Finansiella rapporter Resultaträkning Kassafl ödesanalys Balansräkning Noter... 26

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Kommunens verksamhet i sammandrag Förvaltningsberättelse Organisation... 5 Omvärldsanalys... 6 Demokrati och medborgarinfl ytande... 8 Måluppfyllelse... 9 Finansiell analys Väsentliga personalförhållanden Driftsredovisning/Investeringsredovisning Viktiga förhållanden för bedömning av utveckling och tillstånd Framtidsbedömning Finansiella rapporter Resultaträkning Kassafl ödesanalys Balansräkning Noter Finansiell analys Djupare fi nansiell analys Nyckeltal Verksamhetsredovisning - kommunen Kommunstyrelsen Barnomsorg- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur och Fritidsnämnden Djurparken Miljö- och Byggnadsnämnden Verksamhetsredovisning bolagen i den sammanställda redovisningen Lycksele Bostäder AB Lycksele Industrihus AB Stiftelsen Lycksele Allmänna Näringslivsfond Lycksele Medborgarhusförening Redovisningsprinciper Ord och uttryck... 55

3 Sidan 3 Det går ganska bra! Kommunstyrelsens ordförande Det är glädjande att konstatera att det går bra för Lycksele. Både handeln, näringslivet och den offentliga verksamheten, vår egen kommun, har haft ett bra Under 2004 avgjordes ett par frågor som påverkar Lycksele väldigt mycket beroende på det ställningstagande som gjordes. Glädjande var beskedet från landstinget om att Lycksele lasarett blir kvar med både akutkirurgi och bb samt att utveckling därutöver kommer att startas upp. Glädjande var också beskedet om guldet som börjar brytas i Svartliden. Det betyder oerhört mycket för oss Lyckselebor, såväl utifrån det utökade antalet arbetstillfällen som vad det betyder mentalt då framtidstron återskapas. Folkmängden i Lycksele kommun minskade med 35 personer under 2004, vilket är 45 % färre än vad minskningen var 2003 och även den lägsta nedgången sedan År 2004 hade Lycksele fler inflyttade än utflyttade för första gången sedan 1993 och vi får gå tillbaka ända till 1989 för att hitta ett större inflyttningsöverskott. Orsaken till folkminskningen var att antalet döda var fler än antalet födda. Trots fortsatt låga födelsetal var födelseunderskottet drygt femton procent lägre än föregående år. Det är för tidigt att tala om ett trendbrott, men med viss försiktig optimism kan 2004 års siffror ses som ett steg mot att vända den negativa befolkningsutvecklingen. I resultatbudgeten inför 2004 satte kommunfullmäktige upp målet att verksamhetens nettokostnader och finansiella poster högst skulle motsvara 96 % av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag. Det var en tuff målsättning som innebar en budgeterad vinst om 23,6 miljoner kronor. Nu, när vi vet hur det gick, kan vi konstatera att resultatet blev en vinst med 5 miljoner kronor, vilket betyder att kommunen förbrukade 99,1 % av skatter, utjämning och statsbidrag. Liknande avvikelser har funnits under en lång rad av år och det är en utveckling som måste brytas. Det arbetas dagligen med att påminna om kostnadsutvecklingen och ansvaret att hålla budgeten. Trots den kostnadsutveckling som verksamheterna hade 2004 uppfyllde kommunen balanskravet, vilket trots allt är positivt. Vår gemensamma framtid! Gemensamt, är nyckelordet för den stora utmaning vi står inför. Den politiska majoritet som gemensamt hade ansvaret för 2004, har upphört med sitt samarbete. Oavsett hur den framtida politiska kartan slutligen kommer att se ut, hoppas jag innerligt att de som ansvarar för Lycksele, gör det utifrån Lyckseles bästa och att inte det blir politiska stridigheter som tar över. Vi behöver alla varandra i ett nära samarbete mellan kommun, näringsliv, föreningsliv, medarbetare fackliga organisationer och förtroendevalda. Lycksele har möjligheterna, så låt oss tillsammans ta väl vara på dessa. Lilly Bäcklund Kommunstyrelsens ordförande

4 Sidan 4 Kommunens verksamhet i sammandrag Kommunens verksamhet mkr Verksamhetens kostnader 741, , , , ,585 Verksamhetens intäkter 205, , , , ,660 Skatteintäkter 394, , , , ,463 Generella statsbidrag 170, , , , ,789 Årets resultat 5,050-4,723-4,461 2,427 22,022 Verksamhetens nettokostnad 567, , , , ,569 Finansnetto 8,279 3,116-11,390 2,038 3,339 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 99.1% 100.9% 100.8% 99.5% 95.4% Nettoinvesteringar mkr Tillgångar 639, , , , ,984 Tillgångar i kr per invånare 49,928 49,930 49,135 48,020 50,727 Summa skulder inkl avsättningar 215, , , , ,395 Skulder i kr per invånare 16,812 15,372 14,368 13,234 16,276 Eget kapital 423, , , , ,590 Eget kapital i kr per invånare 33,116 34,559 34,767 34,787 34,451 Likvida medel 41,434 50,286 23,636 7,791 33,347 Långfristiga lån 55,000 60,000 50,000 57,253 85,455 Antal tillsvidareanställda årsarbetare 1,323 1,351 1,345 1, * Kommunal skattesats Antal invånare (1 november) 12,800 12,814 12,873 12,994 13,050 *) Avser antalet tillvidareanställda, uppgift om årsarbetare går inte att ta fram.

5 Sidan 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Inledning Lycksele kommuns årsredovisning omfattar förutom kommunen och dess nämnder även de bolag/ organisationer där kommunen har ett betydande infl ytande. Årsredovisningen görs utifrån ett övergripande kommunalt perspektiv. Vi hänvisar till respektive nämnds verksamhetsberättelse eller bolags årsredovisning för mer detaljerade uppgifter. Organisation Valberedning Fullmäktige Revisorerna Arbetsutskott Kommunstyrelsen Personal och organisationsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Barnomsorg och utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Kultur- och Fritidsnämnd Lycksele Djurpark Miljö- och Byggnadsnämnd Valnämnd Kommunala bolag Lycksele Bostäder AB (LYBO) Lycksele Industrihus AB (Industrihus) Lycksele Allmänna Näringslivsfond (LYAN) Lycksele Medborgarhusförening (MB) Ledamöter och mandatfördelning Socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet och moderaterna beslutade efter senaste valet att ingå koalition och har bildat majoritet i fullmäktige. Moderaterna hoppade i slutet av 2003 av samarbetet och under 2004 har även Centerpartiet gjort detsamma. Mandatfördelningen i fullmäktige Socialdemokraterna 19 Folkpartiet Liberalerna 6 Kristdemokraterna 5 Vänsterpartiet 4 Moderaterna 3 Centerpartiet 3 Miljöpartiet de Gröna 1 Totalt 41

6 Sidan 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Omvärldsanalys Under 2004 togs beslut om att Svenska Kommunförbundet och Svenska Landstingsförbundet går samman i ett nytt förbund som fått namnet Sveriges Kommuner och Landsting. En del av tanken bakom detta är naturligtvis att få en effektivare stödfunktion för alla medlemmar och att samordna kompetenser. Vidare har lagstiftningens krav på kommunernas ekonomi under året gjorts tydligare vad gäller balanskravet, vilket verkligen var på sin plats, och även utförligare anvisningar om vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. För kommunsektorn som helhet ser ekonomin något ljusare ut, i alla fall jämfört med tidigare år. Det samlade resultatet i sektorn pekar mot ett totalt överskott om drygt 2,5 miljarder kr. Staten har beslutat om nya tillskott vilket naturligtvis bättrar på finanserna för de flesta. Den starkast bidragande orsaken till det förbättrade resultatet är dock, enligt förbundets analys, sparpaket och hård budgetprövning. Trots det förbättrade resultatet klarar så många som en tredjedel av kommunerna fortfarande inte att leva upp till kravet på en ekonomi i balans. För att sektorn som helhet ska anses uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning krävs dock betydligt mera. Tider med kommunala sparpaket är knappast över. En mycket viktig fråga för Lycksele, och som kommunen inte råder över själv, är lasarettets vara eller inte vara. Detta ställdes under året på sin spets när hotet om nedläggning av såväl akutkirurgin som förlossningsverksamheten åter kom i fokus. Landstinget är idag kommunens största arbetsgivare och dess betydelse för Lycksele kan knappast överskattas. Därför var det en stor lättnad när beskedet kom under hösten om att nämnda verksamheter blir kvar och även till vissa delar kan komma att utökas. Under året har även brytningen av guld i det nya dagbrottet i Svartliden kommit igång. I skrivande stund har den första guldtackan precis sett dagens ljus och förhoppningen är att detta bara är början på exploateringen av det som av många i gruvbranschen betraktas som Europas intressantaste guldfyndighet. Detta understryks även av att ett antal kända finansiärer satsat dryga 30 mkr för fortsatta undersökningar av området. Gruvnäringen har tidigare haft stor betydelse för utveckling och tillväxt i inlandet och nu finns även förutsättningar för att det kan bli så också i framtiden. Befolkning Lycksele kommuns befolkning uppgick den 31 december 2004 till invånare. Befolkningsminskningen under 2004, -35 personer, är den lägsta sedan Under 2003 var motsvarande förändring -64 personer. Folkmängden den första november var personer, vilket är den siffra som ligger till grund för kommunens skatteintäkter under Befolkningsförändring Födda och döda I Lycksele kommun föddes 104 barn under 2004, vilket är tre färre än under föregående år. 150 avlidna är 12 färre än föregående år. Trots lägre födelsetal har födelseunderskottet (antalet födda minus antalet avlidna) minskat i förhållande till föregående år. Födelsenetto Flyttningar Förändring År Födda Döda Netto Infl. Utfl. Netto Folkm , , , , , , , , , , , , , , , ,785

7 Sidan 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Flyttning Under den senaste femårsperioden har det negativa flyttningsnettot förbättrats successivt och för 2004 redovisas för första gången sedan 1993 ett inflyttningsöverskott. Det man i sammanhanget ska komma ihåg är att en stor del av det positiva flyttningsnettot beror på invandring, och den kan komma att minska i och med att Lycksele inte längre kommer att vara mottagningsort för flyktingar. Under 2004 flyttade 496 personer till kommunen och 484 personer flyttade från kommunen. Det innebär att flyttningsnettot var +12 personer, därav mot egna länet -7, mot övriga Sverige -50 och mot utlandet +69. Medelålder i Lycksele kommun Länet Riket MÄN Lycksele kommun - befolkning efter ålder och kön 100- år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 5-9 år 0-4 år KVINNOR Arbetsmarknad Antalet förvärvsarbetare inom Lycksele Kommun har legat stadigt strax under st under en längre period. De senaste åren har dock en viss nedåtgående trend kunnat skönjas och det är givetvis ett orosmoln. För kommunens del medför en nedgång av dessa en direkt försvagning av ekonomin i fråga om skatteintäkter. Förvisso finns det kommunala inkomstutjämningssystemet, men det ger inte full kompensation när skattekraften minskar. Antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen har under 2004 stigit till I detta ingår även deltidsarbetslösa, vilket gör det till ett rätt så grovt mått, men kan ändå ge en fingervisning om hur arbetsmarknaden mår för tillfället. Ungdomsarbetslösheten är ett problem även för Lycksele kommun. I slutet av 2004 uppgick den till 13,6 % för ungdomar i åldern år. Även det faktiska antalet ökar kraftigt vilket kan avläsas i nedanstående diagram. Det är av avgörande vikt att på något sätt åstadkomma ett trendbrott, om inte annat för att försöka minimera utflyttningen. Kommunens insatser på arbetsmarknaden sker till stor del för denna grupp i form av Kommunal Ungdoms Praktik (KUP) och Utvecklings Garanti (UVG). Medel till detta kommer dock från arbetsförmedlingen och för närvarande har kommunen kontrakt för 45 årsplatser. Totalt har under året ca 70 personer passerad ut genom dessa åtgärder varav drygt hälften har fått ett arbete när perioden avslutats. Andra åtgärder som kommunen delfinansierar och är Offentligt Skyddat Arbete (OSA) samt olika former av lönebidragsanställningar. Överlag vittnar det gångna året återigen om att utsatta grupper får det allt kärvare. Snävare ekonomiska ramar för både arbetsförmedling och länsarbetsnämnd sätter givetvis sina spår. Fortfarande är det också så att arbetsgivarna är tämligen restriktiva med att nyrekrytera även om ekonomin tenderar att förbättras. Detta är dock på intet sätt unikt för Lycksele utan mönstret syns på såväl läns- som riksnivå. År Öppet arbetslösa I åtgärder Totalt inskrivna

8 Sidan 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Demokrati och medborgarinflytande Demokratigruppen Efter en motion i kommunfullmäktige 2003 bildades en arbetsgrupp med representanter från alla partier. Arbetsgruppens syfte är att arbeta för att öka den kommunala demokratin. Under hösten 2004 inbjöd demokratigruppen, tillsammans med Lyckseles förtroendevalda, till en temakväll om demokrati där bland annat resultatet av demokratiundersökningen presenterades. Temakvällen var uppskattad och det framfördes många idéer om hur den lokala demokratin kan bli bättre. De närvarande frågade också efter fler temakvällar. Demokratigruppen har fört kontinuerliga samtal med företrädare för ungdomsrådet Avanti angående demokrati. Demokratigruppens fortsatta arbete kommer att handla om att vårda och följa upp de arbetsinsatser som gjordes under 2004 och att inspirera till nya initiativ. Ökad information till medborgarna genom massmedia och utveckling av kommunens hemsida är viktiga frågor under Framför allt måste nya mötesplatser skapas för dialog mellan politiker och medborgare. Projekt Demokratiredovisningar medborgarnas inflytande Demokrati- och självstyrelseenheten på svenska kommunförbundet och landstingsförbundet har ett pågående projekt om demokratiredovisning som startade hösten Syftet med projektet är få en bild av hur demokratin fungerar i praktiken och att få ett underlag för diskussioner om hur demokratin kan utvecklas. Lycksele kommun deltog under 2004 i delprojektet Medborgarnas inflytande som granskade medborgarnas inflytande mellan valen. Resultatet av granskningen tyder på att det finns ett stort intresse bland kommuninvånarna för att påverka politiken och samhället i stort. Trots det finns ett stort politikerförakt, inte bara i Lycksele, utan också i övriga delar av Sverige. Den framtida utmaningen är att finna former för hur medborgarnas engagemang för samhällsfrågor kan tillvaratas och att hitta nya vägar för att återuppbygga det skadade förtroendet till politiker. Under 2005 kommer Lycksele kommun att fortsätta arbetet genom att delta i delprojektet Förtroendevaldas inflytande. Sedan i mars 2004 har kommuninvånarna i Lycksele möjlighet att lämna in förslag till kommunfullmäktige, så kallade medborgarförslag. Under 2004 har totalt sju medborgarförslag inlämnats och behandlats av kommunfullmäktige. Förslagen har handlat om trafikfrågor, turist- och besöksinformation, tomtförsäljning och arbetsrelaterade frågor. Som ett led i ökad öppenhet kring kommunala beslut har demokratigruppen tagit initiativ till att utforma en ny arbetsordning för kommunfullmäktige. Syftet är att ytterligare öka möjligheterna för kommuninvånarna att ställa frågor och komma med synpunkter direkt i kommunfullmäktige. Arbetsordningen kommer att behandlas av kommunfullmäktige under våren Information Information är ett viktigt hjälpmedel för att medborgarna ska känna sig delaktiga och engagerade. Syftet är att åstadkomma en bra dialog mellan alla berörda parter. Det är särskilt viktigt att informationen är enhetlig och effektiv. Informationen ska bidra till att omvärlden och anställda uppfattar kommunen som en helhet när det gäller service, kvalitet och effektivitet. Internet är en informationskanal som de senaste åren blivit mycket viktig. Under 2004 har kommunens information på Internet förändrats. Ett nytt verktyg för att lägga ut information på Internet köptes in och informationsstrukturen på kommunens webbplats förändrades. Kommunens webbplats har under hösten också använts för demokratiutvecklingsarbete. Bland annat finns information om medborgarförslag, ärendehandläggning, ärendes gång, offentlighetsprincipen, val och röstinformation samt blanketter. Det nya verktyget har gjort det möjligt att hantera informationen längre ut i organisationen vilket också gör att aktuell information når mottagaren snabbare.

9 Sidan 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse I kommunfullmäktige fastställdes Vision 2010 och kommunövergripande mål: Vision 2010 Lycksele, staden i Lappland, ett attraktivt besöks- och turistmål, centrum för utbildning, handel, företagsamhet, hälsa och sjukvård, där både staden och landsbygden utgör en viktig resurs för utveckling och tillväxt. Tillsammans bygger vi för framtiden med hjälp av ny teknik. Att få ännu mer aktiva och delaktiga kommuninvånare bidrar den tidigare nämnda demokratigruppen till. Även den nyinrättade informatörstjänsten innebär en möjlighet att sprida information på ett strukturerat sätt. Ett konkret exempel på samspelet med och engagemanget från kommuninvånare har under året varit de genomförda upprop, och även direkt till fullmäktige framförda synpunkterna, på att ev. försälja kvarteret Tjärhovet. Där visade de förtroendevalda att man faktiskt lyssnar på opinionen och försöker arbeta fram lösningar som tillfredsställer flera olika grupper. Kommunövergripande mål 1. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 2. Aktiva och delaktiga kommuninvånare 3. Tillväxtskapande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur 4. Attraktiv arbetsmarknad och lockande fritidsoch kulturaktiviteter Riktade direktiv till nämnderna och förvaltningarna: 1. Verksamhetsförändringar, samarbete över förvaltningsgränserna, med landstinget och andra kommuner 2. Medinflytandeavtalet ska tillämpas på alla nivåer för att inhämta personalens synpunkter och kompetens för att effektivisera verksamheten 3. Personalstyrkan måste omprövas för att klara budgeten 4. Personalplan ska upprättas innehållande personalbudget, prognos över rekryteringsbehov, sjukfrånvaro och kompetensutvecklingsbehov 5. Nämnderna ska avsätta medel för arbetsmiljöåtgärder i både förebyggande och rehabiliterande syfte. De kommunövergripande målen fastställs av fullmäktige för varje år och kan därmed förtydligas och förändras allt eftersom tiden går. Beträffande hållbar utveckling följs de ekonomiska målen upp i det efterföljande avsnittet om finansiell analys. Socialt och ekologiskt hållbar utveckling innebär att arbete ska inriktas mot goda levnadsvillkor, jämställdhet, mångfald, renare luft, bättre återvinning och även intriktning mot miljövänlig upphandling. Arbete för att uppfylla detta pågår och/eller har startats upp på alla områden men det är ännu för tidigt att dra några växlar på utfallet av dessa. För att exemplifiera kan sägas att miljökriterier ingick i den upphandling av leasingbilar som genomförts men att alltför hårda krav på detta skulle omöjliggöra för många att lämna anbud och även riskera att bli oerhört kostnadsdrivande. Att inriktningen mot detta ska fortsätta är dock självklart. Beträffande klimatet för näringsliv har det genomförts träffar med näringslivet där syftet varit att ta fram saker som kan förbättra nämnda klimat och detta arbete kommer att fortsätta. Infrastrukturen är till många delar bra utvecklad med de pågående satsningarna på flygplatsen som utmärker sig. Under året har bredbandsnätet i flera av kommunens byar tagits i drift och kommunen börjar få intäkter som får ses som avbetalningar på satsade medel. Under kommande år planeras även den stora utbyggnaden av bredbandsnätet i centralorten ta fart. Ett flertal andra kommuner i hela landet har på senare år lånat ut pengar till Vägverket för att få till stånd förbättringar av vägnätet i sina trakter. Lycksele kommun har inte gjort något sådant och det finns inte heller med i planeringen för den närmaste framtiden. Bland de riktade direktiven är den tredje punkten lätttast att följa upp. Där kan konstateras att personalstyrkan har minskat utan att nämnderna eller kommunen som helhet klarar att hålla budget. Personalplaner är till största delen upprättade men här finns ändå en stor potential till förbättringar. Alla nämnder säger sig följa medinflytandeavtalet. Åsikterna går dock isär om detta och det kan lätt konstateras att tolkningarna om hur det ska användas varierar högst betydligt. Avtalet är bl.a. med anledning av detta uppsagt och ett nytt är samverkat mellan parterna. Samarbete över gränser förekommer givetvis i större och mindre omfattning på flera håll i kommunen. Exempel på samarbete har vi sett när barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen under året kom överens med socialförvaltningen om att byta lokaler med varandra. Mot andra kommuner har initiativ tagits till att samverka i någon form om räddningstjänst. Exempel på annan ny samverkan är planerna på ett kommunalförbund i det s.k. FINSAM-projektet där kommunen samverkar med landstinget, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Hur lyckade de olika samarbetsprojekten blir får framtiden utvisa men det viktigaste i dagsläget är att samverkan ska komma att bli ett självklart inslag i planering och problemlösning.

10 Sidan 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Kommunens resultat I resultatbudgeten inför 2004 satte kommunfullmäktige upp målet att verksamhetens nettokostnader och finansiella poster högst skulle motsvara ca 96 % av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag. Det var en tuff målsättning som innebar en budgeterad vinst om 23,6 mkr. Nu när vi vet hur det gick kan vi konstatera att resultatet blev en vinst med 5 mkr vilket betyder att kommunen förbrukade 99,1 % av skatter, utjämning och statsbidrag. Budgetavvikelse (kkr) Budgeterat resultat 23,593 7,104 Uppnått resultat 5,050-4,720 Budgetavvikelse -18,543-11,824 Budgetavvikelse i nämnderna -19,560-29,384 Avskrivningarnas andel är endast marginellt förändrad jämfört med föregående år. Däremot har nedskrivningarna av anläggningstillgångar minskat från 8 mkr 2003 till 1,6 mkr Denna post består till stor del av en bokföringsmässig nedskrivning av en långfristig fordran som kommunen har på Friluftsfrämjandet. Förhoppningen är att nedskrivningsbehovet framöver ska vara lågt. I verksamhetens kostnader ingår kommunens kostnader för beslutade och förväntade aktieägartillskott till AB Lycksele Industrihus med sammanlagt 12,3 mkr. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att av denna summa avser 9,8 mkr täckning av bolagets ackumulerade förluster under åren Utöver dessa 9,8 mkr avsätter kommunen även 2,5 mkr som beredskap för bolagets förväntade behov av aktieägartillskott under i första hand det kommande året. I verksamhetens kostnader ingår även realisationsförluster för hela kvarteret Köpmannen samt fastigheten Bryggan 1 med drygt 3 mkr. I posten skatteintäkter ingår en engångspost om 6,1 mkr. Detta avser upplösning av de sista resterna från den mellankommunala utjämning som gjordes 1996 i samband med Ädel-reformen. Utöver detta har utfallet av de vanliga skatteintäkterna försämrats med 5,3 mkr jämfört med den resultatbudget som antogs i november Finansnettot gav 2004 ett överskott på 8,3 mkr att jämföra med det budgeterade underskottet om 1,2 mkr. Den omflyttning av placeringsmedel som gjordes i början av 2004 resulterade i realiserade vinster om sammanlagt 5,5 mkr. Senare under året tillkom utdelningar från fonderna med knappt 3,3 mkr. Inför 2004 antog kommunfullmäktige en investeringsbudget uppgående till 21,1 mkr. Till detta lades senare en tilläggsbudget om 15,4 mkr från oavslutade investeringsprojekt under Den totala budgeten för investeringar under 2004 uppgick alltså till förhållandevis höga 36,5 mkr. Trots detta har budgeten överskridits med totalt 9,2 mkr. Detta beror till största delen på att investeringarna vid Lycksele flygplats tidigarelagts vilket inneburit ett budgetöverskridande med nästan 15,4 mkr. Även åtgärderna vid Elevhemmet har medfört ett budgetöverdrag med 2,5 mkr. Soliditeten uppgår till 66,3 %, vilket är en liten försämring jämfört med 2003 med 2,9 procentenheter, trots att årets resultat är positivt. Detta förklaras av att kommunen under året gjort en avsättning för de kostnader som förväntas uppkomma vid återställandet av den gamla deponianläggningen. Kommunens långfristiga skulder har minskat från 60 mkr till 55 mkr. Under året gjordes lösen av 10 mkr vilket var den del av låneskulden som i föregående årsredovisning betraktades som kortfristig skuld. Utöver detta har under året gjorts en extra amortering med 5 mkr. Av den totala skulden är 30 mkr vidareutlånat till AB Lycksele Industrihus. Kommunens egen skuld är därmed nere i 25 mkr. Inför år 2005 har ännu inte avgjorts om kommunen kommer att amortera ytterligare på skulden. Kommunens kassalikviditet minskade under året från 132% till 130%. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms dock även fortsatt vara mycket god. De kortfristiga skulderna som uppgår till 126 mkr består till hela 29% eller 37,2 mkr av semesterlöne- och övertidsskuld till de anställda och detta beräknas inte omsättas under det närmaste året. Kommunen totala borgensåtagande uppgår till 282,4 mkr. Av dessa avser 200,5 mkr kommunens helägda bostadsföretag Lycksele Bostäder AB och 42,6 mkr till kommunens helägda industrihusföretag Lycksele Industrihus AB. Risken avseende borgensåtagandena till LYBO är mycket liten, eftersom bolaget för närvarande har en mycket stabil finansiell ställning. När det gäller industrihusbolaget är situationen en annan och risken bedöms som stor. Bolaget redovisar för 2004 en förlust på 3,0 mkr och har därmed förlorat närmare 9 mkr under de tre senaste åren. Bolaget saknar alltså i dagsläget egen förmåga att amortera på sina skulder och därmed landar bolagets ekonomiska problem hos kommunen, såväl som fordringsägare som borgensman. Kommunal borgen finns även till Lycksele Medborgarhusförening med 32,2 mkr. Eftersom föreningens ekonomi fortsatt är ansträngd, måste bedömningen bli att det även här finns en viss risk. Totalt bedöms alltså ca 75 mkr av de borgensåtaganden som kommunen har, vara föremål för en inte försumbar risk, som kan innebära att kommunen kan måsta infria sitt åtagande. Balanskrav Lycksele kommun uppfyllde balanskravet under de första två åren efter införandet d.v.s. år För räkenskapsåret 2002 har i efterhand konstaterats att det inte uppfylldes för att återigen för år 2003 vara uppfyllt. För år 2003 uppfylldes kravet efter justering för de nedskrivningar av anläggningstillgångarna som

11 Sidan 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys företogs då. Den justeringen medförde även att 2002 års underskott ansågs återställt. Kommunen hade alltså ingen skyldighet att inför 2004/2005 återställa den minskning av det egna kapitalet som skett. Resultaträkningen för 2004 visar ett överskott med 5 mkr. Från detta ska realisationsvinster med 1,1 mkr dras bort och realisationsförsluster med 3,7 mkr läggas till. Tillkommer gör även 0,6 mkr vilket avser en del av årets nedskrivningar som skulle ha gjorts för många år sedan. Detta ger ett resultat vid avstämning mot balanskravet på + 8,2 mkr, vilket innebär att Lycksele kommun uppfyller kommunallagens krav på en ekonomi i balans. God ekonomisk hushållning För att kommunen ska sägas ha en god ekonomisk hushållning räcker det inte med att uppfylla balanskravet. För detta fordras även att resultatet realt sett konsoliderar ekonomin. Med detta menas att kommunens egna kapital ska öka åtminstone i takt med inflationen. Kommunens egna kapital vid början av 2004 uppgick till 442,8 mkr. Inflationen under 2004 var ca 1,1 %. För att kommunen ur denna synvinkel skulle sägas ha god ekonomisk hushållning krävdes därmed att det egna kapitalet ökade med 4,9 mkr. Eftersom resultatet uppgår till 5 mkr får kommunen även sägas uppfylla denna del. Den avsättning för återställande av deponin som under 2004 minskat det egna kapitalet med 24 mkr är en avsättning som enligt god redovisningssed borde ha gjorts kontinuerligt sedan deponin togs i bruk. Då skulle i resultatet för varje år funnits med en kostnadspost motsvarande det årets förbrukning av deponin. I bedömningen om god ekonomisk hushållning ingår även att finansiella mål ska fastställas och därmed styra kommunens ekonomi. Inför år 2004 fanns endast ett sådant mål fastställt och det var att verksamhetens nettokostnader och finansiella poster endast skulle få ta i anspråk 98 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Utfallet blev att 99,2 %. Ur denna synvinkel uppnår kommunen alltså inte målet om god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Den 24 november 2004 antog kommunfullmäktige 14 finansiella mål, vilka tar sikte på olika frågeställningar utifrån perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll. Finansiellt mål Så gick det! Uppfyllt? Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska inte överstiga 97 % Nettokostnadernas andel uppgick till 99,1 % Självfi nansieringsgrad av investeringarna ska vara 100 Kassafl ödet från drift = +42 mkr Ja Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna bör vara % Kassafl ödet från investeringar = - 42 mkr Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna = 150 % Finansnettot ska vara positivt Finansnettot = + 8,3 mkr Ja Årets resultat ska vara 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Soliditeten exkl. och inkl.ansvarsförbindelse ska vara 70 % resp. 25 % Långfristiga skulder ska amorteras ner till noll kronor Årets resultat var 0,9 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Soliditet exkl. ansvarsförb. = 66,3 % Soliditet inkl. ansvarsförb. = 34,4 % Långfristiga skulder minskade med 5 mkr under året Nej Nej Nej Nej Ja Inte ännu Tillgångarnas fördelning över tiden Anläggningstillgångar = 74 % Omsättningsstillgångar = 26 % Kostnader och intäkter per invånare jämförelse med riket Likviditet ska inte understiga 1,0 Kassalikviditet = 1,31 Ja Räntor och valutor Borgensåtaganden, utlåning och koncernens resultat Pensionsskulden Budgetföljsamheten ska vara 100 % Ränte- och valutarisker hanterade enligt fi nanspolicyn Analys av borgensåtaganden och utlåning, se ovan. För koncernens resultat, se nedan. För analys av pensionsåtaganden, se avsnittet Fördjupad fi nansiell analys Årets resultat samt alla nämnders utom Kommunstyrelsen avviker från budget Inget anm. värt Ja - - Nej

12 Sidan 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Sammanställd redovisning Här redovisas förutom kommunens egen verksamhet även de verksamheter som bedrivs i bolagsform där kommunen äger minst 20% eller har ett betydande ekonomiskt inflytande. Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgår till 14,4 mkr. Detta är en mycket stor förbättring jämfört med föregående år då resultatet uppgick till -5,2 mkr. De olika enheternas summerade resultat uppgår till knappt 6 mkr, och orsaken till det höga sammanställda resultatet, är de hos kommunen bokförda aktieägartillskotten till AB Lycksele Industrihus, vilka uppgår till 9,8 mkr under I bolaget har tillskotten bokförts direkt i det egna kapitalet, d.v.s. beloppet finns inte med i bolagets resultaträkning. Resultatet i Lycksele Bostäder AB fortsätter att vara mycket bra, 3,8 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Bolaget betalar även skatt på sina vinster vilket gör att en kostnad för detta tillkommer med 1,2 mkr. Dessutom gör bolaget årligen avsättning till periodiseringsfond för att skjuta upp beskattningen, och dessa obeskattade reserver uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 5,3 mkr. I den sammanställda redovisningen har de obeskattade reserverna räknats som eget kapital, förutom den andel (28 %) som är den uppskjutna skatten. AB Lycksele Industrihus redovisar ett underskott som överstiger 3 mkr. Bolaget har under året bokfört 9,8 mkr i aktieägartillskott från kommunen, vilket eliminerats i den sammanställda redovisningen. Stiftelsen Lycksele allmänna näringslivsfond har förbättrat sitt resultat med ca 0,3 mkr sedan föregående år, vilket naturligtvis är positivt. Under 2004 har fonden även fått ett tillskott från kommunen på 236 kkr och avsikten med det var att återställa stiftelsekapitalet till 180 kkr. Detta tillskott har behandlats på samma sätt som aktieägartillskotten till AB Lycksele Industrihus. Årets resultat för bolag i den sammanställda redovisningen före bokslutsdispositioner och skatt Lycksele kommun Lycksele bostäder Lycksele Industrihus LYAN MB Soliditeten i den sammanställda redovisningen har minskat från 48,3 % till 47,7 % trots det positiva resultatet. Detta beror på kommunens under året gjorda avsättning för återställande av deponin, som bokfördes direkt mot eget kapital. Även de totala skulderna ökade vilket medförde att andelen eget kapital minskade. Likviditeten är, liksom i kommunen själv, fortsatt god och har till och med ökat en procentenhet under året. Noterbart i övrigt är t.ex. att nettoinvesteringarna uppgår till hela 54 mkr. I den sammanställda redovisningen elimineras intäkter, kostnader, fordringar och skulder för att ge en bild av hur kommunen tillsammans med bolagen, som en enda enhet, förhåller sig till omvärlden. Det som då plockas bort är t.ex. under året lämnade och erhållna bidrag, hyreskostnader- och intäkter och liknande. I nedanstående tabell redovisas exempel på sådana koncerninterna poster av väsentlig karaktär som kommunen har gentemot de olika företagen. Kommunen har under året behandlat förslag till finansiella mål i den sammanställda redovisningen. Något beslut om dessa fattades inte under 2004 men frågan kommer att tas upp igen under Belopp i kkr Bokfört värde på andelen Lämnade bidrag Övriga kostnader Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Lycksele Bostäder 8, , ,548 Lse Industrihus AB 7,277 9, , Lyan fonden , Lse Medborgarhusförening 1,605 1,000 5,

13 Sidan 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden Personalkostnad Sammansättningen av kommunens kostnader för personalen under 2004 redovisas i nedanstående tabell. Här kan utläsas att arvoden till förtroendevalda, kostnadsersättningar och personalsociala kostnader minskat något från föregående år. Det som ökat är naturligtvis löner och sociala avgifter som ökat med 2,9 % vilket kan jämföras med utfallet av årets lönerevision som gav ca 3,2 %. Personalkostnadernas sammansättning Arvoden till förtroendevalda 2,434 2,713 Löner 343, ,792 Kostnadsersättningar o.dyl. 4,382 4,762 Sociala avgifter (exkl. löneskatt på pensioner) 123, ,700 Pensionskostnader (inkl. löneskatt) 33,104 29,554 Personalsociala kostnader 5,317 5,420 Totalt 512, ,941 Personalsammansättning Antalet anställda fortsätter att minska något. Under 2004 har de visstidsanställda minskat med mer än 10 %. Detta förklaras delvis av reglerna i lagen om anställningsskydd, som säger att vikariat över 3 år automatiskt övergår till en tillsvidareanställning. Antal anställda med månadslön senaste 3 åren Nämnd Tillsvidare viss tid Tillsvidare viss tid Tillsvidare viss tid Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utb.nämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Totalt 1, , , Antal anställda med månadslön Summa Kvinnor Män Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utb.nämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Totalt 1,597 1,644 1,167 1, Antal årsarbetare med månadslön Summa Tillsvidare Visstid Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utb.nämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Totalt 1,460 1,509 1,322 1,

14 Sidan 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden Sysselsättningsgrader Sysselsättningsgradernas fördelning visar att kommunen, trots intentioner i jämställdhetsplaner, inte lyckats öka andelen heltidsarbetande kvinnor. Sysselsättningsgrader i % Kvinnor heltid Kvinnor deltid Män heltid Män deltid uppstå när pensionsavgångarna börjar ta fart och ersättningsrekryteringar blir aktuella i större skala, vilket en av nedanstående tabeller visar. Personalomsättning i % Nämnd Kommunstyrelsen 13,2 4,7 8,8 5,8 Barnomsorgs- och utb.nämnd 16,5 6,6 11,0 10,3 Socialnämnden 14,6 9,6 10,2 10,3 Tekniska nämnden 5,1 4,4 9,4 9,1 Kultur- och fritidsnämnden 6,5 13,8 3,3 3,3 Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 0,0 0,0 35,3 Personalens verksamhetsområden Fördelningen av anställda inom olika verksamhetsområden är nästan oförändrad mot tidigare. Detta visar att det knappast går att peka ut någon verksamhet, som vare sig hamnar i bättre eller sämre läge, p.g.a. de åtgärdsplaner som kontinuerligt genomförs i syfte att minska kostnaderna. Det visar också på svårigheterna att styra resurser mellan prioriterade och oprioriterade verksamheter. Åldersfördelning månadsavlönade Ålder Kvinnor Män Summa år år år år år och över Totalt 1, ,580 Personal på arbetsområden Jämställdhet Under 2004 har arbetet med jämställdhet fortsatt och det mest påtagliga har naturligtvis varit den genomförda lönekartläggningen. Med konsulthjälp gjordes under hösten en kartläggning som syftade till att ta fram de löneskillnader som inte får förekomma enligt jämställdhetslagen, d.v.s. skillnader som inte kan förklaras med annat än den anställdes kön. Arbetet resulterade i en rapport där några brister belystes. Det största exemplet var den kvinnodominerade gruppen förskollärare, vars löner är för låga i förhållande till motsvarande mansdominerade grupper. Rapporten utmynnade även i en handlings- Äldre-/handikappomsorg 39 % Miljö- o. byggnads 1 % Tekniska 9 % Kommunledn.- förvaltning 3 % Socialkontor BoU administration 3 % 5 % Kulturo fritid 2 % Undervisning 24 % Skolmåltider Skolbarnomsorg 2 % 12 % Personalförsörjning Mer än 40 % av kommunens anställa är 50 år eller äldre. Samtidigt måste strukturförändringar genomföras för att skapa en ekonomi i balans. Pensionsavgångar måste analyseras och fasas in i eventuella personalminskningar. I en landsomfattande undersökning har det visat sig att Lycksele är den kommun i hela landet som har högst andel ung personal. Av äldrevårdarna är en fjärdedel under 30 år. Undersökningen visade också att bland lärare och förskollärare är förhållandet det omvända. Här finns få yngre och en stor andel äldre personal. Att åldern på personalen inom skolan är något högre är naturligtvis i sig inget fel men problem riskerar istället att Pensionsavgångar Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utb.nämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Totalt

15 Sidan 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden plan för att komma tillrätta med problemen och denna ska sättas i verket under Arbetsmiljö En enkätstudie har genomförts i syfte att få en uppfattning om hur kommunens chefer bidrar till att möjliggöra för medarbetarna att utnyttja friskvårdstimmen på arbetstid. Syftet är att fler medarbetare ska känna till och använda friskvårdstimmen för att bibehålla sin hälsa. En enhetlig policy för hälso- och friskvård har utarbetats och antagits av kommunstyrelsen. En utbildning i konflikthantering/ kränkande särbehandling har erbjudits kommunens chefer och skyddsombud. Utbildningen omfattade tre halvdagar. Inom socialförvaltningen har en arbetsgrupp tagit fram en arbetsmiljöpärm för att underlätta det interna arbetsmiljöarbetet. Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott har genomfört ett arbetsmiljöseminarium i samarbete med Försäkringskassan. Fokus sattes på att beskriva den kommunala ohälsan och sedan formulera en målsättning för arbetsmiljöarbetet de kommande tre åren. I samverkansgruppen har ett arbete påbörjats för översyn av dels kommunens drogpolicy samt även vilka krav som ställs på nyanställda och hur dessa krav uppfylls. Hälsotal Ett nytt sätt att redovisa sjukfrånvarostatistiken gäller fr.o.m. den 1 juli Samtliga arbetsgivare ska redovisa sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetstid istället för som tidigare som andel av anställningstid. Detta gör att några jämförelsetal för tidigare år inte finns med i redovisningen. Hälsotal, sjuklön, sjukdagar och sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Utbetald sjuklön (kkr) till anställda exkl PO-pålägg Sjukdagar under året Sjukfrånv. i % av ord. arb.tid Nämnd Kommunstyrelsen , Barnoms.- & utb.nämnden 1,664 1,913 20,874 24, Socialnämnden 1,964 2,097 25,406 29, Tekniska nämnden ,735 2, Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Totalt 4,213 4,503 51,029 57, Hälsotal 60 dagar eller mer Nämnd Sjuktim under året varav 60 dgr el mer % > 60 dgr Kommunstyrelsen 8,182 5, Barnoms.- & utb.nämnden 147, , Socialnämnden 147, , Tekniska nämnden 18,035 13, Kultur- och fritidsnämnden 4,387 3, Miljö- och byggnadsnämnden Mindre än 10 anställda, redovisas ej Totalt 325, ,

16 Sidan 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden Hälsotal per kön Nämnd Sjuk antal timmar av ordinarie arb tid Varav sjukersättn Sjukfrånvaro i % Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunstyrelsen 3,099 5, Barnoms.- & utb.nämnden 135,327 25,241 42,431 6, Socialnämnden 144,404 14,865 34,667 1, Tekniska nämnden 11,476 7,793 1,416 1, Kultur- och fritidsnämnden 3,796 1, Miljö- och byggnadsnämnden Mindre än 10 anställda, redovisas ej Totalt 298,102 54,557 79,724 9, Hälsotal åldersgrupper, sjuktimmar i förhållande till avtal arbetstid i timmar Nämnd 29 år och yngre år > 50 år Sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Kommunstyrelsen , , Barnoms.- & utb.nämnden Socialnämnden 20, , , Tekniska nämnden , , Kultur- och fritidsnämnden , Miljö- och byggnadsnämnden Mindre än 10 anställda, redovisas ej Totalt 32, , ,

17 Sidan 17 Samtlig belopp i kkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Sammanfattning i verksamhetsblock Redovisning 2004 Budgetavvikelse 2004 Relativ avvikelse i % Redovisning 2003 Budgetavvikelse 2003 Relativ avvikelse i % Huvudprogram Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto 0 Politisk verksamhet 9, , Infrastruktur, skydd mm 63,114 21,150-19,498 11, ,045 22,512-14,829 13, Fritid och kultur 40,416 11,218-2, ,903 11,042-1, Pedagogisk verksamhet 330, ,926-19,230 12, , ,457-26,524 11, Uppdrags- o högskoleutbildning 8,135 2, ,757 3,362-1,407 2, Vård och omsorg 257,900 49,761-11,207 1, ,036 44,974-6,230-3, Särskilt riktade insatser 15,927 12,356-6,385 5, ,398 13,235-10,640 7, Affärsverksamhet 70,401 64,386-8,408 9, ,686 60,292-8,314 6, Gemensam administration 85,861 34,191-12,547 11, ,388 33,097-11,911 10, Summa , ,826-79,355 54, , ,845-82,129 50, Finansförvaltningen 169, , , , , , , , Summa 0-9 1,050,685 1,055, , ,307 1,050,348 1,045, , ,760 - varav interna poster -269, ,314 - varav finansiella poster -5,730-14,009 - varav skatter & utjämning -564,706 - varav av- & nedskrivningar -32,048 - varav internt upparb. anlägg. -1,605 Verksamhetens kostnad/intäkt (not 1 & 2) 741, ,746 Sammanfattning på nämndsnivå Redovisning 2004 Budgetavvikelse 2004 Relativ avvikelse i % Redovisning 2003 Budgetavvikelse 2003 Relativ avvikelse i % Styrelse/nämnd Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen 81,412 19,750-11,392 11, ,780 15,833-8,453 10, Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 322,299 77,964-17,857 11, ,779 70,732-22,170 11, Socialnämnden 273,370 54,318-13,222 2, ,957 53,323-15,008 1, Tekniska nämnden 156, ,334-20,663 18, , ,511-26,085 17, Kultur- och fritidsnämnden 34,103 5,948-1,952 1, ,929 5,931-1,720 1, Djurparken 7,617 7,969 6,541 6,644-6,541 6,644 Miljö- och byggnadsnämnden 5,711 1, ,778 1, SUMMA 881, ,826-64,373 46, , ,845-79,821 50, Sammanfattning av resultat med budgetavvikelse Verksamheten intäkter 205, , , ,426 Verksamhetens kostnader -741, , , ,053 Budget 2004 Budgetavvikelse 2004 Avskrivningar -30,412-30,483-30,235-28,848-31, Nedskrivningar -1,636-8, ,636 Verksamhetens nettokostnader -567, , , , ,771-1,048 Skatteintäkter 394, , , , , Generella statsbidrag och utjämning 170, , , , ,244 1,214 Finansiella intäkter 14,009 9,109 3,793 4,937 2,191 11,818 Finansiella kostnader -5,730-5,993-15,183-2,899-3,373-2,357 Resultat före extraord poster 5,050-4,723-4,461 2,527 24,693 10,473 Årets resultat 5,050-4,723-4,461 2,527 24,693 10,473

18 Sidan 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning Årets bruttoinvesteringar uppgår till 59,3 mkr. Till dessa har investeringsbidrag erhållits med 13,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 45,7 mkr vilket innebär en mycket stor ökning sedan 2003 då motsvarande summa var 24,3 mkr. Totalt sett har investeringsbudgeten överskridits med 9,2 mkr. Den enskilt största investeringen är den satsning på ombyggnation av flygplatsen som kommunen beslutat genomföra. Projektet hade under året en budget om 13,5 mkr men i verkligheten förbrukades 28,9 mkr. Detta är alltså den största förklaringen till överskridandet av det totalt budgeterade investeringsutrymmet. Orsaken är att väldigt många arbeten utförts under 2004 men i planeringen finns budget under de kommande åren. Det är alltså inte fråga om en total fördyring av projektet. Bland övriga pågående projekt noteras att ombyggnaden av Elevhemmet avseende värme och ventilation överskridit sin budget med närmare 2,5 mkr. Upprustningen av Tannens idrottsplats har inte kommit igång i planerad omfattning. Under året har ett antal större investeringsprojekt avslutats. Stadshuset har utrustats för att fungera som ledningscentral i krissituationer. Den totala budgeten för detta om 0,8 mkr höll. Det centrala reningsverket har rustats upp och förbättrats under ett antal år för sammanlagt 3,5 mkr. Den på deponianläggningen uppförda återvinningscentralen kostade dock 90 kkr mer än budgeterat. Årets investeringar har finansierats med internt tillförda medel, d.v.s. ingen nyupplåning har behövts för detta ändamål. Investeringsredovisning Redovisning per styrelse/nämnd Årsbudget Tilläggsbudget/-anslag Utfall netto Avvikelse netto Kommunstyrelsen 1, , BoU-nämnd 1, , Socialnämnd Teknisk nämnd 16,028 13,684 39,023-9,311 Kultur- och fritidsn 2, ,604 1,070 Miljö- o byggnnämnd Summa 21,140 15,362 45,741-9,239 Redovisning per verksamhetsblock Politisk verksamhet 1, Infrastruktur, skydd mm 2,200 1, ,460 Fritid och kultur 2, ,415 1,489 Pedagogisk verksamhet 4, , Vård och omsorg Affärsverksamhet 9,107 12,319 37,225-15,799 Gemensam administration 2, ,022 1,339 Summa 21,140 15,362 45,741-9,239

19 Sidan 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning Nedan redovisas ett sammandrag av kommunens större investeringsprojekt, uppdelade på pågående och avslutade projekt. Pågående investeringar Budget 2004 Utfall 2004 Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Tekniska nämnden Flygplatsen - breddning, förlängning 13,523 28,908-15,385 18,400 33,787 Gångtunnel/ny bro SJ 1, ,905 1, Offentlig belysning Gång-/cykelväg Hedlunda , Ny sandgräsplan ,800 4,645 Forsdalaskolan F9 1,427 1, ,581 2,286 Elevhemmet, värme & ventilation 1,500 3,967-2,467 1,500 4,015 Norrängsskolan, ny entré Hyresgästanpassningar Upprustning utemiljö Digitalisering av kartarkiv Skalskydd, larm Pelletsanläggning ,000 3,311 Kultur- och Fritidsnämnden Tannens idrottsplats, upprustning 1, , ,426 Ansia badpark 900 1, ,101 Julparken, Djurparken ,513 Avslutade investeringar Budget Utfall Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Tekniska nämnden Byggnader deponianläggnin ,130 1,109 Återvinningscentral Centrala reningsverket 1,978 1, ,500 3,500 Stadshuset, ledningscentral Furuviksskolan, fjärrvärme Daggkåpan, ventilation Ombyggnad för dagis, Lövstigen Kommunstyrelsen Inventarier Backup-robot TVÅAN-projektet 1,050 1, Barnomsorg- och utbildningsnämnden Inventarier Musikskolan Barnomsorgen Grundskolan/särskolan 1, Gymnasieskolan Kansli/skolmåltider/KLC och övrigt Gymnasieskolan, lokalinvesteringar Socialnämnden Inventarier, datorer, fordon Miljö- och Byggnadsnämnden Datorer och inventarier

20 Sidan 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga förhållanden för bedömning av utveckling och tillstånd Under 2004 anlitade kommunen den s.k. Analysgruppen från Kommunförbundet som gick igenom kommunens ekonomi och styrning. Resultatet presenterades för såväl politiker som tjänstemän. Analysen visade att kommunens grundekonomi är stabil med bra soliditet och liten låneskuld. Det problem som finns är att de löpande kostnaderna är för höga och det kan givetvis på sikt urholka den starka ställningen. Den största utmaningen kommer enligt analysgruppen att vara hur kommunen ska anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till de demografiska förändringar som kommer att äga rum i framtiden. Dessa kommer redan under de närmaste åren att vara märkbara. För att klara av omställningen framhöll analysgruppen bl.a. att kommunen och dess verksamheter behöver en gemensam vision en gemensam bild och tolkning av befintligt läge tydligare spelregler och rollfördelning bättre helhetstänkande en starkare vilja till förändring inom organisationen Kommunstyrelsen fattade under 2004 beslut om att företa en översyn av såväl nämnds- och förvaltningsorganisation som administration. Personaloch organisationsutskottet bildade tillsammans med kommunalråden en styrgrupp för detta arbete. Med konsultstöd genomfördes intervjuer med ett stort antal medarbetare och politiker, vilket under hösten resulterade i en slutrapport. Där presenterades förslag på en omfattande förändring av nämnds- och förvaltningsorganisationen innebärande att två nämnder upphör och uppgifterna fördelas mellan övriga befintliga samt att en myndighetsnämnd inrättas. De tre stora nämnderna som fortsättningsvis ska verka kommer att ha varsin förvaltning. Kommunstyrelsen föreslås få en mer ledande och styrande roll än tidigare. Det nuvarande arbetsutskottet ska ta över personal- och organisationsfrågor och ett nytt utskott inrättas för strategiska frågor. Till kommunstyrelsen ska höra dels en strategisk stab direkt underställd kommunchefen samt en administrativ avdelning där administration av kommungemensam karaktär ska hanteras. Även de kommunala bolagen kommer att omfattas av översynen i en eller annan form. Styrande ledord i tankarna runt arbetet är effektivisering, renodling och tydlighet i rollfördelningen. På så vis är förhoppningen att kommunens verksamhet ska bli bättre och effektivare samt även ge mer resurser till kärnverksamheterna. Under 2004 har även förslaget till ny budgetprocess antagits av kommunfullmäktige. Tanken med förändringarna är att budgeten ska utgå från strategiska dokument samt att arbetet ska tidigareläggas för att kunna förankras bättre i både nämnder och förvaltningar. När fullmäktige sedan slutligen fastställer budgetramarna i juni året före budgetåret, ska det i princip mest återstå verksamhetsplanering under hösten. Investeringsbudgeten ska även den tas tidigare än förut och avsikten är att fullmäktige behandlar den i april. Kommunen har under året genomfört ett ganska stort antal fastighetsaffärer med varierande ekonomiskt resultat, alltifrån sexsiffriga reavinster till förluster i miljonklass. Anledningen till att många försäljningar ägt och kommer att äga rum, är en medveten strategi som går ut på att om möjligt avyttra fastigheter som inte längre används i den kommunala verksamheten. Exempel på detta är pensionärsbostäder och nedlagda skolor. Två reaförluster som påverkat årets resultat är dock inte av denna karaktär. Det rör sig om kvarteret Köpmannen samt den obebyggda tomten Bryggan 1. Dessa affärer är ännu inte slutförda men det är trots allt kommunens avsikt att försälja dessa fastigheter. Att båda försäljningsbesluten är överklagade, och därmed formerna för exploateringen riskerar att inte gå enligt nuvarande planer, förändrar inte kommunens vilja att genomföra en försäljning. Båda de tilltänkta projekten bedöms ha goda möjligheter att skapa nytt och mera liv till Lycksele som inlandets centrum för handel. Vad gäller projektet för kvarteret Köpmannen skulle det även innebära en som helhet mer tilltalande och attraktiv touch till stadens fysiska centrum. Lycksele har sedan flera år varit ett centrum för särskola och handikappomsorg i inlandet. Denna verksamhet är något som är förknippat med höga kostnader. För att sätta fokus på det som Lycksele kommun i några fall uppfattar som försök från andra kommuner att vältra över ansvar och kostnader på oss, meddelade socialnämnden under året avslag på ansökningar om plats i gruppboenden som inkom från andra kommuner. Dessa överklagades till länsrätten som gav Lycksele kommun bakläxa för det ställningstagandet. Visserligen får Lycksele en bra bit av kakan när det modifierade systemet för utjämning av LSS-kostnader tas i bruk under 2005, men full kostnadstäckning i takt med volymökningen innebär det inte. När det gäller särskoleverksamheten är det något som barnomsorgs- och utbildningsnämnden upplever som positivt medan socialnämnden tycker sig med detta få högre kostnader i framtiden. Detta är alltså ett exempel på hur nämnder ser olika på utvecklingen, och där samtal och samverkan måste till för att komma fram till en lösning, som bättre gagnar alla inblandade parter, inte minst individen själv ifråga.