Indikatorer. Indikator bör innehålla. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Varför indikatorer i sjukvården?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorer. Indikator bör innehålla. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010. Varför indikatorer i sjukvården?"

Mona Engström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010 Socialstyrelsen juni 2010 ersätter Indikatorerna från 2003, artikelnummer Kunskapsunderlag + utvärderinginstrument! Marie Portström Indikatorer Mätbar variabel inom vården som används för att registrera viktiga aspekter av vårdkvalitet Indikatorer för God läkemedelsterapi hos äldre Generella indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer Diagnosspecifika indikatorer Indikator bör innehålla Vetenskaplig rimlighet (validitet) Vikt (relevans) Mätbarhet Tolkningsbarhet och entydighet Varför indikatorer i sjukvården? Följa upp och kvalitetssäkra vård och behandlingar Nationellt och lokalt Inte på individnivå Diagnosspecifika indikatorer Rationell behandling Irrationell behandling Olämplig/riskfylld Formulering av indikator med standard 1

Läkemedelsspecifika indikatorer Diagnosspecifika indikatorer Indikator bör innehålla Vetenskaplig rimlighet (validitet) Vikt (relevans) Mätbarhet Tolkningsbarhet och entydighet Varför indikatorer i

2 Indikatorerna Praktisk tillämpning Kunskapsbas Förskrivarstöd Läkemedelsgenomgångar Undervisning Uppföljning av kvalitet och förskrivningsmönster Studier Diagnosspecifika indikatorer Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtsvikt KOL Typ 2 diabetes Gastroesofageal refluxsjukdom(gerd) UVI Smärta Demens Depression Sömnstörning God läkemedelsanvändning innebär: att indikation för behandlingen finns att sjukdomen/ symptomen påverkas av behandlingen att behandlingen ger så få biverkningar eller olägenhet som möjligt God läkemedelsterapi - viktiga riktlinjer! Noggrann diagnostik Utförlig läkemedelsanamnes inkl. receptfria preparat och naturläkemedel Undvik onödig läkemedelsbehandling Överväg icke farmakologisk behandling om möjligt Följsamhet till ordination Väga risk med biverkningar kontra förväntad effekt och livskvalitet Fler viktiga principer Start low go slow Längre doseringsintervall Dokumentation av insatt behandling Plan för utvärdering Koll på pats njurfunktion GFR Serumkoncentrationer av vissa läkemedel. Ompröva läkemedel Oklara symptom- biverkningar? 2

finns att sjukdomen/ symptomen påverkas av behandlingen att behandlingen ger så få biverkningar eller olägenhet som möjligt God läkemedelsterapi - viktiga riktlinjer!

3 Smärta långvarig och icke cancerrelaterad smärta Smärta hos äldre = vanligt! Hälften av alla personer > 65 år har någon form av smärta Vid 75 års ålder har 56 % av männen och 65 % av kvinnorna en smärtproblematik Hos institutionsboende har % någon form av smärta Olika typer av smärta Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta (central o perifer) Psykogen smärta Idiopatisk utan känd genes Smärtbehandling hos äldre Målsättning: att uppnå bästa möjliga smärtlindring med så få biverkningar som möjligt Icke farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Blandformer Smärtutredning Smärtutredning Typ av smärta Nociceptiv Neuropatisk Existentiell /Psykogen blandform Beskrivning Utbredning Duration Skärande, brännande, ilande, sprängande, stickande m fl. Var När, hur, hur länge, alltid? Intensitet VAS el Abbey Pain Scale 3

typer av smärta Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta (central o perifer) Psykogen smärta Idiopatisk utan känd genes Smärtbehandling hos äldre Målsättning: att uppnå bästa möjliga smärtlindring med så

4 Vid kognitiv svikt andra uttryck för smärta Autonoma förändringar? Ändrat ansiktsuttryck? Ändrade kroppsrörelser? Nya/ändrade muntliga uttryck Ändrat umgänge; aggressivitet, drar sig undan? Ändrat aktivitetsmönster - ex. vandring, förändrad sömn, ändrat vakenhetsmönster? Mental förändring? Konfusion? Gråt? Förtvivlan? Irritabilitet? Icke farmakologisk behandling: Avlastning, hjälpmedel, rörelseträning, fysioterapi, ev ortopedkirurgi Behandling Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Paracetamol Cox = NSAID vid inflammation Starka opioider Paracetamol och /eller NSAID Paracetamol + NSAID + långverkande stark opioid *Paracetamol + NSAID + svag opioid / buprenorfin Utvärdera smärta före och efter insatt behandling. Utvärdera efter 5-7 dagar. Om otillräcklig effekt gå till nästa steg i smärttrappan. NSAID riskläkemedel för äldre. ENDAST VID STARK INDIKATION! Paracetamol Bas i behandlingen Vid behov eller kontinuerlig behandling Maxdos 3-4 g per dygn pga risk för leverpåverkan COX = NSAID vid inflammation, kort behandlingstid Ibuprofen maxdos 1200 mg/d Diklofenak maxdos 75 mg/d Naproxen maxdos 500 mg/d 4

Icke farmakologisk behandling: Avlastning, hjälpmedel, rörelseträning, fysioterapi, ev ortopedkirurgi Behandling Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Paracetamol Cox = NSAID vid

5 Risker vid COX-behandling! GI med fr.a. ulcus Hjärtsvikt vätskeretention Njursvikt Interaktioner; ibuprofen motverkar ASA:s antitrombotiska effekt, COX minskar effekt av diuretika och ACE, COX ökar risk för magblödningar med samtidig SSRI- och ASAbehandling ( även lågdos) Lätta opioder Tramadol = olämpligt pga illamående, CSN-biverkningar, interaktioner m SSRI serotonergt syndrom Dextropropoxyfen avregistreras 31/ Stora variationer i farmakokinetik. Kodein omvandlas till morfin individuella variationer Starka opioider Buprenorfin ( Norspan) Morfin (morfin, Dolcontin) Oxycodon (Oxykodon, Oxycontin, Oxynorm) Fentanyl ( Durogesic, Matrifén) Opioider vad motsvarar vad? Norspan 5 Mkg/h = morfin 5 mg/dygn per oralt Oxycodone 5 mg = morfin 10 mg Fentanyl 25Mkg/h = mg morfin /dygn per oralt Opioider vad motsvarar vad? 100 mg dextropropoxifen = 10 mg morfin / dygn per oralt 100 mg tramadol = 10 mg morfin / dygn per oralt Opioidbehandling Biverkningar Förebygg förstoppning med ex Forlax, Movicol, Laxoberal Vid illamående ge Postafen Opiod + annan CNS-dämpande läkemedel = risk för andningsdepression, konfusion och fallskador! Urinretention Gallvägsdyskinesi 5

ulcus Hjärtsvikt vätskeretention Njursvikt Interaktioner; ibuprofen motverkar ASA:s antitrombotiska effekt, COX minskar effekt av diuretika och ACE, COX ökar risk för magblödningar med samtidig SSRI-

6 Central, post stroke - smärta ca 8 % av hjärninfarkterna ca 25 % av hjärnstamsinfarkterna Alla har sensoriska störningar: hyperestesi, dysestesi, allodyni Tricyklika: ca 50 % blir hjälpta Gabapentin, i andra hand Pregabalin Opioider i lågdos Rationell behandling av smärta hos äldre Vid nociceptiv smärta: paracetamol = basbehandling COX= NSAID vid inflammation, halv maxdos, 1-2 veckor. Ev ulcusprofylax! Opioider i tillägg vid otillräcklig effekt. Påtaglig smärtlindring utan besvärande sedering! Rationell behandling av smärta hos äldre 2 Perifer neuropatisk smärta tricykliska antidepressiva, helst nortryptilin (Sensaval) pga. svagare antikolinerga effekter. Alternativ är gabapentin dosering anpassas till njurfunktionen! Pregabalin (Lyrica) andrahandspreparat! Obs anpassa till njurfunktion Irrationell behandling av smärta hos äldre Cox-hämmare: kontinuerligt långverkande, höga doser, lång behandlingstid Paracetamol m dygndoser >4 g Tramadol pga ökat illamående, CNS-biverk, interaktion m bl.a SSRI Diabetes typ 2 Målsättning för behandling hos äldre är att uppnå symptomfrihet, god livskvalitet och hög säkerhet! 6

Ev ulcusprofylax! Opioider i tillägg vid otillräcklig effekt. Påtaglig smärtlindring utan besvärande sedering!

7 Rationell behandling Kost och motion Metformin förstahandsval Dock ej om GFR < 60 ml/min eller katabolt tillstånd - uttorkning, feber SU andrahandsmedel, risk för hypoglykemi. Ej till pat > 80 år ( ej glibenklamid) Rationell behandling Insulin om HbA1C > 73, vid nedsatt njurfunktion, katabola tillstånd, viktnedgång, febersjukdom, sårinfektioner och dåligt vätskeintag Medellångverkande NPH-insulin i en eller tvådos eller mixinsulin Olämplig/riskfylld behandling Metformin vid nedsatt njurfunktion ( egfr<60 ml/min Glibenklamid Sulfonylurea vid 80 år och äldre Glinider, glitazoner, acarbos, inkretiner, DPP4-hämmare, GLP-agonister Indikator typ 2 diabetes Andelen (procent) personer som använder: metformin av alla med typ 2 diabetes som har nedsatt njurfunktion (egfr<60ml/min Glibenklamid, av alla med typ 2 diabetes Su, av alla med typ 2 diabetes som är 80 år och äldre Glinider, glitazoner, acarbos, inkretiner, DPP4-hämmare, GLP-agonister, av alla med typ2 diabetes Standard andelen (procent personer) ska vara så lågt som möjligt 7

Medellångverkande NPH-insulin i en eller tvådos eller mixinsulin Olämplig/riskfylld behandling Metformin vid nedsatt njurfunktion ( egfr<60 ml/min Glibenklamid Sulfonylurea vid 80 år och äldre

Relevanta dokument

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011 Socialstyrelsen juni 2010 ersätter Indikatorerna från 2003, artikelnummer 2010-6-29 Kunskapsunderlag + utvärderinginstrument! Marie Portström Indikatorer