PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet)

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 5 Projektplanen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Grundskoleavdelningen Hantverkargatan 2F Box Stockholm Tel E-post: registrator.utbildning@stockholm.se

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Regler för projektplanen Versionsbeteckning Projektets bakgrund och projektprocessen Bakgrund Administrativa uppgifter Projektprocessen och beslutspunkter Mål Effektmål Projektmål Projektbeskrivning och avgränsningar Beskrivning och omfattning på projektet Målgrupp för projektresultatet Överlämning och förvaltning av projektresultatet Avgränsningar Aktivitets- och tidsplan Aktivitetsplan och milstolpar Tidsplan Projektgodkännande och projektavslut Förutsättningar för att projektet ska lyckas Projektbudget Projektets externa kostnader Projektets interna kostnader och tidsåtgång Projektorganisation Roller Bemanning Ändringar Kvalitetssäkring Risker och beroenden Löpande uppföljning, styrning och planering Möten och rapportering Projektadministration av 17

3 Inledning Regler för projektplanen Projektplanen ska fastställas av styrgruppen. Detta dokument ska inte förändras under projektets gång. Eventuella avvikelser från projektplanen beslutas av styrgruppen och dokumenteras i styrgruppsprotokoll. Om projektplanen av något skäl ändå måste revideras ska beslut tas i styrgrupp. Versionsbeteckningen ska uppdateras och ändringen ska tydligt framgå i det reviderade dokumentet. Versionsbeteckning Detta dokument har följande historia: Version Anledning Vem Datum 1.0 Första utkast Projektgruppen Granskad av beställaren HE Uppdaterad av projektledaren CD Projektets bakgrund och projektprocessen Bakgrund PIM för grundskolor i Stockholms Stad En skola i världsklass För att Stockholm i framtiden ska vara en IT-stad i världsklass behöver utvecklingen av både teknik och användande stå i fokus. Den värld ungdomarna kommer att vara yrkesverksamma i kräver en hög kommunikativ kompetens. Förutom teknisk utveckling behövs insatser för att öka lärarens kompetens, en medveten satsning på IT som ett pedagogiskt verktyg. Skolornas arbetssätt och arbetsmetoder ska utvecklas så att de blir mer flexibla med stöd av IKT. Förvaltningen kommer under året att göra en nulägesanalys av hur IKT används i grundskolan som ett verktyg för lärande i verksamheterna. Syftet är att, med utgångspunkt av nulägesanalysen, identifiera vad som behöver göras för att främja fortsatt utveckling. En gemensam strategi kommer att tas fram för stadens grundskolor i syfte att utveckla IKT som ett pedagogiskt verktyg för lärandet och en högre måluppfyllelse. 3 av 17

4 Ett genomgripande arbete med PIM för grundskolan ska initieras. Ur verksamhetsplanen och budget för utbildningsnämnden 2009 Grundskoleavdelningen ska, genom skolledarna, styra, leda och stödja skolorna att utvecklas så att de når en skola i världsklass. Det betyder att de kommunala grundskolorna i Stockholms stad även ska arbeta för IKT i världsklass. Det finns behov av kompetensutveckling inom IKT-området. Detta gäller såväl inom de administrativa som inom de pedagogiska områdena. Inom Stockholms stads kommunala grundskolor finns också stora kvalitetsskillnader, såväl då det gäller pedagogers kompetens som skolornas IT-utrustning. Generellt behöver IKTkompetensen öka både bland skolledare och bland pedagoger. Som ett strategiskt utvecklingsområde under perioden ska varje skola ha påbörjat ett IKT-utvecklingsarbete som inkluderar god tillgång till bra utrustning och utbildning av personal inom skolan och skolbarnsomsorgen. Alla elever ska få sin undervisning i en modern skola som möter framtiden. Därför genomför nu grundskoleavdelningen en större kompetensutvecklingsinsats för personalen - PIM. PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. En av Utbildningsnämndens indikatorer för 2009 är att öka antalet elever som i skolundersökningen är nöjda med hur deras skola använder IT i undervisningen. Ett sätt att arbeta med detta mål är att lärarna höjer sin IKT-kompetens genom PIM-utbildning. Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har för att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. PIM ska ge pedagoger och skolledning möjlighet till examination inom området. Genom att höja kompetensen i praktisk IT- och mediekompetens kommer de kommunala grundskolorna att bättre kunna möta elevernas olika lärstilar och erbjuda en mer varierad undervisning vilket förväntas öka måluppfyllelse för eleverna. Genom PIM skapas också en mer attraktiv skola som kan stå emot extern konkurrens från fristående skolor. Alla pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor ska känna sig trygga i att använda IKT som ett verktyg i undervisningen. I PIM:s examinationsmiljö finns totalt fem nivåer där de tre första nivåerna motsvarar grundläggande kunskaper inom IT och media. Grundskoleavdelningens ambition är att samtliga pedagoger under ska uppnå och examineras på nivå tre. Genom detta säkerställs en mätbar kunskapsnivå hos pedagogerna gällande IKT i Stockholms stads kommunala grundskolor. Administrativa uppgifter Projektets namn är Praktisk IT- och mediekompetens. Projektets diarienummer är /490. Projektprocessen och beslutspunkter Projektet följer Lilla Rattens projektprocess. I projektet ingår fem beslutspunkter där beslut tas om övergång till nästa fas. I bilden nedan är beslutspunkterna markerade som B0 till B4. 4 av 17

5 Beslutspunkterna B0 till B4 förklaras i tabellen nedan. Beslutspunkt Beskrivning Beslutas av Planerat beslutsdatum B0 Beställaren beslutar att påbörja projektet. Beställaren B1 B2 Projektdirektivet påskrivet. OK för att påbörja projektplaneringen. Projektplanen godkänns och fastställs av styrgruppen. OK för att genomföra projektet. Beställaren Styrgruppen 20xx-xx-xx B3 Projektet godkänns av styrgruppen. Styrgruppen 20xx-xx-xx B4 Slutrapporten godkänns av styrgrupp. Projektet stängs formellt. Styrgruppen 20xx-xx-xx Mål Effektmål Efter projekttiden: har IKT-kompetensen ökat, både bland skolledare och bland pedagoger har antalet pedagoger i Stockholms stads kommunala grundskolor som känner sig trygga i att använda IKT som ett naturligt verktyg i undervisningen ökat har antalet pedagoger som använder IKT som ett naturligt verktyg i undervisningen ökat har antalet skolledare som känner sig trygga i att använda IKT som ett naturligt verktyg i arbetet ökat 5 av 17

6 har antalet elever som i skolundersökningen uppger att de är nöjda med hur deras skola använder IT i undervisningen ökat har grundskoleavdelningen säkerställt en mätbar kunskapsnivå inom IKT i Stockholms stads kommunala skolor Efter projektets slut kommer effektmålen att utvärderas genom enkätundersökningar, brukarundersökningar och verktyg för uppföljning av kunskapsnivåer. Projektmål Från och med vt 2009 till och med ht 2012 ska: cirka 120 examinatorer ha utbildats av Skolverket, cirka 40 per år cirka 120 skolenheter, pedagoger och skolledningar, ha deltagit i PIM, cirka 40 per år samtliga pedagoger, inom rimliga gränser utifrån tjänstgöring och tid kvar till pension, examineras på nivå tre. Rektor avgör avvikelser som uppstår och anger i skolans handlingsplan för PIM-arbetet antalet pedagoger som ska examineras på nivå tre. Under projekttiden utvärderas satsningen genom den så kallade PIMometern. Projektbeskrivning och avgränsningar Beskrivning och omfattning på projektet PIM för pedagoger PIM är utvecklad av Myndigheten för skolutveckling, och tillhör numera Skolverket. PIM står för praktisk IT och mediekompetens och består av 10 handledningar i hur IT praktiskt och pedagogiskt kan användas i undervisningen. Handledningarna finns tillgängliga på webben och utgör PIM:s kursmiljö, till detta finns även en examinationsmiljö där deltagarna har möjlighet att examinera sig. I PIM:s examinationsmiljö finns totalt fem nivåer där de tre första nivåerna motsvarar grundläggande kunskaper inom IT och media. PIM:s handledningar innehåller både texter och instruktionsfilmer. De är anpassade till skolans vardag och mycket tydliga och lätta att förstå, oavsett förkunskaper. Nybörjare får grundläggande begrepp förklarade medan de mer vana användarna breddar sina kunskaper. Nivå 1 - Datorn som ett enkelt hjälpmedel för pedagogens egen del Nivå ett ger grundläggande kunskaper i hur man hanterar en dator, hur man kan söka på Internet och förhålla sig källkritiskt till materialet som finns där. Efter genomgången nivå ett kan deltagarna hantera e-post och känna till en del andra former för kommunikation via nätet. Nivå ett ger grundläggande kunskaper i 6 av 17

7 dokumenthantering. Detta innebär att lärare och annan personal kan skriva lättlästa dokument. Nivå 2 - Datorn som resurs i pedagogens undervisning När nivå två är avklarad kan deltagarna skapa enkla multimediala produktioner. Nivå två ger grunderna i bildhantering och ljudinspelning och deltagarna skapar inspirerande bildspel. Nivå två ger kunskaper så att läraren kan använda datorn som en naturlig resurs i sin undervisning vilket ger möjlighet till en mer varierad undervisning. Godkända PIM-tvåor kan läggas upp på en gemensam samlingsplats för lärresurser inom Stockholms stad. Nivå 3 - Använda datorn som verktyg tillsammans med elever Nivå tre ger en fördjupad kunskap i hur bilder, ljud och presentationsprogram kan användas. Deltagarna får kunskap om flera olika verktyg för att skapa eget material. Inför seminariet som avslutar nivå tre ska deltagarna fundera över hur de praktiska färdigheterna kan användas tillsammans med eleverna. Deltagarnas kunskaper på nivå tre ger eleverna möjlighet till fler medieverktyg i sitt berättande och skapande. Godkända PIM-treor kan läggas upp på en gemensam samlingsplats för lärresurser inom Stockholms stad. Självstudier examination PIM kan vara ett stöd i det dagliga arbetet och en resurs för studier enskilt eller i grupp. Examinationen i PIM görs individuellt. Däremot kan deltagarna ta hjälp av kollegor och ge varandra stöd. Stöd från Medioteket Stockholms kommunala gymnasieskolor har med stöd från Medioteket arbetat med PIM sedan Medioteket kommer även att vara delaktig i grundskolornas PIM-satsning. Nybörjarkurs Fortbildning kommer att erbjudas, max fem personer från varje skolenhet, pedagoger som har alltför svaga datakunskaper för att kunna starta med PIM. Nybörjarutbildningen sker via Medioteket. Tidsplan (Se bilaga 1.) PIM för skolledare samt Skolledarna utbildas och examineras av Medioteket i Skolledar-PIM. En introduktionsträff, fyra träffar om IT och ledarskap, PIM:s examinationsmiljö och webbplatsen Leda med IT är grunden för denna utbildning. Tanken är att skolledare ska kunna kombinera praktiska IT-kunskaper från PIM med diskussioner tillsammans med kollegor om hur IT kan utveckla organisationen och ledarskapet. 7 av 17

8 Innehåll Studieträff 1: Temainriktning Leda lärande Vilka strategier har skolledare för att skapa goda möten med sin personal, på individ och gruppnivå? Innebär e-post, intranät och mobiltelefoner stöd för dessa möten eller mer stress? Vem styr egentligen IT-användningen på en skola? Kan IT underlätta vägen mot en mer lärande organisation? Studieträff 2: Temainriktning Veta vad som är rätt Vet vi som skolledare att all personal är kunnig och uppdaterade i offentlighetsprincipen, PUL och sekretesslagen som rör skolans verksamhet? Är ungdomars medievanor och IT-användning integrerade i det dagliga värdegrundsarbetet? Finns det policy eller regler för personals användning av datorer och Internet? Hur ser ni som skolledare till att ni är uppdaterade både om möjligheterna och om avigsidorna av det som kallas ungas medievanor? Studieträff 3: Temainriktning Marknadsföra skolan Vad händer egentligen i skolan? Hur ser verksamheten ut, vilka resultat produceras? Vilka mål har skolan satt upp för det här läsåret och har skolan nått dem? Vilka aktiviteter är på gång? Har det hänt något bra eller något mindre bra och hur förmedlar skolan det till omvärlden? Studieträff 4: Temainriktning Leda framåt Det ställs allt fler krav från olika håll på skolledares kunskaper om resultat på olika nivåer. Desto större kunskap rektor har om olika delar av sin verksamhet desto större säkerhet får rektor i att utöva det pedagogiska ledarskapet. Hur kan IT användas i detta arbete? Tidsplan (Se bilaga 1.) Målgrupp för projektresultatet Grundskoleavdelningen har beslutat att PIM ska erbjudas alla pedagoger och skolledare i Stockholms kommunala grundskolor. Överlämning och förvaltning av projektresultatet Projektets resultat kommer vid projektets avslutning att överlämnas till beställaren. Beställaren beslutar sedan hur projektresultatet ska förvaltas och utvecklas. 8 av 17

9 Avgränsningar Projektet kommer endast att utbilda verksamma pedagoger i den kommunala skolan. Den lokala skolan kan själv välja att utöka satsningen till att omfatta övriga anställda genom att erbjuda PIMutbildning i den öppna utbildningsmiljön, det vill säga utan att öppna upp Skolverkets examinationsmiljö. Aktivitets- och tidsplan Aktivitetsplan och milstolpar Aktivitetsplanen finns som bilaga till denna projektplan och har namnet Praktisk IT- och Mediekompetens - Aktivitetsplan. Denna kommer att lyftas in i projektgruppens mötesprotokoll och där uppdateras löpande. (Se bilaga 2.) Följande milstolpar är inplanerade under projektet: Milstolpe 1 Projektplanen är godkänd av styrgruppen Milstolpe 2 Första omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket Milstolpe 3 Första omgångens 40 skolor har startat sin PIM-process Milstolpe 4 Första omgångens 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIMcertifierade senast december 2010 Milstolpe 5 Andra omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket september 2010 Milstolpe 6 Andra omgångens 40 skolor har startat sin PIM-process september 2010 Milstolpe 7 Andra omgångens 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIMcertifierade senast december 2011 Milstolpe 8 Tredje omgångens cirka 40 examinatorer är utbildade av Skolverket september 2011 Milstolpe 9 Tredje omgångens cirka 40 skolor har startat sin PIM-process september 2011 Milstolpe 10 Tredje omgångens cirka 40 skolor får sina pedagoger och skolledare PIM-certifierade senast december 2012 PIM-processen på skolan Beräknad studietid för en medelgod datoranvändare för att nå nivå tre är ca 40 timmar, därtill kommer själva examinationsuppgifterna. Denna tid ska ingå i lärarens kompetensutvecklingstid. PIM-information till hela skolan och skolledningen, utförs av PIM-examinatorerna, om de så önskar kan detta ske i samarbete med Mediotekets samordnare. PIM-examinatorerna lägger upp examinationsgrupper i PIM:s examinationsmiljö utifrån deltagarlistor. Skolledningen sätter samman deltagarlistor (dvs. avgör vilka som får genomföra PIM enbart pedagoger). 9 av 17

10 Uppstartsträffar anordnas på skolorna där PIM-examinatorerna hjälper till med registrering av deltagarna som därmed får tillgång till examinationsmiljön. Deltagarna påbörjar sitt PIM-arbete. Examinatorerna granskar inlämningsuppgifterna, ger respons på inlämnade uppgifter, stödjer och ger viss handledning. Examinatorerna har ansvar för att underhålla statistik som sedan ger ett underlag för kontinuerlig uppföljning till Mediotekets samordnare. Medioteket förser examinatorerna med verktyg för uppföljning (s.k. underlag för PIM-ometer). Examinatorerna anordnar diplomseminarier när deltagarna uppnår nivå tre. UPPSTART - SUCCESSIV START VÅRTERMINEN 2009 PIM startar våren 2009 på cirka 40 grundskoleenheter genom att Skolverket utbildar och examinerar skolornas examinatorer. Därefter informeras skolans lärare av PIM-examinatorn om PIM:s utbildnings- och examinationsmiljö. Examinatorn genomför uppstartsträffar med registrering där deltagarna får tillgång till examinationsmiljön. Om behov finns kan Mediotekets samordnare hjälpa till med information och registrering. Rekommendation för skolorna är att pedagogerna arbetar med PIM under två eller maximalt tre terminer. (Se bilaga 1. ) Start för cirka 40 piloter bland skolledare. Övriga skolledare i de 40 första skolorna startar sin utbildning hösten PIM för en utvald grupp på grundskoleavdelningen startar HT 09. Tidsplan Projektet pågår från och med vt-2009 till och med ht-2012 och vänder sig till 120 skolenheter. Projektet hanterar cirka 40 skolor och deras skolledare varje år. Skolverket examinerar cirka 40 examinatorer per år. (Se bilaga 1.) Projektgodkännande och projektavslut Slutligt projektgodkännande anses föreligga när: Projektmålen är uppnådda Förvaltningsorganisationen har tagit emot projektresultatet och skriftligt tagit på sig ansvaret att förvalta detta. Projektgodkännande görs av styrgruppen utifrån underlag enligt mallen Projektgodkännande. Vid projektgodkännandet har beslutspunkt 3 passerats. Projektet avslutas när projektgodkännande skett och slutrapport skrivits. Projektet kan också avslutas genom att det läggs ned vid någon av beslutspunkterna. Förutsättningar för att projektet ska lyckas Förutsättningarna för att projektet ska lyckas, det vill säga nå de uppsatta målen på den tid och med den budget som anges i projektplanen, är att: 10 av 17

11 1. Grundskoleavdelningen har byggt en organisation som ger skolorna och examinatorerna stöd för arbetet. 2. Deltagande skolor har en skolledning som: ger positivt och aktivt stöd ser möjligheterna som ökad kompetens inom området innebär ger examinator förutsättningar ger personalen förutsättningar ser PIM som en del i fortbildningsarbetet skriver en överenskommelse/handlingsplan själv genomför PIM för skolledare 3. Skolorna har formulerat en tydlig målsättning 4. Biträdande grundskolechefer stödjer upplägget 5. Roller och mandat är tydliga 6. Finansieringen är beslutad och budgeten godkänd 7. Planen är godkänd av styrgruppen 8. PIM-examinatorn har kontinuerlig kontakt och samarbete med Medioteket. 9. Att det finns datorer som uppfyller stadens krav på programinnehåll samt innehåller PIM-programmen. 10. Att alla deltagare har den grundkompetens som krävs för att använda och förstå PIM:s webbmiljöer. Det vill säga; deltagarna ska kunna starta en dator, känna till miljön i Windows och kunna starta en webbläsare för att ta sig till PIM:s två webbplatser. 11. Att goda exempel lyfts fram och att erfarenheter därmed sprids i kommunen. Projektbudget Projektets externa kostnader Projektets totala externa budget omfattar SEK per år, varav SEK per år kommer från chefsprogrammet. Budgeten fördelar sig per år enligt följande: Kostnad för upphandlade tjänster från Medioteket SEK per år (för SEK) (Se bilaga 3) Övriga kostnader: SEK per år Budgeten utgör ett estimat. Om projektledaren ser eller har skäl att anta att projektets kostnad kommer att avvika från budgeten måste detta omedelbart rapporteras till styrgruppen i form av en ändringsbegäran. Styrgruppen fattar sedan beslut om hur avvikelsen ska hanteras. Projektets interna kostnader och tidsåtgång I projektgruppen ingår fem personer som samtliga bidrar med sin tid. Projektledaren kommer att lägga cirka 30 % av en heltidstjänst i projektet. Övriga projektmedlemmars tid ingår i de upphandlade insatserna från Medioteket. (Se bilaga 3) 11 av 17

12 Projektorganisation Roller Nedan beskrivs organisation och roller. Projekt består av följande roller. Beställare Styrgruppens ordförande Styrgruppsmedlemmar Projektledare kommunansvarig för PIM i grundskolan Projektmedlemmar PIM-samordnare på Medioteket Referensgruppsmedlemmar PIM-examinatorer Organisation Styrgrupp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att de medel som projektet tilldelas används på det mest effektiva sättet. Projektledaren ingår som föredragande i styrgruppen. Styrgruppsordföranden ansvarar för att kalla till styrgruppsmöten och fastställa dagordning inför styrgruppsmötet. Projektgrupp Projektgruppen består av projektledaren och projektmedlemmarna. Projektgruppen utför det operativa arbetet i projektet. Projektmedlemmen ansvarar för att genomföra sitt åtagande. Kommunansvarig för PIM i grundskolan för Stockholms stad är projektledaren. PIM-samordnare på Medioteket Samordnarna organiserar och stöttar PIM-examinatorerna samt examinerar skolledare. Medioteket arbetar på uppdrag av och rapporterar till grundskoleavdelningen. Se arbetsbeskrivning s PIM-examinator på varje grundskoleenhet Utses av skolenhetens rektor - stödjer och examinerar lärare i deras PIM-arbete, uppdaterar deltagarlistor och utgör Mediotekets kontaktperson. I ett första skede utbildas cirka 40 PIM-examinatorer (utbildning sker av Skolverket). Se arbetsbeskrivning s av 17

13 Organisationsschema Referensgrupp och styrgrupp utses av grundskoleavdelningen. Innan skolorna startar sitt PIM-arbete överlämnar projektledaren projektplanen till Skolverket. Skolorna skriver en handlingsplan med måldokument. Handlingsplanen innehåller målsättning, förutsättningar och tidsplan. (Se bilaga 4.) ARBETSBESKRIVNINGAR 1. PIM-examinatorn PIM-examinatorn arbetar med deltagarna på den egna skolan. PIM-examinatorns uppgift är att inspirera, handleda, organisera och examinera deltagarna. PIM-examinatorn arbetar med att examinera deltagare enligt anvisningar från Skolverket. Innehåll: Registrerar deltagarna på skolorna i examinationsmiljön och underhåller deltagarlistorna. Administrerar examinationsmiljön i PIM för sin skolenhet. Examinerar och ger respons på deltagarnas inlämningsuppgifter. Gör kontinuerlig uppföljning och återkopplar till skolledning och samordnare på Medioteket. Planerar och genomför diplomseminarium för de deltagare som har uppnått nivå tre. Medverkar i PIM-möten som anordnas av Mediotekets samordnare och Skolverket. Organiserar och leder handledningsträffar på skolan. 13 av 17

14 Förkunskaper: Vara väl förtrogen med datorn som pedagogiskt verktyg i skolan. Ha förmåga att inspirera och entusiasmera. Ha egen praktisk erfarenhet av att arbeta med IT i undervisningen. God pedagogisk kompetens för att möta, stödja och uppmuntra deltagarna i deras arbetsprocess med PIM. Kan förklara och tydliggöra hur PIM:s webbplatser ska användas. Vara godkänd av Skolverket på PIM-nivå tre. Sker i samband med utbildning till examinator. 2. Styrgrupp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att de medel som projektet tilldelats används på det mest effektiva sättet. Styrgruppens ordförande ansvarar för att kalla till styrgruppsmöten och fastställa dagordning inför styrgruppsmötet. 3. Projektledare Projektledaren ansvarar för att driva projektet mot angivet mål och rapporterar till beställaren/styrgruppen. Projektledaren leder projektgruppen som består av projektledaren och projektmedlemmarna. Projektledaren ansvarar för att: ta fram en projektplan som beskriver hur projektet ska nå sina mål löpande följa upp projektets framåtskridande i enlighet med planen styra, leda och kontrollera projektarbetet regelbundet rapportera till styrgruppen vid behov vidta korrigerande åtgärder skapa förståelse och acceptans för projektet internt och externt projektmålen nås i tid och till fastställd budget 4. Projektgrupp Projektgruppen består av projektledaren och projektmedlemmarna, det vill säga samordnarna på Medioteket. Projektgruppen utför det operativa arbetet i projektet. Varje projektmedlem ansvarar för att genomföra sitt åtagande. 5. Medioteket Samordnarna för PIM på Medioteket arbetar med att organisera, administrera och följa upp arbetet med PIM i Stockholms grundskolor. Samordnarna rapporterar enligt bestämda tidpunkter till projektledaren. Innehåll: Samordnar och är en sammanhållande länk mellan grundskoleavdelningen, de fyra skolområdena och deras biträdande grundskolechefer, skolledare och PIMexaminatorer på de lokala skolorna. Arbetar med nätverkande och uppföljning av PIM. Återkopplar status till grundskoleavdelningen, referensgruppen och PIM-examinatorerna. Håller tillsammans med projektledaren kontakt med Skolverket. Startar upp PIM på grundskolan tillsammans med PIM-examinatorerna om sådant önskemål finns. Ger PIM-examinatorerna viss kompetensutveckling. 14 av 17

15 Examinerar Skolledarna i PIM. Genomför diplomseminarium för skolledarna. Organiserar och genomför möten med PIM-examinatorer. Svarar på supportfrågor från examinatorerna. Tillhandahåller och förvaltar verktyg för uppföljning, utvärdering och statistik via enkäter och intervjuer i rapportform, i samarbete med examinatorerna. o Websurvey o Excel o PIM-ometern Beskriver Stockholms PIM-satsning och utvecklingen via Stockholms pedagogiska webbplats Anordnar Grundkurs i datoranvändning för de deltagare som behöver en grundläggande start innan de startar med PIM. Varje skola har möjlighet att skicka max fem personer. Examinerar examinatorerna och anordnar kommunal PIM-gala för nivå fyra och fem, i förekommande fall. (Se bilaga 3) 6. Skolverket Ger kommunen tillgång till och administrerar kommunens examinationsmiljö i PIM Examinerar ca 120 examinatorer, 40 per år (för kvalitetssäkring) Genomför examinationsseminarier för examinatorerna Har kontakt med projektledaren Har kontakt med Mediotekets samordnare Bemanning Följande personer kommer att bemanna rollerna i projektorganisationen. Roll Namn Förvaltning/Avdelning Beställare Håkan Edman Grundskoleavdelningen Styrgruppens ordförande Håkan Edman Grundskoleavdelningen Styrgruppsmedlemmar Charlotte Dingertz Mats Östling Agnetha Styrwoldt- Alfheim Grundskoleavdelningen Kvalitets- och ekonomiavdelningen Administrativa avdelningen Projektledare Charlotte Dingertz Grundskolavdelningen Projektmedlemmar Carola Rehn Lindberg Mikael Fallmo Jonny Gullstrand Stefan Didon Uppdragsavdelningen Uppdragsavdelningen Uppdragsavdelningen Uppdragsavdelningen 15 av 17

16 Referensgruppsmedlemmar Anita Ulrich (1) Mattias Boström (2) Fredrik Boström (3) Kristina Billing (4) Magnus Nykäsenoja, ITenheten Ändringar Avvikelser och beslut om förändringar inom projektets ramar tas upp i minnesanteckningar vid projektgruppsmöten och i styrgruppsprotokoll vid styrgruppsmöten. Om ändringarna inverkar på projektets budget, tidplan, resursåtgång eller omfattningen av resultatet så ska projektledaren i lägesrapporten bilägga en ändringsbegäran som ska godkännas av styrgruppen innan projektet får fortsätta. Kvalitetssäkring För att säkerställa att projektet uppfyller projektmålen är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring sker i detta projekt genom att: riskanalys genomförs varje månad och åtgärder vidtas för att minska sannolikheten eller reducera konsekvensen av risken. vissa dokument som tas fram i projektet granskas av referensgrupper det finns en referensgrupp som godkänner samtliga leveranser i projektet Uppföljning av PIM-arbetet sker via den så kallade PIMometern en gång per månad. Där visas aktuell status för vilken nivå pedagogerna har uppnått på respektive skola. PIMometern kommer att finnas tillgänglig på Intranätet. Uppföljning kommer också att ske i kvalitetsredovisningen och i de pedagogiska revisionerna. Risker och beroenden De risker som bedömts som allvarligast och förslag till åtgärder beskrivs i nedanstående tabell. Risker Många pedagoger i projektet riskerar att fastna i andra uppgifter. Examinatorn riskerar att fastna i andra uppgifter. Åtgärder Rektor gör en överenskommelse/handlingsplan innan projektstart där förutsättningarna för pedagogerna beskrivs Rektor gör en överenskommelse/handlingsplan innan projektstart där förutsättningarna för examinatorn beskrivs 16 av 17

17 Nyckelpersoner försvinner Examinatorn uppfyller inte förväntningarna Personer ersätts i största möjligaste mån Projektgruppen kontaktar skolledningen Löpande uppföljning, styrning och planering Möten och rapportering Möten och dokument Frekvens När Ansvar Projektgruppsmöten 2 ggr/månad Projektledare Styrgruppsmöten Vid beslutspunkterna och vid behov Ordförande och projektledare Statusrapport till projektledare 1 ggr/vecka Projektmedlemmar Lägesrapport till styrgrupp 4 ggr/år Projektledare Uppdatering av aktivitetsplan 1 gång/månad Projektledare Ändringsbegäran Vid behov Projektledare Projektadministration DOKUMENTHANTERING För projektet har den gemensamma mappen Praktisk IT- och mediekompetens. Här ska alla dokument i projektet sparas. I dokumentnamnet ska version anges. Följande undermappar finns upplagda: Projektstyrningsdokument Möten Status- och lägesrapporter Utbildningsmaterial Övrigt DIARIEFÖRING Projektplan och projektdirektiv kommer att diariföras. Övriga dokument som skapas i projektet överförs till arkivet när projektet är avslutat och formellt stängt. Bilagor Bilaga 1 Tidsplan Bilaga 2 Aktivitetsplan Bilaga 3 Avtal/överenskommelse Medioteket Bilaga 4 Skolans handlingsplan 17 av 17