Innehåll. Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Nyckeltal...

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 Innehåll POLITISK KOMMENTAR... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...4 Inledning...4 Omvärldsanalys...5 Demokrati och medborgarinflytande...7 Måluppfyllelse...8 Finansiell analys...9 Personalredovisning Investeringsredovisning Driftredovisning Djurparken Verksamhetsredovisning Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Pedagogisk verksamhet Affärsverksamhet Kultur och fritid Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Bedömning av utveckling och tillstånd FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper DJUPARE FINASIELL ANALYS Nyckeltal VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOLAGEN Lycksele Bostäder AB AB Lycksele Industrihus Stiftelsen Lycksele Allmänna Näringslivsfond Lycksele Medborgarhusförening ORD OCH UTTRYCK Layout och tryck: Nya Tryckeriet, Lycksele 2006

3 SAMVERKAN, AKT 2, TAGNING! 2004 var ett bra år för Lycksele, 2005 var ännu bättre. Handeln ökade, näringslivet blomstrade, verksamheter utvecklades och den kommunala ekonomin var god. Allt kan tyvärr inte blomstra, det finns ett minus i protokollet - befolkningssiffrorna. För att få en tidsenlig organisation har år 2005 till stor del präglats av en omorganisation. Vi ville få en ny effektiv organisation anpassad till det som efterfrågas i dag och framför allt i morgon. Nyckelordet inför 2005 var gemensamt, ett ord som åsyftar att vi behöver samverkan mellan kommuner, näringsliv, föreningsliv, fackliga organisationer och förtroendevalda för att få en bra fungerande kommun att leva i. Att summera 2005 är därför glädjande. Politiker och tjänstemän har tillsammans arbetat för att förbättra näringslivet i Lycksele. Under 2006 ska vi fortsätta den inslagna vägen och utveckla arbetet med samverkan som en av huvudingredienserna. Tigerkommun Vi har för andra året i rad utnämnts till Tigerkommun av Handelns Utredningsinstitut. Det är intressant att handeln går bra med tanke på att det är en så stor del av vår historia. Dock kvarstår det praktiska problemet; avsaknaden av lokaler till handels- och tjänstesektorn. Det känns inte bra att vi har nyetableringar på gång men att vi inte kan erbjuda några lokaler eftersom marknaden inte fungerar. Förhoppningsvis får vi rätsida på det inom en snar framtid. Att handelns utveckling är viktig för Lycksele, det är vi alla överens om. God service Vi har fått mycket beröm för den service som Lycksele kommun tillhandahåller, främst inom omsorg och skola. Även våra grönområden uppmärksammas av många både sommar och vinter. Vi får ofta höra att vi tillhandahåller snabb snöröjning av hög kvalité. Däremot är frågan om gatubelysningen något som tagit mycket tid och väckt många känslor under Vi måste tillsammans verka för att vi får en trygg och säker kommun där gatubelysningen är en viktig del. Framtiden Inför framtiden är nyckelorden fortsatt samverkan och befolkningsutveckling. Den 31 december 2004 var antalet invånare i Lycksele , den 31 december 2005 var samma siffra Sedan 2000 har folkmängden minskat med 352 peroner. För Lycksele är det a och o att fler människor flyttar hit. Detta ska vi jobba för samtidigt som vi ska behålla personer som redan bor här och utveckla samhället och servicen för dem. Det är en stor utmaning inför framtiden! Lilly Bäcklund Kommunstyrelsens ordförande Lycksele kommun årsredovisning

4 INLEDNING Lycksele kommuns årsredovisning omfattar kommunen och dess nämnder. Även de bolag och organisationer där kommunen har ett betydande inflytande redovisas. Årsredovisningen görs utifrån ett övergripande kommunalt perspektiv. Vi hänvisar till respektive nämnds, styrelse eller bolags verksamhetsberättelse för mer detaljerad information. ORGANISATION Nämndsorganisation Förvaltningsorganisation MANDATFÖRDELNING Fullmäktigesammanträde på Medborgarhuset. 4 Lycksele kommun årsredovisning 2005

5 OMVÄRLDSANALYS I dag finns en mycket stark utveckling och framtidstro i Lycksele. Under 2005 har det skett en intressant utveckling inom bland annat handeln, gruvnäringen och bioenergiområdet. Inom dessa områden är Lycksele verkligen på gång. Kommunens ekonomi är stark. Det är en utveckling som vi delar med många andra kommuner i landet. I november 2005 siade Sveriges kommuner och Landsting (SKL) att det ekonomiska läget i kommunerna och landstingen förväntas vara gott under de kommande åren. Då beräknades överskottet för 2005 till totalt sex miljarder kronor för Sveriges kommuner. Överskottet grundas på återhållsamhet gällande kostnadsutvecklingen, högre skatteintäkter och ett starkt resurstillskott från staten. Förutom att vi delar situationen med en positiv ekonomi med andra kommuner delar vi även framtidens krav på vår verksamhet. Krav som kommer att växa framöver i takt med att antalet äldre pensionärer ökar. En mycket viktig fråga för Lycksele kommun i dag är vad den regionförstoring som diskuteras kan komma att medföra. Sammanslagning av våra grannkommuner Åsele, Dorotea och Vilhelmina har diskuterats under hösten. I den utvecklingen är samarbetet och relationerna till våra närliggande kommuner oerhört central. Samarbete finns i dag i ett antal konstellationer; E12- alliansen - samarbete med kommunerna längs E12 LYST samarbete med Storumans kommun 10-kommungruppen samarbete med inlandskommunerna i Västerbotten Akademi Norr samarbete kring utbildningsfrågor med 14 andra kommuner VIEF samarbete med kommunerna längs Vindelälven Under 2005 har samarbetet nått en funktionell nivå som bland annat innebär att Lycksele och Storuman tillsammans ser över möjligheterna att samarbeta när det gäller telefonväxel och IT-frågor. Möjligheten, viljan och kompetensen att samverka även med andra aktörer har i dag stor betydelse och kommer i framtiden att ha ännu större betydelse. Tillsammans med landstinget pågår arbete med en gemensam måltidsorganisation, stiftelsen Skogsmuséet har under året ombildats till ett gemensamt ägt bolag tillsammans med Landstinget, gemensamma familjecentraler har startats och så vidare. Samordningsförbundet Lycksele, en finansiell samverkan mellan Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Lycksele kommun har under 2005 bildats och under första delen av 2006 kommer det praktiska arbetet att vara igång. Syftet med förbundet är att stötta de individer i vår kommun som behöver stöd och hjälp från flera olika aktörer och målet är att hjälpa individen tillbaka till arbetsmarknaden och en egen försörjning. Lycksele kommun årsredovisning 2005 NÄRINGSLIV Kommunens arbete präglas av samarbete mellan samhälle, näringsliv och akademi utsågs Lycksele till Tigerkommun av Handelns utredningsinstitut. Kommunen kunde då visa upp en jämn och stadig ökning av sällanköpsvaruhandeln, under 2003 ökade omsättningen av sällanköp med fem procent - att jämföras med bara en procent i Umeå och Skellefteå. Under 2005 har Lycksele fortsatt att stärka sin position som handelscentrum, då siffror från Svensk Handel visade att Lycksele är bäst på handel i Norrland. Undersökningen jämförde inbetald moms med befolkningsmängden och Lycksele klättrade bland alla norrlandskommunerna från en andra plats 2004 till första plats Orsakerna finns bland annat i etableringar inom handeln samt att Lycksele fortsätter att ha en mycket stark ställning som turist-, konferens-, och arrangemangsstad. Undersökningen visade att turister omsätter 58 miljoner kronor på shopping i Lycksele, vilket är en ökning med 67 procent sedan Handelsutvecklingen mattades dock något i slutet av året. Enligt undersökningar är tillväxten i Västerbotten och Norrbotten starkare än i övriga Sverige, mycket på grund av den utvecklingen som sker inom gruvnäringen. Detta gynnar Lycksele i positiv bemärkelse. Priserna på skogsfastigheter har på senare tid också stigit, framförallt i inlandet. I Lycksele råder i dag en liten tendens till brist i bostadssituationen. I det kommunala bostadsbolaget motsvarar antalet lediga lägenheter ungefär vad som behövs för normal omflyttning och privata fastighetsmäklare vittnar om att efterfrågan på hus finns, men det är inte fråga om någon stor förändring sedan tidigare år. I mars 2005 bröts den första guldtackan i Svartlidengruvan av företaget Dragon-Mining. Svartlidengruvan är belägen precis på gränsen mellan Lycksele och Gruvan i Svartliden. Här gjuts en guldtacka med 75 % guld och 25 % silver. 5

6 Storumans kommuner. I Fäboliden, en annan av fyndigheterna längs den så kallade Guldlinjen, som går genom vår kommun, pågår nu mer omfattande anrikningsförsök. Fyndigheten i Fäboliden ägs av företaget Lappland Goldminers. I anslutning till Fäbolidens dagbrottsgruva är planerna att anrikningsverk, industrianläggningar, kontor med mera ska förläggas. Lycksele är en av fem kommuner där utredning pågår kring lokalisering av en etanolfabrik. Storuman, Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik är de övriga intressenterna, men planerna i dagsläget är att bygga totalt tre anläggningar. En anläggning skulle innebära cirka 80 permanenta arbetstillfällen efter byggnationen och långt många fler sysselsatta i skogen för att producera råvara till fabriken. Till detta kommer också möjligheten av kringeffekter för företagen i Lycksele. Järnvägen används flitigt av den råvaruindustri som fortsätter att utvecklas. Järnvägens existens är en viktig del av vår infrastruktur och framtid. BEFOLKNING Lycksele kommuns befolkning uppgick den 31 december till personer. Befolkningen minskade därmed med 84 personer, vilket är fler än 2004 då motsvarande siffra var 35 personer. Folkmängden den första november var , vilket ligger till grund för kommunens skatteintäkter under Detta innebär att kommunens intäkter kommer att baseras på 81 personer färre än under Antal Befolkningförändring Jämfört med åren har takten i befolkningsminskningen tydligt bromsats sedan år Mellan innebar varje år en minskning med mer än 150 personer. I kommunen föddes 118 barn under året, vilket är 14 fler än förra året. 146 avlidna är också en minskning jämfört med föregående år då 150 personer avled. Födelseunderskottet (antalet födda minus antalet avlidna) fortsätter att minska och uppgår för 2005 till 28. Motsvarande siffra för 2004 var -46. Under 2004 kunde kommunen redovisa ett positivt flyttningsnetto, det vill säga fler personer flyttade till än från kommunen. Tyvärr har den trenden inte hållit i sig och flyttningsnettot för 2005 är personer flyttade till kommunen och 525 personer lämnade densamma. År Antal Invandringen minskade från att tidigare legat runt hundra personer per år till blygsamma 33 personer. Detta är effekter av att kommunen inte längre än mottagningsort för flyktingar. Medelåldern i kommunen har de senaste fem åren ökat mer än i länet och riket, vilket för en kommun med redan hög medelålder inte är positivt. Medelålder i: Lycksele kommun 42,9 41,9 39,9 39,4 Länet 40,7 39,9 38,7 38,6 Riket 40,9 40,3 39,5 39,5 ARBETSMARKNAD Antalet förvärvsarbetande i Lycksele kommun minskar något för varje år, vilket givetvis beror på att befolkningen minskar. Däremot ökar andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen Antalet arbetslösa personer i vår kommun har minskat från totalt 589 personer 2004 (arbetslösa + personer som deltar i någon typ av program) till 541 personer i år. En minskning med 48 personer. Antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen uppgick vid årsskiftet till personer. I siffran ingår även deltidsarbetslösa. Antalet inskrivna vid samma tidpunkt år 2004 var personer, vilket innebär att antalet deltidsarbetslösa har ökat under året. Ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög i Lycksele, men den har minskat under året. I december 2004 var andelen arbetslösa 17,4 procent för ungdomar i åldern år. I dagsläget ligger siffran på 15,4 procent. Diagrammet nedan visar att antalet arbetslösa minskar totalt, även om de öppet arbetslösa ökar något. Andelen ungdomar i åtgärder har minskat från 81 till 68 personer Invandring År Ungdomsarbetslöshet I åtgärder Öppet arbetslösa Totalt Att hantera ungdomsarbetslösheten är en strategisk framtidsfråga för kommunen, om inte annat för att minska utflyttningen. Trots tillväxt i ekonomin märks en fortsatt stor försiktighet hos arbetsgivarna att rekrytera ny personal, vilket begränsar bland annat ungdomarnas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. 6 Lycksele kommun årsredovisning 2005

7 DEMOKRATI OCH MEDBORGARINFLYTANDE DEMOKRATIGRUPPEN Efter en motion i kommunfullmäktige 2003 bildades en arbetsgrupp med representanter från alla partier. Syftet med gruppen var att öka den kommunala demokratin. Under 2005 har demokratigruppen bland annat arbetat med att följa upp de insatser som gjordes under 2004 att öka informationen till medborgarna via massmedia och utveckla kommunens hemsida. Demokratigruppen har också deltagit i arbetet med att revidera kommunfullmäktiges arbetsordning. Reglerna för inlämnande av så kallade medborgarförslag har omarbetats och reglerna för allmänhetens frågestund innebär numera att frågestund ska hållas vid varje sammanträde. Under 2005 har åtta medborgarförslag inlämnats. Förslagen har bland annat handlat om lokaler, kvinnojouren, parklek och barnomsorg. I arbetsordningen anges också att demokratigruppen ansvarar för att medborgarträffar genomförs. Syftet med den nya arbetsordningen är att ytterligare öka möjligheterna för kommuninvånarna att ta initiativ i sakfrågor, men också att skapa nya mötesplatser för dialog mellan politiker och medborgare. Av det skälet kommer demokratigruppens arbete under år 2006 bland annat att inriktas på att genomföra ett antal medborgarträffar. DEMOKRATIREDOVISNINGAR Demokrati- och självstyrelseenheten på Sveriges kommuner och Landsting driver ett projekt om demokratiredovisning. Projektet sträcker sig över mandatperioden Syftet är att få en bild av hur demokratin fungerar i praktiken och att få ett underlag för diskussioner om hur demokratin kan utvecklas. Lycksele kommun deltog under 2004 i delprojektet Medborgarnas inflytande som granskade medborgarnas upplevelse av inflytande mellan valen. Resultatet av granskningen tyder på att det finns ett stort intresse bland kommuninvånarna för att påverka politiken och samhället i stort. Trots det finns ett stort politikerförakt, inte bara i Lycksele, utan också i övriga delar av Sverige. Under 2005 har Lycksele kommun även deltagit i nästa delprojekt Förtroendevaldas inflytande. Syftet är att undersöka hur man som förtroendevald upplever möjligheterna till påverkan och inflytande. Undersökningen visar att förtroendevalda anser att medborgare, kommunfullmäktige, nämnder och de lokala partierna bör ha mer inflytande, medan tjänstemän, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens ordförande bör ha mindre inflytande. De förtroendevalda anser också att kommunfullmäktige kan bli bättre på att hitta arbetsformer för ökad delaktighet inför beslut, att rollfördel- Lycksele kommun årsredovisning 2005 ningen mellan politiker tjänstemän måste bli tydligare och att det bör finnas fler beslutsförslag och en tydlig beskrivning av beslutens konsekvenser. De förtroendevalda i Lycksele anser att den bästa metoden för att få reda på medborgarnas åsikter är genom personliga möten. Under 2006 kommer Lycksele kommun även att delta i det sista delprojektet Det offentliga rummet som undersöker medias och informationens betydelse. INFORMATION Kommunens information ska skapa öppenhet och tillgänglighet i kommunens arbete. Ett viktigt mål är att väcka intresse för att öka kunskapen om kommunen. Information är ett viktigt hjälpmedel för att medborgarna ska känna sig delaktiga och engagerade. Informationen ska också bidra till att omvärlden och anställda uppfattar kommunen som en helhet när det gäller service, kvalitet och effektivitet. Det finns många sätt att söka och få information om Lycksele kommun. På finns information samlad om kommunen. Där publiceras också aktuella händelser i form av nyhetstext. Fullmäktigeledamöterna och ersättarna presenteras på hemsidan med en personlig intervju. Därutöver har det informerats via Metropolen, Annonsbladet och brevledes. Informationsutbudet från kommunen ska vara stort och det är vår ambition att det ska vara tillgängligt för alla, något vi arbetat med under Möjligheten att förmedla en rättvisande bild av organisationen ökar med effektiv intern kommunikation, långsiktiga medierelationer, tydliga budskap och välriktade informationskampanjer. Därför kommer informationsarbetet fortsatt att vara en mycket viktig del i den kommunala verksamheten. På kommunens hemsida hittar Du alltid aktuell information. 7

8 MÅLUPPFYLLELSE De kommunövergripande målen är: 1. Ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. 2. Engagerade och delaktiga kommuninvånare 3. Tillväxtskapade utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur 4. Attraktiv arbetsmarknad med full sysselsättning och lockande fritids- och kulturaktiviteter. Organisationsförändring 2005 har inneburit en rad förändringar både inom nämnds- och förvaltningsorganisationen. Organisationens anpassning till omvärldens förutsättningar har haft svagheter, vilket lett till brister i samordning och helhetssyn. Det övergripande målet har varit att effektivisera det kommunala arbetet för att bättre svara mot demografiska och medborgerliga krav. Arbetet har inneburit att antalet nämnder och förvaltningar minskat och att ett antal verksamheter slagits samman. Nästan alla delar av den kommunala verksamheten har berörts i större och mindre omfattning. Processen pågår till vissa delar fortfarande och de första indikationerna på resultat bör kunna följas upp under Programmet för utveckling och tillväxt i Lycksele I juni 2004 tog fullmäktige ett initiativ som innebar en omarbetning av tidigare utvecklingsprogram. Beslut om handlingsplan togs av kommunstyrelsen i december Under 2005 har programmet successivt satts i funktion och den första återkopplingen till fullmäktige gjordes i december För att uppnå synergier och för att nyttja befintliga resurser och strategiska kompetenser krävs en samordning av allt utvecklingsarbete inom kommunens verksamheter (inkluderande förvaltningar, bolag, stiftelser och övriga). Den nya organisationen har i viss mån fördröjt implementeringen av programmet. Programmet innefattar en handlingsplan som ska fånga upp det kommunala engagemanget och utvecklingsinsatserna för tillväxt, skapa överblick och framförhållning, möjliggöra nödvändiga prioriteringar samt kunna matcha externa resurser i regionala, nationella och EUprogram för utveckling och tillväxt. Kommunens utvecklingsinsatser följs upp på två sätt. Dels följs åtgärderna i handlingsplanen upp för att successivt ersättas med nya konkreta åtgärder. Sedan följs programmet upp genom en kontinuerlig mätning via indikatorer. Redan nu kan vi se tendenser som att beredningsrutinen, som tillkommit för att för att styra upp kommunal medfinansiering av utvecklingsinsatser, kommer att få en central roll i den framtida uppföljningen av utvecklingsprogrammet. Utveckling av uppföljnings- och utvärderingsmetoderna Erfarenheterna från organisationsförändringarna samt implementeringen av Programmet för utveckling och tillväxt pekar på att vi måste få fram bättre metoder för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen på fastställda mål. Eftersom mål kan vara av vitt skilda slag, till exempel normativa, kvalitativa eller kvantitativa krävs skilda metoder för att kunna mäta måluppfyllelsen med kvalitet, det vill säga på ett sådant enhetligt sätt som gör att man kan jämföra och följa en förändringsprocess över tid. I dag tvingas vi erkänna att enhetligheten i uppföljningen har sina brister. Vi tvingas även konstatera att utvärderingar i någon kvalificerad mening sker alltför sällan. En aspekt av detta gäller även målformuleringarna i sig, där det kan finnas skäl att se över både målens detaljeringsgrad och antal. Tidsaspekten är en annan faktor som bör vägas in. Vissa mål är av den karaktären att resultaten först kan utläsas efter ett flertal år medan andra mål bör kunna redovisas uppnådda inom kortare tidsintervaller. Det kan i sammanhanget även finnas skäl att titta närmare på hur man eventuellt kan nyttja ett färre antal specifika indikatorer för att mäta önskad måluppfyllelse. De erfarenheter som finns från olika områden visar att ett klokt urval av några strategiska indikatorer ger både snabba, lättillgängliga och korrekta uppgifter om hur en viss verksamhet utvecklas i förhållande till uppsatta mål. Det har visat sig vara en fördel, inför kommande programperiod , att vi har ett dokument som visar kommunens färdriktning och ambition när det gäller utvecklingsfrågor. 8 Lycksele kommun årsredovisning 2005

9 FINANSIELL ANALYS KOMMUNENS RESULTAT I resultatbudgeten inför 2005 satte kommunfullmäktige upp målet att verksamhetens netttokostnader och finansiella poster högst skulle motsvara 97,7 procent av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag. Detta var en målsättning som innebar en budgeterad vinst på 13,3 mkr. Årets resultat visar att kommunens nettokostnader tillsammans med finansnettot förbrukar just 97,7 procent av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag, men resultatet landar på hela 19,1 mkr. Budgetavvikelse (tkr) Budgeterat resultat 13,300 23,593 Uppnått resultat 19,133 5,050 Budgetavvikelse 5,800-18,543 Budgetavvikelse i nämnderna -8,600-19,560 Avskrivningarna ligger på en mycket jämn nivå, drygt 30 mkr och har förändrats endast marginellt sedan 2004, tkr. Nedskrivningarna av anläggningstillgångarna har ökat från 1,6 mkr 2004 till 3,6 mkr Detta beror på att en fastighet i Knaften bestående av lägenheter har bedömts ha ett värde som inte motsvarar det bokförda värdet. Nedskrivning har därför gjorts med 3,2 mkr. I verksamhetens kostnader ingår kommunens kostnader för förväntade aktieägartillskott till AB Lycksele Industrihus med 1,7 mkr. Under 2005 har 3,9 mkr utbetalats till bolaget vilket avsåg medel som reserverats i 2004 års bokslut. Totalt har kommunen sedan 1999 tillskjutit 14 mkr. I bokslutet 2004 reserverades även 2,5 mkr som inte har utbetalats, vilket innebär att det totalt i kommunen finns reserverat 4,2 mkr för att kunna täcka 2005 års resultat i bolaget samt som beredskap för kommande behov. I verksamhetens kostnader ingår även realisationsförluster i samband med fastighetsförsäljningar, som uppgår till cirka 1,1 mkr. I posten generella statsbidrag och utjämning ingår ett generellt sysselsättningsstöd med cirka 10 mkr. Detta är orsaken till att budgetavvikelsen på den posten är så stor som 11,9 mkr. I samband med att budgeten fastställdes rådde osäkerhet kring dessa medel, det vill säga om de skulle ingå i den totala utjämningen, eller som det nu blev komma som ett särskilt bidrag vid sidan om. Från och med 2006 ingår dessa medel i den totala utjämningen. Finansnettot gav 2005 ett överskott på 5,2 mkr att jämföra med det budgeterade underskottet på 0,5 mkr. Av de finansiella intäkterna härrör 3,1 mkr från utdelningar på de värdepapper som kommunen äger och 2,1 mkr från realisationsvinster i samband med omplaceringar av samma medel. Lycksele kommun årsredovisning 2005 Inför 2005 antog kommunfullmäktige en investeringsbudget uppgående till 26,1 mkr. Av dessa avsåg 5 mkr utbyggnad av bredband i tätorten. En tilläggsbudget antogs senare som summerade till -2 mkr. Detta berodde på att flyget överskridit sin investeringsbudget med stora belopp, eftersom investeringarna genomförts under 2004 för medel som fanns budgeterade först under Den totala investeringsbudgeten för 2005 uppgick alltså till 24,1 mkr. Utfallet av investeringarna 2005 uppgår till 31,6 mkr. Detta beror dels på investeringar i Lycksele Djurpark, uppgående till 2,5 mkr som inte beslutas i den ordinarie investeringsbudgeten, och dels på grund av att flyget återigen överskridit investeringsbudgeten med 4,3 mkr avseende landningsbana och 1,25 mkr avseende garagebyggnad. Soliditeten uppgår till 67,6 procent vilket är en liten förbättring från föregående år med 1,3 procentenheter. Motsvarande siffra 2004 var alltså 66,3 procent. Förklaringen ligger i att kommunens egna kapital ökat med årets resultat 19,1 mkr. Kommunens långfristiga skulder har minskat från 55 mkr till 45 mkr. Under året har alltså lösen gjorts av ett av kommunens långfristiga banklån. Av den totala skulden är 30 mkr vidareutlånat till AB Lycksele Industrihus. Kommunens egen skuld är därmed nere i 15 mkr. Inför 2006 är ännu inte avgjort om kommunen kommer att amortera ytterligare, det avgörs bland annat av det beslut kring investeringsbudget 2007 som kommer att fattas av fullmäktige i april månad och hur detta kommer att påverka likviditeten. Kommunens kassalikviditet har ökat från 130 procent till 140 procent. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms alltså fortsatt vara mycket god. De kortfristiga skulderna som uppgår till 132 mkr består liksom förra året till nästan 30 procent av semesterlöne- och övertidsskuld till de anställda och detta beräknas inte omsättas under det närmaste året. Semesterlöne- och övertidsskulden uppgår till 38,7 mkr. Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 266 mkr. Av dessa avser 191,2 mkr kommunens helägda bostadsföretag Lycksele Bostäder AB och 42,6 mkr avser kommunens helägda industrihusbolag Lycksele Industrihus AB. Risken avseende borgensåtagande till LYBO är mycket liten, eftersom bolaget för närvarande har en mycket stabil finansiell ställning. När det gäller industrihusbolaget är situationen en annan och risken bedöms som stor. Bolaget redovisar för 2005 en förlust på 1,7 mkr och har därmed förlorat nästan 11 mkr de senaste fyra åren. Bolaget saknar alltså i dagsläget egen förmåga att amortera på sina skulder och därmed landar bolagets ekonomiska problem hos kommunen, såväl som fordringsägare som borgensman. Kommunal borgen 9

10 finns även till Lycksele Medborgarhusförening med 32,2 mkr. Eftersom föreningens ekonomi är fortsatt ansträngd, måste bedömningen bli att det även här finns en viss risk. Totalt bedöms alltså cirka 75 mkr av de borgensåtaganden som kommunen har, vara föremål för en inte försumbar risk, som kan innebära att kommunen måste infria sitt åtagande. BALANSKRAV Resultaträkningen för år 2004 visade ett överskott på 5,0 mkr. Efter de justeringar av resultatet som ska göras när det gäller avstämning mot balanskravet slutade resultatet på + 8,2 mkr. Detta innebar att Lycksele kommun uppfyllde kommunallagens krav på ekonomi i balans. Årets resultat uppgår till 19,1 mkr. Detta ska justeras med + 1,1 mkr avseende realisationsförluster vid försäljning av fastigheter. Justering ska också göras med -0,2 mkr avseende realisationsvinster samt + 3,4 mkr avseende nedskrivning av värdet på fastigheter. Det justerade resultatet uppgår därefter till 23,4 mkr. Lycksele kommun uppfyller alltså även i år kommunallagens krav på ekonomi i balans. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING För att kommunen ska sägas ha god ekonomisk hushållning räcker det inte med att uppfylla balanskravet. För detta fordras även att resultatet realt sett konsoliderar ekonomin. Med detta menas att kommunen egna kapital ska öka åtminstone i takt med inflationen. Kommunens egna kapital var vid årets början 423,8 mkr. Inflationen var under 2005, enligt siffror från Konjunkturinstitutet 0,9 procent. För att kommunen ur denna synvinkel ska sägas ha god ekonomisk hushållning krävs därmed att det egna kapitalet ökar med 2,5 mkr. Eftersom resultatet uppgår till 19,1 mkr har kommunen med mycket god marginal uppfyllt även detta krav. FINANSIELLA MÅL I bedömningen om god ekonomisk hushållning ingår även att finansiella mål ska fastställas och därmed styra kommunens ekonomi. Fullmäktige har fastställt ett antal finansiella mål, vilket tar sikte på olika frågeställningar utifrån perspektivet resultat, kapacitet, risk och kontroll. Det viktigaste av dessa finansiella mål är fullmäktiges beslut att år 2007 ska kommunen inte konsumera mer än 97 procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag. Åren fram till 2007 var planen en gradvis förbättring av detta resultat. Budgeten 2005 lades på nivån 97,7 procent vilket också blev utfallet. Detta är en klar förbättring från 2004 då utfallet var 99,2 procent. Kommunen uppnår i detta avseende inte god ekonomisk hushållning, eftersom vi inte kan anses har uppfyllt målet förrän vi når 97 procent. År 2005 är vi dock på god väg. Finansiellt mål Så gick det! Uppfyllt? Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska inte överstiga 97 % Nettokostnadernas andel uppgick till 97,7 % Nej Självfinansieringsgrad av investeringarna ska vara 100 Kassaflödet från drift = + 51 mkr Ja Kassaflödet från investeringar = - 27 mkr Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna Nettoinvesteringarna i förhållande bör vara % till avskrivningarna = 97 % Ja Finansnettot ska vara positivt Finansnettot = + 5,2 mkr Ja Årets resultat ska vara 3 % av skatteintäkter och Årets resultat var 2,8 % av skatteintäkter generellt statsbidrag och generella statsbidrag Nej Soliditeten exkl. och inkl. ansvarsförbindelse ska Soliditet exkl. ansvarsförb. = 67,6 % Nej vara 70 % resp. 25 % Soliditet inkl. ansvarsförb. = 20,4 % Nej Långfristiga skulder ska amorteras ner till noll Långfristiga skulder minskade kronor med 10 mkr under året Inte ännu Tillgångarnas fördelning över tiden Anläggningstillgångar = 71 % Inget anm. Omsättningstillgångar = 29 % värt. Likviditet ska inte understiga 1,0 Kassalikviditet = 1,4 Ja Räntor och valutor Ränte- och valutarisker hanterade enligt finanspolicyn Ja Borgensåtaganden, utlåning och koncernens resultat Analys av borgensåtaganden och utlåning, se ovan. För koncernens resultat, se nedan. - Pensionsskulden För analys av pensionsåtaganden, se avsnittet Fördjupad finansiell analys - Budgetföljsamheten ska vara 100 % Samtliga nämnder/styrelsen utom Socialnämnden har en negativ budgetavvikelse. Miljö- och samhällsnämndens avvikelse uppgår dock endast till -0,1 mkr Nej 10 Lycksele kommun årsredovisning 2005

11 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Här redovisas förutom kommunens egen verksamhet även de verksamheter som bedrivs i bolagsform där kommunen äger minst 20 procent eller har ett betydande ekonomiskt inflytande. Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgår till knappt 22,3 mkr, vilket givetvis till största delen beror på kommunens höga resultat. Men faktum är att alla utom Lycksele Allmänna Näringslivsfond har förbättrat sina resultat från 2004 till Resultatet i Lycksele Bostäder AB blev 2005 något av ett rekord med närmare 5,2 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Bolaget betalar även skatt på sina vinster vilket gör att en kostnad för detta tillkommer med 1,7 mkr. Dessutom gör bolaget årligen avsättning till periodiseringsfond för att skjuta upp beskattningen, och dessa obeskattade reserver uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 6,6 mkr. I den sammanställda redovisningen har de obeskattade reserverna räknats som eget kapital, förutom den andel (28 procent) som är den uppskjutna skatten. AB Lycksele Industrihus redovisar ett underskott på knappt 1,7 mkr, vilket är något bättre än de närmast föregående åren. Bolaget har under året bokfört 1,7 mkr i aktieägartillskott från kommunen, vilket eliminerats i den sammanställda redovisningen. Glädjande är att kostnaderna sjunkit för såväl drift som administration. För båda fastighetsbolagen är en del av förklaringen till det förbättrade resultatet, det gynnsamma ränteläget, vilket till exempel resulterat i att räntekostnaderna minskat med cirka 0,6 mkr för industrihusbolaget, trots obetydlig förändring av skuldens storlek. Att finansnettot i den sammanställda redovisningen trots detta är aningen sämre än föregående år beror på att kommunen inte hade lika höga realiserade intäkter i pensionsmedelsförvaltningen. Årets resultat för bolag i den sammanställda redovisningen före bokslutsdispositioner och skatt: Enhet/resultat (mkr) Lycksele kommun 19,1 5,0 Lycksele Bostäder AB 5,2 3,8 AB Lycksele Industrihus -1,7-3,0 Lycksele Allmänna Näringslivsfond 0,0 0,1 Lycksele Medborgarhusförening 0,0 0,0 Soliditeten i den sammanställda redovisningen har ökat från 47,9 procent till 49,9 procent till följd det positiva resultatet. Likviditeten har de senaste åren varit god och har under 2005 stärkts ytterligare med ett positivt kassaflöde om 14,4 mkr. Totalt sett finns alltså en god förmåga att investera och amortera på skulder. Ett problem är dock att denna förmåga varierar mellan de ingående enheterna och att de inte utan vidare kan dra nytta av varandra. Detta till trots har den långfristiga skulden minskat med 22,7 mkr, vilket måste betecknas som bra. Totalt har lånefinansieringsgraden sjunkit med sex procentenheter de senaste fem åren och uppgick vid årsskiftet till 39,8 procent. Noterbart i övrigt är att nettoinvesteringarna under 2005 återgick till mera normala 40 mkr, jämfört med föregående års 54 mkr. Under 2005 har kommunen tecknat aktier i det nybildade Skogsmuseet i Lycksele AB. Från och med 2006 kommer även detta bolag att ingå i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningen elimineras intäkter, kostnader, fordringar och skulder mellan kommun och bolag för att ge en bild av hur kommunen tillsammans med bolagen, som en enda enhet, förhåller sig till omvärlden. Det som då plockas bort är till exempel under året lämnade och erhållna bidrag, kostnader och intäkter för hyror och liknande. I nedanstående tabell redovisas exempel på sådana koncerninterna poster av väsentlig karaktär som kommunen vid årsskiftet hade gentemot de olika företagen. Belopp i tkr Värde på Bidrag och Övriga Intäkter Finansiella Fordringar Skulder andelen tjänster kostnader poster Lycksele Bostäder AB AB Lycksele Industrihus Lycksele Allmänna Näringslivsfond Lycksele Medborgarhusförening Lycksele kommun årsredovisning

12 PERSONALREDOVISNING Samtliga tabeller på sidorna visar som om omorganisationen var genomförd Detta för att möjliggöra jämförelser mellan åren. Personalkostnad Sammansättningen av kommunens kostnader för personalen under 2005 redovisas i tabellen till höger. Löner och och sociala avgifter har ökat med 3,09 procent vilket kan jämföras med utfallet av årets lönerevison som gav cirka 3,14 procent. (Tkr) Arvoden till förtroendevalda 2,483 2,434 Löner till personal 354, ,601 Kostnadsersättningar o dyl 4,300 4,382 Sociala avgifter (exkl löneskatt på pensioner) 127, ,177 Pensionskostnader (inkl löneskatt) 30,833 33,104 Personalsociala kostnader 5,539 5,317 Totalt 524, ,015 Personalsammansättning Antalet anställda totalt ligger ungefär på samma nivå som Antalet tillsvidareanställda har minskat medan visstidsanställda har ökat i ungefär samma omfattning. En förklaring till att antalet tillsvidareanställda minskat är bland annat fattade beslut om icke tidsbegränsade sjukersättningar samt en del avslutade rehabiliteringsärenden. Antal anställda med månadslön senaste två åren Nämnd/styrelse Tillsvidare Visstid Totalt Tillsvidare Visstid Totalt Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnden Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd Antal årsarbetare med månadslön Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnden Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgradens fördelning ligger på samma nivå jämfört med 2004 för kvinnor medan männen har minskat något från 79 till 78,5 procent heltider. Trots att de som rekryteras får ange önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg, där vi har största delen deltider, har inte sysselsättningsgraderna ökat. Önskemålet att få jobba deltid finns bland de anställda (%) Heltid Deltid Heltid Deltid Kvinnor Män Åldersfördelning månadsavlönade Ålder Kvinnor Män Summa år år år år år och över Totalt Skillnaden mellan antalet anställda med månadslön och åldersfördelning månadsavlönade beror på att en person kan ha mer än en anställning med månadslön. 12 Lycksele kommun årsredovisning 2005

13 Personalens fördelning på arbetsområden i procent Äldre- och handikappomsorg 39 Övrig verksamhet inom soc 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 11 Undervisning 24 Övrig verksamhet inom Kou 5 Skolmåltid 2 Skolbarnomsorg 12 Ks verksamhet ej Tbg Fördelningen av anställda på arbetsområden visar inga stora förändringar jämfört med tidigare år. 75 procent av vår personal arbetar inom äldre- och handikappomsorg, skolbarnomsorg samt utbildning. Det innebär att de verksamheter som kommunen är skyldig att driva också är de som kräver mest personal. Personalförsörjning Åldersfördelningen i kommunen visar att 15 procent av de anställda är yngre än 30 år, 45 procent är mellan 30 och 49 år medan 40 procent är 50 år och äldre. Av de 66 pensionsavgångar, som sker under de kommande sex åren inom Socialnämnden återfinns 59 stycken inom vård- och omsorg. Det innebär att behovet av nyrekrytering är relativt stort inom dessa områden de närmaste åren. Rekryteringsläget inom vård och omsorg har dock lättat, vilket innebär att många av de som söker tjänsterna har adekvat utbildning. Inom kultur- och utbildning står lärarna för hälften av pensionsavgångarna. Med minskat antal barn i skolan kan behovet av färre lärare pareras med pensionsavgångar. Pensionsavgångar Nämnd/styrelse Totalt Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd Arbetsmiljö Under verksamhetsåret har följande åtgärder varit aktuella för att förbättra arbetsmiljön; Kvalitetssäkring av arbetsmiljöarbetet har medfört att arbetet med att genomföra rehabiliteringsutredningar har förbättrats markant inkom 44 procent jämfört med 2005 då 84 procent av rehabiliteringsutredningarna genomfördes. Drogpolicyn har reviderats och samtliga chefer och huvudskyddsombud har genomgått utbildning. Cheferna har i sin tur utbildat sina medarbetare i samband med samverkansmöten på arbetsplatserna. Utbildning har genomförts till samtliga anställda i avtal om samverkan. Utbildningen har genomförts partsgemensamt, det vill säga arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har genomfört utbildningen tillsammans. Avtal med Previa gällande företagshälsovård, är tecknat för perioden Uppföljning om hur avtalet nyttjas sker i centrala samverkansgruppen/ skydskommitten fyra gånger/år. Previa har medverkat i projekt inom Socialförvaltningen, arbetsmiljökartläggning för områdeschefer och sjuksköterskor samt inom Kultur- och utbildningsförvaltningen genom intervjuer med långtidssjukskrivna inom förskolan. Arbetsmiljöutbildningar har genomförts för nyanställda chefer och nyvalda skyddsombud. Viljan att samverka och hitta lösningar på arbetsmiljöfrågorna i kommunen finns, utvecklingen är positiv enligt den redovisade statistiken - vi blir friskare i Lycksele kommun. En ny friskvårdspolicy trädde i kraft januari 2005 och den innebär bland annat möjlighet till friskvård på arbetstid samt bidrag till träningskort. Av de 1596 anställda har 253 personer (16 %) nyttjat bidraget. Lycksele kommun årsredovisning

14 Hälsotal, sjuklön, sjukdagar och sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Utbetald sjuklön (tkr) till Sjukdagar Sjukfrånv. i % anställda exkl PO-pålägg under året av ord. arb.tid Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen ,6 13,2 Kultur- och utbildningbildningsnämnden ,2 10,9 Socialnämnden ,9 13,5 Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd ,2 7,3 Totalt ,2 11,9 Sjuklönekostnad inklusive PO-pålägg (41,76 % x ) kronor Sjukfråvaron har minskat med 1,7 procent mellan 2004 och Om man tittar på övriga kommuner i länet ser vi liknande minskningar i samtliga kommuner förutom två där det är en marginell ökning. Minskningen kan bero på Försäkringskassans striktare tillämpning av sina regler samt ett aktivt arbete med rehabilitering i kommunen. Hälsotal 60 dagar eller mer Nämnd/styrelse Sjuktim under året varav 60 dgr el mer % > 60 dgr 2004 Kommunstyrelsen ,9 81,3 Kultur- och utbildningbildningsnämnden ,0 87,3 Socialnämnden ,4 85,3 Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd ,8 79,1 Totalt ,4 85,3 Långtidssjukskrivningar har minskat med 2,9 procent. Det finns ett antal förklaringar till detta, exempelvis omplacering till annat arbete i kommunen, uppsägningar av personliga skäl, överenskommelser om att anställningen avslutas samt beslut om icke tidsbegränsade sjukersättningar. Hälsotal per kön Nämnd/styrelse Sjuk antal timmar Varav sjukersättning Sjukfrånvaro i % av ordinarie arb.tid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunstyrelsen ,5 2,7 Kultur- och utbildningbildningsnämnden ,3 11,4 Socialnämnden ,0 5,7 Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd ,3 3,7 Totalt ,1 5,7 Sjukfrånvaron bland kvinnorna är mer än dubbelt så hög som männens sjukfrånvaro. Det kan förklaras till en del av att kvinnorna arbetar inom vård- och omsorg som är ett krävande arbete både fysiskt och psykiskt. 14 Lycksele kommun årsredovisning 2005

15 Hälsotal åldersgrupper, sjuktimmar i förhållande till avtalad arbetstid i timmar Nämnd/styrelse 29 år och yngre år > 50 år Sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Kommunstyrelsen 901 2, , ,4 Kultur- och utbildningsnämnden , , ,6 Socialnämnden , , ,2 Servicenämnd/Miljö- och samhällsnämnd 502 1, , ,1 Totalt Den högsta sjukfrånvaron hittar vi inom Socialnämndens områden samt kultur och utbildning i åldersgruppen år. I den åldersgruppen bildar man familj och samtidigt sker etablering på arbetsmarknaden. Det kan vara en anledning till att sjukfrånvaron i denna åldersgrupp är hög uppmärksammades flera chefer för sitt hälsoorienterade arbete. Från vänster: Pernilla Forsberg, Ann-Britt Edin, Marie Forsgren, Christina Fältman, Jonny Fjellner, Kjell Nilsson och John-Gunnar Jönsson. Lycksele kommun årsredovisning

16 INVESTERINGSREDOVISNING Årets bruttoinvesteringar uppgår till 43,4 mkr. Till dessa har investeringsbidrag har erhållits med 11,8 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 31,6 mkr, vilket är något lägre än fjolårets höga summa 45,7 mkr. Av dessa 31,6 mkr avser drygt två mkr tecknandet av aktier i Skogsmuseet i Lycksele AB, vilka är att betrakta som en finansiell anläggningstillgång. Totalt uppgick investeringsbudgeten 2005 till 24,1 mkr vilket innefattade även tilläggs- och ombudgeteringar. I detta ingick dock inte Djurparkens investeringar som hanterats utanför budgeten. Detta förfarande är givetvis inte helt tillfredsställande och kommer att ses över inför arbetet med kommande års investeringsbudgetar. Totalt investerade Djurparken 2,5 mkr, vilket bland annat bestod av inköp av karuseller till Lyckoland för 2,2 mkr. I övrigt nettoinvesterades för 27,1 mkr vilket innebär att investeringsbudgeten överskreds med tre mkr. I detta ingår dock ett underskott i den stora investeringen på Lycksele flygplats med cirka 8,3 mkr. Orsaken är att nästan allt arbete utfördes under åren , men projektets budget lades ut till och med år Budgetavvikelsen för utbyggnaden av plattan och landningsbanan pekar mot ett underskott om cirka 3,7 mkr. Liknande planering har även funnits för andra mindre investeringsprojekt och det är självklart inte bra. Även detta kommer att ses över inför framtida investeringsbudgetar. I övrigt noteras att fullmäktige under året beviljade tilläggsanslag för om- och tillbyggnad av garage på flygplatsen med 2,4 mkr. Utfallet blev dock en utgift på mer än 3,6 mkr, vilket måste betraktas som en väldigt stor avvikelse. Ombyggnationen av tunneln under järnvägen har fortsatt under Problem har dock uppstått och projektet har fördyrats avsevärt. Det omdiskuterade projektet om utbyggnad av bredband inom tätorten påbörjades under Då arbetet kom igång sent kunde inte hela budgetanslaget på 5 mkr utnyttjas, men projektet fortsätter under En investering som överhuvudtaget inte påbörjades var anläggandet av parkering på kvarteret Köpmannen. En påbörjad investering är dock anläggandet av den nya deponin. Projektet kommer att pågå fram till 2007, då den måste vara klar att tas i bruk under De större investeringar i maskiner som gjorts under 2005 är inköp av en ny räddningsbil för 2 mkr samt en sop- och blåsmaskin till flygplatsen för 2,5 mkr. Årets investeringar har finansierats med internt tillförda medel, det vill säga, ingen nyupplåning har behövts för detta ändamål. Redovisning per verksamhetsblock (tkr) Budget Utfall Avvikelse Infrastruktur, skydd, m.m Djurparken Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Affärsverksamhet Gemensam administration Totalt Redovisning per nämnd (tkr) Budget Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Servicenämnden Djurparken Miljö- och samhällsnämnden Totalt Lycksele kommun årsredovisning 2005

17 Nedan redovisas ett sammandrag av kommunens större investeringsprojekt, uppdelade på pågående och avslutade projekt (tkr). Pågående investeringar Budget 2005 Utfall 2005 Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Servicenämnden Flygplatsen - breddning, förlängning Flygplatsen - ny terminalbyggnad Bredband i tätorten Gångtunnel/ny bro SJ Deponi klass 2 och Kv. Köpmannen parkering Ny gata kv. Bryggan Gång-/cykelväg Hedlunda Tannbergsskolan idrottshall - nytt golv Daghem Villaryd Hyresgästanpassningar Digitalisering av kartarkiv Pelletsanläggning Tannens idrottsplats Djurparken - Vildsvinsanläggning Djurparken - Frysanläggning Djurparken - Julparken Socialnämnden Installation av nyckel- och medicinskåp Så här ska den nya terminalbyggnaden på Lycksele Flygplats se ut. Byggnationen väntas vara klar i februari Lycksele kommun årsredovisning

18 Avslutade investeringar Budget Utfall Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Servicenämnden Flygplatsen - garagebyggnad Flygplatsen - maskiner Bredband på landsbygden (TVÅAN-proj) Sandgräsplan Forsdalaskolan F Norrängsskolan - ny entré Elevhemmet - ny ventilation Upprustning utemiljö på skolor Snörasskydd Ishallen Utsugsanläggning förrådet Skalskydd, larm Räddningsbil Djurparken - Karuseller Kommunstyrelsen Inventarier och IT-utrustning Tannbergsskolan - fordon, maskiner, inv Tannbergsskolan - lokaler Kultur- och utbildningsnämnden Musikskolan Barnomsorgen Grund- och särskolan Kansli/skolmåltider/KLC och övrigt Socialnämnden Inventarier, datorer, fordon Miljö- och samhällsnämnden Datorer och inventarier Under 2005 investerade Lycksele kommun bland annat i en ny räddningsbil. 18 Lycksele kommun årsredovisning 2005

19 DRIFTREDOVISNING Den förändrade nämndsorganisationen medförde att vissa otydligheter uppstod i den ekonomiska uppföljningen för verksamheterna. Eftersom avveckling av gamla och driftsättning av nya nämnder gjordes per den 30 juni, togs beslut i fullmäktige om att till de nya nämnderna överföra återstoden av de gamla nämndernas budgetramar. Principen var att budgetmedel följde med varje verksamhet till dess nya huvudman. Därigenom kom alla eventuella budgetavvikelser att drabba den nya nämndsorganisationen. Tillsammans redovisar nämnderna en negativ budgetavvikelse med knappt 8,5 mkr, vilket naturligtvis inte är bra. Ett av de finansiella målen är att budgetföljsamheten ska vara hundra procent, vilket inte är fallet detta år. Den totala avvikelsen om 1,6 procent kanske inte verkar så hög vid första anblicken, men eftersom nettobudgetramen var 531 mkr blir avvikelsen alltför stor. Variationerna mellan de olika nämnderna är också väldigt stora. Faktum är att standardavvikelsen i variationerna är nästan fem procentenheter och det är alldeles för mycket. För att kommunen med fog ska kunna hävda att ekonomin är under kontroll och att verksamheterna präglas av god ekonomisk hushållning måste följsamheten förbättras. Nedan följer några korta kommentarer kring de olika nämndernas utfall. Analys och beskrivning är inriktad mot de avvikelser som uppstått vilket innebär att de gamla nämnderna inte omnämns, även om det i de flesta fall är klart att problemen funnits redan där. KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lilly Bäcklund Vice ordförande: Rolf Sandström (första halvåret Kent-Roger Hörling) För kommunstyrelsens del varierade budgetavvikelserna ganska kraftigt mellan de olika verksamheterna. Ett stort överskott noteras för Lärcentrum, vilket till största delen beror på att kostnaden för köpta utbildningstjänster blev betydligt lägre än tidigare. Kostnaden för kommunledningen blev högre än budgeterat, mycket till följd av, förhoppningsvis, tillfälliga kostnadsöverföringar i den företagna omorganisationen. Från och med den 1 juli 2005 hör Tannbergsskolan till Kommunstyrelsens ansvarsområde. Det ekonomiska resultatet blev ett förhållandevis stort underskott med 2,6 mkr. Underskottet beror främst av lägre interkommunala ersättningar än beräknat, vilka är väldigt svåra att förutsäga. På kostnadssidan är de två största anledningarna till avvikelserna att behovet av stödundervisning varit stort under året, samt kostnader i samband med uppstarten av frisörutbildningen. KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Bert-Ove Bäckman Vice ordförande: Lena Nygren Kultur- och utbildningsnämnden övertog återstående budget från den gamla Barnomsorgs- och utbildningsnämnden. Till detta kom medel för den övertagna kulturverksamheten och frånräknades gjordes det återstående för Tannbergsskolans verksamheter. Nämndens totala underskott uppgår till drygt 6,0 mkr. Det är något mer än den prognos som presenterades i delårsrapporten, men träffsäkerheten i denna prognos får ändå betecknas som god. Variationen i underskotten bland nämndens verksamheter är relativt låg, vilket pekar på att den tillämpade fördelningsmodellen av budgetramen är rättvis. Orsaken till att underskotten trots allt uppstår måste därmed bero på antingen en totalt sett för låg tilldelad budgetram eller att ekonomistyrningen inte fungerar fullt ut. Det största underskottet hittas av naturliga skäl inom grundskolan med 4,1 mkr, vilket motsvarar 3,7 procent av tilldelad budget. Orsakerna till detta är främst större behov av olika stöd för eleverna i undervisningen, samt att skolverkets inspektion ledde till omedelbara åtgärder med kostnadsdrivande effekt. Förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen har ett lägre underskott, även relativt sett, på 1,3 mkr. Avvikelsen orsakas främst av högre efterfrågan på barnomsorg, både i form av fler barn och längre vistelsetider. Särskolans underskott om cirka 0,5 mkr förklaras av nämnden med att många barn med rätt till särskola har annat modersmål än svenska, vilket innebär mer personalkrävande insatser. Ambitionen är naturligtvis att kostnaderna ska bli lägre och budgeten vara i balans redan under det kommande året. I fråga om kostnader för kommunikationer märks ett underskott i täckningen av Länstrafikens förlust som uppvägs av lägre kostnader för lokaltrafiken. Kommunstyrelsen hade under 2005 medel för oförutsedda behov med 4,5 mkr. Dessa användes i sin helhet under året och bland annat användes dessa till avsättningen för underskottet i industrihusbolaget. Lycksele kommun årsredovisning

20 SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Christer Ekbäck (första halvåret Christina Holmgren) Vice ordförande: Catarina Viktorsson (första halvåret Christer Ekbäck) Socialnämnden redovisar för första gången på ett flertal år ett överskott gentemot budget, vilket givetvis är mycket glädjande. En enskilt stor orsak till detta är att medel som funnits till nämndens och förvaltningsledningens förfogande för omstruktureringsåtgärder, oförutsedda behov, marknadsföring och liknande inte har nyttjats. Överskottet i detta är cirka 4 mkr. Andra positiva avvikelser noteras för såväl äldre- som handikappomsorgen. Även om det finns enskilda orsaker till detta såsom minskade kostnader för bostadsanpassning och tjänster som inte återbesatts är ändå det viktigaste en målinriktad ekonomistyrning. Det stora budgetunderskottet inom nämndens område hittas inom individ- och familjeomsorgen. Där har kostnaderna för både institutions- och öppenvården ökat mer än beräknat och det stora problemet finns beträffande försörjningsstödet som under flera år ökat närmast lavinartat. Sedan 2001 har kostnaderna för dessa ökat med 80 procent och har därmed varit nämndens största ekonomiska problem. I skrivande stund kan dock skönjas en utplaning för innevarande år. Det är dock för tidigt att dra några definitiva slutsatser. SERVICENÄMNDEN Ordförande: Eva Moberg Vice ordförande: Lennart Melin Servicenämnden övertog den gamla Tekniska nämndens återstående budget. Till detta kom medel avseende fritidsändamål från den gamla Kultur- och fritidsnämnden. Dessutom övertog man ansvaret för Räddningstjänsten från Kommunstyrelsen. Den sistnämnda verksamheten har under lång rad av år dragits med allt större budgetunderskott. Under 2005 inträffade dock förhoppningsvis ett trendbrott då underskottet minskade med en tredjedel trots oförändrad budget. Då enheten nu kunnat genomföra några kostnadssänkande åtgärder stiger naturligtvis förhoppningarna att budgetunderskottet ska minska ytterligare framöver. Beträffande fritidsverksamheterna förutsades i delårsrapporten ett underskott på cirka 0,3 mkr. Förvarning gjordes dock även om att underskottet skulle kunna bli större och eftersom både nämnden och verksamheten upplevde vissa otydligheter i styrningen under hösten blev det också på det viset med en slutsumma på cirka -1,0 mkr. De stora orsakerna hittas framförallt i driften av anläggningarna och fritidsgårdarna. 0,3 mkr, vilket även motsvarar den kostnadsökning som skett från föregående år. I detta fall är dock problemet med underskottet knappast lika stort som problemet med det som pengarna inte räcker till i fråga om underhåll. Liknande problem finns för inom förvaltningen av fastigheterna, för vilka underhållet släpar efter minst lika mycket. För dessa är även underskottet betydligt högre och detta är en ekvation som inte kommer att gå ihop i framtiden. Inför 2006 finns tankar på att göra fastighetsenheten till en resultatenhet med därtill hörande modell för ledning, styrning och ekonomi. Detta gör naturligtvis inte i sig några underverk med ekonomin, men kan hjälpa till att skapa tydlighet för olika inblandade parter om hur mycket kommunens fastigheter faktiskt kostar. Inom de taxefinansierade verksamheterna noteras lägre överskott mot budget än tidigare år. Det är dock något missvisande eftersom enheterna ålades en snävare budget. Faktum är att överskottet inklusive kapitalkostnader är mer än 2,7 mkr, det vill säga ännu mer än föregående års siffra. Även denna verksamhet kan i framtiden komma att redovisas som en resultatenhet. Nämnden tog under 2005 över ansvaret för driften av den del av bredbandsnätet som ägs av kommunen. Denna verksamhet har under året haft intäkter med drygt 1,0 mkr medan kostnaderna endast är cirka en fjärdedel därav. Eftersom ingen reglerad driftbudget fanns för denna verksamhet har alltså ett stort överskott uppstått gentemot budgetramen i övrigt och kan därmed ge en något skev bild av det totala budgetutfallet för Inför kommande år finns inte heller någon driftbudget och verksamheten skulle eventuellt kunna bli en resultatenhet om nämnden bedömer det som lämpligt. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMNDEN Ordförande: Eivor Husing Vice ordförande: Sven-Ivar Lindholm Den nybildade miljö- och samhällsnämnden övertog den gamla Miljö- och byggnadsnämndens återstående budget vid halvårsskiftet. Det totala underskottet uppgick för året till 69 tkr, vilket även relaterat till budgetramens storlek är den lägsta avvikelsen bland nämnderna. Inför 2005 tilldelades nämnden utökad budgetram med 0,6 mkr. Fördelningen av budgetramen förändrades till detta år på så sätt att personalkostnaderna har fördelats ut på de verksamheter som respektive medarbetare jobbar inom. Det har gjort att jämförelser mot tidigare år är svårare att göra beträffande särskilda inriktningar. Då avvikelsen är så pass låg visar detta dock att ekonomistyrningen fungerat bättre än tidigare år. Bland den före detta Tekniska nämndens verksamheter finns en budgetavvikelse för gator och vägar med drygt 20 Lycksele kommun årsredovisning 2005