PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet)

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN SLUTRAPPORT PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) SLUTRAPPORT Projekt Författare Version Dnr Officiellt namn: Praktisk IT- och PIM-projektgruppen / JG /490 mediekompetens (diarienr /490) Senast ändrad PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIMprojektet) SLUTRAPPORT Påbörjades / JG / JG 1 (17)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Mål, effektmål, projektmål och milstolpar (hämtade från projektplanen) Effektmål Projektmål Milstolpar Resultat Omfattning Avgränsning Måluppfyllelse Effektmål Projektmål Ändringar som gjorts under projektets gång Tidsplan Projektbudget... 8 Personalkostnader samt föreläsnings- och sakkostnader: Arbetssätt Projektorganisation PIM-examinatorer och PIM-deltagare Examination av PIM-examinatorer PIM-deltagare PIM för skolledare, skolbesök och seminarieträffar Examination av skolledare Skolbesök Seminarieträffar Kvalitetssäkring Övriga erfarenheter Arbetssätt i projektet Projektdokument och styrning Följande framkom vid skolbesöken Utdrag av resultat 15 2 (17)

3 FÖRORD För att främja utveckling och användning av it som ett pedagogiskt verktyg har Skolverket tagit fram en kompetensplats, PIM (praktisk IT- och mediekompetens). Kompetensplatsen är en del av Skolverkets regeringsuppdrag. Vi vill rikta ett stort tack till Skolverket för denna kompetensplats! Det digitala samhället fortsätter att utvecklas i rasande takt. Vi möts ständigt av nya digitala verktyg, programvaror och applikationer. För att säkerställa att de pedagogiska verksamheterna har hög digital kompetens krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Vi måste komma ihåg att tekniken i sig inte får vara ett självändamål, utan en möjliggörare för lärande och för att möta eleverna i deras vardag. PIM-projektet i Stockholm, som startade 2009 och avslutades 2012, har inneburit en avsevärd höjning av den digitala kompetensen, hos såväl pedagoger som hos skolledare i Stockholms stads grundskolor. Vi kan stolt konstatera att stadens grundskolor har tagit många kliv framåt då det gäller att arbeta med it i den pedagogiska verksamheten i en modern skola. Såväl pedagoger som skolledare har varit aktiva i PIM-satsningen och vi har sett fantastiska resultat då det handlar om att lyfta in it i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Både pedagoger och skolledare vittnar om glädjen och stoltheten när de själva sett vilken utveckling de genomgått och vilken kompetens de erövrat. Vi är stolta över alla som bidragit till att lyfta Stockholms stads grundskolor mot en skola i världsklass! Vi vill rikta ett särskilt tack till våra duktiga examinatorer som genomfört ett fantastiskt arbete med att entusiasmera och vägleda kollegor och chefer på den egna skolan. Ni kommer även fortsättningsvis att vara en fantastisk resurs på skolan! Nu är det viktigt att vi inte slår oss till ro utan att vi fortsätter att vara aktiva och håller oss uppdaterade då det gäller it som ett pedagogiskt verktyg. Stockholm, mars 2013 Håkan Edman Grundskoledirektör Charlotte Dingertz Projektledare 3 (17)

4 1. INLEDNING PIM-projektets syfte har varit att öka den digitala kompetensen hos pedagoger och skolledare i stadens grundskolor. PIM står för Praktisk IT- och Mediekompetens och är en kompetensutveckling på webben som är utvecklad av Skolverket. Utbildningen består av två webbplatser, en kursmiljö (öppen för alla) och en examinationsmiljö (öppen för kommuner som tecknat avtal med Skolverket). Den senare är endast öppen för registrerade deltagare som har tilldelats en examinationsgrupp och en examinator. I examinationsmiljön kan deltagarna examinera sig och på så sätt få bevis på sitt kunnande. Stockholm har liksom de flesta kommuner i landet satt målet till nivå 3. Det är på denna nivå som pedagogerna upptäcker hur it kan användas som ett pedagogiskt verktyg samt att it kan göra skillnad i undervisningen. PIM-nivå 3 ger grundläggande kunskaper som gör det lättare för lärare att arbeta mer digitalt i skolan. Efter att nivå 3 uppnåtts erhåller deltagaren ett diplom. De första PIM-skolorna startade sitt arbete hösten 2009 och den sista omgången skolor startade hösten Ett omfattande arbete har pågått eller pågår i stadens skolor. Stockholms pedagoger och skolledare har under dessa år höjt sin digitala kompetens. Det centrala projektet avslutades i december 2012, men ambitionen är att PIM även fortsättningsvis hålls vid liv på skolan, till exempel då nya lärare anställs. En grundtanke har varit att alla skolor ska ha en egen examinator, både under pågående projekttid men också för framtida behov med att kunna examinera ny personal. Andra personalgrupper än pedagoger och skolledare har deltagit i kompetensutvecklingen. Detta har uppmuntrats av projektet eftersom behov har funnits att höja den digitala kompetensen hos alla anställda på en skola. Skolverket har haft uppdraget att utveckla denna kompetensutvecklingsresurs för pedagoger och skolledare. Bakom beslutet att genomföra PIM för Stockholms kommunala grundskolor står Håkan Edman, grundskoledirektör vid stadens utbildningsförvaltning. 1.1 Mål, effektmål, projektmål och milstolpar (hämtade från projektplanen) Effektmål Efter projekttiden: har it-kompetensen ökat, både bland skolledare och bland pedagoger har antalet pedagoger som känner sig trygga i att använda it som ett naturligt verktyg i undervisningen ökat har antalet skolledare som känner sig trygga i att använda it som ett naturligt verktyg i arbetet ökat har antalet elever som i brukarundersökningen uppger att de är nöjda med hur deras skola använder it i undervisningen ökat har grundskoleavdelningen säkerställt en mätbar kunskapsnivå inom it i Stockholms stads kommunala skolor 4 (17)

5 Under projektets gång har effektmålen kontinuerligt utvärderats genom enkätundersökningar till examinatorer och skolledare Projektmål För att nå ovan beskrivna effektmål har projektet genomfört följande projektmål: Fr.o.m. vt 2009 t.o.m. ht 2012: cirka 120 examinatorer har utbildats av Skolverket, cirka 40 per år cirka 120 skolenheter, pedagoger och skolledningar, har deltagit i PIM, cirka 40 per år. Att delta i PIM innebär att deltagarna fortbildar sig via självstudier i PIM:s kursmiljö på webben och att deltagarna även ingår i en examinationsgrupp som hör till en PIM-examinator. Via PIM:s examinationsmiljö på webben kan deltagarna visa vad de lärt sig och bli examinerade på de olika nivåerna via sin PIM-examinator. samtliga pedagoger, inom rimliga gränser utifrån tjänstgöring och tid kvar till pension, examineras på PIM-nivåerna 1, 2 och 3. Rektor avgör avvikelser som uppstår och anger i skolans handlingsplan antalet pedagoger som ska arbeta med PIM. 1.2 Milstolpar Följande milstolpar var inplanerade enligt projektplanen: Milstolpe 1 Projektplanen är godkänd av styrgruppen september 2009 Milstolpe 2 Första omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket september 2009 Milstolpe 3 Första omgångens 40 skolor har startat sitt PIM-arbete september 2009 Milstolpe 4 Första omgångens 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIM-examinerade senast december 2010 Milstolpe 5 Andra omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket september 2010 Milstolpe 6 Andra omgångens 40 skolor har startat sitt PIM-arbete september 2010 Milstolpe 7 Andra omgångens 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIM-examinerade senast december 2011 Milstolpe 8 Tredje omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket september 2011 Milstolpe 9 Tredje omgångens cirka 40 skolor har startat sitt PIM-arbete september 2011 Milstolpe 10 Tredje omgångens cirka 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIM-examinerade senast december (17)

6 2. RESULTAT Omfattning I projektet har undervisande personal utbildats så att de har kunnat examineras på PIMnivåerna 1, 2 och 3. Några pedagoger har även examinerats på högre nivåer (PIM-nivå 4 och 5). Utbildningen har till största delen skett i Skolverkets kursmiljö på webben. En pluseffekt har varit att skolans pedagoger börjat samarbeta och dela med sig i högre utsträckning än tidigare. Skolledningen har också fått en tydligare bild av den faktiska itkompetensen bland skolans pedagoger. Samordningen av projektet har inneburit en stor utmaning. Projektet har omfattat ett mycket stort antal deltagare och det har varit avgörande att logistik, information och utbildning har fungerat i alla delar. PIM i Stockholms kommunala grundskolor har omfattat totalt deltagare. I detta antal ingår 137 PIM-examinatorer, 351 skolledare och pedagoger (undervisande personal). Resultat redovisat per skola framgår av bilaga 1, Kvantitativa resultat med sammanfattningar (i bilagan anges totalt antal deltagare i PIM detta visar hur många som omfattats av PIM-projektet totalt, och nuläget med redovisningar inhämtade från skolorna). Sist i denna slutrapport visas ett utdrag ur den senare. Där anges antal deltagare i procent per skola som har blivit godkända på PIM-nivå 3 och är berättigade till lärar- och/eller förskollärarlegitimation. Se sidan Avgränsning Endast verksamma pedagoger och skolledare i den kommunala grundskolan har utbildats och examinerats i Skolverkets examinationsmiljö. PIM-projektet har benämnt gruppens deltagare för undervisande personal, för att möjliggöra för skolledningen att även låta till exempel fritidhemspersonal och bibliotekarier delta i PIM. Den enskilda skolan har på så sätt själv kunnat utöka satsningen till att omfatta en del övriga anställda. 2.2 Måluppfyllelse Effektmål Samtliga effektmål som upptas under 1.1.1, på sidan 5, har uppfyllts Projektmål Samtliga projektmål som upptas under 1.1.2, på sidan 5, har uppfyllts. Målet att utbilda 120 PIM-examinatorer har överträffats. Totalt har 137 examinatorer utbildats då vissa större skolenheter uttryckt önskemål om två examinatorer. 6 (17)

7 2.3 Ändringar som gjorts under projektets gång Den tänkta styrgruppen kom att ersättas av grundskolechefsgruppen. En referensgrupp med rektorer användes till en början som ett bollplank för att förankra projektets arbetssätt och mottagande på skolorna. Då arbetssättet redan från början mottogs positivt kom referensgruppens roll att bli allt mindre under projektets gång. Till en början användes ett statistikverktyg som var framtaget av Medioteket. Detta verktyg kallades PIM-ometern. Med hjälp av detta verktyg kunde projektgruppen, såväl som de enskilda skolornas PIM-examinatorer och skolledare, följa arbetets gång. Ett statistikverktyg var avgörande för uppföljningen av de uppsatta delmålen. Då Stockholms kommunala skolor gick in i GSIT (Gemensam Service för IT), förändrades it-miljön och PIM-ometern blev inte längre tillgänglig för examinatorerna. En ny lösning togs fram med hjälp av företaget Learnify. Den nya lösningen kom att kallas portfoliodelen och ligger åtkomlig för PIM-examinatorerna i Skolwebben (Stockholms kommunala grundskolors lär- och kommunikationsplattform). Medioteket anordnade ett flertal utbildningar för examinatorerna i hur denna portfoliodel skulle underhållas. Statistiken från PIM:s examinationsmiljö behövde bearbetas innan den kunde föras in i portfoliodelen. Projektets slutdatum var från början den 30 juni 2012, men kom att förlängas till den 31 december (17)

8 2.4 Tidsplan Projektet startade vårterminen 2009, och projektplanen arbetades fram av projektgruppen under höstterminen Vid framtagandet av projektplanen utnyttjades erfarenheter från tidigare PIM-projekt i stadens gymnasieskolor samt från en av stadens stadsdelar som på egen hand startat under Projektet löpte under totalt åtta terminer och avslutades i december VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 Antal PIMexaminatorer som utbildades: 48 Antal skolor som startade: 48 Antal deltagare i Förberedande grundkurser : 56 Antal PIMexaminatorer som utbildades: 43 Skolorna arbetar vidare denna och nästa termin. Antal skolor som startade: 40 Antal deltagare i Förberedande grundkurser : 62 Antal PIMexaminatorer som utbildades: 46 Skolorna arbetar vidare denna och nästa termin. Antal skolor som startade: 35 Antal deltagare i Förberedande grundkurser : 47 Skolorna arbetar vidare denna och nästa termin. Start av pilotgrupp för Skolledar- PIM Antal skolledare som startade med Skolledar- PIM : 118 Antal skolledare som startade med Skolledar- PIM : 117 Antal skolledare som startade med Skolledar- PIM : 116 Sammanställning av slutrapport. 2.5 Projektbudget Personalkostnader samt föreläsnings- och sakkostnader: 2009: kr 2010: kr 2011: kr 2012: kr Till projektbudgeten har återförts sammanlagt kr från chefsprogrammet för utbildning av skolledare. 8 (17)

9 3. ARBETSSÄTT 3.1 Projektorganisation Projektorganisationen har varit en styrka. Projektgruppen har träffats regelbundet var 14 dag. Där har planeringen skett med projektplanen och aktivitetslistan som grund. Samarbetet i projektgruppen har fungerat bra. PIM-examinatorer och PIM-deltagare har gett positiv återkoppling på projektets upplägg, organisation, stöttning och innehåll. Projektet har även haft ett mycket bra samarbete med Skolverket. Beställare: Håkan Edman, grundskoledirektör vid utbildningsförvaltningen Projektledare: Charlotte Dingertz, verksamhetsstrateg vid utbildningsförvaltningen Projektgrupp från Medioteket vid utbildningsförvaltningen: o Carola Rehn-Lindberg, samordnare för PIM-examinatorerna o Jonny Gullstrand, samordnare för PIM-examinatorerna o Mikael Fallmo, samordnare för PIM för skolledare o Stefan Didon (under tillfällig tjänstledighet, Anna Björk), samordnare för PIM för skolledare. Referensgrupp (fanns under första året): o Anita Ulrich, rektor Årstaskolan o Kristina Billing, rektor Ekensbergsskolan o Fredrik Boström, rektor Vällingbyskolan o Mattias Boström, rektor Högalidsskolan o Magnus Nykäsenoja, ikt-enheten. PIM-examinatorer, minst en på varje skolenhet. Totalt 137 examinatorer. 3.2 PIM-examinatorer och PIM-deltagare Vid projektplaneringen beslutades, efter diskussioner med Skolverket att utbilda en examinator per grundskola. Det är Skolverket som har certifierat samtliga PIMexaminatorer. I och med detta säkerställdes en likvärdig nationell nivå på utbildningen, även om projektet är lokalt och Stockholmsspecifikt. Att Stockholm har en examinator per skola har visat sig vara en viktig framgångsfaktor då det har bidragit till en stark förankring för PIM-projektet på grundskolorna. Varje skola har fått ett större ansvar för sitt eget PIM-projekt. Examinatorerna har varit kontaktpersoner för skolornas PIM-arbete mot Medioteket och grundskoleavdelningen. I ett nationellt perspektiv hör det till ovanligheterna med en examinator per skola. Se en mer detaljerad beskrivning i bilaga 2 PIM-examinatorer och PIM-deltagare Examination av PIM-examinatorer PIM-examinatorerna har fått sin grundläggande examinatorsutbildning av både Skolverket och Medioteket. Examinatorerna på skolorna har stöttats av Mediotekets projektsamordnare samt ingått i ett nätverk av examinatorer. PIM-examinatorerna har deltagit i återträffar där de fått stöd och hjälp inför aktiviteter som har genomförts med 9 (17)

10 PIM-deltagarna på skolorna. Det har till exempel handlat om introduktionsmöten, registrering, diplomseminarier och hantering av de två webbaserade PIM-miljöerna. PIM-examinatorerna har även haft vissa stockholmsspecifika uppgifter, till exempel statistik som ska utföras och uppdateras. På PIM-examinatorernas återträffar har en viktig del utgjorts av erfarenhetsutbyten mellan skolorna. Ytterligare kompetensutveckling har skett genom seminarier i samarbete med externa aktörer. Skolverkets stöd Samarbetet med Skolverket har fungerat mycket bra. Skolverkets utbildningar av PIMexaminatorerna har genomförts på Medioteket tillsammans med projektmedarbetarna. Därmed har goda kontakter kunnat etableras mellan projektet, examinatorerna och Skolverket PIM-deltagare Examinatorerna har haft uppgiften att inspirera, handleda, organisera och examinera sina kollegor på skolan. Examinationen bygger både på praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper. Varje PIM-deltagare har arbetat i två olika webbaserade miljöer, den öppna kursmiljön samt en webbplats där det har krävts registrering med inloggning i examinationsmiljön. Där har pedagogerna utfört teoritester i form av webbaserade filmer. Efter avklarade frågefilmer har de sedan fått tillgång till en praktisk uppgift. Det är dessa praktiska färdigheter på tre olika nivåer som examinatorerna har bedömt och godkänt. Projektet vill lyfta fram detta webbaserade arbete, eftersom även det har inneburit en kompetenserfarenhet för pedagogerna. Genom att arbeta i ett forum har de själva fått uppleva webbaserat lärande. Pedagogerna har behövt kunna ladda upp filer/uppgifter som skickas iväg i forumet och invänta respons från examinatorn. Den avslutande delen av PIM är det obligatoriska diplomseminariet. På diplomseminarierna har deltagarna tagit del av varandras produktioner och erfarenheter. Seminarierna har fungerat som ett redovisningstillfälle, men de har också använts till att diskutera it som pedagogiskt verktyg på skolan. Att kunna leda dessa diplomseminarier var en av huvuduppgifterna på examinatorernas utbildningsdagar. 3.3 PIM för skolledare, skolbesök och seminarieträffar Skolledare i grundskolan har genomgått "PIM för skolledare", en introduktionsträff med Skolverket och fyra seminarieträffar om it och ledarskap. PIM:s examinationsmiljö och webbplatsen Leda med IT är andra delar i denna utbildning. Tanken med skolledarseminarierna har varit att kombinera praktiska it-kunskaper från PIM med diskussioner tillsammans med kollegor om hur it kan utveckla organisationen och ledarskapet. Skolledarna har examinerats av Medioteket. 10 (17)

11 Hela konceptet, PIM för skolledare, har innehållit skolbesök med djupintervjuer och fyra seminarieträffar för skolledarna: Leda lärandet, Veta vad som är rätt, Marknadsföra skolan och Leda framåt. Se en mer detaljerad beskrivning i bilaga 3. PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök. Projektet tog fram en enkel mall för skolornas planering av PIM. I mallen har skolorna tagit fram en handlingsplan för PIM-arbetet på den enskilda skolan. I handlingsplanen beskriver skolan ansvarområden och PIM-examinators och deltagarnas förutsättningar. Inte minst viktigt var att skolan skulle sätta upp slutdatum för de olika nivåerna i PIM. Se bilaga 3:1 Handlingsplan Examination av skolledare De skolledare som genomgått PIM för skolledare har gjort tre praktiska uppgifter som examinerats av personal på Medioteket. De praktiska uppgifterna har inneburit att skolledarna har författat ett brev eller informationsblad, skapat en presentation av skolan och gjort en film om skolans vision Skolbesök Under perioden oktober 2009 till november 2012 har projektet genomfört 91 skolbesök och intervjuat skolledning, lärare, it-pedagoger, it-tekniker med flera om skolornas användning av it i verksamheten. Alla skolor har erbjudits besök, men alla har inte haft möjlighet att ta emot. Intervjuerna har haft karaktären av ett öppet samtal om it-användningen på skolan, med stöd av ett frågeformulär. Punkterna nedan har varit en bas för samtalet, se bilaga 3:2, som utgör det Frågeformulär som har använts. Några allmänna frågor om skolan Förutsättningar och arbetet med att införa it på skolan Hur gick man inom skolan tillväga för att besluta om att investera i it Hur fungerar it-användningen på skolan idag Hur fungerar it-satsningen i relation till skolans verksamhetsutveckling Möjligheter och svårigheter med it It-kompetens/utbildningsbehov Är skolan nöjd med sina it-satsningar Har ni några särskilda råd och tips ni vill förmedla till andra skolor Alla skolbesök har resulterat i en nulägesbeskrivning som skolorna har fått ta del av. I processen har nulägesbeskrivningarna kvalitetssäkrats genom att skolledarna har fått läsa och korrigera eventuella sakfel i beskrivningen. Skolbesöken och nulägesbeskrivningarna beskrivs mer ingående i bilaga 4 som utgör rapporten IT i skolan - trösklar, möjligheter och pluseffekter (Erfarenheter av IT i Stockholms stads grundskolor) där skolornas användning även analyseras. 11 (17)

12 3.3.3 Seminarieträffar Skolledarna har erbjudits en seminarieserie på fyra tillfällen. Tanken har varit att kombinera praktiska it-kunskaper från PIM med kollegiala diskussioner om hur it kan utveckla organisation och ledarskap. När andra it-satsningar på utbildningsförvaltningen haft en koppling till projektet har dessa behandlats på studieträffarna. Exempelvis har stadens it-strategi för bättre lärande och projektet för skolornas nya webbsidor funnits med i agendan på studieträffarna. 3.4 Kvalitetssäkring Lilla Ratten har använts som projektmodell. Slutrapporten kan läsas utan hänvisningar till delar i projektplanen. Slutrapporten fungerar därmed som ett självständigt dokument. För att säkerställa att projektet uppfyller projektmålen har kvalitetssäkringsarbetet varit viktigt. Kvalitetssäkring har i detta projekt skett genom att: riskanalys har genomförts varje månad referensgruppen fanns med under det första året för att säkerställa att projektet utvecklades i rätt riktning och att dess arbetssätt var det rätta vissa dokument har granskats av referensgruppen återrapportering har kontinuerligt skett till grundskolans ledningsgrupp Uppföljning på skolnivå har skett i de pedagogiska revisionerna och kommer också att göras i kvalitetsredovisningen Kvantitativa resultat framgår av bilaga ÖVRIGA ERFARENHETER Många ytterligare erfarenheter har gjorts. Dessa redovisas i bilaga 2, 3 och 4. Den senare visar speciellt vad som framkommit vid skolbesöken, se vidare punkt Arbetssätt i projektet Projektgruppen har haft regelbundna möten, något som varit av stor vikt för kommunikationen, den kontinuerliga uppföljningen och samarbetet i projektet. 4.2 Projektdokument och styrning Projektplanen utarbetades av projektgruppen. Projektmedlemmarna hade tidigare erfarenheter av genomförande av PIM. Projektplanen tillsammans med projektdirektivet gav projektgruppen en tydlig styrning. Se vidare bilaga 5 Projektplanen och bilaga 6 Projektdirektivet. Denna slutrapport jämte dess bilagor (totalt 8 st) utgör de dokument som lämnas till utbildningsförvaltningens arkivarie. 12 (17)

13 4.3 Följande framkom vid skolbesöken Här följer en sammanfattning, analys och reflektioner av skolornas it-användning som framkommit under intervjuerna ute på skolorna. Det är överlag en stor variation i hur it används i skolan och mellan skolor. Skolledningens inställning till it är en avgörande faktor för att it-användandet ska vara en verksamhetsutvecklad process. Tre kategorier av skolor har identifierats, dels innovativa skolor som driver utvecklingen framåt, dels följare skolor som följer efter när det finns tydliga indikationer på att något fungerar samt skolor som avvaktar centrala beslut. På många skolor har personalen börjat dela med sig av lektionsmaterial och planeringar i gemensamma digitala mappar. Införande av nya it-verktyg har inneburit en kulturförändring med ett mer tillåtande arbetssätt, idag är det tillåtet att göra fel och personalen lyssnar på elevernas sakkunskaper i högre utsträckning. Ny digital teknik som interaktiva skrivtavlor och surfplattor har gjort det mer attraktivt och stimulerande att arbeta med it i skolan. Skolornas ekonomi är en avgörande faktor till storleken på skolans itinvesteringar. Skolor använder exempelvis investeringsfonder på olika sätt när det gäller it-investeringar. PIM har lagt en grundläggande kompetensnivå för pedagoger och även inspirerat skolorna att fortsätta med annan kompetensutveckling inom it och lärande. På flertalet av de besökta skolorna har idag lärarna egna bärbara datorer. I kombination med ett trådlöst nät har det underlättat lärarnas arbete. Skolorna saknar ofta verktyg för uppföljning av skolans it-investeringar. Bildande av en it-grupp med representanter från skolledning och pedagoger är ett viktigt steg framåt. Idag finns det ett större fokus på hur it kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Det är tydligt att skolornas första steg i en it-satsning är att effektivisera de administrativa uppgifterna och det är viktigt att den tid man sparar på detta används för att utveckla de pedagogiska användningsområdena. När skolorna satsar på ny teknik är det viktigt att samtidigt ge lärarna kontinuerlig fortbildning, för att de ska kunna använda ny teknik som en integrerad del av undervisningen. En framgångsfaktor är att skolan satsar på en egen it-pedagog som kan ge lokalt stöd till lärarna. 13 (17)

14 Reflektioner Alla skolor har sin unika sammansättning av personal och elever. De har kommit olika långt i införandet av it, allt från en dator per elev till ett fåtal datorer på hela skolan. De personer som har intervjuats har varit mycket tillmötesgående och har generöst delat med sig av sina erfarenheter. Det finns ett stort engagemang för skolfrågor och en tydlig ambition att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande med stöd av it. Att förändra skolans arbetssätt är en arbetsam och utmanande process. Det finns fortfarande elever som saknar tillgång till it i hemmet och en del skolor ger därför stöd i form av tillgång till datorer på skolan efter skoltid. Detta är uppskattat av eleverna. Elevernas lärande sker idag ofta utanför skolans byggnad. För att lärarna ska använda it i högre grad krävs tillgång till digitala verktyg och god användarvänlighet i befintliga system. På skolor där dessa förutsättningar finns använder lärare it i större utsträckning i sin undervisning. När elever tillåts vara kreativa och använda ny teknik tycks deras engagemang öka och de blir mer motiverade i sitt skolarbete. Då lärare och elever söker efter lärresurser och information tillsammans utvecklas också en ny typ av samverkan mellan elev och lärare. Lärare och elever lär av varandra i högre utsträckning vid införandet av ny teknik. It får inte vara ett särskilt projekt på skolan som drivs av individer, it måste integreras i skolans alla delar. En modern och innovativ skola byggs med moderna och innovativa verktyg. Se bilaga 4, IT i skolan - trösklar, möjligheter och pluseffekter (Erfarenheter av IT i Stockholms stads grundskolor) 14 (17)

15 5. Utdrag av resultat Ett utdrag från bilaga 1, Kvantitativa resultat med sammanfattningar Nedan visas i procent, av totalt antal deltagare på skolan, endast de som är undervisande personal, PIM-examinatorer och skolledare. Här framgår hur många deltagare i dessa grupper som klarat PIM-nivå 3, och som dessutom är berättigade till lärarlegitimation och/eller förskollärarlegitimation. Antal som uppnått PIMnivå 3 och är berättigade till lärarleg. eller förskollärarleg. visat i % av Skola totalt antal Abrahamsbergsskolan 65% Adolf Fredriks musikklasser 83% Akallaskolan/Sveaborgssk. Se Stenhag Akallask. Alvikssk./Ulvsundask. 52% Askebyskolan 59% Aspuddens skola Aspuddens skola deltog inte i PIM Backluraskolan 71% Bagarmossens sk./brotorpssk. 61% Bandhagens skola 37% Beckombergaskolan 73% Björkhagens skola 64% Björnbodask./Sörgårdssk. 64% Björngårdssk./Storkyrkosk. 38% Blackebergsskolan 40% Blommensbergsskolan 61% Bredbyskolan 83% Bredängsskolan 69% Bromstensskolan 52% Bussenhusskolan Se Gullingeskolan Bäckahagens skola 67% Eiraskolan 83% Ekensbergsskolan 53% Ekängens skola Se Johan Skyttesk. Elinsborgsskolan 76% Enbacksskolan 76% Engelbrektsskolan 58% Enskede skola 64% Enskedefältets skola 79% Eriksdalsskolan 81% Fagersjösk./Magelungssk. 22% Fruängens skola 54% Grimstaskolan 86% Gröndalsskolan 30% Gubbängsskolan 47% Gullingeskolan / Bussenhussk. 64% Gustav Vasa skola 96% Gärdesskolan 66% Hagsätrask./Ormkärrssk. 56% Hagsätraskolan Se Hagsätrask. / Ormkärrssk. Hammarbyskolan 51% Hedvig Eleonora skola 18% Herrängens skola 86% Hjulsta grundskola 7% Husbygårdsskolan 82% En del skolor samredovisas med andra skolor 15 (17)

16 Antal som uppnått PIMnivå 3 och är berättigade till lärarleg. eller förskollärarleg. visat i % av Skola totalt antal Hyllingeskolan Se Hjulsta grundskola Hägerstensåsens sk./hägerstens 76% Hässelby Villastads skola 33% Hässelbygårdsskolan 635 Högalidsskolan 66% Höglandsskolan 96% Hökarängssk./Skönstaholmssk. 25% Igelbäcksskolan 82% Johan Skytteskolan 40% Johannes skola 39% Karlbergs skola 28% Katarina Norra skola 92% Katarina Södra skola 42% Klastorpssk./Kullsk./Essingesk. 78% Knutbyskolan 74% Kungsholmens grundskola 70% Kvarnbackaskolan 93% Kvarnbyskolan 88% Kvickenstorpsskolan Se Kvickenstorpssk. / Hästhagssk. Kvickenstorpssk./Hästhagssk. 40% Kämpetorpsskolan 83% Lilla Adolf Fredriks skola 47% Lillholmssk./Ekholmssk. 41% Loviselundsskolan 100% Lugnets skola Ny skola, vissa lärare kommer från andra PIM skolor Långbrodalsskolan 67% Maltesholmsskolan 47% Mariaskolan 61% Matteusskolan 49% Mälarhöjdens skola 71% Norra Ängby skola 39% Nya Elementar 54% Nybohovsskolan 12% Nytorpsskolan 18% Nälstaskolan 62% Olovslundssk./Nockebyhovssk. 44% Oxhagsskolan 64% Rinkebyskolan 21% Rågsvedsskolan 6% Rålambshovsskolan 53% Rödabergsskolan 64% S:t Örjans skolor 32% Sjöstadsskolan 94% Sjöängsskolan 43% Skanskvarnsskolan 51% Skarpabysk. / Tätorpssk. 22% Skarpnäcks skola 43% Sköndalsskolan 79% Slättgårdsskolan 90% Smedshagsskolan 83% Smedslättsskolan 15% En del skolor samredovisas med andra skolor 16 (17)

17 Antal som uppnått PIMnivå 3 och är berättigade till lärarleg. eller förskollärarleg. visat i % av Skola totalt antal Snösätraskolan 87% Sofia Distans Se Sofia skola Sofia skola 64% Solbergaskolan 37% Solhemssk./Solhemsängens sk. 56% Spånga grundskola 26% Stenhagssk./Akallask./Sveaborgs 50% Sturebyskolan 59% Sundbyskolan 51% Sätraskolan 53% Söderholmsskolan 65% Södermalmsskolan 36% Södra Ängby skola 81% Tallkrogens skola 68% Trollbodaskolan 55% Tullgårdsskolan 83% Vasa Real 59% Vinstagårdsskolan 45% Vinstaskolan 48% Vällingbyskolan 78% Västertorpsskolan 63% Ålstensskolan 95% Årstadalsskolan 33% Årstaskolan 55% Åsö grundskola 19% Äppelviksskolan 72% Ärvingeskolan 65% Örbyskolan 54% Östbergaskolan 38% Östermalmsskolan 15% En del skolor samredovisas med andra skolor De skolor som tidigare hörde till Östermalms stadsdelsförvaltning, påbörjade redan 2006 en egen PIM-satsning. Procentsatsen för dessa skolor, som visas ovan, anger endast tillkommande PIM-deltagare som nått nivå 3 i detta projekt. 17 (17)