Uppföljningsrapport 2010:2 - Psykiatrin i Halland

Transkript

1 Datum Diarienr SPsH Anette Falkenroth Uppföljningsrapport 2010:2 - Psykiatrin i Halland Sammanfattning Psykiatrin i Halland har under årets första månader fortsatt hålla sin ekonomi samtidigt som vi ökar produktiviteten såväl inom öppen- som heldygnsvården. Under året har vi förutom att fortsätta ge en god psykiatrisk vård till hallänningen också fortsatt fokusera på vårt arbete med gemensamma rutiner, synsätt och ett strategiskt förhållningssätt till ledning och styrning. Färdigställandet av vårt ledningssystem är ett konkret exempel på detta, vi initiera nu den svåra fasen att göra detta verktyg till ett instrument för såväl chefer som medarbetare inom förvaltningen. Vår barnoch ungdomspsykiatri kämpar vidare med den förstärkta vårdgarantin och har under året infört nya arbetssätt, sett över rutiner, granskat och förändrat utredningsverksamheten samt tagit fram underlag för en ny länsgemensam intake-enhet för alla nya patienter. Trots dessa interna åtgärder ser vi fortsatt ett behov av stöd från en första linje eller ett utvidgat uppdrag för vår verksamhet. Inom vuxenpsykiatrin har den stora förändringen under året varit en ökad belastning för våra vårdavdelningar, särskilt för de norra avdelningarna har beläggningsgraden ökat till oroande nivå. Före sommaren initierades ett arbete för att identifiera och analysera orsaker kring detta. Detta arbete omfattar också hela vårdkedjan med öppenvården och kommunen. Under året har vi också fortsatt att trycka på det viktiga att kunna beskriva patientens väg genom vår organisation - vad den söker för (diagnossättning), vad vi ska åstadkomma och hur vi tillsammans ska ta oss dit (vårdplan), vilka insatser vi gjort (KVÅ-registrering) och utvärdering av vad vi uppnått (GAF och kvalitetsregister). Får vi dessa fem grundpelare på plats så kan vi förutom produktivitet också visa för hallänningarna vad de får för sina skattepengar. Vi har en bit kvar att gå men arbetet har redan börjat ge effekt. Vad gäller utvärderingsdelen, GAF (funktionsskattning) och kvalitetsregister, kommer fokuset på denna del framförallt ske nästa år efter en gedigen utbildningsinsats och efter att vi fått en modern plattform för våra kvalitetsregister.

2 Ledning och styrning Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Resultaten på de mått som skall följas upp efter 8 månader redovisas nedan. Förslag på förbättringsåtgärder sammanställs efter revidering av styrkort i oktober. Framgångsfaktor 1. Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling Mått: alla besök är diagnostiserade, inkluderat observationsdiagnoser. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti i år är andelen besök med diagnoskod fastställd är varierande från 69 % - 98,9 % per verksamhetsområde. Mått: Aktiva patienter har fått en läkarbedömning senaste året. Resultatet sammanställs i samband med årsrapport. Mått: Patienterna har en aktiv vårdplan som uppdateras och revideras minst årligen. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har från 8,6 % - 14,2 % av de aktiva patienterna en upprättad vårdplan. Ett mått som delvis präglas av ovanan med sökorden i VAS men som också delvis beror på en ovana att på ett särskilt ställe dokumentera patientens och behandlarens framtida insatser (vi ser att det ofta finns dokumenterat i olika delar av journalen). Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Mått: Inkomna remisser (exklusive konsultremisser) resulterar i en personlig bedömning. Mätmetoder för detta mått är inte tillräckliga för att få ett användbart resultat. Det beror bland annat på att följsamheten för dokumentationsrutiner behöver ökas. Mått: Alla nybesök inom vuxenpsykiatrin görs inom 90 dagar (mål 100 %), inom BUP 30 dagar (mål 100 %) Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen inom vuxenpsykiatrin varit 94 % - 96 % och för BUP 60 %. Mått: Alla patienter inom vuxenpsykiatrin får påbörjad behandling/fördjupad utredning inom 90 dagar (mål 100 %), inom BUP 30 dagar (mål 60 %) Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen varit 71,7 % - 89 %. 2 (21)

3 Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Mått: Patienterna är nöjda med bemötandet i psykiatrin. Resultat från nationell patientenkät och uppföljning av telefonintervju (BCFPI) sammanställs med åtgärdsförslag i samband med årsrapport. Mått: alla synpunkter på psykiatrin tillvaratas systematiskt (klagomål, avvikelser, patientnämndsärenden). Sammanställs i samband med årsrapport. Medarbetarperspektivet Mål: Stolta och engagerade medarbetare Tillgången på kvalificerad personal har under året varierat. Specialistutbildade läkare är en bristgrupp, vilket innebär att när vakanssituationer uppstår går det inte omedelbart att ersätta. Detta gäller både inom vuxenpsykiatrin och barnoch ungdomspsykiatrin. Erfarna psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor är andra grupper som uppvisar en viss brist. En kartläggning av läkarsekreterarnas arbetssituation har skett och arbete pågår med ställningstagande till vilka åtgärder som behöver vidtas. Det arbete som startade 2009 med att gå igenom och analysera bemanningen inom psykiatrin fortsätter och resultat märks genom att antalet anställda minskar. Användandet av bemanningsföretag har minskat. De vakanser som täckts upp är på läkarsidan. Framgångsfaktor 1: Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Arbetet med att nå målet att alla medarbetare skall ha medarbetarsamtal med utvecklingsplan pågår. Under hösten kommer detta att följas upp i medarbetarenkäten, som skall genomföras i hela landstinget. Målet är även att det dynamiska fokustalet 70 skall uppnås efter genomförda åtgärder inom de identifierade områdena i förra mätningen. Framgångsfaktor 2: Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt Vi är med i det landstingsgemensamma arbetet med att skapa den nya FoUUverksamheten, bl a genom att vi har en aktiv del i rekryteringsarbetet. Framgångsfaktor 3: God arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin, vilket vi har sett under hela året, och tendensen ser ut att hålla i sig. En av anledningarna till detta tror vi har att gör med att våra chefer är mycket mer uppmärksamma på när medarbetarna går in i sjukdom och ser till att skapa förutsättningar för medarbetaren att komma tillbaka. 3 (21)

4 Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Mått: PLG initierar och inför vårdprogram (mål: två program per år). Under våren färdigställdes och godkändes vårdprogrammet för psykossjukdomar. Implementering och utbildning av detta är redan igång. Arbetet med att ta fram nästa förvaltningsövergripande vårdprogram, denna gång för ätstörningar, har kommit en bra bit på väg. Det landstingsövergripande uppdraget kring ett vårdprogram för neuropsykiatri är nästan klart. Vårdprogrammet är färdigskrivet och ligger för beslut i dagarna. Mått: Psykiatrins patienter har möjlighet till livsstilssamtal. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen varit 25 % - 30,5 %. Indikator för God vård är andel patienter med huvuddiagnos schizofreni som fått livsstilsamtal. Måluppfyllelsen är 22 % - 33 %. Mått: Nya patienter registreras i lämpligt kvalitetsregister. Resultatet på mätningen visar enligt statistik från KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister) att från januari - augusti har 69 nya och dessutom 109 uppföljningspatienter registrerats. Enligt psykiatrins journaler är det endast 50 patienter. Dessutom kommer arbetet med att registrera i de psykiatriska kvalitetsregistren att intensifieras under hösten och vintern, parallellt med att KCP är klara med den nya databas som samtliga psykiatriska kvalitetsregister ska vila på. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Mått: Patienter med psykos eller bipolär sjukdom har under det senaste året haft samtal tillsammans med närstående. Mått: Skriftlig information erbjuds patienter och närstående vid psykiatrisk diagnos/funktionshinder. Mått: Patienter och närstående får en systematisk och strukturerad utbildning om sjukdom/funktionshinder. I bland annat utredningen om våra psykosverksamheter pekas på nödvändigheten av större fokus på närstående till våra psykiatriska kärngrupper av patienter. Utbildning till dessa grupper, till exempel patienter med psykos- och bipolära sjukdomstillstånd, pågår redan idag i form av individuella, närståendeoch gruppsamtal med psykopedagogiska inslag som ESL (Ett Självständigt Liv), Kompetenz och RFS (Resursgrupps- och FamiljeStöd), men 4 (21)

5 förvaltningen kommer att strukturera och tydliggöra denna information och utbildning under hösten/vintern. Bland annat kommer rutiner för närståendestöd skrivas, och utbildning och forskning inom området kommer att erbjudas våra medarbetare. Systematisk och strukturerad utbildning har initierats och startats upp på flera håll, bland annat på vuxenpsykiatriska mottagningen i Kungsbacka respektive Falkenberg. Under hösten 2010 kommer samtliga inom psykosverksamheterna dessutom att utbildas i Kvalitetsstjärnan, som är en metod att tillsammans med patient och närstående följa upp innehållet i behandlingen på ett strukturerat sätt. Genom denna uppföljning fångas även eventuella informations- och utbildningsbehov upp. Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Mått: Videokonferenser och telefonkonferenser hålls inom psykiatrin. Följs upp i samband med årsrapport. Mått: Förvaltningen har miljöbilar (definieras av ansvarig inom landstinget). Psykiatrin i Halland har ett välfungerande nätverk av miljöombud under ledning av en miljösamordnare, som anordnar möten, informationer och utvecklingsdagar. Miljörutinerna styr verksamheternas miljöarbete. Förvaltningen har under sommaren skrivit och godkänt helt nya rutiner för körjournaler, miljöavfall, farligt avfall samt rutin om vilka krav vi ska ställa vid inköp. Dessutom arbetar förvaltningen för att minimera åkandet med privata bilar i tjänsten, att använda miljöbränsle och inte vanlig bensin i våra leasingmiljöbilar. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Uppföljning av styrkort 2010 Ökad produktivitet Totalt har antal besök ökat med drygt 7 % jämfört med samma tid BUP har ökat besöken med drygt 15 % och vuxenpsykiatrin med drygt 4 %. Läkarbesöken har ökat jämfört med samma period Vuxenpsykiatrin har ökat med 10 % och BUP med 12 %. Inom BUP har läkarbemanningen ökat och inom vuxenpsykiatrin finns det färre vakanser jämfört med Sjukvårdande behandlingar har totalt ökat med 10 %. Ökningen har skett vid BUP +20% och vid vuxenpsykiatrin med 6 %. 5 (21)

6 Ökning inom BUP förklaras delvis av ökad bemanning i Kungsbacka, och att trenden med fler besök från i höstas för att klara vårdgarantin har fortsatt. Dagsjukvårdsbesöken (ECT-behandling) har minskat inom vuxenpsykiatrin med 60 %. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin har ökat med 15 %. Båda klinikerna redovisar högre medelbeläggning inom heldygnsvården jämfört med Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden jan - aug med 98 % (2009, 87 %) och kliniken i Halmstad 81 % (2009, 74 %). En utredning pågår i förvaltningen för att hitta orsakerna/förklaringar till ökningen av medelbeläggningen. Inom BUP redovisas 70 % fler vårddagar jämfört med Nedan redovisas antal besök per månad sedan förvaltningen gick in i VAS maj Totalt antal besök Bup Vux norr Vux söder Totalt maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Kostnadsutvecklingen för personal är kontrollerad Kostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2009 är på drygt 4,0 % exkl hyrläkarkostnader. Tar man med hyrläkarkostnaden har kostnaderna sjunkit med 0,8 %. Fördelning per område, se tabell nedan. 6 (21)

7 Personalkostnadsutveckling per verksamhetschefsområde inkl hyrläkare utfall utfall Enhet jan-aug jan-aug Förändring BUP ,1% Vux norr ,5% Vux söder ,1% Gem' ,8% ,8% Personalkostnadsutveckling per verksamhetschefsområde exkl hyrläkare utfall utfall Enhet jan-aug jan-aug Förändring BUP ,0% Vux norr ,6% Vux söder ,4% Gem' ,8% ,0% Under gemensamma kostnader redovisas 2010 avgångsvederlag på 1,7 mkr och uppbokning av löneavtal 1,3 mkr. Kommentarer till resultat 8 månader och årsprognos Psykiatristyrelsen redovisar ett resultat för perioden på + 13,0 mkr och avvikelse mot budget med +6,9 mkr. Nettokostnad mot budget ger ett överskott på egen drift med 1,2 mkr och regionvård vuxenpsykiatri med 5,7 mkr. Helårsprognosen för psykiatristyrelsen visar positivt resultat med +9,3 mkr utfall utfall utfall budget bu-diff prognos budget avvikelse jan-dec jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec Nettokostnad egen drift 410,9 267,5 275,6 276,8 1,2 423,5 424,3 0,8 Nettokostnad regionvård 39,6 27,4 24,0 29,7 5,7 36,0 44,5 8,5 Totalt 450,5 294,9 299,6 306,5 6,9 459,5 468,8 9,3 7 (21)

8

9 Bilaga 1 Ekonomibilaga Psykiatri i Halland Resultat 8 månader och årsprognos Resultat (mnkr) Psykiatrin i Halland Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad aug aug aug aug ,0 6,1 4,3 1,8 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug ,5 13,0 6,1 6,9 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån aug budg avvik 2009 resultat ,1 1,4 9,3 9,3 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-aug aug jan-aug jan-aug jan-aug (4-7) (40-43) (40-43) (50) 0,8% 2,6% 3,9% 0,0% Köpt vård Kostnader för remitterad vård främst LRV-vård och valfrihetsvård redovisas i tabell nedan. Utfall Utfall Utfall Budget Budget jan-dec jan-aug jan-aug jan-aug diff jan-dec Regionvård Vux BUP köpt vård Valfrihetsvård Köpt vård totalt (21)

10 Kostnader och tim-redovisning för köp av hyrläkare Redovisning hyrläkare (ur Mea) per månad 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack 1 Timmar Tkr Sammanfattning Psykiatrin i Halland redovisar ett positivt resultat för perioden med 13 mkr och en positiv budgetavvikelse med 6,1 mkr. Resultatförbättringen jämfört med samma period 2009 beror på högre HSUersättning för köpt LRV-vård och kostnadsminskningar för köpt vård och bemanningsföretag. Förvaltningens totala kostnadsökning är på 0,8 % under perioden, den relativt låga kostnadsökningen beror främst på lägre kostnader för köpt vård och relativt låg ökningstakt för personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för knappt 70 % av förvaltningens totala kostnader. Vidare har köp från bemanningsföretag minskat med 4,4 mkr. Prognosen för helåret förväntas bli ett överskott med 9,3 mkr. Egen drift beräknas ha ett budgetöverskott på 0,8 mkr. Köpt regionvård vuxenpsykiatri beräknas ge ett överskott med 8,5 mkr. Det stora överskottet beror på ökade anslag för köpt vård 2010 (+24,5 mkr), och färre antal LRV-patienter samt att årets löneavtal ryms inom årets budgetuppräkning. Ekonomirapporter Prognos Resultaträkning Balansräkning 10 (21)

11 RESULTATPROGNOS: MÅN exkl förvaltningsinterna poster Psykiatristyrelsen Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Årets resultat (21)

12 RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster 8 MÅN Psykiatristyrelsen Utfall Utfall Budget * Avvikelse (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat (21)

13 BALANSRÄKNING (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,9 Summa , , ,9 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,3 Kundfordringar , , ,4 Övriga kortfristiga fordringar , , ,9 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , ,4 Kassa och bank , , ,8 Summa , , ,2 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , ,0 0,0 Årets förändring av eget kapital , , ,4 Summa , , ,4 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,9 Summa , , ,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,3 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,5 Moms och särskilda punktskatter 374,0 0,0 374,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder , , ,8 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,7 Summa , , ,3 SUMMA EGET KAPITAL , , ,0 OCH SKULDER 13 (21)

14 Bilaga 2 Personal Antal anställda Antalet tillsvidareanställda visar vid andra kvartalet en stabilitet i den minskning som var under Även visstidsanställda kvarstår vid samma antal som vid första kvartalet. Den resursgenomgång som påbörjades under 2009 fortsätter och inom heldygnsvården i Varberg planeras arbetet med att inrätta en bemanningsenhet för att förbättra kontinuiteten och minska antalet timanställda. Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 44 HoS sjuksköterskor m fl 187 HoS undersköterskor m fl 149 Läkare 53 Läkarsekreterare 53 Rehab/Paramed 108 Teknisk personal 1 Övrig personal 14 Tillsvidare Sum: 609 Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Visstid HoS sjuksköterskor m fl 6 HoS undersköterskor m fl 2 Läkare 11 Rehab/Paramed 4 Övrig personal 4 Visstid Sum: 27 Timanställda Antal arbetade timmar som utförs av timanställda visar en större ökning under sommarmånaderna 2010 än föregående år. En förklaring är att övertidsarbetet varit mindre denna sommar än föregående år. Totalt intjänad övertid och fyllnadstid uppgår under 2010 till tkr att jämföra med tkr motsvarande tid Antal timmar - timanställda jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec (21)

15 Serie1 Serie jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antal timmar - timanställda Åldersstruktur Åldersfördelning är inom psykiatrin som i övriga landstinget ett problem. Vi kommer att ha många rekryteringar när stora grupper går i pension under en tioårsperiod Tillsvidare Administration-Ledning HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Tillsvidare Sum: Visstid HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl 2 2 Läkare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: Antal anställda fördelat på kvinnor/män samt heltid/deltid Fördelningen är densamma som redovisades i årsbokslutet. Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 %), skötare (25 %) och paramedicin 18 %. Männens andel uppgår till 26 %. 15 (21)

16 Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (47 %) medan sjuksköterskegruppen har lägst andel (22 %). En jämförelsevis stor andel av medarbetarna arbetar heltid (84 %). Av kvinnor arbetar 80 % heltid och av männen 94 %. Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Tillsvidare Administration Ekonomi- och transportpersonal Hälso- och sjukvård ssk mfl Hälso- och sjukvård usk mfl Läkare Läkarsekreterare Paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal 1 1 Utbildnings- och fritidspersonal Tillsvidare Sum: Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Visstid HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl Läkare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: Medelålder Medelåldern för tillsvidareanställda inom psykiatrin har sjunkit ytterligare något sedan förra delårsbokslutet (48,58). Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 44 49,50 HoS sjuksköterskor mfl ,29 HoS undersköterskor mfl ,15 Läkare 53 49,91 Läkarsekreterare 53 47,85 Rehab/Paramed ,52 Teknisk personal 1 44,00 Övrig personal 14 48,00 Tillsvidare ,23 16 (21)

17 Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder HoS sjuksköterskor mfl 6 46,83 HoS undersköterskor mfl 2 27,00 Läkare 11 36,00 Rehab/Paramed 4 42,00 Övrig personal 4 43,00 Visstid 27 38,48 Tidsanvändning Den arbetade tiden i procent under andra kvartalet följer föregående års kurva. I jämförelse med andra kvartalet 2009 är skillnaden obetydlig. Snittanställda Under andra kvartalet har antalet snittanställda legat på samma nivå efter minskning I bilden nedan redovisas förändringen per månad under de senaste åren. Minskningen är en följd av den genomgång och förändring som sker i att anpassa verksamheten inom psykiatrin. Snittanställdas sysselsättningsgrad visar en höjning från förra delårsbokslutet (596,66). Psykiatrin i Halland Snittanställda Snittanställdax Ssgr ,41 Antal anställningar under beräkningspreioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17 (21)

18 Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid % Arbetad tid Mertid/Övertid Kompetensutveckling Timlön Frånvarotid % Lagstadgad ledighet Semester Sjukfrånvaro Förtidspension/Sjukers tv 980 Övrigt Totalt % Diagrammet nedan visar den arbetade tiden per månad Arbetad tid i procent av totala tiden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har en stabil minskning från föregående år och samma månad. En fortsatt noggrann uppföljning sker, och mer analys får ske i delårsbokslutet. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug ,3% 7,1% 7,2% 7,2% 6,4% 5,7% 4,6% 4,9% ,6% 6,5% 5,7% 5,4% 5,8% 5,3% 4,7% 5,6% ,19% 5,5% 4,5% 5,1% 4,1% 4,4% 3,7% sept okt nov dec 5,5% 6,3% 6,2% 6,3% 5,9% 6,1% 5,7% 5,3% 18 (21)

19 sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Inhyrd personal Under andra tertialen har kostnaden för inhyrd personal har minskat från tkr till tkr i jämförelse med motsvarande period Den inhyrda personalen är enbart läkare. Fördelningen av kostnaderna är följande: BUP läkare 0 Norr läkare tkr Söder läkare 644 tkr Redovisning hyrläkare (ur Mea) per månad 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack Timmar Tkr Utbildningsläkare Under året har fyra omgångar á fyra AT-läkare haft sina placeringar inom psykiatrin. Under augusti har två nya omgångar á fyra påbörjat sina ATplaceringar. Totalt finns 12 ST-läkare anställda inom psykiatrin därav tillhör tre barnoch ungdomspsykiatrin 19 (21)

20 Bilaga 3 Psykiatri God Vård Uppfgifter lämnade till landstingets uppföljning av indikatorer för God Vård. 1. Andel patienter med diagnosen Schizofreni där livsstil tagits upp vid den årliga läkarkontrollen 28 5 (117 av 423). Varav andel kvinnor 23 % (46 av 203) andel män 32 % (71 av 220). 2. Andel patienter med depressionssjukdom ( ICD kod F 32 och F 33) 37 % (696 av 1896) Varav andel kvinnor 32 % (381 av 1201) andel män 45 % (313 av 695) 3. Andel konsulttimmar som man haft vid Närsjukvård Mödra - barn hälsovård Annan vård: (21)

21 21 (21)