Min Vårdplan. Ett Designprojekt för att utforma och införa Min Vårdplan på Sektionen för Hematologi och Koagulation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Min Vårdplan Ett Designprojekt för att utforma och införa Min Vårdplan på Sektionen för Hematologi och Koagulation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor, 15 HP Centre for Healthcare Improvement, Chalmers Cecilia Dahl Hammarstedt, leg. sjuksköterska Petra Lindroos Kölqvist, leg. sjuksköterska 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Define... 4 Syfte... 5 Mål... 5 Intressenter... 5 Tidsplan... 5 Risker... 6 Measure... 6 Medarbetare... 6 Patienter... 7 Analyze... 8 Medarbetarnas röster... 8 Patienternas röster... 9 Enkätanalys Design Control Learn Referenser 16 Bilaga 1 - DMDCLcykeln Bilaga 2 - Patientreferensgrupp Bilaga 3 - Enkät Bilaga 4 - Enkätanalys Bilaga 5 - Min Vårdplan 2

3 Inledning Vi arbetar som teamsjuksköterskor ansvariga för varsitt diagnosteam på hematologimottagningen, sektionen för hematologi och koagulation, på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sektionen är uppdelad i en slutenvårdsavdelning, avdelning 141, och en hematologimottagning. Mottagningen är uppdelad i olika team utifrån vilken diagnos patienten har. Dessa är: anemi- leukemiteamet, plasmacellsteamet, lymfomteamet och myeloproliferativa neoplasmteamet. Utöver dessa team finns även benmärgstransplantationsteamet med aferes och koordinatorsverksamhet, en forskningsenhet samt ett mottagningsteam som utför perifer provtagning och benmärgspunktioner. Till sektionen hör även koagulationscentrum och AK- enheten. På sektionen vårdas patienter med akuta och kroniska hematologiska sjukdomar såsom myelom, lymfom, akuta och kroniska leukemier, PV, ITP, hemoglobinopatier mm. En stor del av behandlingen består av konventionell cancerterapi såsom cytostatikabehandling, strålbehandling, antikroppsbehandling, immunologisk terapi såväl som understödjande behandling, framförallt i palliativt syfte. Flera av de hematologiska maligniteterna är inte botbara och en stor del av verksamheten består därför av livslång och/eller palliativ vård. Vi är ett regionsjukhus och utförde autologa och 41 allogena stamcellstransplantationer i samarbete med övriga sjukhus i regionen. Slutenvårdsavdelningen har 20 vårdplatser i bruk måndag- fredag men det senaste året under helgerna neddragning till 15 vårdplatser. Mottagningen har årligen besök. Bakgrund I En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11, regeringen.se) står att cancervården måste möta framtida patienters krav på information och kvalitet i omhändertagandet. Patienten ska vara välinformerad och aktiv i sin egen behandling och behandlingen ska ges utifrån en tydlig och välfungerande individuell vårdplan. Vårdplanen ska vara skriftlig och ska tas fram för varje patient med cancer. Ett multidisciplinärt team med kompetens inom alla delar av cancerbehandlingen ska redan från början engageras i planering och genomförande av vården av den enskilda patienten. I Sveriges Kommuner och Landstings slutrapport om insatser inom cancerstrategin; Ännu bättre cancervård, 31 januari 2013, tydliggörs vikten av individuell vårdplan. Målet är att öka tryggheten genom att patienten får kunskap om sin process, tydligt angivna kontaktpersoner och kontaktvägar samt en planering av fortsatt utredning och behandling. En individuell vårdplan stärker därmed och de närståendes ställning. Individuell vårdplan ägs av patienten och upprättas av patienten och kontaktsjuksköterska, eller motsvarande, tillsammans. Den nya Patientlagen (SKL, Sveriges riksdag, Svensk författningssamling 2014:821) började gälla 1 januari Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nya lagen ska tillsammans med patienter utveckla vården så den blir säkrare - och en av de viktigaste nyheterna är ett förtydligat och utvidgat krav om information till patienter. Lagen innehåller 3

4 också motsvarigheter till nuvarande bestämmelser vad gäller individuell planering samt val av behandlingsalternativ. Patientlagen förtydligar att patienten bl.a. ska få information om: * sitt hälsotillstånd * de metoder som finns för undersökning, vård och behandling * vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård * det förväntade vård- och behandlingsförloppet * väsentliga risker för komplikationer och biverkningar * eftervård, och metoder för att förebygga sjukdom eller skada Patienten ska även få information om * möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård * möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt Även Nationellt Cancercentrum påtalar vikten av införandet av min vårdplan och anger vilken information patienten bör få om Min Vårdplan; Min vårdplan får du som är patient för att du ska kunna vara delaktig i din vård i den utsträckning du önskar. Vårdplanen ska bidra till att du känner dig trygg och välinformerad, att du har inflytande över det som är viktigt för dig och att du förstår vad som händer under utredning och behandling. Planen ska uppdateras när vård och behandling ändras på ett sätt som har betydelse för dig. Gunnar Eckerdal som arbetar med införandet av Min Vårdplan i VGR och Halland anser att motivet att införa Min Vårdplan är att patienten ska ha optimal livskvalitet och överlevnad. Genom Min Vårdplan tas beslut och ställningstagande nära/tillsammans med patienten. Han beskriver hur information och planering i samråd med patienten ger bättre compliance, snabbare upptäckt av komplikationer, färre onödiga kontakter med vården, samt bättre förutsättningar för cancerrehabilitering. Det ger också en mindre risk att patienten tackar nej till medicinska åtgärder. Detta designprojekt har vi valt att genomföra genom att använda DMADCL som projektmodell. Detta innebär att arbetet sker i sex steg; Define, Measure, Analyze, Design, Control och Learn. Se bilaga 1. Define (Definiera) Min Vårdplan är idag inte i bruk i vår verksamhet. Så istället för ett förbättringsarbete valde vi att påbörja ett designprojekt för att utforma och implementera Min Vårdplan på sektionen. Min Vårdplan benämns fortsättningsvis i arbetet som MVPL. Vi har valt att fokusera på patienten i detta förbättringsarbete och har därför valt att inte involvera närstående i detta designprojekt. 4

5 Syfte Att i samråd med patienter och medarbetare utforma och införa Min Vårdplan, en produkt med kvalitet, på ett användarvänligt och patientsäkert sätt. Att tillgodose patienters och medarbetares behov och önskemål på produkten och dess innehåll på bästa sätt. Mål Trygg och delaktig patient. Att patienten är och att vi ser patienten som en tydlig aktör som kan och vill ta eget ansvar för sin vård och behandling. Att skapa ett behov av MVPL hos patienten. Målet är också att få nöjda medarbetare som använder produkten. I projektet tänker vi oss som mål att 80 % av alla nydiagnostiserade patienter, i några av sektionens diagnosteam, ska få MVPL inom 1 månad. I verkligheten vill vi dock att alla patienter på sikt ska få MVPL. Detta gäller såväl nydiagnostiserade patienter som patienter som redan fått sin diagnos, oavsett cancersjukdom eller ej. Intressenter Patienter, närstående, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor Styrgrupp: Projektgrupp: Expertgrupp: Tidsplan Mars April- juni Augusti Vårdenhetschef och sektionschef. Fått deras godkännande om att arbeta med MVPL som projekt Cecilia och Petra Regionala- och lokala processägare inom lymfom-, myelom- och leukemiprocesserna. Utvalda expertsjuksköterskor på sektionen Definefas: Valt Designprojekt Formulera behov av MVPL, syfte, mål, vision Utse styr-, expert- och projektgrupp samt kommunicera projektet till dessa grupper Identifiera tänkbara metoder för insamling av data Göra tidsplan Measurefas: Intervjuer med referensgrupp Samla in medarbetares (mottagningen) synpunkter via släktskapsdiagram (3 frågor) Intervjuer med patientreferensgrupp Enkät till patienter Samla in läkares synpunkter Samla in medarbetares synpunkter (APT), släktskapsdiagram Analyzefas: Sammanställa resultat Möte med expertgrupp Designfas Designa MVPL 5

6 Börja använda i liten skala/få in patienters åsikter om formen Presentera på sektionsdag 28/8 Återkoppla till medarbetare September Oktober November December Januari- 16 Designrapport t.o.m Design MVPL klar som produkt Införa och dela ut MVPL i liten skala till att börja med Presentation av designrapport under kurstillfälle 8/10 Controlfas Utvärdering Presentera MVPL på regiondag 19/11 Återkoppla till medarbetare Learnfas Målet uppnått? Vad har vi lärt oss? Vad har varit positivt? Utmaningar under projektets gång? Hur har det varit att arbeta enligt DMADCL- modellen? Slutredovisning av designprojektet Risker Att Min Vårdplan inte kommer att göras av sjuksköterskor/läkare pga tidsbrist. Att personalen befarar ökad arbetsbelastning/ytterligare ett moment att göra Att patienten inte ser nyttan. Att patienten inte tar med sig MVPL om den bara är i pappersform. Att en stor patientgrupp L/T risk för stort projekt Att det blir svårt att avgränsa då alla patienter ska ha en MVPL. Begränsa? Att det är en utopisk vision? Att vi inte vet hur det såg ut innan projektstart, svårt att mäta en förbättring R/T designprojekt Att vårdpersonal inte vet vad som sagts om den bara finns i pappersform om det inte är dokumenterat i Melior? Measure (Mäta) Medarbetare För att involvera och inhämta våra kollegors åsikter samlade vi chefer, undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar på hematologimottagningen. Vi redogjorde kortfattat för vad Min Vårdplan är och syftet med den. Därefter bad vi medarbetarna att besvara nedanstående tre öppna frågeställningar i form av ett släktskapsdiagram. Ett släktskapsdiagram är ett hjälpmedel för att strukturera stora mängder verbala data såsom idéer och åsikter i grupper i någon form av naturligt släktskap/associationer. Totalt deltog 25 medarbetare. Dessa delades i 5 grupper à 5 deltagare. 6

7 Vad tycker du är viktigt att patienten får kunskap och information om? Vad tror du patienten behöver få veta för att känna trygghet? Vad tror du patienten behöver få veta för att känna sig delaktig? Medarbetarna lade ner ett stort engagemang för uppgiften och vi fick fram många intressanta synpunkter och nya idéer och infallsvinklar. Det var förvånansvärt lätt att fånga medarbetarnas intresse och de förstod snabbt syftet med uppgiften. Vi fick uppfattningen att alla medarbetarna i och med släktskapsdiagrammet kände sig delaktiga i processen. Vi försökte också samla alla läkare på sektionen för ett möte med liknande upplägg för att inhämta deras åsikter och idéer angående MVPL. Detta visade sig vara lättare sagt än gjort och istället skickade vi ett mail till alla läkare där vi bjöd in till dialog och bad om deras synpunkter. Vi använde oss av samma tre frågeställningar som öppenvårdens medarbetare fick ta ställning till i släktskapsdiagrammet. Utöver detta redogjorde vi kort för vad Cancercentrum samt den nya patientlagen säger om MVPL. Tyvärr fick vi ytterst få svar, endast 3 av 28 läkare svarade. Patienter Utifrån resultatet av öppenvårdens medarbetares släktskapsdiagram utformade vi frågeområden som utgjorde en del av ett samtalsmaterial till en patientreferensgrupp. Vi bestämde att minst 8 patienter skulle ingå i referensgruppen. Patienter skulle ha fått sin diagnos tidigast och senast Detta för att patienterna inte skulle vara helt nydiagnostiserade utan att ha fått en viss vård- och behandlingserfarenhet. Vi ville ha hälften män hälften kvinnor. Vi valde bort patienter som inte kunde förstå och tala svenska. Patienterna hade olika diagnoser och tillhörde därmed olika diagnosteam. Patienterna skulle också vara jämnt fördelade i varje decennium från 20- talet till 90- talet. Patienterna skulle vara bokade på ett fysiskt teambesök under två valda veckor. I slutändan blev gruppen 5 kvinnor och 4 män. Vi valde att starta samtalet med att berätta om projektet. Efter denna inledning ställde vi vid behov frågor kring de områden som framkommit i medarbetarnas släktskapsdiagram. Viktigt var att hålla fokus på ett öppet och ärligt samtal för att få fram patientens åsikt om vad som var viktigast för hen, om patienten saknat något eller om något kunde ha gjorts annorlunda. Se bilaga 2 Baserat på patientreferensgruppens svar utformade vi en enkät där vi ville ta reda på ett större antal patienters uppfattning om information, delaktighet, trygghet, nöjdhet och tillgänglighet. Enkäten innehöll även öppna frågor som lämnade plats för egna kommentarer. Enkäten delades ut på hematologimottagningen under tre dagar, till Vi bad sjuksköterskorna i de olika teamen att lämna ut enkäten till patienter på bokade besök oberoende av kön, ålder och diagnos. Patienten lämnade sedan tillbaka enkäten i ett förslutet kuvert till en sjuksköterska, eller i en för ändamålet avsedd låda i mottagningens reception. 7

8 Sjuksköterskorna fick själva bedöma vilka patienter som inte var lämpliga att svara på enkäten, exempelvis patienter som inte talade svenska, patienter på nybesök samt patienter som av annan anledning bedömdes inte vara lämpliga att besvara enkäten. Patienter som endast träffade läkare på sitt besök fick inte heller enkäten. Det är svårt att veta hur många patienter som inte fick enkäten på grund av den mänskliga faktorn, att sjuksköterskan glömde eller inte hann med att dela ut enkäten till patienten. Under dessa tre dagar var 144 patienter bokade i teamen. 64 patienter tilldelades och mottog enkäten, endast en enkät returnerades icke ifylld. Se bilaga 3. Analyze (Analysera) Medarbetarnas röster: Efter genomfört släktskapsdiagram kunde vi skönja ett mönster hur medarbetarna tyckte och tänkte kring utifrån de tre öppna frågeställningarna. Vi delade därefter in medarbetarnas svar i fyra olika kategorier kring vad en patient på hematologen bör/behöver få information om och tillgång till. 1. Information om diagnos och behandlingsprocess Vilken diagnos har patienten, dess orsak samt prognos. Vilken behandling planeras, hur länge fortgår behandlingen, uppföljning efter avslutad behandling samt alternativ behandling. Patienten bör få kännedom om förväntade biverkningar samt hur denne ska förhålla sig till dessa. Patienten bör även få information om sex och samlevnad samt kostrestriktioner. En självklarhet är att patienten ska få individanpassad information. Vad har jag för sjukdom? Patienten behöver ett behandlingsschema (plan) gärna uppritat för att se hur framtiden kan/kommer se ut 2. Vårdstruktur/kontakt (Tillgänglighet/Kontinuitet) Patienten ska känna till vilket team den tillhör, vem/vilka som är kontaktsjuksköterskor samt ansvariga läkare. Patienten ska även få kontaktuppgifter till sitt team samt vart man ska vända sig alla tider på dygnet. Namn på PAL och kontaktssk att man understryker att vården inte står och faller med 2 personer utan några andra tar alltid det ansvaret om ssk + dr inte är där 3. Psykosocialt stöd Patienten och dess närstående bör ha kännedom om vilka stödfunktioner som finns i form av dietist, kurator och samhälleligt stöd. Medarbetarna ansåg också att kontakt med personer i liknande situation/patientstödjare/nätverk är av vikt. Vem kan jag prata med om jag mår dåligt? 8

9 4. Delaktighet/Eget ansvar Intressant i medarbetarna svar var att de lade stor vikt vid patientens egen delaktighet och eget ansvar för sin vård. Patienten ska ges möjlighet att påverka sin behandling, få råd om egenvård/vad patienten kan göra själv. Patienten bör också ges möjlighet att vara förberedd inför kommande besök samt få lov att ställa frågor i alla lägen. Vad kan jag själv göra för att förbättra min situation? Patienten behöver vara förberedd för besök t.ex. behov av nya recept osv. Frågor som kommer hemma, skriv upp Råd vad man kan göra själv Läkarna gav uttryck för farhågor såsom att det kanske kunde bli belastande med ytterligare administration, vem ska upprätta vårdplanen, hur ska den uppdateras, samt hur ska den kunna anpassas så att de patienter som behöver den också ska ha nytta av den, och inte bara att det blir ett krav, att det ska finnas på alla. En läkare uttryckte; Det är ett problem att det inte är en journalhandling på ett sätt men man kan ju se det som att man ger patienten ett ansvar att ta hand om sin plan. Delvis bör väl pat också uppdatera den själv Patienternas röster: Nedan presenterar vi tongivande citat som vi tycker representerar känslan i stort under intervjuerna. 1. Information om diagnos och behandlingsprocess Du kommer väl ihåg vad vi sade? Det gjorde jag inte Läkaren målade upp behandlingsschemat på papperet på undersökningsbänken. Jag hade hellre velat ha ett papper att ta med hem Visste att det skulle hända saker, inte när. Det gäller vad som sker efter nästa behandling. Och vad som är målet med behandlingen 2. Vårdstruktur/kontakt (Tillgänglighet/Kontinuitet) Det är alltid oklart vart jag ska vända mig, hit eller till KP. Jag vet vart jag ska vända mig. Det står ju i häftet jag fått 3. Psykosocialt stöd Trygghetskänsla får man, man får det man behöver och man är på rätt väg Det var väldigt skönt i början att det var dom hör tre tjejerna (sjuksköterskorna) och att dom tog så god tid på sig. Det var till väldigt god psykologisk hjälp 9

10 4. Delaktighet/Eget ansvar Det är svårt att komma ihåg att fråga när man väl är här. Det skulle noga vara bra med något slags komihåg Frågat om jag undrat, inte saknat något. Jag tar eget ansvar och frågar. Kommer jag på något skriver jag upp det och frågar nästa gång Uppskattar att man får bestämma själv, att man får ett val Jag tror inte att mitt behandlingsprogram tillåter att jag får bestämma något själv, jag vill ju ha behandlingen som är i programmet. Det känns ganska skönt att det är så Vår tolkning utifrån intervjuerna med referensgruppen är att många patienter upplever ett stort kaos då de fått sin cancerdiagnos. Många patienter uttryckte önskan om att få upprepad information, både muntlig och skriftlig. Det informationsmaterial som används på sektionen idag är patienterna i stort sett nöjda med men det behöver kompletteras med en skriftlig tidsplan för behandling och undersökning. Patienterna uttryckte missnöje med kontinuiteten bland läkare, önskan finns att träffa samma läkare vid avgörande beslut. Patienterna var dock nöjda med kontinuiteten bland sjuksköterskorna och de visste vilka som var kontaktsjuksköterskor i sitt respektive diagnosteam. Väldigt få av patienterna pratade om kuratorn i samtalen, de flesta upplevde sig ha fått det stöd de behövde av sin kontaksjuksköterska. Patienterna kände sig väl omhändertagna men de önskade mer stöd och information till närstående. Patienterna upplevde också en del förvirring angående vart de skulle vända sig vid olika typer av problem. Detta tror vi kan vara ett resultat av att sektionen använder sig av kontaktpunkten. Enkätanalys Enkäten inleddes med frågan om patienten anser att hen fått tillräckligt med skriftlig information om sin sjukdom och behandling. Endast 77 % upplevde att de fått tillräckligt eller nästan tillräckligt med skriftlig information. 8 % var missnöjda eller mycket missnöjda med den skriftliga informationen. Här funderar vi på om detta kan bero på att patienten inte fått skriftlig information, eller om de inte tyckte att den var tillräckligt bra. För att ta reda på detta måste man förstås undersöka detta närmre. Mest intressant i denna fråga tyckte vi var att 12,5% av de tillfrågade patienterna svarar varken eller på frågan. Vad innebär detta? Är dessa patienter inte intresserade av frågan i sig eller är de rent av likgiltiga inför skriftlig information? Hur som helst inser vi att skriftlig information är ett område i behov av förbättring på sektionen. Hela 94 % av de tillfrågade patienterna uppgav att de fått tillräckligt eller nästan tillräckligt med muntlig information. Ingen patient var missnöjd eller mycket missnöjd vi är tydligen bra på att prata med våra patienter Dock uppväger inte muntlig information bristen på skriftlig information, eller gör det det? 92% av patienterna ansåg att de fått tillräckligt eller nästan tillräckligt med information kommande steg i sin utredning/behandling. 10

11 Hur mycket information ska pat. ha tillgång till? Långsiktig plan, eller olika tänkbara scenarier. Vad händer vid återfall, när inpå resp. längre bort i tiden Jag har läst mkt på nätet som hjälpte mig mellan behandlingarna På frågan om patienterna kunnat vara delaktiga i beslut som rört deras vård och behandling svarade 80 % att de har känt sig delaktiga eller ganska delaktiga. 11 % svarade varken eller och 5 % svarade inte på frågan. Visar detta på ett bristande engagemang från patientens sida? Har vi som vårdpersonal inte bjudit in dem att delta aktivt i sin vård och behandling, eller vill vi kanske inte att patienterna ska vara delaktiga? Vi behöver absolut bli bättre på att se och bjuda in patienten till att bli en delaktig partner och därmed ta ett eget ansvar för sin vård och behandling. Tycker jag varit lagom delaktig. Jag har inte kunskap nog att lägga mig i behandlingsalternativ Hade velat vara med på plan.möte från början. Hur min behandling skulle se ut. Jag försöker att sätta mig in i sjukdomens utveckling och konsekvenser. Jag är därför ganska frågvis och jag får därmed ökad kunskap om sjukdomen och dess möjliga och kommande förlopp På frågorna om patienten känt sig nöjd, trygg och upplevt att hen fått det stöd hen behövt svarade % att det stämde mycket eller ganska bra. Det enda negativa svaret vi fick var på frågan om patienten känner sig nöjd med vården de får. 1,5 % av patienterna uppgav att detta stämde ganska dåligt. Vi var också intresserade av att veta om patienterna hade kunskap om vart de skall vända sig om de mår fysiskt eller psykiskt dåligt. Hela 33 % uppgav att de inte visste vart de skulle vända sig om de mår psykiskt dåligt. Vad tänker och tror patienten att psykisk ohälsa är samt vem tror de ska hjälpa dem att må bättre? Vet/tycker patienten inte att de ska vända sig till sin kontaktsjuksköterska/teamsjuksköterska om de mår psykiskt dåligt? En patient hade dessutom kompletterat frågan med kurator? Har våra patienter fått dålig information om att kurator finns? Upplever de att kuratorn inte är tillgänglig? Detta anser vi är ett område i stort behov av förbättring! Nästa reflektion är varför nästan 10 % av patienterna inte vet vart de ska vända sig om de mår fysiskt dåligt. Hur tänker patienterna här? Är det när det gäller andra åkommor än det som rör den hematologiska diagnosen som gör att patienterna inte vet vart de ska vända sig? Varför råder det oklarheter om vart patienten ska vända sig? Kan det faktum att vi tillhör Kontaktpunkten vara förvirrande? Vari ligger denna bristande information? Jag hade önskat mig att få mer psykologisk hjälp än den jag har fått. Det är den biten som dra ner mina betyg Se bilaga 4. 11

12 Efter slutförd analys av patienternas och medarbetarnas röster, genom de olika verktygen såsom släktskapsdiagram, har vi identifierat en rad olika behov att använda i den fortsatta processen i utformandet av MVPL. Design (Införa/Designa) På ett APT samt via mail till läkarna på sektionen (läkarna deltar inte alltid på APT) bad vi om input kring utformandet av MVPL och fick följande idéer: Enkel Inte för mycket text Kombinera med öppenvårdsbroschyren Användarvänlig för oss och patienten Borde innehålla plan för undersökning, behandling, cancerrehabilitering Jag tycker om dom här små Bilder Hur uppdateras? Överskådlig i tid Cancerrehabilitering Börja med en broschyr och avancera till en pärm Jag tror på det lilla formatet Vi beslutade att utgå ifrån sektionens befintliga och väl inarbetade informationsbroschyr, i A5- storlek, som är utformad i samråd med patienter. Utöver obligatorisk information som måste vara med i MVPL, såsom till exempel rättigheter till fritt vårdval och förnyad medicinsk bedömning, infogade vi även viktiga informationslänkar såsom En angelägen fråga för patienterna var att veta vart de ska vända sig då de mådde psykiskt dåligt och därför förtydligade vi kuratorns roll och kontaktuppgifter. Utifrån de identifierade behoven hos patienter och medarbetare arbetade vi sedan vidare med designen till MVPL där nya inslag såsom vilken diagnos patienten utreds för/har, tidsplan för utredning och behandling, samt bild på en kropp att använda för att klä ord i bilder. En annan viktig del i den nya MVPL var utformandet av tydlig avsedd plats där patienten tillsammans med läkaren/kontaksjuksköterskan kan skriva vad man pratat om idag, vad man kom fram till, vad patienten ska göra själv, vad patienten vill veta/ta upp vid nästa besök samt vad som kan vara viktigt/bra att tänka på. Ett förslag till MVPL presenterades för vår expertgrupp som bestod av utvalda läkare och sjuksköterskor på sektionen. Vi fick värdefull input på våra tankar och idéer och en del konkreta förslag i tillägg till vårt utkast till MVPL. Efter detta sammanställde vi ett första utkast till MVPL för att gå till tryck. 30 exemplar utav MVPL trycktes upp och dessa delades ut av kontaktsjuksköterskor till patienter i de olika diagnosteamen med start 1/ Control (Överlämning och ständig förbättring) Under projektets gång har det uppkommit frågor som vi önskade få svar på under utvärderingen av MVPL: Skapar MVPL värde för patienten? Vill patienten ha MVPL? Har patienten haft ett outtalat behov av MVPL? Vad tycker medarbetarna om produkten? 12

13 Upplever medarbetarna några svårigheter med MVPL? Vad kan vi utveckla och förbättra? Efter att ha delat ut MVPL till patienter gick vi runt och frågade en del av dem vad de tyckte om innehåll och design. En patient som haft stora svårigheter med att förstå behandlingsplanering uttryckte att det blev solklart när denne fick se den tryckta tidsplanen för utredning, undersökningar och behandlingar. En annan tyckte att tidsplanen var mycket bra och upplevde att han hade saknat detta. Vi frågade patienterna om de trodde att MVPL kunde skapa ett behov och en patient uttryckte Det är ett rungande ja på den frågan. Någon tyckte att det var bra att ha all information samlad. Ytterligare en patient tyckte att MVPL fyllde en viktig funktion då han själv har svårt att vidarebefordra information som sagts vid besöken till sin fru om hon inte är med. När vi frågade medarbetarna om de hade fått några kommentarer om MVPL från patienterna sa en sjuksköterska att patienterna inte haft med den, de har ju så mycket annat att tänka på. Detta fick oss att reflektera över om vi som vårdpersonal behöver introducera MVPL på ett bättre sätt då den delas ut. Annars kanske inte patienterna upptäcker nyttan med MVPL? Det framfördes också att det vore bra om patienterna uppmanades att ta med sig MVPL vid besök. Några sjuksköterskor tyckte det var svårt att dela ut MVPL då de inte kände sig bekväma med produkten och inte visste hur de skulle introducera den för patienten. En del medarbetare uttryckte svårigheter med att veta hur mycket man ska skriva under varje rubrik och vad man ska skriva. Det rådde också viss osäkerhet vilken rubrik man skulle skriva under. Det framkom önskemål om att kunna skräddarsy MVPL utifrån olika diagnoser och behandlingsprotokoll samt att en del av informationen skulle kunna ges utifrån en förtryckt standardisering istället för fritext. Utifrån patienters och medarbetares kommentarer om MVPL så ändrade vi om, lade till, tog bort rubriker samt omdisponerade plats att skriva. Utöver detta tillkom ren faktaändring samt språkliga förbättringar. Vi tog också ett aktivt beslut att behålla MVPL i den existerande formen, som är lika för alla patienter oavsett diagnos och behandlingsschema. Därmed bestämde vi också att alla hematologens patienter, oavsett diagnos cancer eller inte skulle få MVPL. Vi valde också att inte lägga till en förtryckt standardisering då vi anser att detta är en fråga för diagnosteamen att fundera vidare på och eventuellt komplettera MVPL med checklistor, behandlingsscheman o. dyl. Man kan också fundera på om standardisering är ett behov hos patienten eller hos vårdpersonalen. Kan detta rent utav begränsa patienters medverkan och delaktighet? Efter en första utvärdering med värdefull input från patienter och medarbetare tyckte vi att vi hade fått svar på våra frågor. Efter genomförda ändringar i designen av MVPL ansåg vi att produkten var redo att för att i början av november tas i bruk i full skala. Learn (Lärande) I början av kursen hade vi svårt att välja ett projekt då vi var väldigt fokuserade på att göra ett problembaserat förbättringsprojekt. Vi hade dock svårigheter att identifiera ett intressant problem i behov av förbättring på vår sektion. Tidigt i processen började vi fundera på om vi istället skulle göra ett designprojekt för att utforma och införa MPVL. Till att börja med hade vi svårt att hitta den rätta entusiasmen för MVPL, men efter mycket stötande och blötande valde vi ändå att starta igång processen med MVPL som ett 13

14 designprojekt. Under arbetets gång har vi blivit glatt överraskande över att det varit så lärorikt, enkelt och intressant att jobba efter DMADCL- cykeln och detta gjorde att vi fick ett stort engagemang i och intresse för vårt projekt och vår produkt. Nu ser vi fram emot att vidareutveckla MVPL tillsammans med patienter och medarbetare och hoppas på att kunna sprida våra erfarenheter och MVPL utanför sektionens gränser. Det var roligt att upptäcka att våra kollegor snabbt blev engagerade i vårt projekt, att våra chefer tyckte att projektet var viktigt och angeläget samt att medarbetarna har anammat den färdiga produkten MVPL. Vi har fått mycket glada hejarop under tidens gång vilket har hjälpt oss att hålla styrfarten. Vi har fungerat oerhört bra som team, vi är båda drivna, engagerade och målfokuserade. Inte en enda gång har vi känt tristess eller någon större motgång under arbetet med projektet. I learnfasen funderar vi på hur mycket har vi påverkat projektet och hur detta kan ha påverkat den färdiga produkten. Till exempel: under släktskapsdiagrammet med medarbetarna på mottagningen så ställde vi öppna frågor kring patientens behov av trygghet, information och delaktighet utan att prata om vad MVPL är. När vi ville ha läkarnas input förklarade vi däremot ganska ingående vad MVPL är och varför den ska införas. Var det en nackdel eller en fördel att ha gjort på olika sätt? Vi borde definitivt ha involverat slutenvårdspersonalen mer då de blev involverade först då det handlade om layouten. Vi borde också ha lagt ner lite mer tid och kraft på att engagera läkarna i utformandet av MVPL. Större delaktighet i en process tror vi kan leda till en större framgång och förståelse för en slutprodukt. Vår första upplaga av MVPL trycktes i 30 exemplar och delades ut i de olika diagnosteamen på sektionens öppenvård av både läkare och sjuksköterskor. Under denna pilotfas i projektet kände vi att vi tappade kontrollen litegrand. Vi hade inte riktigt koll på vilka patienter som fick MVPL och därför fick vi aldrig på ett strukturerat sätt reda på vad patienterna tyckte om utformning, innehåll och layout. Dock fick vi värdefulla åsikter och tankar från ett flertal patienter under informella samtal. Vi fick också mycket användbar input och respons från medarbetarna. Vi reviderade därför snabbt första upplagan och ansåg att andra upplagan nu var vår färdiga produkt, MVPL, i vårt designprojekt. Under den första månaden då MVPL togs i bruk försökte vi vara extra aktiva med att dela ut MVPL till både nydiagnostiserade och till patienter som haft sin diagnos under kortare och längre tid. Vid utdelandet uttryckte många patienter sin uppskattning för MVPL, framförallt hade många patienter saknat en skriftlig tidsplan för sin utredning och behandling. Många av de patienter som behandlats under en längre tid vittande om att MVPL hade varit något som de hade haft stort behov av under utredningen av sin sjukdom och vid tiden för diagnos. En annan stor fördel med MVPL var att patienterna tyckte att det kändes mycket bra att ha utrymme att kunna skriva upp vad de ville veta/ta upp vid sitt nästa besök. Patienterna gav även feedback på att formatet i A5 var lättanvänt. 14

15 Vi tolkar patienternas synpunkter och feedback som att de haft ett outtalat behov av en MVPL och att de definitivt vill ha den. På sikt tror och hoppas vi att MVPL kommer att skapa ett stort värde för patienterna. En farhåga vi hade var risken att MVPL inte skulle delas ut. Denna risk har vi försökt att minimera genom att på sektionen besluta att ta den tidigare informationsbroschyren ur bruk. Vi tror att det i början kan finnas ett visst motstånd att dela ut och följa upp MVPL, eftersom det finns en risk att introduktionen tar tid och att det är ett ovant sätt att arbeta på. Vi tror dock att på sikt kommer införandet av MVPL istället rentutav vara tidsbesparande eftersom vi anser att MVPL kommer att leda till en välinformerad och trygg patient som känner sig mer delaktig och uppdaterad i sin vård och behandling. Det åligger nu alla på vår sektion att dela ut MVPL till alla patienter, men i och med vårt projekt så ligger MVPL oss varmt om hjärtat. Därför känner vi ett extra stort ansvar i att fortsätta att utveckla och förbättra produkten samt att inspirera våra medarbetare till att använda MVPL. Redan under projektets gång blev vi tillfrågade att berätta om MVPL på vår sektionsdag. Detta skapade ringar på vattnet och vi föreläste om utformandet och införandet av MVPL på regionsdagen för hematologiklinikerna i VGR och norra Halland. Efter detta fick vi många förfrågningar om själva produkten om vår MVPL har nu spridits till olika hematologikliniker i regionen samt Lund. Till våren kommer vi att berätta om projektet för deltagarna i nästa kurs i förbättringskunskap för kontaktsjuksköterskor samt föreläsa om MVPL på de nationella onkologidagarna i Västerås. Att föreläsa för andra har varit och kommer att vara ypperliga tillfällen för oss att dela våra erfarenheter och lärdomar, att få input, samt att inspirera andra till att arbeta i projektform men även att specifikt införa MVPL. Extra stolta och glada blev vi över förfrågan att föreläsa om MVPL för patientföreningen Blodcancerförbundet! 15

16 Referenser: En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11, regeringen.se) Sveriges Kommuner och Landstings slutrapport om insatser inom cancerstrategin; Ännu bättre cancervård, 31 januari 2013 Den nya Patientlagen (SKL, Sveriges riksdag, Svensk författningssamling 2014:821) Hälso- och sjukvårdslagen, (individuella vårdplaner i cancervården) (Cancerrehabilitering Nationellt vårdprogram Ett kunskapsunderlag (2014) SOU 2009:11. En nationell cancerstrategi för framtiden. Hämtad 10 oktober, 2014, från Kvalitet från behov till användning. Bo Bergman & Bengt Klefsjö,

17 Bilaga 1. DMADCL- cykeln 17

18 Bilaga 2. Patientreferensgrupp: Patienter som fått sin diagnos mellan och PCT: kvinna - 40 myelom 30/3 kvinna - 29 myelom 7/4 ALT: kvinna - 40 AML man - 78 ALL man - 51 MDS Lymfom: kvinna - 39 storcelligt B- cellslymfom man - 92 Mb Hodgkin kvinna - 67 Mb Waldenström MPN: man - 54 PV 30/3 2/4 27/3 27/3 27/3 27/3 10/4 Frågor: Vi skulle vilja ha en dialog med dig för att få förståelse för hur du upplevt tiden efter att du blev sjuk, fick din diagnos och ev. behandling. Vi går en kurs i förbättringskunskap för att försöka förbättra informationsflödet, stödet samt öka delaktighet tillsammans med er patienter. Vi vill också ha synpunkter om hur vi är organiserade på hematologen Vi vill veta vad som varit viktigt/viktigast för dig på hematologen Vad har du velat ha hjälp med? Vad kan hematologen göra för dig? Information om diagnos och behandlingsprocess Vilken information vill du ha? Vad är viktigast för dig att veta? Har du fått den informationen? Hur, När och av Vem har du fått information? Har du saknat någon information? Kunde något gjorts annorlunda? Psykosocialt stöd Har du känt dig orolig, trygg, bekväm? Vilket stöd vill du ha? Har du fått det stödet? Hur, När och av Vem har du fått stöd? Har du saknat något stöd? Kunde något gjorts annorlunda? 18

19 Vårdstruktur/Kontakt/Tillgänglighet/Kontinuitet Vet du vart du skall vända dig vid frågor? Hur tillgänglig upplever du hematologen Hur upplever du kontinuiteten bland vårdpersonalen? Har du saknat något? Kunde något gjorts annorlunda? Delaktighet/Eget ansvar Har du känt dig delaktig i och kunnat påverka din vård? Har din närstående varit delaktiga? Har du saknat något? Kunde något gjorts annorlunda? 19

20 Bilaga 3. Denna enkät är en del i ett pågående förbättringsarbete här på sektionen för hematologi. Du får den för att du är patient här och vi vore tacksamma om du ville ta några minuter för att fylla i nedanstående frågor. Din åsikt är värdefull för oss! Enkäten består av flervalsfrågor där du kryssar i det alternativ som du tycker stämmer bäst. Det finns även frisvarsfrågor som du besvarar om du så önskar. Enkäten ifylles anonymt. Lämna enkäten i bifogat kuvert till din sjuksköterska eller i avsedd blå låda (märkt ENKÄTSVAR ) i receptionsdisken. 1. Jag har fått tillräckligt med skriftlig information om min sjukdom och behandling o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 2. Jag har fått tillräckligt med muntlig information om min sjukdom och behandling o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 3. Jag har fått information om kommande steg i min utredning/behandling o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 4. Skulle du vilja ha mera information om något? Specificera gärna. 5. Jag har kunnat vara delaktig i beslut som rört min vård och behandling o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 20

21 6. Jag känner mig nöjd med vården jag får o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 7. Jag känner mig trygg med vården jag får o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 8. Jag upplever att jag får/fått det stöd jag behöver o Stämmer mycket bra o Stämmer ganska bra o Stämmer varken bra eller dåligt o Stämmer ganska dåligt o Stämmer mycket dåligt 9. Jag vet vart jag kan vända mig om jag mår psykiskt dåligt o Ja o Nej 10. Jag vet vart jag kan vända mig om jag mår fysiskt dåligt o Ja o Nej 11. Är det något du saknat/saknar, eller har du några andra idéer om hur vi kan bli bättre? Övriga kommentarer? Tack för att du tog dig tid! Vid frågor kontakta: Petra Lindroos Kölqvist, leg. sjuksköterska, Cecilia Dahl Hammarstedt, leg. sjuksköterska,

22 Bilaga 4. Enkätanalys Jag har fått tillräckligt med skriftlig information om min sjukdom och behandling 25 Antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska Stämmer varken Stämmer ganska bra bra eller dåligt dåligt Stämmer mycket dåligt 1 Ej svar Jag har fått tillräckligt med muntlig information om min sjukdom och behandling antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska Stämmer varken Stämmer ganska Stämmer Ej svar bra bra eller dåligt dåligt mycket dåligt 22

23 Jag har fått information om kommande steg i min utredning/behandling antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken Stämmer ganska bra eller dåligt dåligt Stämmer mycket dåligt 3 Ej svar Jag har kunnat vara delaktig i beslut som rört min vård och behandling antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska Stämmer varken Stämmer ganska Stämmer bra bra eller dåligt dåligt mycket dåligt 3 Ej svar 23

24 Jag känner mig nöjd med vården jag får antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer mycket dåligt Jag känner mig trygg med vården jag får antal patienter Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer mycket dåligt 24

25 Jag upplever att jag har får/fått det stöd jag behöver Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Jag vet vart jag kan vända mig om jag mår psykiskt dåligt ja nej 25

26 Jag vet vart jag kan vända mig om jag mår fysiskt dåligt ja nej 26

27 Min Vårdplan Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bruna stråket 5, våning

28 Välkommen till Sektionen för hematologi och koagulation: Hematologimottagningen och vårdavdelning 141 Jag utreds för: Min diagnos är: Mitt team är: Mottagningen är indelad i team utifrån vilken diagnos du har eller utreds för. I varje team finns kontaktsjuksköterskor och flera läkare som tillsammans är ansvariga för din vård och behandling. Min Vårdplan är till för att du som patient tillsammans med dina närstående ska kunna vara delaktig i din vård och behandling. Du är fri att skriva i och använda den som du önskar. Det är bra om du tar med dig Min Vårdplan vid dina besök så att vi tillsammans kan samtala kring dina behov och planera kommande steg i din vård. 28

29 Rådgivning När du undrar över något som rör din sjukdom ska du kontakta din kontaktsjuksköterska i det team du är knuten till. Om kontaktsjuksköterskan är upptagen kan du lämna ett meddelande med namn, personnummer, telefonnummer och ärende i röstbrevlådan. Kontaktsjuksköterskan ringer tillbaka under dagen eller nästkommande dag. Aktuella telefonnummer och telefontider hittar du under respektive team. Vid akuta besvär kvällar/nätter ( ) och helger ska du kontakta avdelning 141. Telefon: Rekommenderade länkar: Mottagningens team AL- teamet/anemi- Leukemisjukdomar Diagnoser: AML, akut myeloisk leukemi ALL, akut lymfatisk leukemi MDS, myelodysplastiskt syndrom Aplastisk anemi PNH, paroxysmal nocturnal hemoglobinuri Thalassemier, sicklecellsanemi och andra medfödda eller förvärvade anemier Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 Teamläkare Kontaktsjuksköterskor... 29

30 Lymfomteamet Diagnoser: Non- Hodgkins lymfom B- och T- cellslymfom Waldenströms sjukdom Hodgkins lymfom KLL, kronisk lymfatisk leukemi Hårcellsleukemi Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-10:00 och 14:00-15:00 Teamläkare. Kontaktsjuksköterskor.. MPN- teamet/myeloproliferativa sjukdomar Diagnoser: PV, polycytemia vera ET, essentiell trombocytemi Myelofibros KML, kronisk myeloisk leukemi ITP, immun trombocytopeni HKR, hemokromatos Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 Teamläkare Kontaktsjuksköterskor. PC- teamet/plasmacellssjukdomar Diagnoser: Myelom Plasmocytom MGUS 30

31 AL- Amyloidos POEMS Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 Teamläkare... Kontaktsjuksköterskor... BMT/Benmärgstransplantationsteamet Teamet arbetar med: Utredning och information inför, samt genomförande av blodstamcellsinsamlingar på både patienter och donatorer Utredning och information inför autolog* och allogen** stamcellstransplantation oavsett diagnos. Uppföljning av alla patienter och donatorer efter allogen stamcellstransplantation *Autolog stamcellstransplantation innebär att patientens egna stamceller samlas in. Stamcellerna fryses ned för att senare ges tillbaka till patienten. **Allogen stamcellstransplantation innebär att patienten får blodstamceller från en donator. Transplantationskoordinator Samordnar, utreder och informerar patienter och donatorer inför stamcellsinsamling och stamcellstransplantation. Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 Aferesmottagning Förbereder och utför stamcellsinsamling (aferes) på donatorer och patienter från hela Västra Götaland. Utför även behandlingsafereser, som t.ex. fotoferes, plasma- och blodbyte. Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 31

32 BMT- mottagning Har hand om uppföljning av alla patienter och donatorer efter allogen stamcellstransplantation. Telefon: Telefontid måndag- fredag 08:00-15:30 Teamläkare... Kontaktsjuksköterskor... Tobiasregistret Vid frågor angående stamcellsdonation: Forskningsenheten På sektionen bedrivs flera olika typer av studier. Det kan vara utprovning av nya läkemedel, nya sätt att ge och dosera kända läkemedel, eller utvärdering av nya diagnosmetoder. Det kan också vara uppföljningsstudier där man följer hur man ger ett visst läkemedel. Forskningssjuksköterskorna planerar, samordnar och utför behandlingar samt rapporterar data för studierna. Enheten samarbetar med teamen. Som patient kan du bli tillfrågad om att delta i en studie. Deltagande i studier är alltid helt frivilligt. Studier är alltid godkända av Etikprövningsnämnden, Läkemedelsverket och av Verksamhetsområde Medicin på Sahlgrenska. Varje studie har en ansvarig läkare och en forskningssjuksköterska. Telefon: Telefontid måndag- fredag 08: PAL- mottagning Behandling och kontroller kan ske i teamet, på vårdavdelning eller hos patientansvarig läkare, PAL. Tidbokning för PAL- besök sköts av Kontaktpunkten. Vid behov av rådgivning som rör din blodsjukdom, ring din kontaktsjuksköterska. 32

33 Benmärgsundersökning För att säkerställa en diagnos för blodsjukdom eller utvärdera behandling behöver oftast en benmärgsundersökning göras. Läs mer om detta i informationsbladet Information benmärgsundersökningar eller på Provtagning drop- in Inför besök på mottagningen kan du bli kallad för blodprovstagning. Provtagningen har både drop- in, där du tar en nummerlapp och väntar på din tur, samt en tidbokad mottagning där du bokar tid i förväg. All provtagning sker på läkarordination. Öppettider drop- in: Måndag 08:00-11:30, Tisdag - torsdag 07:45-11:30 Övrig tid enligt överenskommelse. Tid bokas via ditt team. Avdelning 141 Avdelning 141 vårdar patienter med hematologiska sjukdomar. Det är inte alltid det finns vårdplats på 141, därför kan det hända att du kan bli inlagd på en annan vårdavdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vid behov av akut rådgivning utanför mottagningens öppettider ringer du avdelning 141 och får hjälp av tjänstgörande sjuksköterska. Jourhavande hematologläkare kontaktas vid behov. Telefon: , dygnet runt. Kurator Kuratorn kan hjälpa dig och dina närstående med samtal om de känslomässiga reaktioner som sjukdomen kan föra med sig. Kuratorn kan också ge information, råd och stöd i personliga frågor samt vägledning om samhällets resurser. Säg till din kontaktsjuksköterska om du önskar kontakt med kurator, eller ring själv på nedanstående telefonnummer: Kurator Telefon: Kurator Telefon:

34 Dietist Dietisten kan hjälpa dig med frågor som rör nutrition. Du kan få hjälp med rådgivning om kost, kostrestriktioner, förskrivning av näringsdrycker med mera. Säg till din kontaksjuksköterska om du önskar kontakt med dietist, eller ring själv på nedanstående telefonnummer. Dietist Telefon, dagtid: alt Fysioterapeut När du är inneliggande på avdelning 141 finns en fysioterapeut som kan hjälpa dig med behandling och träning utifrån aktuell sjukdom och inläggningsorsak. På mottagningen kan fysioterapeuten kontaktas för konsultation och vid behov kan du hänvisas till rehabmottagning inom primärvården. Via primärvårdens rehabmottagningar kan du även få hjälpmedel för att underlätta vardagen hemma. Säg till din kontaksjuksköterska om du önskar kontakt med fysioterapeuten. Barnrättsombud Hematologen har barnrättsombud som ska se till att barns rättigheter till delaktighet vid förälders/närståendes sjukdom tillgodoses. Säg till din kontaksjuksköterska om du önskar kontakt med ett barnrättsombud. Kontaktpunkten Vid följande ärenden vänder du dig till Kontaktpunkten (KP) ändring av bokad tid hos patientansvarig läkare (PAL) förnyelse av recept frågor om remisser begäran om intyg Telefon: Måndag fredag 07:30-17:00 Kassan Vid frågor om fakturor och övriga kassaärenden, vänd dig till kassan i entréplanet. Öppettider: måndag - fredag 07:30-15:00, telefontid 13:00-14:30 Telefon:

35 1177 Vårdguiden 1177 Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Platsen erbjuder sjukvårdsrådgivning, information, inspiration och e- tjänster Vårdguiden finns på webb och telefon och har öppet dygnet runt. Webbadressen är och telefonnumret Bakom 1177 Vårdguiden står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Genom 1177 Vårdguiden kan du komma i kontakt med oss via platsen e- tjänster (tidigare Mina Vårdkontakter) Detta är ett praktiskt sätt för dig att kontakta oss när det passar dig. Du kan få hjälp med samma ärenden som via Kontaktpunkten. Du kan också ställa frågor under rubriken rådgivning. Du får då svar av en sjuksköterska inom två arbetsdagar. Akuta ärenden kan inte handläggas. På och kan du läsa mer. Besök på mottagningen/avdelningen Kom ihåg att alltid anmäla dig i kassan på entréplanet när du besöker mottagningen, detta gäller även om du har frikort. När du har anmält dig går du vidare och sitter ned i väntrummet på mottagningen, våning 5 tills du blir uppropad. Närmaste cafeteria finns i entréplanet. Vid besök på mottagningen har vi inte möjlighet att erbjuda någon förtäring, därför kan det vara bra att ta med sig något att äta vid längre besök. Vi vårdar infektionskänsliga patienter! Om du är förkyld, hostar, har kräkningar eller diarréer är det därför mycket viktigt att du kontaktar det team du tillhör eller avdelning 141 innan du besöker oss. Med hänsyn till allergiker är det viktigt att undvika att bära starka parfymer. Hygien hos oss är du i rena händer För att förhindra spridning av infektioner följer personalen hygienrutiner och klädregler. Det innebär att desinficera sina händer före och efter patientkontakt. Personalen bär också kortärmade arbetskläder och ska använda handskar och skyddsförkläde när det behövs. Armbandsklockor, armband och ringar är inte tillåtna i arbetet med patienten. 35