ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD

Transkript

1 Datum Diarienummer DNHS Diarienr Anders Sätterberg, sjukhuschef Tfn Diarienr ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans 2.8 Mål för FoUU Halland 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden 4 Framtiden Bilagor Bilaga Hallands sjukhus beställning och ekonomi Bilaga Bokslut VO5 Medicinsk diagnostik Bilaga Bokslut FoUU Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentar verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal Bilaga Miljö

2 Hallands sjukhus Halmstad mål årsbokslut 1. Sammanfattning Hallands sjukhus Halmstad (HSH) har en fortsatt mycket god tillgänglighet till nybesök och behandling. Vårdproduktionen har fortsatt att öka mot budget, liksom inflödet av patienter till verksamheterna. HSH har i den egna verksamheten en sjunkande kostnadsökningstakt (bland annat avseende lönekostnader, materialkostnader och läkemedelskostnader), sjunkande kostnader per viktad vårdtjänst och ökad produktivitet. Resultatet slutade på -37,9 mnkr för HSH och -10,3 mnkr för Medicinsk Diagnostik och Teknik. Det är en förbättring jämfört med 2011 som slutade på -72,2 mnkr. Resultaten är inte riktigt jämförbara, då ansvar för vårdgaranti ingick HSH har en ökad total vårdproduktion, både överstigande 2011 års utfall och 2012 års budget, framförallt inom DRG-ersatt vård. Inflödet har varit fortsatt högt till HSH, vilket bland annat avspeglas i en ökning av antalet besök på akutmottagningen med 8.7 procent. HS har fått två tilläggsbeställningar för 2012 på 2650 DRG-poäng. HSH har bidragit med 1100 poäng till dessa. Totalt klarade HS 2180 poäng av dessa två tilläggsbeställningar. Åtgärder för ekonomi i balans pågår bland annat genom, fortsatt utveckling av produktions- och kapacitetsplanering, materialförsörjning, läkemedelsanvändning, utökade restriktioner avseende anställningar, rese- och utbildningskostnader och beslut har dessutom tagits för att reducera främst personalkostnader i samband med minskning av vårdplatser och operationskapacitet från och med januari HS har från årsskiftet en ny organisation med verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det är främst opererande specialiteter, medicin och akut samt kvinnosjukvården som påverkas av denna förändring. Det innebär att inom dessa områden återfinns både Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och Hallands sjukhus Varberg (HSV). HS bygger en uppföljningsmodell som främst stöder VO-nivå och summeras upp till HS. Det innebär att en del uppföljningsparametrar saknas på förvaltningsnivå och kommer att redovisas för Hallands sjukhus totalt. I bilaga 1 finns en samlad bild för HS över beställning och vårdproduktion. Det har arbetats intensivt från slutet av förra året med den nya organisationen för att organisera de nya områdena både ledningsmässigt och samverkansmässigt. Eftersom verksamhetschefsnivån återinförs organisatoriskt, så krävs både lednings- och samverkansgrupper på den här nivån. För HSH:s del har det inneburit att urologkliniken organiseras under Driftnämnden Varberg (DN VBG) och att

3 barnverksamheten samlas som en länsklinik under Driftnämnden Halmstad (DN HSH). Medicinsk diagnostik, VO5, har bildat ett eget förvaltningsområde och kommer från årsskiftet att särskiljas tydligare ekonomiskt i rapporter. Hela denna förändring av lednings- och samverkansstruktur är genomförd och fungerar. Måluppfyllelse per målområde varierar och en övergripande bedömning per målområde är; Aktiviteter inom området genomförda Hälsoperspektivet under året men möjligheten att mäta effekter är begränsad. Gult God och jämlik vård Aktiviteter och mätningar genomförda. Grönt Patienter delaktiga Nationell patientenkät genomförd och Halland kommer ut med bra resultat. Grönt Säker vård Aktiviter genomförs löpande. Grönt Miljömål Medarbetarperspektiv Mätningar och aktiviteter sker kontinuerligt. Effektmåtten visar på förbättringspotential. Resultat från medarbetarenkät positivt. Arbetsmiljö-certifiering i stort sett klar. Gult Grönt Ekonomi Målen nås inte. Rött FoUU Aktiviteter för att nå målen genomförda. Grönt 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk fortsatt implementeras samt följas upp och utvärderas. Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. - En regiongemensam rutin angående Tobaksfri operation framtagen och implementerad

4 - Datajournalen VAS är anpassad till att kunna hantera nya (nationellt anpassade) sökord avseende Tobaksvanor och Tobaksrådgivning (är dock ännu ej fullt implementerat i verksamheten) - Utbildning i Motiverande samtal genomförs. Metoden Motiverande Samtal (Motivational Interwieving, MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som visat sig ha effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor såväl som arbetet med annat motivationsstödjande patientarbete inom hälso- och sjukvården. o Arbete pågår för att göra målet mätbart Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. - En rutin för tobaksfritt sjukhus är framtagen och implementerad - Frågan om personalens tobaksbruk tas upp i utvecklingssamtal - I det upprättade egenkontrollprogrammet avseende arbetsmiljön genomförs en regelbunden uppföljning av om rutinen tobaksfritt sjukhus efterlevs på respektive arbetsplats o Målet ej mätbart i dagsläget 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Fortsatt hög nivå på tillgängligheten till besök och behandlingar. Identifiera, processorientera och implementera prioriterade vårdprocesser över hela regionen. Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSH klarar 10 av 12 månader inom 60 dagar, juli och augusti har samma situation som förra året. o Målet nås till 83 procent 100,0% Nybesök inom 60 dagar, HSH 80,0% 60,0% 40,0% HSH Mål 20,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSH klarar 10 av 12 månader inom 60 dagar.

5 o Målet nås till 83 procent 100,0% Behandling inom 60 dagar, HSH 80,0% 60,0% 40,0% HSH Mål 20,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. - HSH klarar 78,5 procent inom 4 timmar. Inflödet fortsätter att öka och är 8,7 procent högre än samma period o Målet nås inte Väntetiden ska maximalt vara 7 dagar till skelettröntgen. - När det gäller skelettröntgen har det över merparten av året hållit sig inom 1 Vecka. Vid några tillfällen väntetid 1-2 V och vid två tillfällen under året har väntetiden varit uppe i 2-3v, bla i slutet av sommaren. Sammantaget måste man ändå konstatera att man under 85% av tiden uppfyller målet. o Målet nås till 85 procent. Väntetiden ska maximalt vara 14 dagar till övrig röntgen inklusive magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) om inte den medicinska planeringen kräver längre handläggningstid. - Väntetiden är 4 veckor för CT och 4 veckor för MR. o Målet nås inte Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. - HSH klarar 81 procent inom uppsatt måldatum. o Målet nås. Säkra att patienter (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - HS har ingen mätmetod i VAS för detta. o Målet ej mätt

6 Utveckla processtyrningen av de fastställda cancerprocesserna i Region Halland. - Rapport: Utvecklingen av processtyrningen av fastställda cancerprocesser i region Halland redovisas i separat årsberättelse från Strategiska cancerenheten. o Målet uppnått Identifiera och processbeskriva minst en regionöverskridande vårdprocess per verksamhetsområde för gemensam processorientering. - Rapport: Samtliga områden inom Hallands sjukhus har identifierat och processbeskrivit minst en regionöverskridande vårdprocess under De processer som redovisats är direktspår för strokepatienter till trombolys (område 1), rehabiliteringsmedicinska vårdkedjan (område 2), snabbspår för höftfrakturpatienter (område 3), graviditetsvårdkedja inkluderande mödravården (område 4), läkemedelsgenomgång för patienter som vårdas på ortopedklinikerna pga. fallskador med syfte att minska fallrisk (område 5) och beskrivning av vuxenhabiliteringsprocessen (område 7). o Målet uppnått 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten med fokus på delaktighet ska genomföras inom samtliga verksamheter. Öka möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Förbättringsmål Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och slutenvård. Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Genomföra åtgärder som ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande. - Rapport: Dessa mål följs genom de nationella patientenkäterna som koordineras av SKL. Under första kvartalet 2012 genomfördes årets mätning och resultatet redovisades i oktober. Resultatet för sluten vård visar att den patientupplevda delaktigheten var något lägre men i öppen vård var resultatet i stort sett samma som föregående mätning Den patientupplevda delaktigheten på Hallands sjukhus var högre än resultatet för riket. Alla

7 områden har tidigare genomfört aktiviteter utifrån 2010 års resultat i den nationella patientenkäten. Under 2013 kommer verksamheterna att analysera sina aktuella resultat i 2012 års mätning, och initiera åtgärder utifrån de indikatorer som de identifierar som möjliga förbättringsområden. Några enheter har haft gemensamma möten med företrädare för aktuella patientföreningar för att öka möjligheten till inflytande och delaktighet. Särskilda insatser har skett som del i strategiska cancerenhetens arbete och redovisas i enhetens separata årsberättelse. Under året har ett styrkort med ett antal parametrar för förbättrad översikt och ökad transparens införts. Kvalitetsparametrarna kommer att revideras fortlöpande för att vara synkrona mot verksamhetens mål och prioriterade förbättringsområden. Styrkortet bifogas som bilaga. o Målen i stort sett uppnådda 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska vara drivande i att konkretisera vårdkvaliteten och patientsäkerheten genom implementering, uppföljning och utvärdering av processindikatorer. Patientsäkerheten ska förbättras när det gäller vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsanvändningen. Verksamheten ska implementera system för införande och utfasande av behandlingsmetoder utifrån ett vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Verksamhets som inte omfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en processindikator per huvudvårdsprocess. Fastställa cancerprocessens indikatorer. Verksamheten ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Minska risken för läkemedelsrelaterade fel. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. - Rapport: - De övergripande kvalitetsresultat som kan användas för såväl historisk som nationell jämförelse presenteras årligen i den så kallade Öppna jämförelser (SKL) som publicerades 27 november Jämfört med 2011 års redovisning visar resultatet på fortsatt god kvalitet och inom många av de

8 utvärderade områdena är kvaliteten oförändrad eller något bättre och specialistvården i region Halland tillhör bästa i landet. - Mätningar som sker som del i den så kallade patientsäkerhetssatsningen sker vid olika tillfällen under innevarande år. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse. Dessutom redovisas regelbundet ett antal processindikatorer från samtliga områden i ett särskilt styrkort, v.g. se bilaga 1 till årsbokslutet. - Cancerprocessernas fastställda indikatorer och resultat redovisas i särskild årsberättelse från strategiska cancerenheten. - Följsamheten till gällande vårdhygienregler har mätts vid sex tillfällen under 2012 varav 5 mätningar finns tillgängliga för analys nu. Mätningarna har visat en ständig förbättring under året men det satta målet på 95 % följsamheten har inte nåtts. Mätningen september- oktober 2013 visade en följsamhet till basala hygienrutiner vid Hallands sjukhus på 66,6 % (motsvarande siffra för samma mätperiod 2011 var 44,2 %) och följsamhet till klädregler på 94,5 % (motsvarande siffra för 2011 var 68,7 %). Arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (APoK) har gett Utskotten för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (UPoK) inom varje område ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för de enheter inom området som har lägst följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. - De punktprevalensstudier för vårdrelaterade infektioner (VRI) som genomförts under året visar att Halland fortfarande ligger väl till men också en stabilisering i antalet och andelen patienter som vid mätningarna bedöms ha en vårdrelaterad infektion. Den nationella mätningen under hösten visade 7,3 % VRI att jämföra med 6,0 % vid vårens mätning. Skillnaden mellan dessa två mätningar motsvarar en skillnad på 7 patienter totalt i regionen och visar på bristerna i punktprevalensmätning som metod. Under 2013 påbörjas införandet av infektionsverktyget som ger möjlighet för en kontinuerlig mätning som medför ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. - Resultatet för Hallands sjukhus mätning av postoperativa sårinfektioner helår augusti 2011 juli 2012 visar att vid 3,7 % av de operationerna som ingick i mätningen, och som utfördes vid någon av de fyra utbudspunkterna, inträffade en postoperativ sårinfektion. Under helår 2011 var motsvarande siffra 3,9 %. - Trycksårsprevalensen mättes senast 4 oktober och rapporterades till SKL som också publicerat de nationella resultaten för mätningarna. I Halland, liksom för övrigt riket, noteras ett väsentligt oförändrat resultat mellan mätningarna våren och hösten Resultaten för HSH är att 7,9 % (7,8 % våren 2012) av patienterna hade trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats vid inläggningen. Motsvarande siffra för HSV är 9,8 % (12,2 % våren 2012). För hela HS blir siffran 8,8 % (9,7 %). Skillnaden mellan mätningarna motsvarar endast ett fåtal patienter och kan inte anses utgöra någon säkerställd skillnad.

9 - Från första september 2012 gäller nya föreskriftet som innebär att alla patienter 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel skall genomgå läkemedelsgenomgång. En regiongemensam rutin har tagits fram och förankrats inom alla förvaltningar. Den avses fastställas regiongemensamt, dessutom pågår ett regionalt arbete med att definiera en modell och en resurs för en gemensam process för fördjupade läkemedelsgenomgångar. - Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse. - Den strategiska styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (SPoK) vid Hallands sjukhus har under 2012 hanterat 5 ansökningar om införande av nya metoder och behandlingar. Två av dessa har rekommenderats införas vid Hallands sjukhus vilket också beslutats (Xolair och Xiapex ), två andra behandlingar (Protexo och NXStage ) har rekommenderats införas med vissa förbehåll och en behandling (Xyrem ) har återremitterats pga. bristande underlag för den behandlingsindikation man ansökt för. Därtill har ansökan om deltagande i 2 kvalitetsregister inkommit varav båda beviljats, nämligen deltagande i svenskt perioperativt register (SPOR) och nationella hjärtstoppsregistret. o Målen i stort sett uppnådda 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Miljöpåverkan från tjänsteresor, läkemedel och skadliga kemikalier ska minskas. Förbättringsmål Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent. Miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid från tjänsteresor har minskat med 7 procent, målet är inte uppnått. Omorganisationer och utökat uppdrag är några förklaringar till att målet inte har uppnåtts. Enligt tillgängliga uppgifter har antalet mil med bil ökat med 14 procent vilket motsvara cirka mil. Antalet personkilometer med flyg har minskat, totalt har miljöpåverkan från flygresor minskat med 45 procent. Troligen hade utsläppen från tjänsteresor varit betydligt högre om inte sjukhuset hade deltagit i cirka videokonferenser. Utöver målet har sjukhuset medverkat i kommunens Hälsotrampar projekt med 60 deltagare varav 8 deltagare var från sjukhuset. Projektet har lett till minskade koldioxidutsläpp och förbättrad hälsa. o Målet nås inte

10 Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent. Miljöpåverkan från skadliga kemikalier har minskat med 15 procent. Sjukhusets mål har uppnåtts. Verksamheterna har tagit bort eller bytt ut flera skadliga kemikalier till miljövänligare alternativ samt minskat förbrukningen för några kemikalier. Ett nytt riskbedömningsverktyg till kemikalieprogrammet är utarbetat under året och kommer att tas i bruk i början av o Målet uppnått Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. Andelen provförpackningar för läkemedel är oförändrat 0,22 procent och därmed har målet inte uppnåtts. En förklaring kan vara den avreglerade apoteksmarknaden som leder till att många apotek byter provförpackningen mot en tremånaders dito eftersom de inte har provförpackningar i lager. Andra åtgärder som har genomförts för att minska miljöpåverkan från läkemedel är att minska läkemedelskassationerna genom beställning av mindre förpackningar och samordning av läkemedel. Förbrukningen av miljöpåverkande läkemedel som östrogenpreparat och antibiotika har minskat. Förbrukning av anestesigasen Sevorane har minskat med 86 kg. o Målet nås inte För att öka medvetenheten kring miljö har flera utbildningar genomförts. En ny fortbildning har erbjudits och ett kompetenskort för all personal har tagits fram, 33 procent av personalen har genomfört kompetenskortet. För mer detaljerad beskrivning, se bilagor Miljöredovisning och Miljöuppgifter. 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Uppföljning mål och inriktningar från driftnämnderna 2012 Medarbetarna ska uppleva Hallands Sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö -Verksamheterna ska ha tydliga mål och aktiviteter för varje organisatorisk nivå Under 2012 har verksamheten fortsatt arbetat med att kommunicera ut de gemensamma målen för Hallands Sjukhus. Varje område har i sin tur arbetat med att tydliggöra mål och aktiviteter inom sitt ansvarsområde. Pga omorganisation har man kommit lite olika långt med att i nästa led tydliggöra mål och aktiviteter för respektive verksamhet/enhet. Ett stort fokus har varit på att tydliggöra uppföljningen för att kunna återkoppla resultaten för medarbetarna genom att använda sk styrkort. I

11 medarbetarenkäten ligger index på 75 gällande hur ledningen tydliggör mål. Det är en enhet över Regionens totala resultat och en ökning från den senaste undersökningen. Medarbetarna återkopplar också ett mycket bra resultat gällande vilken kunskap de har över hur deras arbete bidrar till målen ( index 78) samt hur de individuella målen hänger ihop med arbetsplatsens mål ( index 74). Fortsatt fokus under 2013 blir att fortsätta arbetet med uppföljning av målen för att tydliggöra effekten av olika insatser. -Arbetsmiljöåtgärder ska genomföras för att klara kraven på certifiering av arbetsmiljöområdet Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). En mängd rutiner har tagits fram och implementerats under året för att klara kraven på certifiering och upprätthålla god standard gällande arbetmiljön. Extern revision har genomförts under hösten. Pga de förelägganden som arbetsmiljöverket utfärdat gällande krav på arbetsmiljökrav för lokalena vid akuten i Varberg och delar av lokalerna vid sjukhuset i Kungsbacka är certifieringen inte genomförd. Hallands Sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv -Kompetensförsörjningen ska säkras så att verksamheten klarar sitt uppdrag Under 2012 har verksamheterna arbetat en regiongemensam med kompetensförsörjningsmodell Olivia. Pga organisationsförändringar och förändrade uppdrag har verksamheterna kommit olika långt i arbetet med att identifiera kompetensgap. Utifrån tidigare års erfarenhet har man redan under hösten genomfört en mängd åtgärder för att säkra 2013 års sommarbemanning. Vi har haft utskick till studenter, gjort en introduktionsfilm, bjudit in till mingelkväll etc. Pga olika utredningar, översyn av verksamheten och bildandet av nya förvaltningar har vi ej tillsatt tjänsten som kompetensstrateg. Syftet var att ta ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjningsfrågan för att analysera och ta fram en handlingsplan på kort och lång sikt utifrån framtida kompetensbehov. Vi hoppas nu att kunna stärka organisationen med denna kompetens under Uppföljning utifrån krav på årsuppföljningen från RK 2012 Antal anställda Genomsnittligt antal anställda har ökat marginellt inom HSH, minskat inom HSK och ökat inom HSV. Genomgående är det sjuksköterskegruppen som ökat mest vid jämförelse mellan 2011 och Uppföljningen och analys av antal tillsvidareanställda jämfört med föregående år försvåras av de senaste årens omorganisationer med flytt av uppdrag och bemanning över förvaltningsgränser. De utökade uppdragen inom tex barnsatsningen och habilitering har byggts ut succesivt allteftersom uppdragen har varit möjliga att bemanna. En mer detaljerad analys av antal anställda sker inom respektive område. Antalet tillsvidareanställda inom HSH ökade under året med 46 st. och de tidsbegränsat anställda marginellt med 6 st. Det är främst läkarna, sjuksköterskorna

12 och rehabiliteringspersonalen som blivit fler i antal. Inom HSV ökade antalet tillsvidareanställda med 37 st. medan vikarierna minskade med 9 st. och timanställda minskade med motsvarande 7 tjänster. Här är det främst läkare och sjuksköterskor som ökat i antal. Inom HSK minskade antalet tillsvidareanställda med 17 st. medan vikarierna ökade med 8 st. Åldersstruktur Fördelningen mellan heltidsanställda och deltidsanställda med tillsvidareanställning har förändrats på så sätt att andelen kvinnor med heltid ökat inom de tre förvaltningarna troligen som en konsekvens av heltidserbjudandet. Inom HSH har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt inom de olika åldersspannen, med undantag för intervallet år, där en liten minskning kan ses. Inom HSV har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt mellan åldersintervallen. Inom HSK har minskningen skett inom alla åldersintervallen, med undantag för intervallet -29 år där antalet anställda är oförändrat. Medelåldern för de tillsvidareanställda inom HSH och HSV har sedan år 2009 legat i princip stilla. Inom HSK kan jämförelse bara göras mellan 2011 och 2012 och även den siffran är endast marginellt förändrad. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat inom de tre förvaltningarna. Inom HSH från totalt 3,75 % till 3,93 %, inom HSV från totalt 4,45 % till 5,03 % och inom HSK från 3,53 % till 4,08 %. Uppföljning sker nu av fördelning mellan kort respektive långtidssjukfrånvaro som skiljer sig för respektive förvaltning. Under senhösten 2012 påbörjades införandet av datorstöd via Adato för att bättre kunna fånga både kortidsfrånvaron och rehabiliteringsinsatser för de som är långtidssjukskrivna. Samtliga enheter kommer att ha detta stöd på plats under våren 2013 vilket underlättar analys och åtgärder i hanteringen av sjukfrånvaro. Inom HSH har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen, medan sjuksköterskornas och medicinska sekreterarnas har minskat. Inom HSV har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen och bland de medicinska sekreterarna. Inom HSK har den största ökningen skett inom undersköterskegruppen och inom rehab/paramedicin, medan läkargruppens sjukfrånvaro minskat. Tidsanvändning Inom HSH har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med totalt timmar jämfört med år Arbetad tid har ökat liksom den redovisade kompetensutvecklingen, medan mer-/övertid har minskat. Inom HSV har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med drygt timmar jämfört med år Arbetad tid har ökat mest i relation mot föregående år, men även kompetensutveckling har ökat något. Mer/övertid har minskat något, medan användandet av timanställda minskat kraftigt.

13 Inom HSK har närvarotidens andel av den totala tiden minskat marginellt. Antalet närvarotimmar har minskat med drygt 5000 timmar. Arbetad tid, kompetensutveckling, mer-/övertid har alla minskat, medan användandet av timanställda ökat något. Timavlönade Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare visar att inom HSH har sjuksköterskor och undersköterskor minskat jämfört med 2011, medan läkare, medicinska sekreterare och rehab/paramedicin ökat. Totalt inom HSH är förändringen marginell från föregående år (51,68 årsarbetare år 2012 och 51,57 årsarbetare 2011). Inom HSV har antalet timavlönade omräknat till årsarbetare inom alla yrkesgrupper minskat, undantaget medicinska sekreterare. Totalt inom HSV har användningen minskat till 26,46 årsarbetare jämfört med 33,48 år 2011, minskningen motsvarar 7, 02 tjänster. Inom HSK är användingen av timanställda av mindre omfattning och uppgår till 10,50 årsarbetare. En liten ökning från 9,50 år Framtida pensionsavgångar Framtida pensionsavgångar redovisas genom antal tillsvidareanställda som under året blir 55 år eller äldre. Den största utmaningen framöver gäller läkare men också andra mindre yrkeskategorier såsom ex. tandsköterskor. Utöver det kan det också finnas svårigheter att ersätta olika specialiteter inom de olika yrkeskategorierna. Inom HSH har ingen större förändring skett sen 2011, mer än att antalet medicinska sekreterare som blir 55 år eller äldre minskat kraftigt och att tandvårdspersonal blivit fler. Inom HSV är det ingen större förändring jämfört med Alla yrkesgrupperna, undantaget de medicinska sekreterarna, som blir 55 år eller äldre har blivit något fler än tidigare. Inom HSK är den största förändringen att antalet läkare som blir 55 år eller äldre blivit färre och att sjuksköterskorna blivit fler. Lönepolitik Lönestrategin följer de beslutade prioriteringar som gjorts inom Region Halland. Löneökningen under 2012 visar inom HSH att den paramedicinska gruppen, tillsammans med undersköterskorna och sjuksköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSV har under 2012 den administrativa personalen tillsammans med sjuksköterskorna, de medicinska sekreterarna och undersköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSK har under 2012 undersköterskorna tillsammans med den administrativa personalen, utbildningspersonalen, sjuksköterskorna och läkarna fått den största höjningen i % av medellönen. För samtliga förvaltningar har kvinnorna fått en större justering av sin medellön än männen och det kan kopplas till att de lönepolitiskt prioriterade yrkesgrupperna till övervägande del består av kvinnor.

14 Inhyrd personal Inom de olika förvaltningarna har inhyrd personal använts under år 2012 till en total kostnad av drygt 13,5 milj. kr, där inhyrda läkare står för drygt 10,5 milj.kr och inhyrda sjuksköterkor resterande ca: 3 milj. kr. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat i relation till 2011 då läkarkostnaderna uppgick till drygt 13 milj. kr, vilket är ca: 2,5 milj. kr mer än Samma tendens för sjuksköterskorna där kostnaderna för 2011 uppgick till knappt 3, 5 milj. kr, vilket är i runda tal 0,5 milj. kr mer än Totalt sett har ca: 8900 läkartimmar och ca: 7000 sjukskötersketimmar hyrts in. På läkarsidan har flertalet kliniker använts sig av hyrpersonal, medan det på sjuksköterskesidan är anestesi/iva, bild- och funktionsmedicin, medicinkliniken och ögonkliniken som varit aktuellt. Vakanta tjänster/kompetensbrist och arbetsanhopningar är orsaken till användandet. Finns det chefer som har fler än 35 underställda? Inom organisationen finns det ett antal chefer som har fler än 35 anställda. För vissa enheter har man utifrån enhetens logik och för att skapa tydlighet i linjen valt att ha större grupper under en och samma chef. Utifrån resultatet i medarbetarenkäten går det inte att se något negativt samband mellan storleken på grupp och medarbetarnas återkoppling på ledarskapet. Respektive ledningsnivå inom organisationen ansvarar för att skapa förutsättningar för chefer att utföra sitt uppdrag och arbeta mot målsättningen att ha färre än 35 medarbetare. Har förvaltningen genomfört en kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). Extern revision har genomförts under hösten. Skyddsronder/egenkontroll arbetsmiljö har genomförts vid respektive enhet inom Hallands Sjukhus. Arbetsmiljöplanen är samverkad och finns i ledningssystemet. Varje verksamhet har följt upp inträffade arbetsskador och tillbud som inträffat under Statistik redovisas kvartalsvis i varje samverkansgrupp (tillika skyddskommitté). En sjukhusövergripande redovisning har lämnats i de olika förvaltningsspecifika samverkansgrupperna. Under 2012 har fokus legat på inträffade stickskador och dialog om hur vi ska arbeta förebyggande för att minska antalet. Resultat och analys av avslutningsenkäter för 2012 Utifrån den personalomsättning som är i verksamheten är de relativt få som svarat på avslutningsenkäten. Allteftersom vi får fler svar kan det underlätta analys och åtgärder då detta är en viktig information. Sammanfattningsvis kan man utläsa att de som går i pension i stort sett har varit nöjda. För de som avslutat sin anställning före pensionsåldern är det främsta skälet anställningsvillkor och många av de som har svarat har fått erbjudande från annan arbetsgivare.

15 Redovisa resultatet och planerade åtgärder kring medarbetarenkäten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 86% vilket är mycket bra och signalerar ett stort engagemang från medarbetarna. Det totala resultatet motsvarar ett index på 75 och är ett bra resultat. Avdelningen för arbetsmiljö har engagerats för att vara behjälpliga till de enheter, chefer som behöver stöd i arbetet utifrån resultatet. Arbetet med analys och handlingsplaner pågår och under kvartal ska varje enhet tydliggjort sina prioriterade förbättringsområden. För Hallands Sjukhus är ett identifierat förbättringsområde att skapa forum för att lära av de goda exemplen. Har samtliga medarbetare haft utvecklingssamtal och erbjudits lönesamtal under året? Har samtliga anställda en personlig utvecklingsplan? Om inte ange orsak? Resultatet i medarbetarenkäten visar att 86% av medarbetarna inom HS har haft utvecklingssamtal respektive lönesamtal under de senaste 12 månaderna. Det är några procent högre än snittet för Regionen. Det är svårt att säga hur hög målsättningen ska vara då man inte kan nå 100% pga den personalomsättning som är under året. Beträffande individuell utvecklingsplan finns det för 62% av medarbetarna inom Hallands Sjukhus vilket är ca 5 % högre än för Regionen som helhet. En av orsakerna till att individuella utvecklingsplaner saknas är det utbildningsstopp som infördes som ett led i åtgärder för en ekonomi i balans där alla typer av externa utbildningsinsatser stoppades. Under 2013 kommer verksamheterna att arbeta för att öka andelen individuella utvecklingsplaner. Har arbetsplatsträffar genomförts regelbundet? Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet på samtliga arbetsplatser inom Hallands Sjukhus. Resultatet i medarbetarenkäten visar att 76% av medarbetarna är nöjda med hur arbetsplatsträffarna genomförs. I underlaget kan man se att det finns stora variationer mellan enheterna. Under 2013 kommer vi att arbeta med att lyfta goda exempel och skapa ett internt lärande utifrån de enheter som visar mycket goda resultat. Redovisa antalet rapporterade arbetsskador och tillbud fördelat på yrkeskategori och kön Förvaltning Arbetskada män Arbetsskada kvinnor Tillbud män Tillbud Kvinnor HSV HSH HSK Total HS De olika förvaltningarna har sedan tidigare haft olika tolkning gällande rapportering av stickskador och om dessa ska rapporteras som arbetsskada eller tillbud. För att bättre kunna analysera underlagen och sätta in åtgärder har vi för 2013 en gemensam tolkning för HS.

16 Redovisa antalet genomförda rehabiliteringsutredningar Förvaltning Antal genomförda rehab-utredningar HSV 68 HSH 95 HSK 21 Total HS 184 Under slutet av 2012 påbörjades implementering av stödsystem för det arbetsrelaterade rehabiliteringsarbetet, ADATO som kommer att bli ett bra stöd och underlätta uppföljningen och åtgärder för sjukfrånvaro och rehabilitering. Redovisa det hälsofrämjande insatser som har gjorts för medarbetare under året Personalen vid Hallands Sjukhus har haft tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter under året som arrangerats för att stärka samvaro och hälsa bland medarbetarna. Olika träningspass på och utanför sjukhusen samt även tillgång till egna träningslokaler där möjlighet finns. Friskvårdsbidraget har uppgått till 700 kr utöver kostnaden för personalklubbens gemensamma aktiviteter. Hur har vi arbetat med värdegrundsfrågorna under året Målet är att värdegrundsarbetet ska ingå som en del av det dagliga arbetet i mötet mellan patienter och medarbetare. Under 2012 har inga gemensamma satsningar gjorts utan utgått från behovet av stöd hos de olika enheterna. Metod och arbetssätt har varierat utifrån behovet men vi har arbetat med te x reflekterande samtal kring förhållningssätt, kommunikation, yrkesroll, kulturella skillnader samt omvårdnadssituationer.. Information, utbildning och gruppdiskussioner har förts kring bl konflikt säkert arbete och bemötande. Resultatet i medarbetarundersökningen visar på ett gott arbetsklimat där värdegrundsarbetet utgör en del av resultatet. Satsningar på kompetensförsörjning Pga Hallands Sjukhus ekonomiska underskott infördes under 2012 restriktioner gällande utbildningar och respektive områdeschef har utifrån beviljat undantag för att godkänna verksamhetskritiska utbildningsinsatser. Chefernas deltagande i chefsutvecklingsprogrammet Samtliga chefer uppmanas att delta i chefsutvecklingsprogrammets samtliga delar. Arbetsbelastningen för cheferna är hög och deltagande i utbildningen prioriteras ibland ned i förhållande till att klara kraven i det dagliga arbetet. Specifika åtgärder för att öka utländska läkare Under 2012 har fyra underläkare examinerade på ett europeiskt lärosäte påbörjat KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) på Hallands Sjukhus.

17 Antalet sjuksköterskor som genomgått specialistutbildning under året Under 2012 fick 15 sjuksköterskor del av sk VUB platser inom följande specialiteter: Operation, Anestesi, Intensivvård och Barn. Hur har arbetet med Olivia fortskridit Arbetet med införande av Oliva är väldigt varierande mellan områdena där de som kommit längst ligger på ca 50% införandegrad. Fortsatt implementering är ett fokusområde under Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans En samlad HS-analys av beställning och ekonomi återfinns i bilaga1. Kommentarer till verksamhetsstatistik för HSH återfinns i bilaga Verksamhetstatistik. Vårdproduktion Hallands sjukhus Halmstad månad 12 ack 2011 ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,1% Antal DRG poäng SV ,6% ,1% Case mix index 0,966 0,971 0,005 0,5% Antal DRG poäng ÖV ,6% ,0% Cytostatika läkem ,4% ,5% Antal Läkarbesök ,0% ,1% Antal sjukv beh ,2% ,6% Viktade vårdtj ,4% ,9% Vårdvolymerna mot budget ökar totalt sett med 2,9 procent mätt som viktade vårdtjänster. Inom sluten vård är ökningen mot budget främst inom kirurgi, medicin och infektion. Merparten av denna ökning är utförd under sommaren. Delvis beror den här ökningen på det ökade inflödet till akutmottagningen. DRG-ersatt öppenvård ökar ännu kraftigare mot budget än slutenvården, både dagkirurgi och antalet dialyser ökar kraftigt. I öppenvården ökar antalet läkarbesök, där bland annat akutmottagningen har en ökning i antal besök jämfört med förra året på över 10 procent eller cirka 2800 besök. HS har fått två tilläggsbeställningar för 2012 på 2650 DRG-poäng. HSH har bidragit med 1100 poäng till dessa. Totalt klarade HS 2180 poäng av dessa två tilläggsbeställningar.

18 Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Resultatet ska vara > eller = 0. - Resultatet är 37,9 mnkr. Avvikelsen på regionvården är -3,2 mnkr och kärnverksamheten -34,7 mnkr. - Avvikelsen på Medicinsk diagnostik är -10,3 mnkr. o Målet nås inte. För att nå en ekonomi i balans ska åtgärder för ökad kostnadskontroll genomföras och kostnadsutvecklingen ska understiga index (2,4 procent). - Kostnadsutvecklingen jämfört med första kvartalet 2011 överstiger index och är ca 3,4 procent på Hallands sjukhus totalt (köpt vård är exkluderad eftersom betalningsansvaret har flyttats till HSS). o Målet nås inte Hallands sjukhus Halmstad Resultat (mkr) UTFALL UTFALL Förändr % BU DIFF VS BU HSU-intäkter 1 736, ,9 5,0% 1 819,1 3,7 Pat.avgifter 36,6 38,0 3,9% 43,6-5,6 Övriga intäkter 297,5 274,7-7,7% 263,8 10,8 Summa intäkter 2 070, ,5 3,1% 2 126,6 9,0 Personalkostnader 1 048, ,3 5,1% 1 088,8-13,5 Bemanningstjänster 22,9 8,7-62,0% 5,3-3,4 Läkemedel 83,5 81,7-2,2% 89,7 8,0 Övr material & varor 112,7 111,9-0,7% 93,3-18,6 Tjänster & material 372,2 392,3 5,4% 367,1-25,1 Lab 90,7 91,7 1,1% 84,9-6,8 Röntgen 79,7 65,3-18,1% 69,5 4,2 Summa kostnader I 1 810, ,9 2,4% 1 798,6-55,2 Avskrivningar 38,1 31,4-17,7% 37,8 6,4 Övr kontoklass 7 55,3 35,3-36,2% 38,4 3,1 Finanskostnader 6,1 4,7-22,5% 6,7 2,0 Regionvård 255,6 248,2-2,9% 245,0-3,2 Summa kostnader II 355,2 319,6-10,0% 327,9 8,3 RESULTAT - 94,7-37,9 0,0-37,9 HSU-intäkterna ligger i stort sett på budget, men med stora differenser mellan olika poster. Ersättning för tilläggsbeställningarna är ca 21 mnkr och cytostatikaersättningen -15 mnkr mot budget och avdrag för målrelaterad ersättning för tillgängligheten -2,4 mnkr. Övriga intäkter uppvisar plus på ca 11 mnkr, se kommentar nästa stycke. Personalkostnaderna avviker mot budget med -13,5 mnkr och en stor del av denna avvikelse förklaras av kostnader för projekt som har en motsvarande intäkt, till exempel läkemedelsprojekt, prövningar, FoUU-projekt, logopedisatsning mm totalt ca

19 10 mnkr. De är resultatneutrala, men skapar avvikelse på både intäkts- och kostnadssidan. Ökningen av tjänster och material består främst av att rabatt från Regionservice betalades ut 2011, det blir ingen rabatt Dessutom har ett antal poster för Rgs blivit dyrare än året innan. Läkemedel har en positiv utveckling både mot budget och mot föregående år. Det är upphandlingar och nytt distributionsavtal för läkemedelsförsörjning som påverkat utfallet. Övrigt material och varor har i stort sett samma utfall som föregående år, trots en produktionsökning på 1,4 procent. Budgetavvikelsen är störst på hjälpmedel med drygt 10 mnkr. En post som under flera år uppvisat växande avvikelse. Regionvårdskostnaderna uppvisar en avvikelse mot budget på -3,2 mnkr efter att HSH fått en extra ersättning från HSS på 37 mnkr, vilket även påverkar sjukhusets resultat. Resultatet förbättras kraftigt i december med ovanstående ersättning. Kärnverksamhetens underskott -34,7 mnkr och regionvården -3,2 mnkr. Förbättringsmål Öka styrning och förbättra analys, åtgärder och prognos genom månatliga uppföljningsmöten och rapporter på respektive chefsnivå. - Standardrapporter för uppföljning månadsvis på sjukhus, område och kliniknivå är klar och används. Månadsvis uppföljning sker i SLG och OLG. o Målet uppnått Förbättra uppföljning av personalkostnader för varje chefsnivå för att tidigt kunna vidta åtgärder och utarbeta åtgärdsplaner vid obalanser. - En veckorapport som visar förändring i antal anställda har tagits fram och följs upp varje vecka. o Målet uppnått 2.8 Mål för FoUU Halland För hälso- och sjukvården inom Region Halland ska FoUU Halland ha skapat en hög tillgänglighet till forskningsstödjande insatser och medverkat till utvecklingen av pedagogiska modeller. Det innebär att FoUU Halland ska utveckla en strukturerad ärendehantering för den forskningsstödjande verksamheten och genomföra åtgärder för utveckling av moderna teambaserade pedagogiska modeller. FoUU Halland ska medverka i utvecklingen, och ansvara för delar av kompetensutveckling i RH och att samverka med olika utbildningscentra. FoUU Halland har ansvar för ATläkarutbildning. Sektionerna inom FoUU har brutit ner målen i delmål och dessa redovisas i bilaga FoUU delårsrapport. o Målen uppnås

20 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden I hälso- och sjukvårdstyrelsen fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2012 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan ges en statusrapport för de uppdrag som omfattar stora delar av verksamheten. Övriga uppdrag pågår och följer aktuell plan. Bilda en länsklinik inom barnsjukvården samt fullfölja uppdraget om ökad ambitionsnivå i norra Halland Uppdraget är slutfört och barnklinken är sedan 1 januari en länsklinik. Uppdragsutbildningen för barnsjuksköterskor i samverkan med Högskolan i Halmstad avslutades med examen i maj och efter detta fastanställdes de på barnkliniken. Läkare är rekryterade för verksamheten och de flesta av dem genomgår nu barnläkarutbildning där jourverksamheten är en del. Som specialister kommer de att ha sin fasta arbetsplats på någon av utbudspunkterna i Kungsbacka, Varberg eller Halmstad. Vårdavdelningen öppnade den 1 oktober och är placerad bredvid akutmottagningen inne i observationsavdelningen. Ett omfattande arbete har genomförts med framtagande av rutiner för denna nya avdelning för att säkra en patientsäker vård med hög kvalitet. Barnavdelningen och barnjourens närvaro förbättrar det generella omhändertagandet av barn på akutmottagningen i Varberg. Vårdmiljöer med kompetent barnpersonal har skapats, vilket ger förutsättningar att exempelvis vårda barn med vissa kirurgiska sjukdomar. Satsningen har genomförts på ett sätt som ger många positiva effekter och ökad flexibilitet, genom att exempelvis barnsjuksköterskorna arbetar mot både barnavdelning, barnmottagning och barnakuten. Personalen samutnyttjas också vid resursbrist på någon utbudspunkt inom barnkliniken. Läkarjourlinjen har fungerat sedan hösten 2011 och är från februari 2012 bemannad med läkare på barnkliniken utan stöd av stafettläkare. Arbetet på Hallands sjukhus Varberg har blivit mer attraktivt genom bildandet av en större enhet med både jourlinje, mottagning och avdelning, vilket påverkat rekryteringen av barnläkare positivt. Ursprunglig kostnadskalkyl gjordes utifrån 2010 års kostnadsläge och omfattade inte alla delar i satsningen. En ny kostnadskalkyl har gjorts och synliggör att ett underskott kommer att uppstå under Någon budgetjustering har inte kunnat ske.

21 Fullfölja och utvärdera pilotprojektet Framtidens cancervård kring en integrerad sjukhusövergripande cancerrehabilitering Hösten 2012 har det av socialdepartementet, via SKL, finansierade projektet med att bygga upp en sjukhusövergripande cancerrehabilitering avrapporterats till SKL. Projektets slutrapport till SKL och vetenskaplig utvärdering av projektet finns att hitta på SKLs webbplats för försöksverksamheterna. En annan form av utvärdering som tagits fram inom ramen för projektet är den intervjubaserade skriften 10 röster om cancerrehabilitering. En grupp kommer tillsammans presentera projektarbetet vid Socialdepartementet och SKLs Inspirationsdag för en ännu bättre cancervård, 12 februari Utifrån Region Hallands projektstyrningsmodell kommer projektet slutrapporteras till Hallands sjukhus ledning under första kvartalet I denna kommer förslag till fortsatt implementeringsarbete, förslag till kommande utvärdering samt förslag till rutiner etc. att ingå. Ett förslag till vidare spridning kommer tas fram i samverkan mellan projektledaren, Rehabiliteringskliniken och område 2. Även detta kommer att presenteras för sjukhusledningen under första kvartalet Ett sjukhusövergripande cancerrehabiliteringsteam arbetar med huvuduppgiften att stötta cancerrehabiliteringsprocessens implementering och vidareutveckling. Ett tydligare samarbete mellan cancerrehabteamet, Rehabiliteringskliniken och den Strategiska cancerenheten har etablerats. Förbereda verksamheten för Vårdval Halland+. Arbetet med att förbereda verksamheterna inför start av VVH+ påbörjades 2011, genom bildandet av en arbetsgrupp. Arbetet har under 2012 utvecklats vidare genom att en styrgrupp bildats med uppdrag att leda arbetet. Styrgruppen har identifierat frågor som måste beaktas inom Hallands sjukhus inför införandet av VVH+. Detta i syfte att säkra den verksamhet som fortsatt kommer att tillhöra Hallands sjukhus uppdrag och för att patienter inte ska komma i kläm under omställningsperioden. Arbetet kommer att fortsättningsvis bedrivas i projektform. Fullfölja pågående AT-läkarsatsning En utvärdering av AT-läkarnas kliniska tjänstgöring på kvinnokliniken, infektionskliniken och öron-, näsa- och halskliniken gjordes under hösten Data är ännu inte sammanställd och analyserad. Den samlade bilden från AT-läkarna är dock att dessa placeringar varit positiva ur utbildnings- och tjänstgöringssynpunkt. Vid den senaste rekryteringsomgången var det också tydligt att de AT-läkare som nu anställs har kortare vikariatstid bakom sig än tidigare, vilket förhoppningsvis förklaras av det större antalet AT-läkare som anställs i landet totalt. Liksom tidigare angivits är kostnaden för AT-läkarna inte fullt kompenserad. Detta rör framförallt jourkompensation och behöver finnas med i framtida budgetplanering. Gemensam urologisk klinik HSH och HSV Urologkliniken har skapats och fungerar med en hög kvalitet i den kliniska verksamheten. En klinikledning har etablerats liksom samverkansgrupp

22 En gemensam urologisk bakjoursfunktion, som täcker både Varberg och Halmstad, har etablerats. Mycket arbete har under senare delen av året lagts på att förbereda för flytt till avdelning 82 vid HSH, med de svårigheter det innebär att disponera färre vårdplatser och dela avdelning med andra specialiteter. Under året har kompetensproblemet med att bedriva slutenvård på två utbudspunkter inom en mindre klinik tydliggjorts och det är angeläget att utreda möjligheterna att samla slutenvården till en utbudspunkt. Säkra att relevanta patienter registreras i Senior Alert och Svenska Palliativregistret Senior Alert Registeringar i Senior Alert pågår och antalet under 2012 är totalt 9510 riskbedömningar, 7573 insatta åtgärder och 7551 uppföljningar. Under hösten har Hallands sjukhus representerats på Kvalitetsregisterdagarna med en redovisning av implementeringsprojektet på Hallands sjukhus. Utbildningsinsatser är planerade under 2013, som utbildning i de olika riskområdena för dem som genomför riskbedömningar inom Senior alert. Arbete pågår också för användning av utdatan från registret som stöd i förbättringsarbetet inom Hallands sjukhus. Projektet har under hösten övergått i förvaltning som bygger på en gemensam organisation för Halland. Svenska Palliativregistret Samtliga enheter för sluten vård inom Hallands sjukhus registrerar nu i Palliativ registret. För 2012 uppgick täckningsgraden till en 50%-ig registrering inom de Halländska kommunerna totalt. Det nationella målet är 70 procent, men resultatet ska ses positivt mot att införandet har skett gradvis under året. Arbetet övergår från ett införande till att bli kvalitetsutvecklande och uppföljande. Styrgruppen för palliativ vård är drivande och kommer att sätta mål för den sjukhusövergripande kvalitetsutvecklingen utifrån registreringens resultat. Främst planeras utbildningsinsatser i ämnet Palliativ vård till samtliga yrkeskategorier och regionalt gränsöverskridande. Projektet för införandet är avslutat och övergår i förvaltning efter årsskiftet 2012/2013 med stöd av styrgruppen för palliativ vård. Strategiska allianser skapas Omfattande arbete sker i verksamheterna inom respektive specialitet och genom särskilda projekt- och processarbeten för ett förbättrat samarbete och resurs- och kompetensutnyttjande mot andra vårdgivare, både inom och utanför regionen. Nedan beskrivs några av dessa arbeten. Strategisk cancerenhet Strategiska cancerenheten samverkar med både regional cancercentra (RCC) Syd- och Väst för att försöka koordinera cancervården i Halland, skapa bättre processer och en mer jämlik cancervård i Halland, samt att öka patienternas delaktighet. Genom de arbetsdagar där alla cancervårdteam deltar sker ett strategiskt kunskapsutbyte som ger

23 en gemensam struktur och plattform för cancervården i Halland. Uppstart av samverkansprojekt inom lungcancer pågår tillsammans med närsjukvården för att förbättra patientprocessen från syntomdebut till palliativ vård. Kontaktsjuksköterskefunktionen är ytterligare en aktivitet som genom nätverk och framtagen sjukhusövergripande rutin skapar en högre kvalitet och trygghet/säkerhet för patienten, samt bidrar till att få en mer jämlik vård i Halland. Inom ramen för detta arbete ska en bättre samverkan med regionsjukhusen byggas upp. Genom en med RCC Väst- och Syd gemensamt framtagen 30 poängutbildning för kontaktsjuksköterskor skapas ytterligare nätverk, vilket ger en gemensam kompetens och gemensamma strategier för arbetet med patienter och närstående. Vårdplanerare Den samordnade vårdplaneringen sker i nära samverkan mellan specialistvården och kommunen i samband med utskrivning från sjukhus. Länsgemensamma riktlinjer finns för denna process, men utförandet och samverkan har ytterligare säkrats genom implementering av funktionen Vårdplanerare vid Hallands sjukhus Varberg. Utvalda sjuksköterskor har denna funktion med uppdrag att delta i vårdavdelningarnas samordnade vårdplaneringar. Funktionen vårdplanerare planeras att införas även på Hallands sjukhus Halmstad. Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEON-principen Rutiner finns inom respektive klinik för remissgenomgång och på akutmottagningarna samt inom ambulanssjukvården används triageringssystem för ställningstagande till om patienten är i behov av specialistvård. Underlag från patient, s.k. egenremiss och Hallands egna garanti för besök inom en månad vid oro är delar som ställer krav på mottagande enhets förmåga till korrekt bedömning för vård på rätt vårdnivå. Hallands sjukhus har generellt korta vårdtider, vilka ibland påverkas av att vård- och omsorgsinsatser utanför sjukhuset inte kan tillgodoses i direkt anslutning till att patienten är utskrivningsklar. Vårdöverenskommelser tydliggör ansvaret mellan specialistvården och Vårdval Halland och bör utvecklas inom fler områden. Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hallands sjukhus har inom detta område fokuserat på åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk. Arbetet har resulterat i att kliniker skickar hem informationsbroschyr om tobaksfrihet vid operation till patienterna samtidigt med kallelsen till mottagningsbesök. I hälsodeklarationen får patienten ange om han/hon är rökare eller snusare. Uppgifter avseende tobaksvanor tas vid mottagningsbesöket och dokumenteras i journalen. Information ges även inför operation. Om patienten behöver hjälp med rökavvänjning hänvisas de till sin vårdcentral. Blir patienten inte rökfri inom 6-8 veckor innan operation övervägs ett senareläggande av operationen. Delta i nationella vård- och hälsosatsningar Inom Hallands sjukhus finns en struktur för kvalitet och patientsäkerhetsarbetet, med tre nivåer. Utskottet för patientsäkerhet och kvalitet (UPoK) utgör en strategisk

24 plattform för arbete med kvalitet och patientsäkerhet på områdesnivå. Utskottet ska vara ett stöd till verksamheterna för att främja att patienter erhåller medicinsk behandling och omvårdnad med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Utskottet ska ha följsamhet till de åtgärder som förordats och samordnats av styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitet (SPoK) Halland sjukhus, samt arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitet (APoK) Halland sjukhus. Resultaten från nationella, regionala och lokala mätningar följs upp och analyseras inom beskriven struktur för åtgärdsplaner och handlingsplaner på olika nivåer inom Hallands sjukhus för ständiga förbättringar. Under året har Palliativregistret införts i regionen och på Hallands sjukhus. På några kliniker är andel avlidna som registrerats inom registret för få för att ännu kunna återföra något resultat. Inom omvårdnadsregistret, Senior alert har fortsatt arbete skett med att säkerställa så hög täckningsgrad som möjligt samt att aktivt arbeta med uppföljning av åtgärder och övriga resultat. Resultat från de nationella mätningarna redovisas i Patientsäkerhetsbokslutet. Utveckla beskrivningen av vården innehåll Andelen läkarbesök som är díagnossatta vid Hallands sjukhus ligger i genomsnitt högt, för HSH på 99%, HSV 96% och HSK 99% under Har någon åtgärd utförts så är den registrerad, vilket ger en måluppfyllelse på 100%. Uppföljning sker kontinuerligt med uppgifter om andel registrerade vårdkontakter i sluten respektive öppen vård. 4. FRAMTIDEN I årsbokslutet 2011 redovisades ett underlag som hade sin utgångspunkt i hur vårdbehoven kommer att förändras. Detta i kombination med en växande andel äldre och en befolkningstillväxt i regionen, kommer att ställa nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Likaså kommer den medicinskt tekniska utvecklingen att tillföra behandlingsalternativ som likaså driver på efterfrågan av specialiserad vård. Denna utveckling har hälso- och sjukvården levt med kontinuerligt. Utvecklingen inom den specialiserade hälso- och sjukvården går allt snabbare mot subspecialisering inom de olika basspecialiteterna. Detta slår också igenom i utbildningen inom de enskilda specialiteterna. Inom det internmedicinska området kommer exempelvis utvecklingen att gå mot att det inte kommer att finnas någon allmän internmedicinsk kompetens i framtiden. En allt högre grad av subspecialisering kräver också tillräckliga patientunderlag för att kunna upprätthålla kompetens. Denna framtid ligger inte så långt bort att vi kan vänta med att väga in det i våra beslut om den närmaste framtiden.

25 Invånarna i Halland har varit vana att ha tillgång till hög kvalitet med god tillgänglighet i hela hälso- och sjukvården. För den specialiserade vården innebär den utveckling som beskrivits tidigare att den nuvarande strukturen inom region Halland för den specialiserade vården måste anpassas till den utveckling som vi kommer att ställas inför. Detta kommer att vara den enskilt viktigaste frågan för att fortsatt kunna säkerställa kvalitet och tillgänglighet till rätt vård för medborgarna. För den specialiserade vården inom Hallands sjukhus är detta den stora utmaningen för att kunna svara upp mot förväntningarna i kommande uppdrag för att fortsatt kunna skapa tillgång till hög kvalitet i den specialiserade hälso- och sjukvården. Driftnämnden Hallands sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Lena Johansson Bitr sjukhuschef

26 Hallands sjukhus bilaga 1 Vårdbeställning och ekonomi bokslut 1. Inledning - sammanfattning Det har genomförts stora förändringar i styrmodellen för Hallands sjukhus HS) 2012, vilket påverkar på olika sätt. Bland annat är ansvaret för vårdgaranti är överfört till HSS och jämförelsen med förra året påverkas genom att kostnader och intäkter för vårdgaranti inte finns med i år. Sammantaget för HS kan följande konstateras; Vårdproduktion Avsevärt högre vårdproduktion jämfört med 2011 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård (både akut och elektiv). Högre vårdproduktion än budget och uppdrag 2012 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård (vilka lett till två tilläggsbeställningar) och övrig öppenvård. Ekonomi Sjunkande kostnadsökningstakt i den egna kärnverksamheten. Kraftigt ökande kostnader för köpt högspecialiserad vård. Ökad produktivitet. Resultat Förbättrat ekonomiskt resultat i den egna kärnverksamheten (exkl köpt vård), från -108,4 mnkr till -76,2 mnkr (vilket innehåller en engångsersättning på 30 mnkr för 2012) Ökade kostnader för regionvård, helårsprognos på 59 mnkr mot budget som i december kompenserades med en intäkt från RK på 53 mnkr, vilket ger en avvikelse på knappt 4 mnkr.

27 2. Vårdbeställning Hallands sjukhus månad 12 ack 2011 ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,9% Antal DRG poäng SV ,8% ,8% Case mix index 0,957 0,965 0,008 0,9% Antal DRG poäng ÖV ,1% ,2% Cytostatika läkem ,0% ,7% Antal Läkarbesök ,1% ,0% Antal sjukv beh ,8% ,0% Utprovade hörapparater ,2% ,8% Viktade vårdtjänster ,6% ,1% Inflödet till akutmottagningarna fortsätter att öka jämfört med förra året, 8,3 % eller fler besök i år. Trenden med ökning på akutmottagningarna återfinns på i stort sett alla sjukhus i landet. DRG-ersatt slutenvård ökar främst inom kirurgi och medicin, där utfallet påverkas av det ökade akuta inflödet. Kvinnosjukvårdens minskar något, främst under början av året, på grund av färre förlossningar. Ökningen inom DRG-ersatt öppen vård påverkas av bättre produktionsplanering och en bättre kapacitet totalt sett inom HS opererande specialiteter. Kapaciteten i Kungsbacka förstärktes med fler operatörer från förra hösten, vilket avspeglas i fler dagkirurgiska operationer. Ökningen är störst inom medicinklinikerna, som har en kraftig ökning av antal dialyser, och inom ortopedi. Åtgärder: HS har en budgeterad vårdvolym, med tre mätperioder för jan-maj, jun-okt och novdec. HS fick en tilläggsbeställning för helåret efter första mätperioden på 1450 poäng. Merproduktionen efter åtta månader var över tilläggsbeställningen, vilket föranledde ytterligare en tilläggsbeställning på 1200 poäng. Se tabell nedan. Tilläggen ersattes med halv ersättning. Grund Tillägg 1 Tillägg 2 Totalt Diff Sluten vård DRG öv Totalt Snittersättningen till HS DRG-ersatta vård sjunker från fastställda kr per poäng till kr per poäng med denna merproduktion. Som framgår av tabellen ovan, så klarade inte HS tilläggsuppdraget i sluten vård. Det beror främst på att grunden för prognosen låg efter augusti månads utfall. Det utfallet visade sig när all registrering var klar, att faktisk case mix var väldigt låg. Betydligt under den schablon case mix som användes för uppbokning av poäng. Sedan var även december månad relativt svag produktionsmässigt, lägre volymer än december Det beror delvis på att julhelgen inföll på tre vardagar 2012, men står inte för hela förklaringen.

28 Fördelning per förvaltning: Viktade vårdtjänster HSH HSV HSK Summa Differens utfall % 1,4% 2,3% 0,6% 1,6% Budget period Differens budget % 2,9% 2,8% 4,6% 3,1% DRG-poäng SV och ÖV HSH HSV HSK Summa Differens utfall % 1,9% 2,5% 6,0% 2,3% Budget period Diff budget antal Differens budget % 4,3% 3,8% 18,5% 4,6% Cytostatikapoäng Budgetmässigt avviker antalet utförda cytostatikapoäng kraftigt, -576 p. Det beror på att prislistan korrigerats inför 2012 där patentutgångar och bättre upphandlingar lett till lägre kostnader för cytostatika. Jämförelse av kostnadsutfall på cytostatika och debiterade poäng är i stort sett i balans. Antalet behandlingar har ökat med 3 % jämfört med förra året och en korrigerad poänglista visar att cytostatikapoängen ökat med 7 %. 3. Ekonomi Hallands sjukhus inklusive VO5 Medicinsk diagnostik Resultatet för Hallands sjukhus (HS) för 2012 uppgår till -79,9 mnkr. För helåret prognostiserades ett resultat på -128 mnkr efter november, varav regionvården stod för -59,0 mnkr. HS lämnade tidigare under året in en begäran om budgetförstärkning, vilket resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr, vilket i sin tur förbättrat resultatet. Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 är 3,4 % (externa kostnader exkl köpt vård). Det är främst personal, material och hjälpmedel som avviker. Målet att hålla kostnadsutvecklingen lägre än index 2,4 % nås alltså inte. Årets resultatutveckling för HS jämfört mot budget och föregående år presenteras i diagram nedan, där även årsprognos redovisas.

29 50,0 0,0-50,0-100,0-150,0-200,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Resultat ack 2011 Resultat ack 2012 Budget ack 2012 Resultatprognos 2012 Linjär (Resultat ack 2012) Hallands Sjukhus Resultat (mkr) UTFALL UTFALL Förändr % BU DIFF VS BU HSU-intäkter 3 254, ,3 4,9% 3 397,9 15,3 Pat.avgifter 75,7 81,5 7,6% 87,5-6,0 Övriga intäkter 833,2 787,1-5,5% 745,3 41,8 Summa intäkter 4 163, ,9 2,8% 4 230,7 51,1 Personalkostnader 2 040, ,7 5,0% 2 113,1-28,5 Bemanningstjänster 33,4 18,6-44,5% 9,6-8,9 Läkemedel 161,4 155,8-3,5% 165,1 9,3 Övr material & varor 306,2 306,9 0,2% 257,5-49,4 Tjänster & material 747,3 821,1 9,9% 780,6-40,5 Lab 165,2 173,1 4,8% 158,0-15,2 Röntgen 156,1 138,8-11,1% 138,6-0,2 Summa kostnader I 3 609, ,9 4,1% 3 622,5-133,4 Avskrivningar 104,5 99,0-5,2% 101,0 2,0 Övr kontoklass 7 235,3 115,3-51,0% 117,3 2,1 Finanskostnader 17,8 15,3-14,3% 17,3 2,0 Regionvård 380,1 376,2-1,0% 372,6-3,6 Summa kostnader II 737,7 605,8-17,9% 608,2 2,4 RESULTAT - 183,5-79,9 0,0-79,9 OBS för jämförbarhet mellan åren är även förvaltningsinterna poster med i denna resultaträkning, främst för att får jämförelser för lab och röntgen korrekt, men det påverkar även andra rader!

30 Intäkter: Avvikelsen mot budget för HSU-intäkter består av en ökning tilläggsbeställningen och en minskning på grund av lägre debitering av cytostatikapoäng samt avdrag för att HS inte klarat tillgängligheten i juli och augusti. Patientavgifter följer ökningen av egenavgiften i öppen vård i jämförelse med förra året, avvikelsen mot budget är en övervärdering av budgetuppräkningen. Övriga intäkter går ner jämfört med förra året som en konsekvens av sänkta röntgenpriser Överskottet mot budget är nästan hälften kopplat till Medicinsk diagnostik och teknik, samt ersättningar för olika former av projekt. Personalkostnader och bemanningstjänster: Ökningen för personalkostnaderna är inte lika kraftig som under 2011 och en stor del är relaterat till nya uppdrag (AT-läkare, Handikappverksamheten, specialistläkare i Kungsbacka och barnsatsningen) som i stort sett är fullt bemannade i år. Där finns även kostnader för arbetsmiljöåtgärder i Varberg som en delförklaring till ökningen. Sommarmånaderna har varit något dyrare i år än förra året, delvis som en konsekvens av stora evenemang med förstärkta jourlinjer, men även utifrån det tryck som varit på vården och den vårdvolym som utförts under sommaren. Avvikelsen mot budget på -28 mnkr har en stor post som avser projekt av olika karaktär som bekostas av övriga intäkter, ca 15 mnkr. Förhållandet är det omvända för bemanningstjänsterna, där utfallet är betydligt lägre i år än förra året. En viss kostnadsökning märks inom barnsjukvården omhändertagandet av akut sjuka barn i Varberg. De anställda barnläkarna kommer successivt att bemanna denna akutlinje och reducera behovet av hyrläkare. Ögonkliniken har också haft bemanningstjänster som avvecklats under året. En del av minskningen beror på förvaltningsinterna förändringar mellan åren. Läkemedel, konto 50: Från årsskiftet har HS en ny distributör av läkemedel (Apoteket Farmaci för piller Apoteket Produktion för främst cytostatika) och det har varit en del inkörningsproblem för att administrativa rutiner ska fungera. Det nya leveransavtalet innebär att HS kommer att betala nettopriser istället för att begära in återbäring i efterskott. Under 2012 kommer det att vara en blandning av netto- och bruttopriser, med rabatter från 2011 som påverkar. Det påverkar även hur rullande 12 utvecklas eftersom rabatterna betalades ut i två omgångar i augusti och december. Totalt sett är utvecklingen inom läkemedelsområdet positiv. Utvecklingen av dyra läkemedel till ett fåtal patienter fortsätter att öka, medan genomförda upphandlingar på konkurrensutsatta preparat kompenserat den ökningen genom lägre priser som genererat lägre totalkostnader. Övrigt material och varor, konto 51-59: HS har samma utfall 2012 som 2011, trots en produktionsökning på 1,5 %. Sortimentsbegränsning och standardisering inom verksamheterna har bidragit till detta, liksom upphandlingar för hörapparater och ortopediska implantat.

31 Avvikelsen mot budget är avhängig att HS gick in i året med en obalans mot budget på drygt 90 mnkr och en stor del belastar konto 5. Tjänster och material, konto 6: Avvikelsen på -40,5 mnkr mot budget återfinns främst sjukhusgemensamt HS där bland annat återbäring från Regionservice budgeterats på 6,1 mnkr (tidigare års återbäring uteblir i år). Även kostnader för datalicenser och konsulter tillhör de största posterna. Av posten på -40,5 mnkr avser -16,9 mnkr regioninternt och -23,6 mnkr externt. Mellan åren har landstingsinterna och förvaltningsinterna kostnadsposter växlats med varandra i samband med att området för medicinsk diagnostik och teknik blev en egen förvaltning. Detta förklarar delvis de minskade förvaltningsinterna posterna med 23,3 mnkr mellan åren, men förklarar inte hela ökningen regioninternt på 98,5 mnkr. I de regioninterna kostnaderna har lokalhyror (från Regionfastigheter), städ och vaktmästeri (Regionservice) ökat med ca 9,6 mnkr från föregående år. Likaså har kostnader för RGS bilpool/bilhyror ökat i jämförelse med egen hantering av leasade bilar. Ökningen kan bli större 2013, då bilpoolen började debiteras i mars. Helårseffekt ses först Bland de externa posterna finns en ökning för bevakning på 600,0 tkr, serviceavtal på ca 2,2 mnkr och reparation av medicinteknisk utrustning på 900,0 tkr (varav röntgenrör på 540,0 tkr). Under 2012 har HS även haft stora kostnader för IT-system och IT-konsulter. Som exempel kan nämnas de kostnader som uppstått p g a försening av införandet av RHFA-projektet (Region Hallands Funktions Arbetsplats - Windows 7, Office 2010, gemensam image m m) på drygt 3,7 mnkr och kostnader för Picsara (regiongemensamt bildlagringssystem) på 703,9 tkr. Detta RHFA och Picsara är oförutsedda tillkommande kostnader som HS saknar finansiering för och där förutsättningarna förändrats under 2012 års gång p g a centrala beslut. (Kostnader för Picsara kommer även att belasta HS under 2013.) Regionvård: Avvikelsen mot budget är -3,6 mnkr. Den utveckling som startade under hösten förra året, med ett fåtal patienter med kostsam vård, fortsätter även under HS lämnade en kompletterande rapport om orsakerna efter juli månad, där de största orsakerna till ökningen av kostnader presenterades - få, men dyra vårdtillfällen både från SU och SUS och byte av DRG-grupperare, där regionvården blir dyrare och valfrihetsvården något billigare. Som en konsekvens av ovanstående lämnade HS in en begäran om budgetförstärkning, vilket resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr. Detta har i sin tur förbättra resultatet. Antalet utfärdade regionvårdsremisser har minskat jämfört med samma period förra året se tabell nedan;

32 Det finns en viss eftersläpning, framförallt av patienter som söker via valfrihet, som övergår till regionvård under vårdtillfället på SU. Där begär SU remiss i efterskott. Rullande 12: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Kostnadsutvecklingen mätt med R12 har en minskande takt under 2012, den uppgång som är i augusti påverkas av en stor rabatt för läkemedel som kom i augusti Trots att kurvan viker av neråt under 2012, så skulle lutningen vara betydligt kraftigare för att nå en ekonomi i balans. 108,0% Kostnadsutv externa kostnader HS (exkl HSK allt, kto 52, 70-72) 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% Kostnadsökning i % jämfört med 2011: För att jämföra kostnadsutvecklingen exkluderas interna (både förvaltningsinterna och landstingsinterna kostnader, då det har skett en del förändringar av motparter mm). Externa kostnader innebär majoriteten av kostnader och för att få en relevant jämförelse exkluderas köpt vård (ansvaret för vårdgaranti har flyttats till HSS) och hjälpmedel.

33 110,0% Kostnadsökning jfrt samma period året innan, ack extern kostnad exkl hjm och köpt vård (HSH och HSV) 108,0% 106,0% 104,0% 102,0% 100,0% 98,0% 96,0% Index ,0% 92,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnadsutvecklingen för HS med dessa avgränsningar är 3,4 % ackumulerat jämfört med Utvecklingen under året är betydligt bättre än 2011, men målet att ökningstakten ska ligga under index nås inte. De här siffrorna visar procentuell ökning mot föregående år, 2011 mäts alltså mot 2010, vilket var ett år med låg ökningstakt. Takten är dämpad under 2012, men är fortsatt för hög. Resultat: Resultatet för HS blev -79,9 mnkr med extraersättning för regionvård på 53 mnkr. Kärnverksamheten har ett resultat på -76,3 mnkr och regionvården -3,6 mnkr. Jämfört med prognosen på 128 mnkr efter november är det då en differens på 5 mnkr. Det är främst på intäktssidan differensen uppstått, där vårdproduktionen inte blev fullt så stort som förväntat och att Medicinsk diagnostik och teknik också tappade intäkter inom röntgenverksamheten. HS hade en bedömd ingående obalans på 92 mnkr, 83 mnkr i kärnverksamheten och 9 mnkr för regionvården. Årets resultat är drygt 6 mnkr bättre än den bedömda obalansen. Uppdragen: Slutenvård, mottagningsverksamhet och dagkirurgi Resultatet för dessa tre uppdrag är -70,2 mnkr. Under året har Kostnad Per Patient (KPP) körts tre gånger (efter varje kvartal) och den fjärde ska köras när bokslutet nu är klart. Med KPP och totalkostnadsredovisning för kostnadsfördelning är det möjligt att fördela utfall på respektive uppdrag. I dagsläget är det möjligt att uppskatta resultatet utifrån den fördelning som skett efter KPP i kvartal tre, där kostnaden per poäng i slutenvård blev kr, vilket är ca 1500 kr mer än grundersättningen och ger då ett utfall på sluten vård på -60 mnkr. DRG-ersatt öppenvård har i stort sett nollresultat och mottagningsverksamheten ca -10 mnkr. Den här bilden stämmer ganska bra med tanke på att HSV fått en engångsersättning på mottagningsverksamheten på 30 mnkr för 2012.

34 Cytostatika Intäkterna avviker mot budget med -17 mnkr. Kostnaden för cytostatikaläkemedel är i stort sett i balans med intäkten, vilket innebär att uppdraget resultatmässigt är i balans. Kostnader för cytostatika uppgår till ca 43 mnkr och debiterade cytostatikapoäng uppgår till 42,9 mnkr. Orsaken till avvikelsen beror helt på att prislistan korrigerats ner. Antal behandlingar har ökat med drygt 1 % jämfört med samma period förra året. Abonnemangsersatt vård, regionvård Första halvårets problem med bristfälliga underlag från regionsjukhusen har blivit utredda och analyserade. Det finns en kostnadsökning som har relevanta förklaringar, dels att förändringen av DRG-grupperare har inneburit en kostnadsökning och att ett fåtal patienter med kostsam vård varit fler i år jämfört med samma period förra året. Nämnderna lämnade in en begäran om budgetförstärkning för detta, som resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr. Detta förbättrade den lagda prognosen för regionvård på -59,0 mnkr, till en avvikelse mot budget på -3,6 mnkr. Medicinsk diagnostik Resultatet är negativt, -10,3 mnkr. Det är en stor förändring jämfört med 2011 då verksamheterna uppvisade stora plusresultat. En kraftig prissänkning på röntgenklinikerna har påverkat utfallet. Forskning, utveckling och utbildning Resultatet för FoUU är - 1,3 mnkr, varav AT-verksamheten står för 2,1 mnkr. Specialisttandvård Resultatet för Specialisttandvården är positivt, 0,5 mnkr. Kliniken har infört en tandvårdsjournal i VAS (VAS-T), men många av samordningsvinsterna uteblev när det planerade och beslutade samarbetet med närsjukvården inte kunde genomföras. Mödrahälsovård / Ungdomsmottagning Verksamheten har en förbättrad tillgänglighet med något ökad volym jämfört med förra året, främst sjukvårdande behandlingar inom mödrahälsovården. Resultatet är positivt, 3,6 mnkr. Handikappverksamhet För året uppvisar verksamheten ett positivt resultat på 1,2 mnkr. Utprovning av hörapparater har ökat kraftigt, men med i stort sett samma kostnad som en följd av bra upphandlingar och bibehållen väldigt hög tillgänglighet.

35 Investeringar: Investeringstakten för HS 2012 har varit låg jämfört med budget, utfallet är 83,9 mnkr jämfört med en budget på 108 mnkr. Detta orsakas främst av få stora projekt (MRkamera Kba, ombyggnation och flytt BB Vbg samt reinvestering PCI Hsd vilken till större delen genomfördes 2011) samt en medveten strategi att inte med automatik reinvestera datorer som blivit 4 år gamla. Det sistnämnda har sparat ca 6 mnkr, men är ju en temporär besparing Beslutet att stänga operation i Falkenberg har också sparat några planerade investeringar i slutet av året. per förvaltning framgår av tabellerna nedan (prognos avgiven efter Uppföljning 2 inom parentes). HSH FO O Reinvestering PCI 8,3 Re- och nyinvestering datorer 3,5 Spol- och diskdesinfektorer (i huvudsak Infektion) 1,5 Möbler, övriga 1,1 Uppgradering patientövervakning 1,0 Utrustning mindre fastighetsärenden 1,0 Barnsatsning norra Halland 0,9 Multispotlaser ögon 0,8 C-båge operation 0,7 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg barn 0,7 Utrustning för bakre segmentskirurgi ögon 0,6 Utbyte parkeringsmätare 0,6 Utbyte och kompletteringar passageterminaler 0,6 Spol- och diskdesinfektorer Spec.tandvården 0,5 EKG-apparater 0,4 Bildlagring ultraljud 0,4 Inredning vid ombyggnation behandlingsrum Spectandvården 0,4 4 st videokonferensutrustningar 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Reinvestering op-utrustning 0,3 Humpfrey synfältsapparat 0,3 Möbler utökad logopediverksamhet 0,3 Förlossningssängar 0,3 Bäddnära multimedia dialysen 0,3 Övriga 3, SUMMA 28,3 (30,0)

36 HSH FO O MR-kamera Kba 11,6 Uppgradering 4 CT-apparater 3,8 Utköp mammografisystem 2,9 Re- och nyinvestering datorer 1,6 Provsättningsrobot Mikrobiologen 1,6 Utbyte skelettlab 2 Fbg 1,5 Labsystem Klinisk kemi 1,4 Ombyggnad arbetsplatser MTA 1,0 Uppgradering AGFA RIS/PACS 0,8 Testutrustning MTA 0,6 2 st blodpåscentrifuger Kliniks kemi 0,6 Kylfack bårhuset Vbg 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg Klinisk kemi 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg röntgen 0,4 Uppgradering Carestream RIS/PACS-arkiv 0,4 Anläggning för avjoniserat vatten Klinisk kemi 0,3 Flytt/avslutning bentäthetsmätare BFM 0,3 Utbyte 2 st mikrotomer Patologen 0,3 Kvalitetssäkring beredning isotoper 0,3 Bildplatteläsare BFM 0,3 Granskningsstationer och skärmar Rtg Vbg 0,3 Robot Klinisk kemi 0,3 Övriga 0, SUMMA 32,3 (34,0) HSV 2012 Utrustning i samband med ombyggnation/flytt BB 5,4 4 st ultraljudsapparater urologi, kirurgi, KK och medicin 1,6 Reinvestering defibrillatorer 1,4 Möbler 1,1 Utrustning vid ombyggnation avd 2C 1,0 Utbyte telemetriutrustning medicin 0,9 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg kirurgmott 0,7 Madrasser 0,6 Re- och nyinvestering datorer 0,5 Koloskop kirurgi 0,4 Servo ventilator IVA 0,4 Utrustning mindre fastighetsärenden 0,4 Patientövervakning IVA/anestesi 0,4 Passageterminaler 0,3 Reinvestering op-utrustning 0,3 Endoskopidiskmaskin kirurgi 0,3 Ureteroskop 0,3 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Rörpost medicin 0,3 Diatermiapparater 0,3 Container till instrumentgaller op 0,3 Övriga 2, SUMMA 19,5 (20,0)

37 HSK st endoskopidiskmaskin op och kir.mott 0,8 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,4 Ultraljudsapparat kir.mott 0,3 Re- och nyinvestering datorer 0,3 Spol- och diskdesinfektorer 0,3 OAE-screeninginstrument Hkv Kommunikation 0,2 Bildlagring ultraljud 0,2 Övriga 0, SUMMA 3,8 (6,0) Av de 3,8 mnkr står Hkv/Mhv/Um för 1,3 och Kba sjukhus för 2,5. SUMMA HS 83,9 (90,0) et ligger som synes något under prognosen som gjordes i samband med Uppföljning 2. I huvudsak beror detta på att ett antal, lite större investeringar inte hann genomföras före årsskiftet utan kommer med utfall i början av Detta märks särskilt tydligt i Kba, där två stora investeringar inom ögon på 1,7 mnkr hamnar i början på Övriga förvaltningar har små avvikelser i % och det handlar om 1-2 lite större objekt per förvaltning som faller ut i början på 2013 istället. 4. Åtgärder för ekonomi i balans Löpande effektiviseringar 15 mkr Genomfört hittills drygt 10 mkr Materialförsörjningsprojekt tillsammans med Regionservice 25 mkr Genomfört hittills, upphandling ortopediska implantat från 1/9, ytterligare 15 upphandlingar klara under hösten. Strukturförslag ca 20 mkr Färre jourlinjer (avvaktar strukturutredning) Reduktion av vårdplatser Reduktion verksamhet i Fbg (genomförs vid årsskiftet) Anställningsstopp som en konsekvens av ovanstående tre punkter HS har under flera år arbetat med produktionsplanering. Det arbetet har kompletterats med ett projekt om kapacitetsplanering på mer detaljerad nivå. Arbetet pågår.

38 5. Trender Ökningstakt lön R12, HS, start ,0% 108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% Läkemedel, R12, start Rabatter ger nedgångarna. Nettopriser från 2012 innebär att det inte längre kommer in rabatter som påverkar i enskilda månader.

39 Sjukvårdsartiklar, R12, start Regionvård, utfall per månad och R12 medel / mån Regionvården nettoredovisas på basenheterna som börjar med 09xx. Det innebär att både kostnader och intäkter redovisas där och redoisas som ett netto. HS fick 53 mnkr i december för att täcka den kostnadsutveckling som varit under 2012, det är orsaken till det konstiga utfallet.

40 Årsbokslut 2012 Sjukhus: HS Område: 5 Medicinsk Diagnostik och Teknik 1. Sammanfattning och analys Område 5 redovisade 2011 ett totalt ekonomiskt överskott på drygt 20 Mkr vilket var nästan lika stort som överskottet För 2012 redovisas nu ett underskott på 10,3 Mkr. Området är fr.o.m ett eget Förvaltningsområde och redovisningen med övrig verksamhet för Hallands sjukhus är nu mer separerad. Förutsättningarna är annorlunda 2012 genom bl.a. sänkta röntgentaxor och kemlabtaxor samt organisationsändringar för Bild- och funktionsmedicin i Halmstad (BFM) och sammanslagning av röntgenenheterna i länet. Som framgår av rullande 12-månadersresultaten från 2008 låg resultatet på över + 20 Mkr sedan mitten 2010 och t.o.m. april Sedan dess har resultatet varit starkt sjunkande. För 2011 och 2012 har kraftiga prissänkningar gjorts som fått avsedd effekt men kanske varit lite för stora med hänsyn till den volymutveckling som varit och möjliga rationaliseringar. Trots taxesänkningarna överstiger intäkterna budgeterade intäkter kraftigt. En stor del av intäktsöverskottet beror på förmedlingen av hjälpmedel som varit betydligt större än beräknat och genererat både högre kostnader och intäkter än budgeterat Personalkostnaderna är ungefär som de budgeterade men övriga kostnadsklasser är högre. Volymökningen har varit stor för samtliga laboratorier medan Röntgen redovisar en minskning. Ökningarna har medfört både högre intäkter, personal- och materialkostnader. Volymminskningarna har dock inte medfört samma kostnadsminskningar som intäktsminskningarna. BFM i Halmstad, Patologen och Medicinsk Teknik redovisar underskott medan övriga enheter har överskott eller är i balans. För Klinisk kemi, Mikrobiologen och Röntgen i Norr är överskotten stora. Resultatförsämringen var stor i december vilket medförde att det verkliga resultatet jämfört med det prognostiserade blev betydligt sämre. Tillgängligheten är god och uppfyller ställda krav men kan förbättras ytterligare på vissa områden. Bemanningsläget är sammantaget relativt bra även om vissa vakanser finns som behöver bemannas för att verksamhetsområdet skall kunna klara sina uppdrag framöver. Den medicinska kvaliteten inom området är fortsatt god. Den åtgärdsplan som finns innehållande kostnadsminskning för BFM genom att minska omfattningen av inhyrd personal har uppfyllts angående läkarbemanning. För röntgensjuksköterskor kvarstår behovet under Även i övrigt pågår översyn av ekonomin för att förbättra för de enheter som fått underskott. De uppdrag som Område 5 erhållit inför 2012 är genomförda eller under genomförande enligt redovisningen under punkt 8 men upphandling av gemensamt RIS/PACS är ej påbörjad. Antal rapporterade avvikelser i området under året ligger på 895 stycken 2012 jämfört med 950 stycken

41 Röntgenklinikerna och Patologen står för de största minskningarna, medan övriga lab och Läkemedelsenheten har ökat antal. 2. Prestationer/verksamhetsvolymer Volymmått utfall 2011 Budget 2012 utfall 2012 Diff utfall 2011/2012 % Diff utfall 2012/budget 2012 % Klinisk kemi antal analyser ,8% 2,1% Transfusionsmedicin vägt mått ,5% 2,5% Mikrobiologen antal analyser ,0% 3,5% Patolog lab antal analyser ,5% 3,5% Patolog lab antal obduktioner ,9% -2,3% Mammografiscreening antal kvinnor ,4% -7,4% BFM Halmstad exkl K&A,Mammo o Angio ,1% -10,5% Röntgen Norr (exkl M o C) antal us ,8% -1,2% För Klinisk kemi är det budgeterat en fortsatt ökning av antalet analyser jämfört med utfallet 2011 och utfallet 2012 är 2,8 % fler än förra året och 2,1 % fler är budgeterat. För första gången har fler än 3 miljoner analyser utförts. Budgeten för blodcentralernas tappningar, analyser och sålda produkter är satt till samma som utfallet Jämfört med förra året har antalet ökat med 2,5 %. Mikrobiologens antal analyser 2010 och 2011 innehöll ett stort antal VRE-analyser. Dessa analyser har som förväntat minskat kraftigt och totalantalet analyser budgeterades som en mindre ökning jämfört med utfallet Analysantalet fortsätter dock att öka och blev 4,0 % fler än under Patologens antal analyser har ökat med 3,5 % jämfört med 2011 och antalet obduktioner är några få färre än under BFM:s antal redovisade analyser omfattar inte Käk- och ansiktsröntgen som redovisas i Område 2 och Angiografiundersökningar administreras nu under Område 3. Jämfört med 2011 har antalet undersökningar minskat kraftigt men det kan delvis bero på skillnader i klassificeringen av vissa besök som är annorlunda. Dessutom planeras det att hos röntgenenheterna i länet mammografiscreena cirka kvinnor. Antalet blev dock färre än antalet under Eftersläpningen från 2010 då bildhanteringen digitaliserades beräknas nu vara eliminerad. Röntgen i norr med verksamhet i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg gjorda cirka analyser under 2011 exklusive de granskningar som utförs för Carema och Movement (Capio). För 2012 har det budgeterats en mindre ökning men utfallet 2012 blev något lägre än

42 3. Tillgänglighet Mikrobiologen lägger fokus på snabba provsvar. En lång rad analyser för akuta infektionstillstånd analyseras samma dag. Dessutom prioriteras vårdhygienprover (även på helger) som ger svar på frågan om isoleringsbehov och patientplacering. Genom omorganisation av provflödet avläses bakteriologiska odlingar fram till kl. 9:00 så att svaren finns tillgängliga i VAS innan ronderna börjar på vårdavdelningarna. Klinisk kemi analyserar sina prover löpande med undantag av vissa special- och funktionsanalyser som kan ta 1-2 veckor. Patologens svarstider avseende PAD var i genomsnitt 11,8 dagar 2011 med en median på 11 dagar och i genomsnitt 10,7 dagar 2012 med en median på 11 dagar. Röntgenklinikernas mål är att väntetiden ska vara maximalt 1 vecka till skelett- och lungröntgen och maximalt 2 veckor till övrig röntgen inklusive magnetkamera (MR) och datortomografi (CT). Väntetiden 31 december 2012 har varit för lungor 0-2 veckor, skelett 0-2 veckor, datortomografi 3-5 veckor, kolon 0-5 veckor, ultraljud 2-8 veckor, magnetkamera 3-5 veckor och mammografi 2-6 veckor. 4. Ekonomi Totalt för området Området Medicinsk diagnostik och Teknik som omsätter cirka 500 Mkr redovisade 2011 ett ekonomiskt överskott på 20,3 Mkr. För 2012 redovisas nu ett underskott på 10,3 Mkr. En resultatförsämring med -30,6 Mkr. Resultatet de senaste 12- månaderna visar sedan september underskott vilket inte varit fallet sedan Förutsättningarna för 2012 är annorlunda jämfört med 2011 genom bl.a. sänkning av röntgentaxorna med beräknad effekt på 25 Mkr exklusive index och sänkta laboratorietaxor med cirka 9 Mkr. I stort svarar alltså taxesänkningen för hela resultatnedgången. Verksamhetsområdet är fr.o.m ett eget förvaltningsområde och redovisningen är mer skild från övrig verksamhet på Hallands sjukhus. Förändring i organisationen är i övrigt till 2012 är att Käk- & Ansiktsröntgen numera tillhör specialistandvården och Angiografiröntgen tillhör Område 3 och röntgenverksamheterna i länet håller på att sammanföras till en enhet. Vid en jämförelse med 2011 så har både kostnader och intäkter minskat till följd av dessa organisationsändringar inom röntgen Halmstad liksom antalsuppgifterna. Intäkterna är 17,7 Mkr högre än budget men -14,3 Mkr (-2,8 %) lägre än samma period Intäkterna har sjunkit betydligt inom röntgen men lite mindre än förväntat. Intäktsökningar återfinns hos Klinisk kemi, Mikrobiologi, Patologi och framför allt inom MTA på Hjälpmedelsenheten. Det är inte vårdtjänstintäkterna som ökat utan intäkterna för sålda tjänster hos MTA:s hjälpmedelsenhet som är största anledningen till att intäktsnivån från 2011 inte sjunkit med mer än dessa 2,8 %. Ansvarsförändringar för viss utrustning som hanteras av MTA har medfört kostnads- och intäktsökning liksom en högre omfattning på Tekniska hjälpmedel. Under 2011 släpade intäktsredovisningen efter hos MTA vilket också förklarar ökningen mellan åren. Röntgenintäkterna är 25,9 Mkr lägre än 2011 vilket väl stämmer överens med ambitionerna i taxeförändringarna. Personalkostnaderna är 3,4 % högre än 2011 och 0,6 Mkr högre än budgeterad nivå. Lönerevisionen är nu helt beaktad i redovisningen. Under 2010 och 2011 har vakanser minskat personalkostnaderna och det är ungefär likadant Vakansproblem medför dock att hyrpersonal anlitas i viss omfattning men detta bokförs under kontoklassen för Avgifter och ersättningar. Under 2012 har det redovisats kostnader för hyrpersonal och läkarkonsulter för 3,8 Mkr sammanlagt och dessa kostnader är i mycket lite omfattning budgeterade var kostnaderna 3,2 Mkr. Det är främst BFM i Halmstad som utnyttjar hyrpersonal medan teleläkarkonsulter anlitas nattetid av båda röntgenenheterna. 3

43 Materialkostnaderna är högre än budget men 4,6 % lägre än utfallet Läkemedelskostnaderna är lägre än förra året (2,3Mkr) vilket till stor del beror på erhållna läkemedelsrabatter för inköp före Kostnaderna för tekniska hjälpmedel är dock större än beräknat men det bidrar till ökade intäkter inom den verksamheten. I övrigt under material är det kostnaderna för medicinskt material och sjukvårdsartiklar som är större än beräknat. Negativa budgetavvikelser för material finns hos nästan alla enheter men störst hos Hjälpmedelsenheten. Klinisk kemi har sänkt sina kostnader betydligt jämfört med 2011 men sänkningen är av engångskaraktär p.g.a. omläggning till betalning i efterskott av utnyttjat materiel. I övrigt så beror större materialkostnader än beräknat på den ökade volymen på undersökningar och analyser. Kostnaderna för Tjänster och material har ökat med över 9 % och största anledningen till budgetavvikelser är höga kostnader för serviceavtal hos MTA och BFM Halmstad. Bland Avgifter och ersättningar, som är nästan oförändrade mot 2011, är det kostnaderna för hyrpersonal och externa lab. tjänster som medför underskott. Klinisk kemi inklusive Transfusionsmedicin, Mikrobiologen inklusive Hygienverksamheten, Läkemedelsenheten och Röntgen i Norr redovisar överskott medan Röntgen i Halmstad, MTA, Patologiskt laboratoriet inklusive bårhusverksamheten redovisar underskott. Medicinsk diagnostik VO5 (tkr) BE Verksamhet Bokslut Budget 2012 Diff mot budget VERKSAMHETSOMRÅDE 5 gemensamt KLINISK KEMI BLODGIVARE MIKROBIOLOGISKT LABORATORIUM PATOLOGISKT LABORATORIUM BFM Halmstad LÄKEMEDELSENHETEN RÖNTGEN VARBERG, KBA, FBG MTA Total

44 Medicinsk diagnostik VO5 Totalt (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhetens intäkter ,8% 4 Personalkostnader ,4% 5 Material o varor ,6% 6 Tjänster/Materiel ,3% 7 Avgifter o ersättningar ,9% 8 Finansiering ,6% Total Gemensamt för verksamhetsområdet Samtliga nettokostnader för Områdets gemensamma aktiviteter/vo5:s stab har fördelats fortlöpande till de ingående verksamheterna och bokförs som interna kostnader och intäkter. Omfattningen har ökat mellan åren. P.g.a. vakanser och sålda interna och externa tjänster redovisas ett överskott. Under hösten har största delen av överskottet fördelats tillbaka till övriga VO5 verksamheter. 5

45 VO5 gemensamt BE 0135 kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,6% 4 Personalkostnader ,6% 5 Material o varor ,0% 6 Tjänster/Materiel ,7% 7 Avgifter o ersättningar ,9% 8 Finansiering ,1% Total Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin Halland Nettoresultatet för 2011 var + 7,5 Mkr och 2012 blev överskottet 5,2 Mkr. Överskott redovisas för både laboratorierna och Transfusionsmedicinen. P.g.a. volymökningen har inte resultatförsämringen blivit lika stor som taxesänkningen. Stort överskott återfinns för intäkterna och beror till största delen på volymökningen. Intäkterna för laboratorierna är oförändrade trots taxesänkning och överstiger budgeten med 7,6 Mkr. Inom Transfusionsmedicinen har intäkterna ökat (+0,6 %) och överstiger budgeten med 0,7 Mkr. Materialkostnadsminskningen (-4,7 %) jämfört med 2011 beror till stor del på ändrat debiteringssystem och ny upphandling vilket medfört prisändring och ändring från lagerhållet materiel till debitering i efterhand efter verklig analysvolym. Detta har bl. a engångsmässigt 2012 medfört en lägre kostnad på cirka 2 Mkr. Volymökningen har dock medfört att kostnaderna minskat mindre än beräknat i budget. Personalkostnaderna ligger över budgeterad omfattning med 1,7 Mkr. Jämfört med 2011 har personalkostnaderna ökat med 6,2 %. Volymökningen är delvis orsak till detta liksom planeringsarbetet för systembyte Externa laboratoriekostnader har medfört underskott under Avgifter och ersättningar men dessa tjänsteköp har också medfört höge intäkter och bidragit till intäktsökningen. 6

46 Klinisk Kemi inkl Blodcentraler Be 0170 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,2% 4 Personalkostnader ,2% 5 Material o varor ,7% 6 Tjänster/Materiel ,5% 7 Avgifter o ersättningar ,0% 8 Finansiering ,1% Total varav Transfusionsmedicin kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,6% 4 Personalkostnader ,3% 5 Material o varor ,8% 6 Tjänster/Materiel ,6% 7 Avgifter o ersättningar ,8% 8 Finansiering ,7% Total Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien Halland Nettoresultatet för 2011 var + 4,1 Mkr och 2012 blev överskottet 3,4 Mkr. Överskott redovisas för både laboratoriet och Vårdhygienverksamheten. Stort överskott återfinns för intäkterna och beror till största delen på volymökningen. Intäkterna är 0,3 % lägre än 2011 men överstiger budgeten med 2,0 Mkr. Taxesänkning och volymökning är anledning till avvikelserna. Personalkostnaderna ligger under budgeterad omfattning med 2,3Mkr. Jämfört med 2011 har personalkostnaderna ökat med endast 0,6 %. Materielkostnaderna är högre än under 2011 (3,7 %) och detta beror främst på volymökningen. Materialkostnaderna blev därigenom 0,6 Mkr högre än budgeterat. I övrigt är avvikelserna små. 7

47 Mikrobiologiskt lab Be 0172 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,3% 4 Personalkostnader ,6% 5 Material o varor ,7% 6 Tjänster/Materiel ,7% 7 Avgifter o ersättningar ,4% 8 Finansiering ,5% Total Varav Vårdhygien kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,6% 4 Personalkostnader ,4% 5 Material o varor ,9% 6 Tjänster/Materiel ,3% 7 Avgifter o ersättningar ,3% 8 Finansiering ,9% Total Klinisk Patologi och Cytologi Halland Resultatet för Patologen var negativt 2011 och för 2012 redovisas nu ett underskott på 1,8 Mkr. I verksamheten ingår även bårhusverksamheten som är anslagsfinansierad. Anslaget till bårhusverksamheten ökade 2011 genom att ansvaret för ny enhet tillkom. Om storleken på detta anslag är tillräckligt är dock svår att bedöma. Antalet analyser är 3,5 % fler 2012 och förklarar en del av den totala intäktsökningen på 4,6 % som också är högre än budget. Taxehöjningen var 2,4 % till Personalkostnaderna är 9,9 % högre än under 2011 och också 1,6 Mkr högre än budget. Kostnaderna för övertid har varit höga. Under senare delen av 2012 har två nya läkare, varav en ST, rekryterats. Dessa tjänster finns inte budgeterade. Detta har medfört ökade kostnader och eftersom taxenivån endast justeras med index kan det redan nu beräknas ett relativt stort underskott Utökningen har bedömts nödvändig för att minska övertiden och lösa framtida rekryteringsbehov. Kostnaderna för materiel är 4,7 % lägre än under 2011 men högre än budget vilket kan förklaras av volymökningen. Höga kostnader för hyror, service och reparationer samt köp av administrativa tjänster har medfört underskott på kontoklass 6 och avskrivningskostnader och köp av tjänster inom kontoklass 7. Kostnader och intäkter har varierat kraftigt under året och medfört starkt varierande månadsresultat 8

48 Patologiskt lab Be 0173 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,6% 4 Personalkostnader ,9% 5 Material o varor ,7% 6 Tjänster/Materiel ,4% 7 Avgifter o ersättningar ,0% 8 Finansiering ,1% Total Röntgenverksamheterna i Halland Under 2010 redovisade röntgenverksamheterna i länet ett sammanlagt överskott på över + 17 Mkr. För 2011 redovisades ett överskott på 14,7 Mkr och för 2012 är resultatet underskott med -11,6 Mkr. Taxan förändrades nedåt till 2011 så att intäkterna skulle reduceras med 10 Mkr vid oförändrad verksamhetsvolym och mix av undersökningar och till 2012 har en ytterligare minskning gjorts motsvarande 25 Mkr exklusive index vilket alltså var betydligt mer än överskotten. Taxeintäktsminskningen är alltså 35 Mkr under 2 år i fast penningvärde och volym. Intäktsminskningen blev 26 Mkr 2012 jämfört med 2011 så taxeförändringen har fått beräknad effekt. Organisationsändring har bidragit till en volymminskning som också minskat intäkterna. Akuta undersökningar har från 2012 inget prispåslag utan de extra kostnaderna kompenseras genom abonnemangsersättning. Förändringar i mixen av olika undersökningar kan också påverka de totala intäkterna. Taxeminskningen 2012 innebar rationaliseringskrav på i storleksordningen 10 Mkr vilket resultatet nu visar att det inte kunnat uppnås. Till 2013 genomförs ytterligare en prissänkning vilket innebär ett mycket stort rationaliseringsbehov även Läkemedelskostnaderna (röntgenkontrastmedel) är lite lägre än budgeterat och betydligt lägre än 2011 men rabatter får utfallet att variera kraftigt under året och eftersom rabatterna kan vara hänförliga till tidigare år är den verkliga årskostnaden svårbedömd. Röntgenmaterielkostnaderna bidrar annars mest till underskottet för Material och varor. Ökade servicekostnader medför också underskott. Mammografiundersökningarna digitaliserades under 2010 vilket bl.a. medförde högre kapitaltjänstkostnader för den nya utrustningen men detta kompenserades genom högre anslag för denna verksamhet som för övrigt finansieras enbart av anslag och patientavgifter. Till 2012 tillkom dock servicekostnader för den nya utrustningen med 1 Mkr. Mycket tyder på att Mammografiverksamheten är underfinansierad. Till 2013 införs en intäktsmodell som också är baserad på antalet utförda screeningar och kompletterande uppföljningsundersökningar. Digitaliseringen under 2010 inom mammografin medförde att alla planerade undersökningar inte kunde utföras då men eftersläpningen har hämtats in genom fler analyser under 2011 och resterande beräknas vara åtgärdade under Röntgenverksamheten är organiserad i två enheter och redovisas nedan var för sig. 9

49 Röntgen Halland kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,3% 4 Personalkostnader ,5% 5 Material o varor ,6% 6 Tjänster/Materiel ,0% 7 Avgifter o ersättningar ,8% 8 Finansiering ,4% Total Kliniken för Bild- och funktionsmedicin, Halmstad Resultatet för Bild- och funktionsmedicin i Halmstad, BFM, var ,8 Mkr och för 2012 är avvikelsen 16,6 Mkr. Intäkterna har minskat kraftigt genom taxereduceringen och verksamhetsförändringarna för Käk- & Ansiktsröntgen och Angioverksamheten och uppgått till -12 % vilket också är mindre än budgeterat (-5,2Mkr). Fr.o.m bokförs även uppföljningsundersökningar från mammografin som en kostnad och intäkt på BFM vilket också bidrar till en intäktsökning (och kostnadsökning) jämfört med Men nettot av detta är noll. Personalkostnaderna har minskat mellan 2012 och 2011 och minskningen är 2 %. Organisationsförändringarna och vakanser har bidragit till minskningen. Hyrsjuksköterskor har också anlitats för cirka 2,1 Mkr och röntgentelemedicinläkare har anlitas under jourtid för 0,9 Mkr. De inköpta tjänsterna redovisas dock under Avgifter och ersättningar och är inte budgeterade. Budgetutfallet för materiel är negativt med 0,8 Mkr trots en kraftig minskning jämfört med Underskottet ligger främst på medicintekniskt material och radiologiskt material. Dessa kostnader kan dock variera kraftigt under året p.g.a. periodvis stora inköp. Läkemedelsrabatter erhölls vid två tillfällen under 2011 och även 2012 har rabatter bokförts som härrör från tidigare år beräknas systemet med rabatter i efterhand var slut. Under Tjänster/Material är det främst servicekostnader och hyror av medicinskteknisk apparatur som medfört underskott mot budgeten med 2,3 Mkr. Förutom hyrpersonalkostnaderna som kommenterats ovan är det budgeterad besparing och de interna röntgenkostnaderna för mammografiuppföljningarna som redovisas som underskott i kontoklassen Avgifter och ersättningar med -8,3 Mkr. 10

50 Bild och funktionsmedicin Hstd Be 0174 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,2% 4 Personalkostnader ,0% 5 Material o varor ,1% 6 Tjänster/Materiel ,5% 7 Avgifter o ersättningar ,3% 8 Finansiering ,3% Total Röntgenklinikerna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg Resultatet för 2011 var + 22,5 Mkr vilket endast var cirka 2 Mkr lägre än under 2010 trots taxeminskningen. För 2012 blev resultatet + 5,1 Mkr. Under större delen av 2012 har volymen varit större än under 2011 men i slutet på året lägre och totalt för 2012 blev det en mindre volymminskning. Resultatet har också successivt minskat även om det hela tiden varit ackumulerat starkt positivt. Personalkostnaderna har ökat med 5,2 % och blev 0,8 Mkr över budgeten. Även materielkostnaderna är högre än budget och högre än utfallet 2011 och det är röntgenförbrukningsmaterial som främst medför underskott. Enheten har inte påverkats av läkemedelsrabatterna i någon större utsträckning eftersom inköpen under ganska lång tid gjorts till nettopriser. Budgeterade medel för konsulter och oförutsedda kostnader har inte utnyttjats vilket medför visst budgetöverskott. Verksamheten i norr granskar även bilder för externa enheter vilket medför intäkter som inte har någon koppling till redovisade volymer. Röntgen Vbg,Kba och Fbg Be 0178 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,4% 4 Personalkostnader ,2% 5 Material o varor ,4% 6 Tjänster/Materiel ,1% 7 Avgifter o ersättningar ,4% 8 Finansiering ,2% Total Läkemedelsenheten (LME) Läkemedelsenheten (LME) bildades 2010 och är helt anslagsfinansierad. Verksamheten har successivt byggts upp men kostnaderna 2011 blev lägre än budgeten, +1,2 Mkr och för 2012 redovisa nu ett ekonomiskt överskott på 1,1 Mkr. 11

51 Det är främst vissa vakanser som medfört överskott för beräknade personalkostnader och inom kontoklassen Avgifter och ersättningar har Avskrivningarna inte varit fullt budgeterade men medel för oförutsedda kostnader har inte utnyttjats och därför medfört totalt överskott i kontoklassen. Läkemedelsenheten Be 0175 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,4% 4 Personalkostnader ,0% 5 Material o varor ,5% 6 Tjänster/Materiel ,9% 7 Avgifter o ersättningar ,9% 8 Finansiering ,9% Total Medicinsk teknik Halland (MTA) Det ekonomiska resultatet för Medicinsk teknik, MTA, var -6,5 Mkr för 2011 och -4,5 Mkr för För 2012 redovisas nu ett underskott på 6,9 Mkr. Sedan 2010 ingår MTA-enheten i Varberg och Halmstad i denna basenhet liksom ansvaret för vissa tekniska hjälpmedel har även sjukhusfysikerna omorganiserats till MTA. Vidare så ingår gashanteringen vid HSH och HSV i verksamheten. Kompetens och kapacitet har också ökats under 2012 genom köp av fasta IT-tjänster som sedan fördelats till olika områden. Nettokostnaderna för hjälpmedelsverksamheten blev +/ - 0 men det är stora differenser i kontoklasserna. Betydligt högre materialkostnader mm men samtidigt i motsvarande grad högre intäkter. MTA ansvarar för gashanteringen på sjukhusen och får för detta en fast ersättning som under 2011 var otillräcklig jämfört med de faktiska gaskostnaderna. Ersättningen har höjts till 2012 men det redovisas ändå ett underskott 2012 på 0,4 Mkr. Eftersom endast inköpen av gas och intäkter redovisas på dessa enheter är det en tydlig underfinansiering. Sjukhusfysikerna från BFM Halmstad omorganiserades 2011 så att de numera tillhör MTA. Kostnaderna för denna verksamhet skall finansieras genom intäkter från de enheter som anlitar fysikerna. Under 2011 har dock enbart röntgenenheterna burit sina kostnader. För 2012 är utfallet 0,9 Mkr högre än budgeten och det är avsaknad av tillräckliga intäkter som medfört underskottet. Det beror på att vissa utförda tjänster inte kan faktureras då överenskommelser saknas och det är oklart var kostnadsansvaret skall ligga för vissa tjänster. Vissa kostnader bl.a. för lokalerna saknas förmodligen också. Den övriga MTA-verksamheten i Varberg och Halmstad redovisar budgetunderskott på cirka 5,6 Mkr. Det är framförallt servicekostnaderna som är betydligt större än budgeterat. Även personalkostnaderna är något högre än beräknat liksom köp av de ovan redovisa IT-tjänsterna. Jämfört med 2011 är intäkterna större eftersom bl.a. ansvaret för operationsroboten i Halmstad ingår i verksamheten fr.o.m vilket medför nya kostnader men också intäkter. 12

52 Underskottet under en följd av år visar att verksamheten är underfinansierad och medför att kostnadsbilden för lab. och röntgen kan vara missvisande och medföra en för låg taxa för dessa verksamheter. MTA Be 0187 (tkr) kontoklass Kontoklassnamn Bokslut 2011 Årsbudget Diff mot budget 2012 Förändr 2011/ Verksamhets intäkter ,8% 4 Personalkostnader ,8% 5 Material o varor ,5% 6 Tjänster/Materiel ,4% 7 Avgifter o ersättningar ,0% 8 Finansiering ,6% Total Personal Kompetensförsörjning Specifikt för Område 5 är att flertalet av medarbetarna blir alltmer specialiserade och antalet nyckelpersoner ökar. Flera yrkesgrupper behöver långa interna utbildningar p.g.a. att deras grundutbildning ofta är generell, men arbetet är allt mer specialiserat. Detta gäller framförallt biomedicinska analytiker, men även medicintekniska ingenjörer, molekylärbiologer, mikrobiologer, kemister m.fl. Externa vidareutbildningar finns inte på samma sätt som för t.ex. sjuksköterskor och detta gör att området har stora kostnader för långa internutbildningar och kontinuerlig kompetensutveckling. Flertalet av områdets yrkesgrupper är svårrekryterade, vilket gäller framförallt röntgenläkare, röntgensjuksköterskor, kliniska kemister, patologer, biomedicinska analytiker och medicintekniska ingenjörer. För närvarande finns vakanser inom alla dessa grupper. Svårigheten att återrekrytera dessa grupper ser vi även framöver, vilket kan få betydande problem för laboratorieverksamheten då pensionsavgångarna för biomedicinska analytiker är omfattande under kommande fem år. Återrekryteringsbehovet i kombination med kompetensutvecklingskostnader gör att det är mycket viktigt för området att behålla befintlig personal. Personalstatistik Statistiken från 2012 visar att antalet tillsvidareanställda har ökat med 7,28 årsarbetare låg tillsvidareanställda på 444,51 och 2012 ligger antalet på 451,79. En anledning till detta kan vara att klinikerna arbetar proaktivt med att anställa, då det är många pensionsavgångar på gång och arbetet på klinikerna kräver en lång inskolningstid. 13

53 Statistik 2012, beräknat från dec 2011 tom nov 2012 Statistik 2011, beräknat from dec 2010 tom nov Snittanst Snittanst x Ssgr Snittanst Snittanst x Ssgr Tillsvidare 451,79 434,68 Tillsvidare 444,51 425,16 Visstid 28,23 27,60 Visstid 28,72 28,03 Övriga 3,45 3,13 Övriga 3,62 3,46 Summa: 483,48 465,41 Summa: 476,85 456,65 Snittanst Snittanst x Ssgr Snittanst Snittanst x Ssgr Administration-Ledning 32,93 32,86 Administration-Ledning 32,66 32,61 Ekonomi o transport.pers. 1,00 1,00 Ekonomi o transport.pers. 1,00 1,00 HoS sjuksköterskor mfl 245,65 234,53 HoS sjuksköterskor mfl 238,86 227,01 HoS undersköterskor mfl 53,27 49,29 HoS undersköterskor mfl 56,68 51,65 Läkare 54,75 53,86 Läkare 51,51 50,98 Medicinsk sekreterare 43,60 41,74 Medicinsk sekreterare 43,09 40,82 Tandvårdspersonal 0,25 0,22 Tandvårdspersonal 3,00 2,62 Teknisk personal 41,56 41,46 Teknisk personal 39,95 39,89 Övrig personal 10,46 10,46 Övrig personal 10,08 10,08 Summa: 483,48 465,41 Summa: 476,85 456,65 Snittanst Snittanst x Ssgr Snittanst Snittanst x Ssgr ,68 34, ,02 26, ,14 93, ,08 80, ,03 102, ,40 97, ,77 151, ,63 153, ,44 61, ,85 65, ,42 21, ,86 32,95 Summa: 483,48 465,41 Summa: 476,85 456,65 Närvarotimmar Området har det senaste året 2012 ökat sin närvarotid i jämförelse med motsvarande period låg antalet arbetade timmar på baserat på ett år ligger närvarotiden på Detta beror framförallt på återrekrytering av tidigare vakanta tjänster. I statistiken kan man utläsa att sjukfrånvaron har ökat något, och en anledning till detta kan vara att det är fler anställda idag, vilket innebär att det är en större andel personer som kan räknas med i sjukstatistiken. 14

54 Statistik 2012, beräknat från dec 2011 tom nov 2012 Statistik 2011, beräknat från dec 2010 tom nov 2011 VO5 timmar VO5 timmar Orsak - Huvudgrupp Arbetade timmar Procent Orsak - Huvudgrupp Arbetade timmar Procent Närvaro ,37 73,93% Närvaro ,33 75,89% Studier med lön/del av lön ,33 1,08% Studier med lön/del av lön 9 994,14 1,08% Semester ,11 10,35% Semester ,43 9,92% Sjukfrånvaro ,49 3,52% Sjukfrånvaro ,11 3,25% Sjukersättning tillsvidare 499,99 0,05% Sjukersättning tillsvidare 881,24 0,10% Lagstadgad ledighet ,93 6,36% Sjukersättning tidsbegränsad 3 041,93 0,33% Övrig ledighet/komp ,87 4,71% Lagstadgad ledighet ,03 4,76% Summa: ,09 100,00% Övrig ledighet/komp ,44 4,68% Summa: ,65 100,00% Orsak - Undergrupp Arbetade timmar Procent Orsak - Undergrupp Arbetade timmar Procent Karens 4 598,17 13,54% Karens 3 899,49 12,94% Sjuk dag ,10 33,37% Sjuk dag ,57 33,59% Sjuk dag ,36 19,46% Sjuk dag ,69 21,35% Summa kort sjuk ,63 66,38% Summa kort sjuk ,75 67,88% Rehab och sjukvårdande behandling379,64 1,12% Rehab och sjukvårdande behandling 62,50 0,21% Sjuk dag ,22 32,50% Sjuk dag ,86 31,92% Summa lång sjuk ,86 33,62% Summa lång sjuk 9 680,36 32,12% Summa: ,49 100,00% Summa: ,11 100,00% Personalkostnader gentemot budget Områdets personalkostnader var 0,6 Mkr över budgeterade vilket dock endast är en avvikelse med -0,2 %. Enheterna Klinisk kemi (laboratorierna), Klinisk Patologi och Röntgen i Norr har överskridit sina beräknade personalkostnader medan Mikrobiologin redovisar stort överskott. Utöver detta är inte utfallet för hyrpersonal inräknat i Kliniken för bild- och funktionsmedicins (Halmstad) personalkostnader, vilket gör att även de överskrider personalkostnadsbudgeten. Hösten 2012 Under hösten har en Medarbetarenkät genomförts av företaget IC Quality. Samtliga chefer har i november och december månad redovisat sitt resultat för sina grupper och de kommer under det första kvartalet 2013 att ta fram handlingsplaner utifrån sina prioriterade områden. Två nya avdelningschefer har rekryterats till röntgenkliniken Halland, en i Halmstad och en i Kungsbacka. En tillförordnad verksamhetschef för Bild- och Funktionsmedicin har tillsatts under hösten och har samtidigt påbörjat arbetet kring en gemensam Röntgenklinik i Halland. From årsskiftet kommer samma verksamhetschef ensam att leda Röntgenkliniken Halland, istället för som tidigare, då det var en verksamhetschef i norr och en i söder. Område 5 har from oktober månad fått en ny tillförordnad områdeschef. Även en ny PA-konsult finns i området sedan september månad. 15

55 6. Medicinska resultat/kvalitet Den medicinska kvaliteten inom området är fortsatt god. Inom radiologin finns dock risk för en minskad diagnostisk kvalitet p.g.a. den återhållsamhet som råder avseende investeringar. Delar av befintlig utrustning motsvarar inte kraven för en modern diagnostik även om utrustningen i sig fungerar. I övrigt finns behov av extern kapacitet främst gällande MRundersökningar, den privata aktör som tillhandahåller MR är helt integrerad med systemstödet vid röntgenkliniken HSV. Andelen externt utförda undersökningar, och därmed behov av manuell inläsning av röntgenbilder och utlåtande har fortsatt minskat, vilket bidrar till en säkrare diagnostisk process. 7. Åtgärder för ekonomi och verksamhet i balans Område 5 som helhet redovisa för 2012 en negativ obalans gentemot budgeten på -10,3 Mkr vilket motsvarar 2 % av omslutningen. Klinisk kemi, Mikrobiologen och Röntgen i Norr har stora positiva ekonomiska obalanser medan BFM, MTA och Patologen har negativ obalans. Kliniken för Bild- och Funktionsmedicin (BFM) har ett stort negativt utfall. Inom radiologin är såväl intäkter som personalkostnader välkontrollerade. Sammantaget går dock radiologin i Halland nu betydligt sämre än budget. Taxesänkningen till 2012 medförde ett rationaliseringsbehov på 10 Mkr 2012 för att nå balans i ekonomin men det har inte uppnåtts. Under 2011 gjordes ett omfattande prissättningsarbete med hjälp av extern konsult (Helseplan Consulting) och resultatet innebär kraftiga förändringar inom prissättningen. Den nya prislistan kommer dock inte att användas skarpt förrän 2013, under 2012 användes den gamla prislistan men med en nedjustering av priserna motsvarande sparbetinget ovan. Verksamhetsansvaret för Käk- och Ansiktsröntgen övergick vid årsskiftet till Specialisttandvården och som en del av överlämnandet ses också finansieringsmodellen över, eftersom även denna verksamhet inte varit fullt finansierad. MTA redovisar en stor negativ avvikelse i förhållande till budget. Verksamheten är noggrant analyserad avseende kostnader och uppdrag och nuvarande budget täcker inte de aktuella verksamhetskostnaderna fullt ut. Från 1/ gäller en utökad åtgärdsplan för Område 5. Den innefattar bland annat inrättandet av ett områdesspecifikt råd för teknik- och investeringsfrågor. Erfarenheten visar att många behov och därmed kostnader tillkommer löpande under året och genom att tydligare prioritera dessa kan kostnaderna hållas nere på marginalen. Läkemedelsenheten inom Område 5 har bidragit till besparingar inom läkemedelsområdet för Region Halland på cirka 35 Mkr under Upphandlingar under 2012 beräknas kunna spara ytterligare minst 5 Mkr. Personal ur Område 5s stab har projektledaruppdrag inom upphandling av förbrukningsmaterial för Hallands sjukhus och detta arbete beräknas kunna bidra till ytterligare besparingar under ff. 8. Återrapportering av uppdrag 2012 enligt Verksamhetsuppdrag och budget Specifika uppdrag 2012 från sjukhuschefen Att tillsammans med ekonomiavdelningen säkerställa att verksamhetsområdet utgörs av ett eget och från HSH i övrigt separat förvaltningsområde inom Hallands sjukhus men under fortsatt ledning av verksamhetsområdeschefen och sjukhuschefen. Genomfört. Att inom verksamhetsområdet fortsätta utvecklingen av ett operativt projektkontor med projektledarkompetens och beställarkompetens i upphandlingsfrågor, såväl för projekt och upphandlingar som är aktuella inom det egna verksamhetsområdet men även som till stöd för Hallands sjukhus i övrigt. Verksamhetsområdet ska genom denna kompetens aktivt delta i den sjukhusgemensamma upphandlingsprocessen av såväl utrustning som material. MTA 16

56 ska ha huvudansvaret för upphandling av utrustning och stabsavdelningen ska ha huvudansvaret för upphandling av material och de övriga tjänster som sjukhuschefen i egenskap av uppdragsgivare ansvarar för. Genomfört. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa fortsatt utveckling inom vårdadministrativa IT-system som berör såväl det egna verksamhetsområdets ingående kliniker, MTA som regionövergripande vårdadministrativa systemområden i egenskap av att vara objektägare för vård-it-system i Region Halland. Uppdraget som objektsägare har övertagits av annan person utanför VO 5 under mars månad. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa att de diagnostiska verksamheterna inom området har remiss- och svarssystem som tillgodoser kraven på patientsäkerhet och informationssäkerhet i enlighet med gällande författningar. Pågår. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa att de ingående diagnostiska klinikerna aktivt bistår och deltar i arbetet med utveckling av cancerprocesserna inom Hallands sjukhus och Region Halland. Bland annat ska arbetet inriktas mot deltagande i multimodala teamkonferenser. Röntgenklinikerna och kliniken för Patologi och Cytologi deltar i MDT-ronder vid Hallands sjukhus. Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska tillsammans med chefen för den strategiska cancerenheten utveckla samarbetet mellan verksamhetsområdet, strategiska cancerenheten och chefläkarkontoret i syfte att uppnå största möjliga effektivitet och samutnyttjande av gemensamma kompetenser. Pågår Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska under 2012 ansvara för förberedelser och planering av införande/upphandling av gemensamt bildhanteringssystem (PACS) för radiologin inom VO5, om möjligt fr.o.m Ej påbörjat Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska under 2012 förbereda för en sammanslagning av kliniken för bild och funktionsmedicin HSH och röntgenkliniken Varberg-Kungsbacka till en gemensam röntgenklinik inom Hallands sjukhus under ledning av en gemensam verksamhetschef från och med Sammanslagning ska utarbetas och en risk- och konsekvensanalys ska genomföras före beslut. Risk- och konsekvensanalys, samverkan och beslut om sammanslagning inklusive tillsättning av en gemensam verksamhetschef ska ha genomförts till Tillträde av gemensam chef ska ske senast Genomfört. Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska med stöd av verksamhetsområdeschefen för VO7 Handikapp utarbeta förslag till hjälpmedelsanvisningar för de andningshjälpmedel som MTA ansvarar för. Genomfört. För Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland Att under 2012 etablera möjlighet till tappning av blodgivare inom Hallands sjukhus Kungsbacka, under förutsättning att detta bedöms såsom ekonomisk och kvalitetsmässigt försvarbart. Genomfört. För Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Halland Att fortsätta säkra och utveckla det vårdhygieniska arbetet inom Region Halland och att säkerställa kontinuerliga mätningar av vårdrelaterade infektioner samt att i samverkan med de opererande specialiteterna inom Hallands 17

57 sjukhus säkra att registrering av postoperativa infektioner sker på ett samordnat och kvalitetsmässigt likvärdigt sätt. Genomfört. För Klinisk patologi och cytologi Halland Att säkerställa remiss- och svarstider i enlighet med de kvalitets och säkerhetskrav som fastställs av chefläkare eller Region Hallands styrgrupp för cancerprocesser i enlighet med givna nationella, regionala eller lokala rekommendationer. Pågår. För Kliniken för bild och funktionsmedicin Halmstad och Röntgenkliniken Varberg-Kungsbacka Att kliniken för bild och funktionsmedicin HSH från och med lämnat över ansvaret för såväl verksamhet, ekonomi som personal vid käk- och ansiktsröntgen till specialisttandvården inom VO2. Kliniken för bild och funktionsmedicin ska dock även fortsättningsvis ge systemstöd till käk- och ansiktsröntgen avseende bildhantering. Överlämningsprojekt slutfört. Att kliniken för bild och funktionsmedicin HSH från och med lämnat över ansvaret för avancerad kärlintervention till kliniken för kirurgi och onkologi inom VO3 och utrustning, lokaler vid röntgenavdelningen och ansvaret för verksamheten. Kliniken för bild och funktionsmedicin ska dock fortsatt ge kliniken för kirurgi och onkologi systemstöd för bildhantering. Genomfört. Att de radiologiska klinikerna ger ortopedklinikerna vid HSH och HSV en likvärdig service i samband med ortoped-röntgenronder och att dessa ska ske i samarbete och med hög kvalitet och effektivitet. Genomfört. För Medicinsk teknik Halland Att fortsätta utveckla gränssnittet och samarbetet med RGS IT och MTA:s IT-kompetenser för att säkerställa korrekt användning av medicinsktekniska produkter och integrerade IT-system. Pågår. Att vid minst 50 procent av upphandling av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska livscykelkostnad (LCC*) användas som utvärderingskriterium. * Totalkostnad för utrustning under hela dess livslängd, inklusive energikostnad. Genomförs där så är möjligt. För Läkemedelsenheten Halland Att svara för läkemedelsförsörjningen inom Region Halland enligt särskilt uppdrag samt att utveckla den verksamhetsnära farmacin inom Hallands sjukhus. Pågår - förslag på verksamhetsuppdrag har tagits fram i samarbete med regionkontoret. Resursbehovet beräknas f.n. Att aktivt bistå vid upphandling av specialistläkemedel i nära samarbete med regionkontoret. Läkemedelsenheten ska också ha nära samarbete med läkemedelskommittén och dess informationsläkare som riktas främst mot specialistsjukvården vid Hallands sjukhus. Genomfört. Läkemedelsenheten ska även aktivt bidra i arbetet med värdering av införande av nya metoder inklusive ny resurskrävande läkemedel. Genomfört. 18

58 9. Framtiden Från och med 2013 är Område 5 eget förvaltningsområde under förvaltningen Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik, AMD. I område 5 finns de diagnostiska enheter och blodcentraler som är helt avgörande för att akutsjukvården skall fungera. Att nu den medicinsk diagnostik separerar från Hallands sjukhus kan innebära både fördelar och nackdelar. Klart är att det innebär förändrade förutsättningar som inte är helt klarlagda. Område 5 utgör det mest investeringsintensiva området med ett årligt stort investeringsbehov och vilka principer som skall gälla för Område 5 i framtiden behöver definieras. Den nu rådande investeringsmodellen, har inneburit en förlångsammad process med risk för ökade akutinvesteringar. Under kommande år finns flera stora och ekonomiskt kostsamma investeringar som känns mycket angelägna. Det rör utbyte av en nu mycket åldrad MRutrustning i Varberg samt utökning av MR-kapacitet i Halmstad. Den nya sammanslagna kliniken Röntgen Halland behöver tid på sig för att finna sina optimala arbetsformer. Medarbetarna måste få lära känna varandra och den nya organisationen behöver komma på plats för att synergieffekter skall uppstå. Röntgen Halland har en stor ekonomisk utmaning. Man använder olika RIS/PACS i norr och söder. Upphandlingen och införandet av gemensamt RIS/PACS skall inledas under Detta är ett mycket resurskrävande projekt och en stor utmaning för den nybildade kliniken. Man får antaga att projektet riskerar att minska produktionen under flera år. En annan stor utmaning är rekrytering av röntgenläkare till norra länsdelen. Här måste nu användas hyrläkare. ST-läkarna i Varberg har haft svårigheter med sin rand-utbildning på SU, något som försvårat situation för hela läkarkollektivet på röntgen i Varberg. Inom lab-medicin finns också en del utmaningar, området är ytterst kunskapsintensivt. Det råder stor brist på erfarna kliniska kemister och en överläkartjänst är för närvarande vakant. Klinisk kemi byter sitt produktionsdatasystem under 2013, detta riskerar att minska produktiviteten påtagligt i samband med installation och upplärning. Generationsskiftet på Klinisk kemi pågår och detta förklarar den ökade personalåtgången. De nya medarbetarna måste få en gedigen upplärning innan de kan gå in i produktionen. Klinisk patologi har nu anpassat sin kostym till efterfrågan med en förhoppning om att övertidsuttaget skall försvinna. Avdelningens NYSAM-siffror hör till de bästa i landet. Nyrekrytering av en specialist och en ST-läkare är genomförd men tjänsterna är inte budgeterade. Man får antaga att avdelningen för Klinisk Patologi och cytologi går med stort underskott under Den statiska prissättningsmodellen som Region Halland tillämpar ger inte heller förutsättningar att möta den ökande konkurrensen från privata aktörer vare sig inom radiologin eller inom laboratoriemedicinen. Inför 2012 har priserna inom laboratorierna och röntgen justerats ner med en effekt på motsvarande 34 Mkr på 2011 års volym och mix, samtidigt som flera stora uppdrag skall genomföras, bl.a. förberedelse av sammanslagning av de två röntgenklinikerna. Min bedömning är att förutsättningarna för att Område 5 skall klara ett nollresultat, och en ekonomi i balans, under 2013 är mycket begränsade. Tom Lundahl T f områdeschef 19

59 FoUU Halland Årsbokslut 2012 FoUU Halland

60 FoUU uppdraget FoUU Halland (urklipp uppdrag 2012) Specifika uppdrag 2012 från sjukhuschefen HS För FoUU Halland Att ha det övergripande uppdraget för forskning, utveckling och utbildning (FoUU) inom Region Halland, i enlighet med HSS uppdrag 2012 till driftnämnden Halmstad. Att från och med vara arbetsgivare och budgetansvarig för samtliga AT-läkare som tjänstgör i Region Halland. FoUU ska ansvara för den utökade AT-läkarsatsningen i enlighet med HSS uppdrag till driftnämnden Halmstad. FoUU ska också ansvara för ATläkarchefer och AT-studierektorer och administration och ekonomi kring AT-läkarnas samtliga placeringar av tjänstgöringar inom såväl Hallands sjukhus som närsjukvården och psykiatriförvaltningen. Att ansvara för kompetensutveckling för handledare inom ramen för det avtal som Region Halland har med Högskolan i Halmstad. Att inom ramen för det uppdrag som FoUU har i uppdraget från HSS till driftnämnden Halmstad fortsätta stödja Hallands sjukhus inom den patientnära forskningen och att utgöra en viktig strategisk resurs inom den specialiserade vården och bidra till Hallands sjukhus allt tydligare profilering inom forskning, utbildning och utveckling. 2

61 Sammanfattning Uppdraget från sjukhuschefen HS till FoUU Halland för 2012 framgår av p ovan. FoUU Halland har under 2012 varit föremål för flera olika typer av utredningar avseende dess uppdrag och organisation. I April 2012 gjordes en genomlysning av Stefan Bergman (som en del av ett SKL uppdrag) av RH framtida kompetensutvecklingsbehov där en del var FoUU Hallands verksamhet. I Maj 2012 gjordes en utredning av Mats Bodin Interpares, på uppdrag av DN HS, som omfattade den framtida FoUU organisation inom Hallands sjukhus. et i den senare utredningen var att från 2013 dela upp och organisera FoUU Halland under en struktur inom HS under namnet kunskapscentrum. Dessutom genomförde RK i Juni 2012 en egen konsekvensanalys av FoUU Halland på uppdrag av regionledningen till personaldirektören RH. Under hösten 2012 initierades ytterligare en utredning av FoUU:s uppdrag och framtida organisationstillhörighet på uppdrag av regionledningen. Denna utredning fokuserade på FoUU organisatoriska tillhörighet, uppdrag, AT läkarfrågan, vetenskapliga rådet och FoUU,s finansering. Denna utredning blev klar i Oktober och förslag till beslut lämnades till RS som fattade beslut, , om att ändra FoUU Hallands organisatoriska tillhörighet till RK och Hälso o sjukvårdsverksamheten. Enligt tidigare FoUU interna beslut (Mars 2012) i FoUU Hallands LG (samverkat och informerat i linjen) fanns en plan för en egen intern revision av FoUU organisationen Kv FoUU:s ledning har formellt ingått i arbetsgruppen i den senaste utredningen där alla förvaltningar i RH, kommuner, högskolan o Campus Varberg, samt RK också ingick. Verksamheten inom FoUU utvecklas kontinuerligt och en allt större del av RH verksamheter tar nu del av den kompetens och det stöd FoUU Halland kan ge. De mål som formulerades inför 2012 har till stora delar blivit uppnådda (bilaga 1) och som framgår av sektionernas delrapporter så kan man dra slutsatsen att forskningsaktiviteten ökat och den akademiska utvecklingen av medarbetarna avancerat. Medicinsk information och biblioteket utnyttjas allt mer som en viktig del av RH utveckling mot högre kompetens. Likaså har kompetensutvecklingen fortsatt genom att verksamheten årligen definierar sitt verksamhets behov. FoUU organisation 2012 FoUU Chef Halland Bengt Widgren PA och EA Avd Chef Norr Mats Sjöberg Avd Chef Södra Anna Nilsdotter AT Chef Norr Charlotta Jarl AT Chef Söder Anna Nilsdotter Sektion: Utbildning Omvårdnad och Hälsa Sektionsansvar: Anetth Granberg Axell Sektion: Kompetensutveckling Sektionsansvar: Mats Sjöberg Sektion: Utbildning Läkare Sektionsansvar: Anna Nilsdotter Sektion: Forskning/epidemiologi/folkhälsa Sektionsansvar: Ulf Strömberg Sektion: Bibliotek och medicinsk information Sektionsansvar: Inga-Lill Jern Larsson 3

62 Prestationer Sektioner Sektionen för forskning, epidemiologi och folkhälsovetenskap FoUU Halland ska öka tillgängligheten till, och stärka, support gällande forsknings- och utvecklingsprojekt, riktad till medarbetarna inom hälso- och sjukvården i Region Halland. Antal ärenden under 2012 i FoUU Hallands tre fora som erbjuder stöd till FoU-projekt, BioStatistical Board (BSB), Study Design Board (SDB) och FoUU Support, uppdelat efter anmälarens arbetsplats: Jämfört med 2011 har antal ärenden till BSB ökat från 18 till 31 (+ 72%), medan antalet ärenden till SDB minskat från 12 till 9. FoUU Support, med totalt 22 ärenden under 2012, startades upp under hösten Ansökningar till FoU-projekt på arbetstid hanteras av FoUU Halland. Beslut om tilldelning tas i FoUU styrgruppen, efter beredning av en bedömningsgrupp från FoUU Halland. Under 2012 öppnade vi också för ansökningar till inledande forskning, där outnyttjade medel från Vetenskapliga rådet Halland på cirka 500 tkr används för att stimulera medarbetare i RH att påbörja en forskarkarriär. Antalet inkomna ansökningar (nya projekt, förlängning av tidigare beviljade projekt, samt inledande forskning) under 2012: 4

63 Antal publikationer Jämfört med 2011 har antalet nya ansökningar ökat från 9 till 17, medan förlängningsansökningarna minskat från 11 till 9. Sedan starten i oktober 2012 har det inkommit 5 ansökningar till inledande forskning. Forskningsmetodikkursen (30 hp), som inleddes i maj 2011, har haft 25 deltagare, varav 14 läkare och 11 sjuksköterskor/sjukgymnaster/barnmorskor/kuratorer. Examination av deltagarnas projektarbeten hölls vid ett slutseminarium i Höör 6-7 december, 2012; 19 deltog (10 läkare, 5 sjuksköterskor, 1 sjukgymnast, 2 barnmorskor och 1 kurator). FoUU Halland ska bidra till att bättre synliggöra resultat av forskning inom medicin, odontologi och hälsa som bedrivs i Region Halland. Rapporten Forskning inom Medicin, Odontologi & Hälsa, Forskningsåret 2011 har publicerats och spridits, såväl i tryckt häfte (1650 exemplar) som på intranätet (Lina). Rapporten bidrar till att synliggöra resultat av forskningen i RH. Ett annat syfte är att redovisa forskningsåret i siffror. Rapporten presenterades för Regionfullmäktige vid deras sammanträde i juni. Årets rapport baseras på följande antal publikationer uppdelat efter ämnesområde: 70 n = 63 (61 %) n = 14 (14 %) n = 16 (15 %) 10 n = 7 (7 %) n = 3 (3 %) 0 Klinisk Preklinisk Epidemiologisk Omvårdnad Folkhälsovetenskaplig Forskningsinriktning 5

64 Under 2012 arrangerade vi 5 FoUU-luncher vid HSV (totalt 161 deltagare), 5 luncher vid HSH (225 deltagare), 1 vid HSK (37 deltagare) och 16 luncher för utanför HS (337 deltagare). Det totala antalet deltagare på 27 FoUU-luncher under 2012 uppgick alltså till 760; jämfört med 2011, då 13 FoUU-luncher arrangerades med totalt 372 deltagare. Utvärderingarna av dessa luncher visar att nästan alla deltagarna (med ett par enstaka undantag) tyckte att ämnesvalet och genomförandet var bra/mycket bra. En FoUU-dag som rubricerades Region Halland Bästa livsstilen? arrangerades den 16 november. Cirka 110 personer deltog. Av 59 åhörare som svarade på en utvärderingsenkät, gav 59% det sammanfattande betyget mycket bra (d.v.s. högsta betyget) och resterande 41% betyget bra. FoUU Halland ska vidareutveckla metoder för epidemiologisk/folkhälsovetenskaplig kartläggning och uppföljning i Halland, och samt ge vetenskapligt stöd till folkhälsoarbete i Region Halland. Vi bidragit till RK:s omvärldsanalys som presenterades på Regionfullmäktige 15 februari 2012 (Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2012). Vi lyfte där fram våra nya hälsogeografiska metoder för att mäta ojämlikheter i befolkningens hälsa. FoUU Halland deltar i RK:s arbete med behovskartläggningar i Halland. Vi bidrar också med folkhälsovetenskaplig kompetens i RH, bl.a. kring barns psykiska hälsa och hälsa hos äldre i projektet Kultur för Livet. Vi har fortsatt samarbetet med strategiska cancerenheten gällande kartläggningar och analys av cancerrisker i Halland. Sektionen omv/hälsa 2012 Fortsatt samverkan med Högskolan Halmstad, kvalitetsråd, kliniska lektorer gällande beställaruppdraget och utveckling och implementering av handledningsmodellen(hlm) inom alla förvaltningar Region Halland Handledningsmodell I en samverkan mellan HH och Region Halland har Handledningsmodellen (HLM) reviderats enligt en upplagd plan. HLM är nu implementerad inom alla förvaltningar inom RH. VFU platser, antal veckor, vårtermin (VT) hösttermin (HT) 2012 VT 1725 veckor HT 1978 veckor Kvalitetsindikatorer VFU Studenterna från Högskolan Halmstad utvärderar sin VFU med kvalitetsindikatorer. Återkoppling till huvudhandledare och avdelnings/verksamhetschefer. 6

65 Kvalitetsindikatorer mätning, studentenkät 2012 VT HT Schema två veckor innan VFU 70% 79% Introduktion första veckan 87% 99% Målsättningssamtal 77% 77% Mittbedömningssamtal 82% 90% Slutbedömningssamtal 96% 95% Fanns lokal för bedömningssamtal 86% 93% Totala omdömet om VFU VT HT Mycket bra 67% 76% Bra 28% 21% Mindre bra 4% 2% Dålig 1% 1% Sammanställning av VT 2012, mätning av huvudhandledares/handledares akademiska kompetens VFU Svarfrekvens ca 85 % Huvudhandledarerades akademiska kompetens VT 2012 Specialistutbildning 31 (47%) Kandidatexamen 42 (64%) Magisterexamen 8 (12%) Studenthandledning 36 (55%) Handledarnas akademiska kompetens VT 2012 Specialistutbildning 145 (40%) Kandidatexamen 227 (62%) Magisterexamen 8 (2%) Studenthandledning 83 (23%) Kartläggning av magisteruppsatser inom anestesi, operation, intensivvård och ambulanssjukvård. Karläggning och återkoppling till resp. stab med syfte att uppmärksamma de ssk som skrivit magisteruppsatser och att inspirera till nytt ämne för de resp. spec.utb. Antal registrerade magisteruppsatser är 23 till antalet 7

66 Handledning av genomförda utvecklingsarbete, projekt, kandidat-magisteruppsatser, etc. Benämning Antal Magisteruppsatser 5 Uppsats masternivå 1 ST läkare projektplaner 6 Smärtprojekt, Region Halland 1 Projekt, Falkenberg Anestesi dagkir. 1 Utvecklingsarbete, Stickhjälp 1 Missbruk/beroende, Region Halland 1 Projekt, psykiatrin 3 Handledning projektplan, vet. med 2 Projektplaner spec. utb. intensivvård 3 Utbildning samarbete mellan operationsavdelningen HSV och FoUU Under hösten har en 30 timmar utbildning anordnats i samarbete mellan operationsavdelningen HSV och FoUU (Kerstin Wikström-Ene (KWE)), med syfte att ge en bred teoretisk kompetens inom anestesi- och operationssjukvård för undersköterskor som arbetar på operationsavdelningar i Region Halland. Målet har varit att efter genomgången utbildning ha skaffat sig en allmän teoretisk kunskap inom undersköterskans arbetsområde på en operationsavdelning och att kunna arbeta som undersköterska både inom anestesi- och operationssjukvård. 16 undersköterskor, från de olika operationsavdelningarna i RH, deltog i kursen och den fick mycket gott betyg i utvärdering. Ny kurs kommer att starta under VT 13. KWE är även handledare för projektet Undersökning av patientupplevd smärta på sjukhus ett år efter införandet av evidensbaserade riktlinjer och en organisation för smärtbehandling (Viveka Andersson, Eva Otterström). Data är insamlade och håller på att bearbetas statistiskt för att senare publiceras i en vetenskaplig artikel. Magisteruppsatser Antal som skrivit sin magisteruppsats 2012 vid HH är 18 sjuksköterskor Forskningsseminarium Utbildningsdag. Forskningsseminarium (FOSEM dag) för sjuksköterskor, tema Patientcentrerad vård, ca ett 90 tal sjuksköterskor deltog. Utbildningsdag för huvudhandledare Föreläsningar: att utveckla erfarenhetsbaserad kunskap. Ett 50 tal huvudhandledare deltog. Utbildningstillfälle för handledare HSH och HSV inom RH vid 6 tillfälle under hösten 2012 Huvudhandledarträffar Samordning för huvudhandledaruppdraget för sjuksköterskestuderande inom grund o avancerad nivå för de olika förvaltningarna 8

67 Sektionen för kompetensutveckling Kompetensutveckling FoUU i samarbete med Regionkontoret och Regionservice inventerar årligen utbildningsbehovet i förvaltningarna inom Region Halland. Utbildningarna presenteras i ett elektronisk- och ett tryckt utbildningsprogram. Samtliga utbildningar som FoUU arrangerar utvärderas elektroniskt för att få uppfattning om: vilka yrkeskategorier som går utbildningarna, om utbildningsbeskrivningen motsvarar utbildningens innehåll, om längden på utbildningen är bra i förhållande till innehållet, föreläsarens pedagogiska förmåga och om den som gått utbildningen anser att utbildningsinnehållet är användbart i sitt arbete. Nedan visas en sammanställning av deltagarnas uppfattning, för samtliga utbildningar 2012, huruvida utbildningsinnehållet är användbart i deras arbete Namn Antal % A. 1 - Instämmer inte alls 3 0,4 B ,9 C D ,1 E ,9 F. 6 - Instämmer helt ,1 G. Ingen uppfattning 19 2,5 Total

68 Chefsutvecklingsprogrammet Chefsutvecklingsprogrammet består av tre moduler, chef-, ledare- och strategprogrammet. Strategprogrammet genomförs en gång per år i samarbete mellan Regionkontoret och FoUU med start på hösten. Målet med Strategprogrammet är att deltagarna ska få kompetens och verktyg att hantera, driva och implementera olika förändringsarbeten i sin verksamhet. Antalet deltagare har varit varierande men vid höstens program som startade i oktober ökade intresset markant. Därför planeras för en utbildning även till våren Strategprogrammet Antal deltagare KTC (Kliniskt Tränings Centrum) Ett väl fungerande KTC finns sedan lång tid tillbaka på HSH (Hallands sjukhus Halmstad). Personalen på sjukhuset kan själva boka lokal för metodträning t.ex CEPS (Center for Education in Pediatric Simulator), ALERT (Acute Life-threatening Events, Recognition and Treatment) och HLR (Hjärt Lung Räddning). På HSH ansvarar FoUU-personal för utbildning av huvudinstruktörer i HLR. KTC i på HSV (Hallands sjukhus Varberg) är under uppbyggnad och har under hösten 2012 utnyttjats för utbildning av bl.a. förflyttningsteknik. 10

69 En KTC-grupp har bildats med representanter från samtliga VO (verksamhetsområden) på Hallands sjukhus vars uppgift är att medverka i utvecklingen av KTC. KTC-gruppen har möjliggjort att ett samarbete har inletts mellan VO på Hallands sjukhus angående scenarioträningar med patient simulatorn SimMan. Sedan SimMan införskaffades 2011 till Hallands sjukhus har 20 personer genomgått operatörsutbildning. Däremot har det varit brist på personer utbildade för att klara facilitator rollen vid simuleringar. FoUU har därför under 2012 finansierat utbildningen för två anestesiologer från Hallands sjukhus Halmstad och Varberg för att gå utbildningen i Lund respektive Göteborg. Operatörsutbildning anordnas en gång per år på HSH eller HSV. FoUU personal har deltagit vid olika scenarioträningar bl.a. träning med medicine kandidater, AT-läkare och sjuksköterskestudenter. 11

70 Akademisk kompetensutveckling Region Halland avsätter årligen ekonomiska medel till akademisk kompetensutveckling av sjuksköterskor med äldre utbildning. Från årsskiftet 2012 administreras detta av FoUU. Syftet med denna kompetensutveckling är att uppfylla högskoleverkets krav och kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen i sjuksköterskeprogrammet på grund och avancerad nivå. Utbildningar som omfattas av denna kompetensutveckling är studenthandledning (7,5 hp), omvårdnad (31-60 hp), kandidat- (61-90 hp) och magisterutbildning ( hp). Antalet som genomgått dessa utbildning har ökat senaste åren. 12

71 Beredskapsutbildning På uppdrag av Regionkontoret anordnar FoUU Halland, från och med våren 2013, Grundutbildning i krisberedskap samt utbildning i Medicinskt omhändertagande och strålskydd vid Radionukleära händelser (tidigare benämnt joniserande strålning). Krisberedskapsutbildningen kommer erbjudas två gånger per år och den sistnämnda med längre regelbundna intervaller. Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna bedrivs inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. I Region Halland har KYutbildning med inriktning vårdadministration bedrivits av vuxenutbildningen i Halmstad i samarbete med Landstinget Halland sedan En behovsinventering har genomförts vilket visar att behovet av vårdadministratörer kvarstår bl.a. på grund av stora pensionsavgångar de närmaste åren. Region Halland har därför inlämnat en ny ansökan att starta ny utbildning i vårdadministration, 80 p, Denna ansökan beviljades av KY myndigheten och RH erhåll att genomföra utbildning i hård nationell konkurrens. Utbildning i hälsofrämjande hälso- och sjukvård Utbildning i hälsofrämjande hälso- och sjukvård genomförs regelbundet i samarbete med Hälso- och sjukvård Regionkontoret. FoUU:s roll är att planera och administrera utbildningsinsatserna. FoUU och vårdanalysavdelningen på Regionkontoret utvärderar utbildningsinsatserna regelbundet. Sektionen för bibliotek och medicinsk information Sektionens uppgift är främst att tillgodose de behov av informationsresurser som personal, studerande, patienter och närstående har inom hälso- och sjukvården. Innehåll och insatser har utvidgats utifrån ett större regionalt perspektiv. En förutsättning för att uppnå sektionens mål är God tillgänglighet, fysisk och virtuell Goda resurser i form av bestånd, lokaler, system och kompetent personal Hög kvalitet och effektivitet av bibliotekstjänsterna Ett utbrett tjänsteutbud God kommunikation med regionens verksamheter Mål: Samordning av biblioteksverksamheten Samordning av biblioteksverksamheten i Halmstad och Varberg har fortsatt 13

72 Vårt första steg, en gemensam katalog, är genomförd och planeringen av gemensam informationssida på Intranätet påbörjats. Presentationen på Region Hallands webbplats har samordnats. Flertalet elektroniska licenser är gemensamt upphandlade. Upphandling av RefWork och samsöksystemet Summon kommer förhoppningsvis att medföra förenklingar att finna och att hantera vetenskaplig information. Biblioteken har fortsatt att synliggöra sitt bestånd i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Rutiner, presentationsmaterial och utbildningsinsatser har harmonierats. Mål: Stöd och support för evidensbaserat arbetssätt Utbildningsinsatserna har fortsatt inom området. Utbildningar i Evidensbaserat arbetssätt erbjuds i utbildningskatalogen och har genomförts på Hallands sjukhus Halmstad och Varberg. Flera föreläsningar i användandet av Best Practice har erbjudits vilket resulterat i att regionen har ett högt nyttjande av databasen. I regionens nya databas Vård riktlinjer kommer länkning att ske från de lokala riktlinjerna till de nationella och de internationella som presenteras i Best Practice. Nyttjandet av BestPractice 2012; 1306 dokumentuttag. 14

73 Mål: Öka informationskompetensen hos personalen inom Region Halland Behovet av handledning är fortsatt hög. Antalet individuella handledningar har ökat från 174 till 211 vilket innebär ca 20 % ökning. Antalet utbildningstillfällen har också ökat markant både på sjukhusen men också inom andra förvaltningar (Närsjukvård, Öppenvårdspsykiatrin). Nyttjandet av upphandlade kvalitativa databaser fortsätter att öka trots tillgången till gratis databaser, bland andra Google och PubMed. Under 2012 implementerade vi SFX (ikon som visar att regionen köpt rättigheter till den elektroniska artikeln) i flertalet databaser vilket, för användaren, underlättar uttag av artikel. Nyttjandet MD Consult 2011 jämfört med

74 Nyttjandet Medline/Ovid 2011 jämfört med Nyttjandet elektroniska tidskrifter 2011 jämfört med Öka samarbete med övriga sektioner inom FoUU samt Region Halland Ambitionen har varit att öka samarbetet för att uppnå synergieffekt inom FoUU s verksamhetsområde. Samarbetet har av naturliga skäl varierat över året beroende på sektionens uppdrag Bibliotekssektionen har samarbetat med sektionen för forskning, AT/ST samt utbildning inom framför allt verifieringsarbetet samt sektionernas utbildningsinsatser. 16

75 Sektionen Utbildning läkare Läkarstuderande Det femte och sista året i avtalet med Köpenhamns Universitet är avslutat. Under året har förhandlingar med Universitetet hållits vilket resulterat i ett nytt treårigt avtal där vi åtar oss att utbilda ytterligare 6 studenter per termin. Detta innebär också en möjlighet för Hallands sjukhus att anställa ytterligare två kliniska lektorer från och med En lektor i anestesiologi och en i internmedicin. Avtalet är slutet med Hallands sjukhus och dess driftsnämnd. Under 2012 har också ett förslag på ramavtal med Sahlgrenska akademin kring VIL (verksamhetsintegrerat lärande) för läkarstuderande vid i första hand Hallands sjukhus Varberg arbetats fram. Läkarpraktiserande Vad beträffar läkarstuderande från andra europeiska lärosäten och deras efterfrågan på praktikplatser har ett direktiv beslutats där man från Hallands sjukhus sida i första hand tar hand om läkarstuderande från de lärosäten vi har avtal med. Om verksamheten har möjlighet att erbjuda praktikplats kan den göra detta i samråd med utbildningschefen i FoUU. AT-läkare Utökningen av antalet AT-läkare vid Hallands sjukhus är nu totalt genomförd. I stort sett fungerar det väl även om schemaläggningen blivit svårare att hantera. Det har också blivit uppenbart att resulterat i att jourkostander belastat FoUU budget. Årets AT-ranking utförd av SYLF (Sveriges Yngre Läkares Förening) visade en uppåtgående trend för Varberg och en nedåtgående för Halmstad. Detta har föranlett åtgärder i Halmstad i samråd med AT-läkarna själva och bland annat inneburit att projektgrupper har startats för att öka AT-läkarnas delaktighet i arbetsmiljö, utbildning och handledningsfrågor. Under året har en ny kurs i försäkringsmedicin erbjudits AT-läkarna likaså en ny utbildning i ledarskap som vi har förhoppningen skall länkas till den utbildning vi erbjuder på ST-nivå. Samordningen mellan Hallands sjukhus i Varberg och Halmstad har förstärkts ytterligare med fler gemensamma utbildningsaktiviteter. ST-läkare Under året har en upphandling gjorts av kurs i ledarskap och organisation samt handledning av ST-läkare. Den nya kursgivaren startar sitt uppdrag våren Den tidigare grundläggande kursen i forskningsmetodik för läkare är således avslutad och vi beräknar att ca 500 läkare utbildats under de 5 år kursen givits. Ett förslag till hur Region Halland skall tillgodose sidoutbildning för sina ST-läkare har utarbetats och redovisats för HR-styrgruppen vid Hallands sjukhus. En rekommendation kring hur mycket tid varje ST-läkare skall kunna använda sig av för sin obligatoriska kurs i forskningsmetodik har utarbetats och lämnats över till sjukhusledningen för Hallands sjukhus. En gemensam utvärdering för samtliga förvaltningar inom Region Halland av ST-läkarnas utbildningssituation har gjorts under året där resultaten presenterats inom respektive förvaltning. Antalet ST-läkare i allmänmedicin har ökat markant under året vilket inneburit att studierektorsuppdragen i framförallt norr och söder har fått utökas. ST-läkarna i allmänmedicin har under året anslutits till den webb baserade portalen ST-forum. En plats att dokumentera sin utbildning. Ett förslag finns att också ansluta Hallands sjukhus STläkare till denna portal. Beslut är ännu inte taget. 17

76 Kurs i forskningsmetodik Tillsammans med sektionen för forskning epidemiologi och folkhälsa har FoUU genomfört ytterligare en kurs i forskningsmetodik för ST-läkare. Utvärdering av denna har visat på överlag positiva resultat. KULT 6 KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) läkare rekryterades i Region Halland under En avslutade sin anställning på grund av bristande grundkunskaper medan övriga fullföljt. Under hösten 2012 gjordes en utvärdering av projektet som underlag till beslut om en fortsättning eller ej. Utvärderingen visade ett övervägande positivt resultat. Frågan hanteras nu av regionledningen och beslut om fortsättning eller ej har inte tagits. Framtidens Specialistläkare Region Halland som samarbetspartner i FSL representerades av såväl ett antal ST-läkare som av flera studierektorer. Tillsammans med HR från Regionkontoret hade vi en välbesökt monter. Flera föredrag hölls med anknytning till Region Halland, bland annat om KULT och om vår kurs i forskningsmetodik för ST-läkare. Läkare Sektionen ansvarade för årets temadag för läkare i Varberg och i Halmstad, oktober. Årets tema var Fetmaepidemin-en fullspäckad dag. Enligt efterföljande utvärdering en uppskattad dag som besöktes av ca 80 läkare per ort. Samordning Samtliga övergripande ST-studierektorer har träffats 3 halvdagar liksom samtliga övergripande AT-studierektorer inklusive AT-läkarcheferna. Vi har också genomfört en gemensam utvecklingsdag för både AT och ST studierektorer, AT-läkarchefer och de engagerade administrativa assistenterna. Sektionsansvarig har tillsammans med ST studierektorerna i allmänmedicin deltagit vid möten tillsammans med affärsområdescheferna i närsjukvården för att diskutera utbildningsinsatserna där. Tillgänglighet till FoUU Halland Tillgängligheten till FoUU Halland, dess kompetens och stöd inom forskning och utbildning är viktigt för att kunna sänka tröskeln för de som vill starta projekt/forskning. Dessa trösklar har också sänkts genom hur stödet har organiserats via FoUU support, BSB, SDB och det stöd som också ges direkt från projekt till EPN. Tillgång till lokaler och teknisk utrustning och som ständigt förbättras är också viktigt för att underlätta både forskning och kompetensutveckling. De olika sektionerna har genom sitt uppdrag genomfört ett antal organisatoriska åtgärder som ökar tillgängligheten till FoUU Halland för hela RH. Kundperspektivet 2012 FoUU kundperspektiv är att inom de olika processer som finns, hos verksamhet och produktion, stödja och medverka till att alla medarbetare i RH ges möjlighet att utvecklas, och därmed också Region Halland. Detta perspektiv är givetvis ett rörligt mål som ständigt förändras via uppdraget och resurserna till FoUU Halland. Inom varje sektionsuppdrag ligger ett tydligt fokus på support och tillgänglighet. Det finns också viktiga gränssnitt mot andra verksamheter i regionen där FoUU har att samverka kring hur man fördelar vissa uppdrag. Inför 2012 breddades också uppdraget till FoUU Halland. 18

77 Ekonomiperspektivet Budget Avvikelse Intäkt Personal Tjänster o matr Resultat Kommentar till utfall aug 2012: Det finns i FoUU Hallands budget några stora obalanser under Intäkter: Överskottet på 5580 består i en stor post och en mindre. Den mindre är faktuerade aktiviteter och 5543 kkr är externa forskningsmedel. Personal: Inför 2011 överfördes AT läkare med en budget på cirka 39 milj till FoUU från HS. Även AT läkartjänsterna överfördes. För en (50%) av dessa AT chefstjänster skedde ingen budgetkorrigering utan det togs av de FoUU medel som fanns sedan tidigare. Underskottet består i Jour o beredskap med tillhörande PKL etc med Tabell: Jour o beredskap Arbg avg Semester Tjänster/material: Inom detta område finns en stor obalans på lokaler med kkr som uppstod i samband med att FoUU var tvungna att flytta från 3D till 2D HSV. Den budgetjustering som du skulle gjorts glömdes bort och gick sen inte att korrigera i efterhand, Miljöperspektivet Miljömål 1 - Att aktivt arbeta för att förbättra källsorteringen på alla arbetsplatser inom FoUU Halland. Källsortering avser då i första hand kontorspapper, tidningar, kartong och wellpapp, färgat och ofärgat glas, plast, batterier, metallförpackningar. Miljömål 2 - Att alla medarbetare inom FoUU Halland ska ha gått Landstinget Hallands grundutbildning i miljöfrågor. Miljömål 3 - Att FoUU Halland ska vara med i utökningen av alternativa mötesformer med tekniska hjälpmedel, t.ex. videokonferenser. Minskat utsläpp genom videokonferenser Miljömål 4 och 5 - Att bättre planera tjänsteresor så att man, om möjligt, gör flera ärenden under samma resa och Att öka tillgängligheten till tillfälliga arbetsplatser på respektive ort, Falkenberg, Halmstad och Varberg, och därmed möjliggöra ordinarie arbete på annan ort. 19

78 Medarbetarperspektivet Medarbetarena inom FoUU Halland har sedan Kv 2 stått i fokus med anledning av den planerade omorganisationen inom HS. Ambitionen är att hålla alla medarbetare informerade om processen och att vi bibehåller full transparens. Under 2012 har det uppstått en del arbetsmiljöproblem där vi analyserat orsakerna och vidtagit åtgärder. Merparten kring dessa problem har varit av ledningskaraktär. Under senare delen av 2012 och, efter beslutet 28/11 om en ny organisationstillhörighet, har arbetet med att bygga en ny struktur och organisation som skall var mer hållbar ur ett arbetsmiljöperspektiv intensifierats. Framtiden FoUU Halland mål och organisation 2013 Inför 2013 har uppdraget breddats och FoUU organiseras under RK vilket innebär att även FoUU,s interna organisation förändras (samverkad dec 2012). Norr/söder avd försvinner som delar och FoUU Halland kommer att ledas av en FoUU chef med tre (3) enhetschefer som har ett linjeansvar och visst budgetansvar och leder produktinen inom Forskning o utveckling (i de delar som omfattas av FoUU), Utbildning som omfattas av alla utbildning tvärprofessionellt och för medicinsk information och bibliotek. Som övergripande verksamhetsmål för FoUU Halland skall en hög tillgänglighet till forsknings och utvecklingsstödjande insatser finnas. För utbildning och kompetensutveckling skall FoUU Halland medverka till identifiering av kompetensutvecklingsbehoven, utvecklingen av pedagogiska insatser och utbildningsmodeller för alla kategorier av medarbetare inom Region Halland. Produktion: Att verka för att hela Region Hallands medarbetare skall ha tillgång till FoUU kompetensstöd och resurser inom både forskning, utbildning och utveckling. Målet för Fu är att fler medarbetare inom alla förvaltningar skall ges stöd till en forskningsutveckling. Målet inom U är att göra utbildningen för medarbetarna verksamhetsanpassad så att FoUU bidrar till att stärka RH konkurrenskraft och kvalitet. Den medicinska informationen och biblioteksverksamheten kommer även 2013 att spela en stor roll som en part både inom FoUU och inom verksamheterna i RH. Arbetsmiljö: FoUU Hallands organisation ställer särskilda krav för att upprätthålla god arbetsmiljö för medarbetarna. Arbetsmiljön följs upp regelbundet i medarbetarsamtal, APT 20