet om valet av färdsätt och ökar användningen av alternativ till bilen. Här bedöms potentialen till 2020 försiktigt till 2 procent av dagens förbrukning. Välj fordon med alternativa energibärare De tidigare nämnda åtgärdsgrupperna siktar primärt på att minska bränsleförbrukning eller körsträckor. Klimatpåverkan från kommunala resor och transporter kan vidare minskas genom att byta ut fossila bränsle med förnybara. 87 procent av Ludvikas utgifter för fordonsbränsle var 2013 för dieselbränsle, ca 12 procent bensin och resterande E85 (utifrån kommunens bokslut). Det finns idag fordonsbränsle på marknaden som har hög inblandning av förnybara bränslen, som är klassade som dieselbränsle (dvs. tekniskt motsvarar diesel) och kan användas utan modifikation i vanliga dieselfordon. Exempelvis har Preem Evolution diesel en andel förnybart bränsle (tallolje- och raps-baserad) på ca 30 procent. Liknande produkter från konkurrerande bolag finns på marknaden. Genom att konsekvent upphandla och använda den typen av dieselbränsle kan kommunen utan investeringar i fordonsflottan snabbt öka sin andel av förnybara bränslen till ca procent. Vidare kan kommunen stegvis ersätta vissa fordon med eldrivna versioner och därmed minska förbrukningen av flytande fossila bränslen. För att säkerställa en betydande klimateffekt är det dock en förutsättning att förnybar el används för laddningen av fordonen. Kommunen äger idag 144 personbilar och 92 lätta lastbilar. Det bedöms som realistiskt att i samband med fordonsbyten ersätta 5-10 procent av dessa med elfordon, mer på sikt. Här bedöms potentialen för att ersätta fossila bränslen med förnybart el till 5 procent fram till 2020, mer i ett längre perspektiv. Sammanställning Effektiviseringspotential från olika åtgärder kan inte enkelt räknas ihop, eftersom åtgärderna påverka varandra. Exempelvis minskar den totala effekten av sparsam körning när fordonen blir mer bränsleeffektiva eller när körsträckorna minskar. I tabell 6 listas den uppskattade energieffektiviseringspotentialen för Ludvika fram till 2020, i relation till Tabell 6: Sammanställning av effektiviseringsåtgärder och uppskattad potential till 2020, jämfört med 2014 Åtgärdsgrupp Förväntad effekt på energianvändning Mer energieffektiva fordon -15 % Översyn av fordonsbehov och organisation, bilpool -3 % Sparsam körning, utbildningar & uppföljning -5 % Logistik, ruttplanering (primärt hemtjänst) -5 % Ersätta resor med distansmöten? Införa incitamentsystem att välja klimatsmarta färdsätt -2 % Välja fordon med alternativa energibärare - 5 % 17

18 Totalt bedöms energieffektiviseringspotentialen med åtgärder som kan realistiskt genomföras fram till 2020 till ca -25 procent av energiförbrukningen för kommunens resor och transporter jämfört med Potentialen att minska utsläppen av fossilt koldioxid är större. Utöver minskningen på grund av sänkt energianvändning tillkommer effekten av att öka andelen förnybara energibärare. Av den resterande energianvändningen bedöms andelen förnybar energi relativt enkelt kunna ökas med procent genom val av bränsle med högre andel biodrivmedel samt ökad användning av elfordon. Här används 30 procent som realistiskt mål, en ökning med ca 25 procent jämfört med dagens läge om det tas hänsyn till att dagens bensin och diesel har ca 5 procent biobränsleandel. Ihop med energieffektiviseringen innebär det en reduktion av utsläppen av fossil CO 2 med ca 40 procent jämfört med DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER Det finns en lång rad åtgärder för att minska Ludvika kommuns energianvändning inom transportsektorn och de flesta föreslagna åtgärder är inte kostsamma att införa och besparingspotentialen bedöms som högre än kostnaderna låg kommunens och kommunägda bolags kostnader för drivmedel runt 7,7 miljoner kronor årligen. En minskning av energiförbrukningen med 25 procent innebär därmed en årlig besparing på ca 1,9 miljoner kr. Den ackumulerade besparingen fram till 2020 borde med lätthet kunna kompensera kostnaderna för de föreslagna åtgärderna och även eventuella merkostnader för en ökad andel förnybar energi. Därför rekommenderas Ludvika följande mål för de kommuninterna transporterna: Minska energianvändningen med 25 procent fram till 2020, med 2014 som basår Minska utsläppen av fossil CO 2 från kommuninterna transporter med 40 procent fram till 2020, med 2014 som basår Vidare rekommenderas att på årlig basis följa upp energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn. För att genomföra åtgärderna rekommenderas att kommunen tar fram en konkret, budgeterad arbetsplan för perioden , att medel avsätts för att kunna implementera åtgärderna och att kommunen börjar med de mest lönsamma åtgärderna först. 18

19 Koucky & Partners AB, Kastellgatan 1, Göteborg Telefon:

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Hur ser bilanvändningen ut i er kommun? Vad kännetecknar en kommunal tjänstebilpool?

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning

Läs mer

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771 Fordonsanalys - ett verktyg för en energieffektivare fordonspark? Kristianstad 2011-01-24 Presentation Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Resepolicy för Gävle kommunkoncern

Resepolicy för Gävle kommunkoncern Dnr 12KS470 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Citera gärna ur skriften

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang reviderad 2014 Juni 2014 Koucky & Partners AB på uppdrag av Energikontoret Regionförbundet Örebro Titel: Författare:

Läs mer

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken September

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

REMISSVERSION 2 2011-06-17. Transportstrategi Borgholms kommun 2011-2014

REMISSVERSION 2 2011-06-17. Transportstrategi Borgholms kommun 2011-2014 Transportstrategi Borgholms kommun 2011-2014 Innehåll 1 Inledning 1.1 Kommunen och omvärlden. 1.2 Miljöpåverkan från transporter... 1.3 Kommunernas möjligheter att påverka transportsystemet... 1.4 Resor

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift.

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift. PRESS info P10902SE / Per-Erik Nordström 22 september 2010 Bättre för miljön, bra för affärerna Ecolution by Scania Ecolution by Scania kallas en ny serie gröna produkter och tjänster som hjälper transportörer

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar dagens och morgondagens transportkonsumenter? Hur reser vi idag? När använder vi bilen? Vem använder bilen? Vad kör vi på?

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Travel planning? Varför då? ...därför att energiomställningen redan är här Besparingspotential i 53 CERO-analyser:

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer