Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB
|
|
- Linnéa Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun
2 Titel: Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter Författare: Medarbetare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Uppdragsnummer: Anna Zajc, Michael Koucky Erik Granberg, Enkätfabriken Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Datum:
3 Innehåll 1. Inledning Resmönster inom Ludvika tätort... 5 Färdmedelsfördelning uppdelat efter område... 6 Samtliga områden... 7 Marnäs/Hammarbacken... 8 Centrum... 9 Ludvika gård/högberget Notgården/ABB Industriområde Knutsbo/Jägarnäs Ärendefördelning uppdelat på kön Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter.. 14 Kommunens nuläge och nuvarande mål Bedömning av potentialen Diskussion och rekommendationer
4 1. Inledning Under våren 2014 har en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner genomförts. För resvaneundersökningen resultat, se separat rapport Resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Våren (Koucky & Partners och Enkätfabriken 2014). I denna rapport görs en fördjupad redovisning av resultaten gällande resmönster för boende i Ludvika tätort, samt kvinnors och mäns resvanor med avseende på ärendefördelning för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I denna rapport beskrivs och analyseras också möjligheter för kommunen som organisation att minska klimatbelastningen från sina resor och transporter. En resa definieras här som en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. 4
5 2. Resmönster inom Ludvika tätort I det här kapitlet beskrivs resmönster för boende i Ludvika tätort. Tätorten har delats in i följande fem områden: Ø Marnäs/Hammarbacken Ø Centrum Ø Ludvika gård/högberget Ø Notgården/ABB industriområde Ø Knutsbo/Jägarnäs Karta 1 visar de olika områdena. Karta 1: Områdesindelning, Ludvika tätort Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Då färdmedelsfördelningen för de olika tätortsområdena bygger på ett mindre underlag, bör denna tolkas som hur undersökningens respondenter har rest, snarare än hur hela befolkningen i stort reser. Den ger dock en fingervisning om hur befolkningen i stort reser. För område Notgården/ABB Industriområde har underlaget bedömts som för litet för att färdmedelsfördelning ska kunna redovisas. Nedan beskrivs färdmedelsfördelning samt vanligaste reserelationerna för boende i respektive område. 5
6 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER OMRÅDE Vilka färdmedel som boende i olika områden i huvudsak använder skiljer sig mycket. Boende i Centrum är den grupp som gör störst andel av sina resor till fots följt av boende i Marnäs/Hammarbacken och Ludvika Gård/Högberget. Dessa är också de områden som har lägst andel resor med bil. När det gäller resor med cykel och kollektivtrafik är skillnaderna mellan boende i de olika områdena inte särskilt stora, som mest 5 procentenheter. Figur 1: Färdmedelsfördelning uppdelat efter tätortsområde. n (resor)=1 968 Marnäs/Hammarbacken 44% 8% 8% 5% 13% 21% Centrum 39% 6% 9% 3% 12% 3 1% Ludvika gård/högberget 34% 15% 6% 5% 17% 21% 2% Notgården/ABB industriområde 57% 2 2% 6% 15% Knutsbo/Jägarnäs 55% 16% 5% 3% 13% 8% Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Kompletterings- / flextrafik Cykel Till fots Annat 6
7 KOUCKY & PARTNERS AB, 2015 SAMTLIGA OMRÅDEN Karta 2 och tabell 1 visar de vanligaste reserelationerna inom Ludvika tätort. De tre vanligaste reserelationerna sker inom Knutsbo/Jägarnäs, Ludvika gård/högberget samt Marnäs/Hammarbacken. Det finns stora skillnader i färdmedelfördelning kopplade till reserelationer. Utmärkande är resor inom, samt till och från Knutsbo/Jägarnäs där en hög andel görs med bil. Karta 2: De 10 vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort Tabell 1: Färdmedelsfördelning för de tio vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort. n (resor) = RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor 7% Till fots 19 % Cykel Inom Ludvika gård/högberget 6% 48 % Inom Marnäs/Hammarbacken 5% Notgården/ABB industriområde - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget annan kommun Centrum - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget Notgården ABB industriområde Centrum - Ludvika gård/högberget Marnäs/Hammarbacken Knutsbo/Jägarnäs Knutsbo/Jägarnäs - annan kommun Inom Knutsbo/Jägarnäs Bil Övrigt 8% Kollektiv -trafik 1% 72 % 11 % 8% 33 % 22 % 33 % 10 % 33 % 4% 4% 29 % 2% 65 % 4% 21 % 24 % 55 % 4% 7% 93 % 4% 40 % 20 % 35 % 5% 3% 11 % 34 % 9% 46 % 3% 13 % 16 % 72 % 3% 4% 15 % 81 % 7
8 MARNÄS/HAMMARBACKEN Karta 3 och tabell 2 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. Den vanligaste resan sker inom detta område och drygt hälften av dessa resor görs med cykel eller till fots, medan en tredjedel görs med bil. Vid resor till/från Centrum är det också vanligt med resor till fots och med cykel. Övriga reserelationerna domineras av resor med bil. Karta 3: De vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Knutsbo/Jägarnäs Tabell 2: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. n (resor)= 487 RESERELATIONER Andel av samtliga resor Till fots FÄRDMEDELSFÖRDELNING Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Marnäs/Hammarbacken 26 % 22 % 33 % 10 % 33 % 2 % Marnäs/Hammarbacken - Notgården/ABB industriområde 12 % 23 % 19 % 0 % 58 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - annan kommun 11 % 0 % 0 % 7 % 93 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - Smedjebacken Norra 9 % 0 % 0 % 0 % 96 % 4 % Marnäs/Hammarbacken - Centrum 7 % 36 % 29 % 7 % 29 % 0 % 8
9 CENTRUM Karta 4 och tabell 3 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Marnäs/Hammarbacken och Notgården industriområde. Bland dessa resor görs en stor andel till fots eller med cykel. Vid resor till annan kommun, eller Ludvika gård/högberget är resor med bil vanligast. Karta 4: De vanligaste reserelationerna för boende i Centrum Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 3: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. n (resor) = 166 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Inom Centrum 19 % 75 % 0 % 6 % 19 % Centrum - Marnäs/Hammarbacken 17 % 47 % 13 % 27 % 13 % Centrum - Notgården/ABB industriområde 17 % 60 % 40 % 0 % 0 % Centrum - annan kommun 9 % 0 % 25 % 0 % 75 % Centrum - Ludvika gård/högberget 6 % 0 % 0 % 0 % 100 % 9
10 LUDVIKA GÅRD/HÖGBERGET Karta 5 och tabell 4 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från annan kommun och Notgården/ABB industriområde. Varannan resa inom Ludvika gård/högberget görs till fots, medan en tredjedel görs med bil. För resor till/från Centrum utgör bilresorna närmare hälften av alla resor. Karta 5: De vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Gård/Högberget Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 4: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. n (resor) = 588 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Ludvika gård/högberget 24 % 48 % 11 % 8 % 33 % 0 % Ludvika gård/högberget - annan kommun 16 % 21 % 24 % 0 % 55 % 0 % Ludvika gård/högberget - Notgården/ABB industri område 15 % 40 % 20 % 0 % 35 % 5 % Ludvika gård/högberget - Centrum 13 % 11 % 34 % 9 % 46 % 0 % Ludvika gård/högberget - Marnäs/Hammarbacken 4 % 27 % 55 % 18 % 0 % 0 % 10
11 NOTGÅRDEN/ABB INDUSTRIOMRÅDE Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. På grund av underlagets storlek (n resor = 110) redovisas här inte färdmedelsfördelning. Karta 6: De vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs 11
12 KNUTSBO/JÄGARNÄS Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. Bilen är det vanligaste färdsättet för samtliga reserelationer. Karta 7: De vanligaste reserelationerna för boende i Knutsbo/Jägarnäs Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 5: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde. n (resor) = 617 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Inom Knutsbo/Jägarnäs 22 % 19 % 8 % 1 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Notgården/ABB industriområde 14 % 4 % 29 % 2 % 65 % Knutsbo/Jägarnäs - Centrum 12 % 0 % 0 % 7 % 93 % Knutsbo/Jägarnäs - Marnäs/Hammarbacken 9 % 0 % 13 % 16 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Ludvika gård/högberget 8 % 19 % 19 % 0 % 62 % Bil 12
13 3. Ärendefördelning uppdelat på kön Skillnaderna i vilka typer av ärenden män och kvinnor gör är generellt små, och variationerna är som mest ett par procentenheter. Även om skillnaderna är små, syns vissa klassiska könsstrukturer. Män gör större andel av sina resor till jobb och i tjänsten, medan kvinnor gör större andel resor för att hämta/lämna barn/vuxen och göra inköp av dagligvaror. Figur 2: Ärendefördelning uppdelat på kön för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. n (resor) = Vilket var ditt ärende? 45% 4 35% 39% 36% 3 25% 19% % 9% 9% 1 7% 5% 6% 6% 7% 5% 6% 4% 3% 3% 4% 2% 3% 4% 5% 2% 2% Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc,) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat Kvinna Man 13
14 4. Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter Resvaneundersökningen i Ludvika och Smedjebacken visar att bilen är det dominerande färdsättet i kommunerna. För att på sikt kraftigt minska klimatbelastningen från resandet i kommunerna krävs åtgärder inom tre grundläggande kategorier: Minska resbehovet, bl.a. genom samhällsplanering, men även genom ökad användning av t.ex. distansmöten samt bättre planering och logistik. Öka andelen klimateffektiva färdsätt (gång, cykel och kollektivtrafik). Minska utsläppen från resterande fordonsanvändning, bl.a. genom energieffektivare fordon och användning av förnybara energibärare. Kommunen har möjlighet att direkt eller indirekt påverka invånarnas och verksamheters resande genom åtgärder inom dessa kategorier. Inom vissa områden har kommunen direkt mandat att fatta beslut, t.ex. samhällsplanering, parkering eller cykelinfrastruktur. För andra områden är kommunens möjligheter att påverka mer begränsade. Kommunen som organisation har dock fullt mandat att styra över sitt eget interna resande och transporter samt val av fordon. Som stor arbetsgivare kan kommunen även stimulera personalen att välja klimateffektiva färdsätt för resan till arbetet. Kommunen kan också föregå med gott exempel för andra arbetsgivare i kommunen. I detta kapitel belyses vilka möjligheter kommunen som organisation har att minska sin klimatbelastning från resandet och vilken minskningspotential som finns. I kapitlet beskrivs översiktligt vilka åtgärder som kan bidra till att de önskade utsläppsminskningarna kan realiseras. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att genomföra någon djupgående analys av nuläget och förslagen måste därför ses som en första, grov uppskattning. Som tidsperspektiv väljs 2020, med 2014 som utgångspunkt. KOMMUNENS NULÄGE OCH NUVARANDE MÅL Kommunen som organisation förfogar idag över ett stort antal fordon av olika slag. År 2013 förfogade Ludvika kommun och helägda bolag tillsammans 144 personbilar, 92 lätta lastbilar och 8 tunga lastbilar (källa: Ludvika kommun/bisnode AB). År 2013 spenderade kommunen över 7,7 miljoner kr på fordonsbränsle, varav 99,9 procent på bensin och diesel och 0,1 procent på E85/etanol, se även figur 3. Bränslevolymen uppskattas utifrån de ekonomiska uppgifterna till ca liter och CO 2-utsläppen till ca ton för I dessa siffror är inte kostnader och utsläpp för flygresor eller användningen av egen bil i tjänst medräknade. Det är tydligt att kommunen har potential att genom trafikrelaterade åtgärder inte bara minska sina utsläpp, utan även sina utgifter för fordonsbränsle och resor. 14
15 Figur 3: Ludvika kommuns utgifter för fordonsbränslen och smörjmedel. Källa: Ludvika kommuns bokslut. Kostnad för drivmedel i Ludvika kommun, kr Etanol Smörjmedel o övr oljor Bensin Dieselolja År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014, tom 10 nov Kommunen har satt upp ett antal trafikrelaterade mål, bl.a.: Andelen miljöbilar i kommunorganisationen ska öka Användningen av fossila drivmedel från den kommunala organisationens och dess bolags tjänsteresor ska minska under planperioden. Målen är inte tidsatta eller kvantifierade och är därmed svåra att följa upp. Kommunen har vidare en policy för tjänsteresor. Den är dock inte särskild konkret och ger mest generella rekommendationer. BEDÖMNING AV POTENTIALEN Kommunen har en lång rad möjligheter att minska sina egna utsläpp från resor. Nedan listas beprövade åtgärder samt vilken effekt dessa kan förväntas ha till Observera att ingen detaljerad genomgång av kommunens fordonsanvändning och resandet har gjorts, vilket är en förutsättning för att närmare kunna bedöma potentialen och effekten av olika åtgärder i Ludvika. Den beskrivna potentialen bygger därför på grundläggande antaganden och erfarenheter från andra kommuner och verksamheter. Välja mer energieffektiva fordon Kommunen anger en utbytestakt på 3-5 år för personbilar och lätta lastbilar, 5-10 år för lätta lastbilar med specialbyggnationer samt 8-15 år för tunga lastbilar. Fram till 2020 kan därmed en majoritet av dagens bilar och lätta lastbilar anses vara bytta och ca 50 procent av de tunga lastbilarna. Tack vare teknikutvecklingen och genom att kommunen ställer tydliga krav på energieffektivitet i upphandlingen av fordon och genom att använda livscykelkostnad som utvärderingskriterium bedöms bränsleförbrukningen vid ett fordonsbyte kunna minskas med procent jämfört med dagens läge. Troligen är än större minskningar möjliga. Här bedöms minskningspotentialen till 2020 till 15 procent jämfört med Se över fordonsbehoven och -organisation Erfarenheter från andra kommuner visar att det är möjligt att ersätta en betydande del av tjänstebilar och användningen av egen bil i tjänst med bilpoolslösningar. Genom bilpoolslösningar kan ofta det totala antalet bilar minskas eftersom fordonen används 15
16 mer intensivt. Vidare leder en bilpoolslösning till ett förändrat användningsmönster av tjänstebilar, eftersom kravet på bokning tvingar fram en ökad planering av resandet vilket ofta leder till minskad bilanvändning. En bilpool bör främst ersätta bilar som används förhållandevis sällan, bilar som körs mycket kan med fördel behållas i kommunens regi. Vilka bilar som kan ersättas, vilken bilpoolslösning är mest lämpad för Ludvika och vilka kostnadsbesparingar som är möjliga kräver en mer detaljerad undersökning av användningsmönstret hos kommunens bilar. Här bedöms minskningspotentialen till genom att ersätta en del av tjänstebilarna och egen bil i tjänst med en bilpoolslösning till minst 2-3 procent jämfört med Sparsam körning De flesta förare kan minska sin bränsleförbrukning med 5-10 procent genom en mer energieffektiv körstil. Körstilen lärs ut i praktiska och teoretiska utbildningar, t.ex. EcoDriving-utbildningar. För personbilar kan bränslebesparingen väga upp utbildningskostnaden för en praktisk körutbildning för förare som kör förhållandevis mycket i tjänsten, t.ex. hemtjänstpersonal. För förare som kör mer bränsletörstiga fordon som lastbilar är brytpunkten lägre. Viss, men lägre effekt kan även uppnås med endast teoriutbildning som är betydlig billigare. Kostnaden för en praktisk körutbildning ligger mellan kr per deltagare, medan kostnaden för rena teoripass är betydligt lägre. Det är i båda fall viktigt att utbildningen följs upp med repetitioner och med dokumentation av bränslebesparingen. Här bedöms den långsiktiga minskningspotentialen genom att genomföra praktiska utbildningar för samtliga förare som kör mycket i tjänsten eller kör tunga fordon samt teoriutbildning för all personal som kör i tjänsten till 5 procent jämfört med Logistik och ruttplanering Sedan tidigt 2000-tal har ett flertal projekt för att optimera ruttplaneringen och arbetsorganisationen för att minska körsträckorna genomförts i svenska kommuner, ofta med stöd av Vägverket/Trafikverket. Exempel är Orust, Falkenberg, Eskilstuna, Mark. Flera av projekten har utvärderats och dokumenterats av Trafikverket. I de flesta fall har körsträckorna genom förbättrad logistik och planering kunnat minskas med procent. Det är inom ramen för detta projekt inte möjligt att bedöma hur stor del av tjänsteresorna med bil i Ludvika som utgörs av hemtjänst. Det är därför också svårt att bedöma den totala minskningspotentialen utan närmare utredning. Hemtjänsten utgör dock i många kommuner en betydande del av verksamhetens bilanvändning. Antag att hemtjänsten står för 25 procent av kommunens interna bränsleförbrukning och att körsträckorna (och därmed bränsleförbrukningen) med hjälp av förbättrad logistik och planering kan minskas med 20 procent inom hemtjänsten. Åtgärden innebär då en total förbrukningsminskning på 5 procent. Ersätta resor med distansmöten Genom att systematisk ifrågasätta om möten måste genomföras fysiskt eller kan ersättas av distansmöten samt genom att tillhandahålla och utbilda i lämplig teknik kan omfattningen av resor till möten minskas kraftigt. Exempel från näringslivet (TeliaSonera) visar att en konsekvent användning av distansmöten kan minska resandet till möten i tjänsten med upp till 50 procent, med motsvarande minskad energianvändning samt tidsbesparingar. I vilken utsträckning Ludvika kommun kan ersätta resor med distansmöten har inte kunnat bedömas inom ramen för detta uppdrag. Därför kan inte minskningspotentialen bedömas här. 16
17 Inför incitamentsystem För att effektivt påverka kommunens medarbetare att välja klimateffektiva färdsätt krävs styrning och helst ett incitamentsystem. Styrdokument som en resepolicy kan spela en viktig roll som orientering, men effekten förstärks tydligt om det finns ett incitamentssystem. Exempel på incitamentssystem är en intern avgift på resors koldioxidutsläpp som öronmärks för förbättringsåtgärder eller för att sänka priset på mer miljövänliga alternativ. Ett exempel är Åre kommun som infört ett avgiftssystem som fördyrar flyg- och bilresor men stöttar tågresor för kommunala avdelningar. Ett incitamentsystem kan bidra till en ökad medvetenhet om valet av färdsätt och ökar användningen av alternativ till bilen. Här bedöms potentialen till 2020 försiktigt till 2 procent av dagens förbrukning. Välj fordon med alternativa energibärare De tidigare nämnda åtgärdsgrupperna siktar primärt på att minska bränsleförbrukning eller körsträckor. Klimatpåverkan från kommunala resor och transporter kan vidare minskas genom att byta ut fossila bränsle med förnybara. 87 procent av Ludvikas utgifter för fordonsbränsle var 2013 för dieselbränsle, ca 12 procent bensin och resterande E85 (utifrån kommunens bokslut). Det finns idag fordonsbränsle på marknaden som har hög inblandning av förnybara bränslen, som är klassade som dieselbränsle (dvs. tekniskt motsvarar diesel) och kan användas utan modifikation i vanliga dieselfordon. Exempelvis har Preem Evolution diesel en andel förnybart bränsle (tallolje- och raps-baserad) på ca 30 procent. Liknande produkter från konkurrerande bolag finns på marknaden. Genom att konsekvent upphandla och använda den typen av dieselbränsle kan kommunen utan investeringar i fordonsflottan snabbt öka sin andel av förnybara bränslen till ca procent. Vidare kan kommunen stegvis ersätta vissa fordon med eldrivna versioner och därmed minska förbrukningen av flytande fossila bränslen. För att säkerställa en betydande klimateffekt är det dock en förutsättning att förnybar el används för laddningen av fordonen. Kommunen äger idag 144 personbilar och 92 lätta lastbilar. Det bedöms som realistiskt att i samband med fordonsbyten ersätta 5-10 procent av dessa med elfordon, mer på sikt. Här bedöms potentialen för att ersätta fossila bränslen med förnybart el till 5 procent fram till 2020, mer i ett längre perspektiv. Sammanställning Effektiviseringspotential från olika åtgärder kan inte enkelt räknas ihop, eftersom åtgärderna påverka varandra. Exempelvis minskar den totala effekten av sparsam körning när fordonen blir mer bränsleeffektiva eller när körsträckorna minskar. I tabell 6 listas den uppskattade energieffektiviseringspotentialen för Ludvika fram till 2020, i relation till Tabell 6: Sammanställning av effektiviseringsåtgärder och uppskattad potential till 2020, jämfört med 2014 Åtgärdsgrupp Förväntad effekt på energianvändning Mer energieffektiva fordon -15 % Översyn av fordonsbehov och organisation, bilpool -3 % Sparsam körning, utbildningar & uppföljning -5 % Logistik, ruttplanering (primärt hemtjänst) -5 % Ersätta resor med distansmöten? Införa incitamentsystem att välja klimatsmarta färdsätt -2 % Välja fordon med alternativa energibärare - 5 % 17
18 Totalt bedöms energieffektiviseringspotentialen med åtgärder som kan realistiskt genomföras fram till 2020 till ca -25 procent av energiförbrukningen för kommunens resor och transporter jämfört med Potentialen att minska utsläppen av fossilt koldioxid är större. Utöver minskningen på grund av sänkt energianvändning tillkommer effekten av att öka andelen förnybara energibärare. Av den resterande energianvändningen bedöms andelen förnybar energi relativt enkelt kunna ökas med procent genom val av bränsle med högre andel biodrivmedel samt ökad användning av elfordon. Här används 30 procent som realistiskt mål, en ökning med ca 25 procent jämfört med dagens läge om det tas hänsyn till att dagens bensin och diesel har ca 5 procent biobränsleandel. Ihop med energieffektiviseringen innebär det en reduktion av utsläppen av fossil CO 2 med ca 40 procent jämfört med DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER Det finns en lång rad åtgärder för att minska Ludvika kommuns energianvändning inom transportsektorn och de flesta föreslagna åtgärder är inte kostsamma att införa och besparingspotentialen bedöms som högre än kostnaderna låg kommunens och kommunägda bolags kostnader för drivmedel runt 7,7 miljoner kronor årligen. En minskning av energiförbrukningen med 25 procent innebär därmed en årlig besparing på ca 1,9 miljoner kr. Den ackumulerade besparingen fram till 2020 borde med lätthet kunna kompensera kostnaderna för de föreslagna åtgärderna och även eventuella merkostnader för en ökad andel förnybar energi. Därför rekommenderas Ludvika följande mål för de kommuninterna transporterna: Minska energianvändningen med 25 procent fram till 2020, med 2014 som basår Minska utsläppen av fossil CO 2 från kommuninterna transporter med 40 procent fram till 2020, med 2014 som basår Vidare rekommenderas att på årlig basis följa upp energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn. För att genomföra åtgärderna rekommenderas att kommunen tar fram en konkret, budgeterad arbetsplan för perioden , att medel avsätts för att kunna implementera åtgärderna och att kommunen börjar med de mest lönsamma åtgärderna först. 18
19 Koucky & Partners AB, Kastellgatan 1, Göteborg Telefon:
Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg
Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:
Läs merKort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning
Kort om resvanor i Halmstads kommun Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning Kort om resvanor i Halmstads kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2018 April maj 2018 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken
Läs merGuide. Att genomföra en resvaneundersökning
Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att
Läs merKlicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.
Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra
Läs merMiljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Anvisningar för klimatväxling är en del av Riktlinjer för resor och möten och ska uppmuntra till att minska antalet resor, använda förnybara
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merResvaneundersökning i Falköpings kommun
Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Läs merHur kan godstransporternas oljeberoende minskas?
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merKalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Klimatkompenseringen sker genom så kallad klimatväxling. Detta innebär att aktiviteter som leder till klimatutsläpp beläggs med en avgift
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg, KNEG
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merMörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merTorsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merFirma Margareta Ivarsson - klimatrapport
Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merFossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Läs merUppföljning Resepolicy Beslutades i Kommunfullmäktige 30 September 2013
Uppföljning Resepolicy 217 Beslutades i Kommunfullmäktige 3 September 213 1 Innehåll 1. Resepolicyn uppföljning... 3 2. Mål i resepolicyn... 3 3. Metod för uppföljning av resepolicy... 3 4. Uppföljning
Läs merMot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?
Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och
Läs merVälkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp
Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merStatistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun
1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merEnergieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi Varför effektivisera
Läs merSvensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt
Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen
Läs mer100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07
Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merMötes- och resepolicy
Mötes- och resepolicy Ks/2019:149 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Mötes- och resepolicy Fastställt av kommunstyrelsen 2019-09-11 204 jonkoping.se 2 Syfte Ett hållbart transportsystem
Läs merLastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung
Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2012-01-01 till 2012-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merResvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning
Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs
Läs merBilpool för tjänstebilar
1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade
Läs merEtt fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell
Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen
Läs merEffektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic
Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Hur ser bilanvändningen ut i er kommun? Vad kännetecknar en kommunal tjänstebilpool?
Läs merHinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson
Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-04-11 67 KS 103/18 Riktlinje för intern klimatväxling Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen En stadsövergripande
Läs merHÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index
Läs merVilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12
Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:
Läs merHur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015
Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merRevidering av styrdokument Riktlinjer för resor
Datum 2019-05-31 Dnr 2019-002210 Sida 1(2) Peter Krahl Rydberg, 033-35 30 11 peter.krahl.rydberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor Förslag till beslut:
Läs merTransportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25
Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merVäxjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.
I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På
Läs merRapport om klimatsmart resande
Rapport om klimatsmart resande SJs rapport om klimatsmart resande Klimatdebatten påverkar svenskarnas resmönster Att resa med tåg har blivit allt mer populärt. Under 2018 ökade tågresorna med SJ med 1,5
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merHinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson
Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen
Läs merResvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/
Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund
Läs merEnergieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?
Läs merHÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn
Läs merFörnybara drivmedel Per Wollin
Förnybara drivmedel Per Wollin 2017-10-25 Transportutmaningen % fossilt Andel fossila bränslen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inrikes
Läs merLennart Östblom. www.kommunanalys.se
Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent
Läs merIntern klimatrapport Sala Sparbank
Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merMiljö-nytt från Sverige
2009-06-01 Miljö-nytt från Sverige NVF möte Bergen 11-12 Juni 2009 Aktuell verksamhet/frågor 1. Handlingsplan för begränsad klimatpåverkan - Vägverket 2. Stockholm Europas miljöhuvudstad 2010 3. Miljö-
Läs merRapport klimatkompensation - tjänsteresor
--- Styrelsehandling Utfärdat 2019-09-02 Diarienummer 0207-19 Handläggare Anna Vinge Telefon: 031-774 37 43 E-post: anna.vinge@p-bolaget.goteborg.se Rapport klimatkompensation - tjänsteresor Förslag till
Läs mer