Slutrapport. Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda. Slutrapport. Dok.beteckning

Transkript

1 Kristina Myrenberg Sida: 1 (27) Slutrapport i Sorunda

2 Kristina Myrenberg Sida: 2 (27) Innehåll 1 Basfakta Projektet Bakgrund, projektidé Sammanfattning erfarenheter Resultat Måluppfyllelse Skolklimat Professionell utveckling Extern utvärdering Kostnad Erfarenhetsåtermatning Projektorganisation, bemanning Möten, informationsspridning Leverans och överlämning Riskanalys, riskhantering Projektets och kundens upplevda kvalitet Bilagor Bilaga 1. Lista på kompetensutveckling och aktiviteter per år Bilaga 2. Referenser, mer information... 27

3 Kristina Myrenberg Sida: 3 (27) 1 Basfakta 1.1 Projektet Kostnad: 8,5 miljoner kr 1. Anställda/resurser: Kristina Myrenberg, projektledare/beteendevetare. Anna Swärd, handledare/specialpedagog. Johnna Gilljam, facilitator/pedagog. Beställare/Projektägare: Projektledare: Christel Bäckström Kristina Myrenberg 1.2 Bakgrund, projektidé I oktober 2011 beslutade kommunstyrelsen att avsätta folkhälsomedel till ett treårigt projekt för att arbeta med en hälsofrämjande förskola och skola i Sorunda. Bakgrunden till projektet var låg måluppfyllelse, resultat från elev- och föräldraenkäter och underlag som rör hälsofaktorer i området (ohälsotal och stockholmsenkäten). är en långsiktig process som dels verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande (fysisk, psykisk och social) miljö för hälsa och lärande, dels för att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. I fokus bör alltid det generella hälsoarbetet, själva skolstrukturen med fokus på att utveckla lärandemiljön till att bli en stödjande miljö finnas men de generella insatserna behöver kompletteras med riktade insatser. Dessa syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning genom att fokusera arbetet mot särskilt betydelsefulla frågor rörande genus och likvärdighet, socioekonomisk tillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättningar. Två synsätt och förhållningssätt eller perspektiv är utmärkande för. Det holistiska, som innebär att både hälsa och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter ses som sammanhängande delar som tillsammans utgör den helhet eller den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling skall äga rum. Det salutogena perspektivet behöver alltid vara rådande, vilket inriktas på friskfaktorer och möjligheter, framför riskfaktorer och hinder (patogena perspektivet), något som kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåller tre komponenter (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) vilka påverkar elevernas känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom också synen på skolan som en sammansatt enhet där alla strävar mot samma mål. (Ur projektdirektivet ) 1 Projektets implementering pågår t o m december 2015.

4 Kristina Myrenberg Sida: 4 (27) Visionsmål Vi skapar en hälsofrämjande för-/skola genom att lyfta fram barns- och elevers resurser, styrkor och möjligheter med hjälp av att stärka relationer, trivsel och trygghet i för-/skolan för samtliga barn/elever. Övergripande mål Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor. Delmål 1. Att förebygga barn- och elevers utanförskap 2. Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd 3. Förbättra levnadsvanor bland barn och elever 4. Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor. 5. Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever (Ur projektdirektivet ) I samband med att projektgruppen påbörjade sitt arbete i augusti 2012, formulerades ett syfte Att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och skola i Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Särskilt fokus ligger på ledarskapet hos de professionella som arbetar med barn och elever i verksamheterna. Det är professionen, som utifrån styrdokument och forskning, ska arbeta för måluppfyllelsen i förskola och skola samt skapa en hälsofrämjande miljö för barn och unga och sig själva. Därför har projektets insatser i huvudsak riktats till pedagoger 2 men även övrig personal 3 i förskola och skola. 1.3 Sammanfattning erfarenheter Ramar och förutsättningar för projektet Projektet har haft långsiktiga, visionära mål och ett brett, omfattande uppdrag. Det har varit en utmaning för projektgruppen när det gäller kompetens, förutsättningar och tid samt planering, prioritering och uppföljning. Projektet har omfattat både förskola och skola. Dessa verksamheter har olika förutsättningar för utvecklingsarbete. Förskolan har erhållit färre insatser, men fått insatser av liknande karaktär t ex professionsutvecklande handledning och utbildning om olika funktionsnedsättningar. Förskolan och skolan har tillsammans med annan personal i rektorsområdet haft gemensamma uppstarts- och avslutskonferenser, i syfte att synliggöra de röda trådarna i projektet samt öka gemenskap och utbyte, vilket varit givande för helheten. Projektets budget och projektgruppens gemensamma kompetens har tillsammans med aktiva, modiga chefer i rektorsområdet och en tydlig styrgrupp, möjliggjort omfattande, 2 Lärare, fritidspedagoger, förskolelärare, barnskötare samt övrig pedagogisk personal med uppdrag att arbeta för lärande och hälsa samt ökad måluppfyllelse. 3 Administration, vaktmästeri, städ, kök och bibliotek.

5 Kristina Myrenberg Sida: 5 (27) kvalitativa och parallella aktiviteter som i hög grad har påverkat en snabb förändring av centrala områden i framförallt skolans verksamhet. 4 För att kunna genomföra förändring i förskola och skola, med den pressade verklighet som finns krävs hårda prioriteringar av ledningen så att pedagogerna kan få avsatt tid för reflektion och utbildning. Det krävs också en tät samverkan mellan förändringsagenter, både de som finns inne i verksamheten (t ex ledning) och de som kommer utifrån (projektgruppen), för att verklig förändring ska komma till stånd och bli uthållig. Röda trådar Projektgruppen har arbetat med många olika insatser, och det har hela tiden funnits en röd tråd både vad gäller innehåll och form. Innehållet handlar om att i alla insatser arbeta för professionella ska ta med barnens/elevens fokus, inte fokusera på barnet/eleven d v s utgå bara från den vuxnes perspektiv. Alla insatser har på något sätt berört hälsa och lärande, med målet att nå högre måluppfyllelse. Prioriterade områden har varit förebyggande och främjande elevhälsoarbete, barn i behov av särskilt stöd och delaktighet & demokrati. Förskolan och skolans styrdokument har tillsammans med forskning 5 och underlag om risk- och skyddsfaktorer visat på centrala faktorer i en hälsofrämjande lärmiljö och vad som krävs av de professionella. Forskningen visar på vikten av det relationella d v s att det spelar stor roll hur vuxna i skolan förhåller sig till elever och varandra, för att främja hälsa och lärande. Projektets bidrag har då handlat om att synliggöra detta och stödja verksamheterna att nå dit d v s arbeta med VAD verksamheterna behöver förändra och HUR de kan nå dit. Den röda tråden vad gäller formen d v s metoderna för att utveckla verksamheten, handlar om en kombination av input (utbildning) samt bearbetning och integrering via professionsutvecklande handledning, möten, arbetsgrupper etc. Metoder för strukturerade lösningsfokuserade samtal har varit viktiga pusselbitar, liksom olika former av processtöd 6 till ledningsfunktioner. Projektgruppens arbetssätt Projektgruppen har arbetat utifrån styrdokument och forskning och sedan anpassat kompetensutveckling och insatser till behov och förutsättningar. Detta har krävt en tät, delaktig och situationsanpassad dialog med verksamhetsansvariga och personal. Projektgruppen har genom sina olika roller och uppdrag arbetat horisontellt och vertikalt i Sorunda rektorsområde. Ett ständigt lärande och prövande har präglat arbetet på alla nivåer och det salutogena synsättet har varit ledande. 4 T ex förändring av organisation och arbetssätt för elevhälsa, barn/elevsyn och förbättrat skolklimat 5 Bremberg & Eriksson 2010, Hugo 2011, Hattie 2012, 2014, Gustafsson 2009, Nottingham 2013, Timperley löpande behovsanpassad utbildning, verksamhetshandledning/coachning till arbetslagsledare och förstelärare och ledningsgruppen i skolan.

6 Kristina Myrenberg Sida: 6 (27) Framgångsfaktorer All personal som arbetar med och för barn och unga i Sorunda rektorsområde har deltagit/varit berörda av projektets arbete, men i olika grad. Projektets insatser har tagits fram i en ständigt pågående behovsanalys och i förhållande till styrdokument och forskning. I projektet har det genomförts parallella aktiviteter horisontellt och vertikalt - input/utbildningsinsatser, professionsutvecklande handledning, arbetsgrupper etcetera, framförallt i skolorna. Aktiviteterna har hela tiden kopplats till strukturer i verksamheterna som är långsiktiga och systematiska. Projektgruppen har präglats av ett stort engagemang och arbetat med ett lärande processinriktat förhållningssätt. De har haft en tät dialog med varandra, styrgruppen och ledningsansvariga i förskola och skola. Ledningen för verksamheterna har visat mod och utvecklingsvilja samt skapat förutsättningar i praktiken för att projektet skulle kunna genomföra sina periodvis väldigt omfattande insatser. Det salutogena synsättet samt metoder för dialog, reflektion och lärande har genomsyrat projektet och dess insatser, har varit avgörande för förändringar i attityder och synsätt. 2 Resultat Projektets huvudsakliga mål är att förbättra måluppfyllelse, och för att nå dit krävs enligt forskning och beprövad erfarenhet 7 många olika faktorer. Några av dessa har vi arbetat aktivt med i projektet och de redovisas nedan som en del i resultatet. För att elever ska kunna uppnå målen i skolan krävs en hälsofrämjande lärmiljö; ett gott skolklimat 8 med en förebyggande elevhälsa där alla i skolan deltar samt professionella pedagoger 9 som deltar i ett vardagligt och systematiskt kollegialt lärande. Resultaten från förskolan bygger på de aktiviteter vi har genomfört där i syfte att bidra till en röd tråd hela vägen från förskola till skola. Det handlar främst om professionsutvecklande handledning, men även andra aktiviteter som berör demokrati, goda levnadsvanor, föräldrasamverkan etcetera. Sist i resultatredovisningen finns också de utvärderingar som gjorts av kommunens controller, socioekonomisk beräkning, samt en sammanställning av resultat från utvärderingen från Jönköpings högskola. 7 Bremberg & Eriksson 2010, Nottingham 2013, Hattie 2012, 2014, Hugo 2011, Timperley 2013 m fl. 8 Allas lika värde i praktiken, goda relationer med jämnåriga och lärare, fysisk miljö som underlättar lärande och relationsskapande, delaktighet & demokrati. 9 aktuell pedagogisk kompetens, förhållningssätt till eleven som bygger på elevfokus i alla situationer etc

7 Kristina Myrenberg Sida: 7 (27) 2.1 Måluppfyllelse Projektet har bidragit till att det har skett ett trendbrott vårterminen 2013 vad gäller måluppfyllelsen. Måluppfyllelse handlar i denna redovisning, i förhållande till projektets mål att förebygga utanförskap om att; eleven klarar målen för åk 9 (kunskapskraven) och att eleven blir behörig till gymnasiet 10. Det genomsnittliga meritvärdet kommer också att redovisas eftersom det visar på hur eleverna som grupp förflyttat sig inom kunskapskraven (höjt sina betyg). (Resultaten från vårterminen 2015 är inte helt klara vid dags dato, men kommer att följas upp i implementeringsarbetet och av förvaltningen.) Bild 1 Hur många elever som nådde målen, kunskapskraven 11 i % åk 9 ( ), i Sorunda jämfört med övriga kommunen. Bilden visar att det har skett en positiv förändring i Sorunda under projektperioden Kommunen Sunnerby Behörighet till nationellt och yrkesförberedande program 11 De krav som eleven måste klara för att lägst få betyget godkänd (E).

8 Kristina Myrenberg Sida: 8 (27) Bild 2 Genomsnittligt meritvärde 12 åk 9 ( ), i Sorunda jämfört med övriga kommunen. Bilden visar att meritvärdet har ökat i Sorunda under projektperioden Sunnerby Kommunen Bild 3 Behörighet till gymnasiet 13 åk 9 ( ) i %, Sorunda jämfört med övriga kommunen. Bilden visar att antalet behöriga elever i Sorunda har ökat under projektperioden Sunnerby Kommunen 12 Meritvärdet är summan av elevens bästa ämnen. Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg. 13 Behörighet till nationella och praktiska gymnasieprogram.

9 Kristina Myrenberg Sida: 9 (27) Närvaro/frånvaro Det har skett en positiv förändring vad gäller närvaron och den ogiltiga frånvaron i Sorunda. Underlag finns för höstterminen 2013 och vårterminen I Sorunda har det framförallt skett en positiv förändring under denna period för åk 9. Dessa elever ökade sin närvaro och minskade sin ogiltiga frånvaro markant. Nästan en tredjedel minskade sin frånvaro med mer än en procent. I övriga Nynäshamn skedde en negativ utveckling för samma årskurs under samma tidsperiod. Arbetet med att öka närvaron har skett från två håll dels ett arbete med att förbättra skolklimatet i sin helhet och dels att förbättra det systematiska arbetet med att följa upp och förebygga närvaro på ett systematiskt och strukturellt plan. 2.2 Skolklimat Det har skett en positiv förändring vad gäller skolklimatet. I denna redovisning räknar vi in elevernas upplevelse av trygghet och goda relationer, utvecklingen av elevhälsoarbetet samt personalens beskrivningar av hur skolklimatet har förändrats. Trygghet och goda relationer Eleverna uppger att de känner sig tryggare och att de har fler vuxna att vända sig till i skolan. Detta kan vi se genom skolans egen trygghetsenkät som genomförts hösten 2013 och hösten 2014, genom de trygghetspass som används en gång i månaden på skolorna och genom frågor i elevenkäterna för skolorna i Nynäshamn. Skolorna tog i samarbete med projektet fram en ny elevenkät i syfte att ha ett likvärdigt verktyg för det strategiska elevhälsoarbetet i Sorunda. Enkäten har genomförts hösten 2013 och Resultaten visar att eleverna i Sorunda i stor utsträckning känner sig trygga. För Sunnerbyskolans 6-9 elever har det skett en märkbar förbättring när det gäller frågorna; Jag trivs bra i skolan, I min skola är alla lika värda, det finns alltid någon vuxen jag kan vända mig till. Jag upplever skolmåltidsmiljön som trivsam. Resultaten från trygghetsenkäten används i det strategiska elevhälsoarbetet, bearbetas i arbetslagen och kopplas till likabehandlingsplanen. Arbetet med trygghetspass har tillkommit under projektperioden som en del i arbetet med likabehandling och formativ bedömning 14. De genomförs en gång i månaden på skolorna, som ett systematiskt sätt att få reda på hur läget är för eleverna just nu. Det ger möjlighet att snabbt sätta in åtgärder vid behov. Eleverna ges också möjlighet att föreslå hur saker kan förändras till det bättre. Skolledningen tar regelbundet del av resultaten i den strategiska elevhälsogruppen. 14 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande (Skolverket).

10 Kristina Myrenberg Sida: 10 (27) Under projektperioden har elevenkäterna förändrats vilket medför svårigheter att göra jämförelser. Det finns dock några frågor som är detsamma. Nedanstående jämförelse gäller 2013 och 2014, vilket innebär att det är två olika klasser som jämförs. Åk 8 förbättrats betydligt Jag kan rekommendera min skola. Åk 8 förbättrats något - Jag är trygg i skolan. Åk 8 förbättrats något Jag känner inte till att någon blir mobbad. Åk 8 förbättrats något Min skola arbetar aktivt mot mobbning. Åk 8 förbättrats något Mina lärare hjälper mig i skolarbetet. Åk 8 förbättrats något Jag har studiero på lektionerna. Åk 8 förbättrats betydligt Lunchen serveras i en trivsam miljö. Åk 5 förbättrats något - Jag är trygg i skolan. Åk 5 förbättrats betydligt Jag känner inte till att någon blir mobbad. Åk 5 förbättrats något Jag har studiero på lektionerna. I projektets egna uppföljningar, framgår att många pedagoger i skolan har förändrat sitt förhållningssätt gentemot elever och kollegor. Kompetensutveckling som till exempel professionsutvecklande handledning, utbildning för arbetslagsledare och förstelärare, utbildning i lågaffektivt bemötande 15 etcetera har påverkat (läs mer i bilaga 1). Man beskriver en ökad tillit hos de vuxna på skolan. Ett ökat samarbete mellan kollegor och fler vuxna i korridorerna har påverkat eleverna och deras arbetsmiljö på ett positivt sätt. Uppföljning av skolmåltidsmiljön på Sunnerbyskolan med kökschef och rektor visar att det genom ett arbete med schemaläggning, fler lärare som värdar, regelbundna möten och projektets kompetensutvecklingsinsatser kring bemötande och lågaffektivt bemötande har medfört att det blivit lugnare i skolmatsalen, med färre konflikter som följd. Ett förebyggande elevhälsoarbete Det har skett en omfattande förändring när det gäller skolornas organisation, arbetssätt och förhållningsätt i elevhälsoarbetet. Detta innebär i praktiken en tydligare organisation med elevfokus som kan arbeta mer förebyggande än med tidigare arbetssätt. För eleven innebär det att lärare och elevhälsoteam har ett tydligare samarbete där fokus ligger på Vad fungerar för eleven? och Vad vi kan göra för att stödja eleven enskilt och gemensamt? Istället för att fokusera på problem och hinder. Grundpelarna i förändringen bygger på att elevhälsoarbetet är allas ansvar på skolan och att ett förebyggande och främjande arbete förutsätter ett salutogent förhållningssätt. Vi bedömer att om arbetet fortgår och vidmaktshålls finns det goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet, vilket gynnar elevens hälsa och lärande och motverkar ett framtida utanförskap. 15 Ett förhållningssätt/metod för att minska eller undvika konflikter och utbrott.

11 Kristina Myrenberg Sida: 11 (27) Arbetet inleddes med en kartläggning av elevhälsoarbetet på alla skolor och en uppföljning i dialog med rektor och arbetslag. En organisation med strategisk, pedagogisk och operativ elevhälsa och ett mer systematiskt arbetssätt infördes En arbetsgrupp med representanter från alla skolor och elevhälsoteamet har arbetat parallellt med att fördjupa sig i olika teman som närvaro/frånvaro, normer, regler etcetera. Delaktighet och demokrati Vi ser att det har skett en ökad medvetenhet både i förskola och skola kring vikten av barns/elevers delaktighet och en synvända vad gäller att realisera intentioner i styrdokument kring barn/elevfokus på ett annat sätt än tidigare. Detta visar sig i våra egna uppföljningar och utvärderingar som rör handledning och processtöd i skolan samt uppföljning av projektets aktiviteter i förskolan. Förändringar i skolan har t ex skett i pedagogers förhållningssätt och arbetssätt när det gäller att ha en tätare dialog med eleven i vardagen t ex genom studiepass, samtalsgrupper och lärsamtal 16. Fokus har alltså legat på elevens delaktighet och inflytande i skolvardagen. Arbetet med delaktighet i skolan ses i projektet som en integrerad del i elevhälsoarbetet och i det pedagogiska arbetet, inte som en separat aktivitet. Till exempel via lärsamtal och samtalsgrupper. Arbete med formella strukturer som t ex elevråd, matråd och kompisstödjare har också skett, t ex genom att projektgruppen och ledningen tagit kontakt kring utformning av ny trygghetsenkät, utveckling av skolmåltidsmiljön och entréerna på Sunnerbyskolan samt i arbetet med rökfri skola på Sunnerbyskolan. I förskolan har projektet bidragit med att i nätverksgrupper med pedagoger fokusera på barns inflytande och föräldrars inflytande i förhållande till styrdokument och forskning. I samband med detta gavs också utbildning i hur man kan genomföra föräldramöten med teman. I förskolan har det skett ett arbete med att pröva material och metoder för att arbeta med barnkonventionen under Arbetet kommer under 2015 att integreras som en del i likabehandlingsarbetet. Under hösten bidrog projektet med att stödja ett föräldramöte kring temat högläsning tillsammans med Sorunda bibliotek, som ett sätt att pröva en modell för att arbeta med gemensamma teman i hela rektorsområdet. Testet föll väl ut, både föräldrar och pedagoger har återkopplat ett positivt gensvar. Nu pågår planering för hösten föräldramöten med tema trygghet och likabehandling. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) I projektet togs beslut att satsa på Effekt 17 och en Rökfri skola i Sunnerbyskolan. I direktivet beskrevs vikten av arbetet med ANDT eftersom det fanns statistik 18 som visade på att barn och unga i Sorunda röker och dricker mer än övriga ungdomar i Nynäshamn. Statistiken visade även att föräldrarna i Sorunda var mindre restriktiva i förhållande till sina barn, än föräldrar i övriga Nynäshamn. 16 En del i arbetet med Nya Spår, en förändring i både organisation och arbetssätt för ett inkluderande arbetssätt med fokus på delaktighet och lärande för alla elever. 17 Beprövad metod från Örebro universitet riktad till föräldrar med syfte att visa på vikten av att vara restriktiv mot barn och ungdomars alkoholbruk. 18 Elevenkäter (varje år) och Stockholms enkäten 2008, 2010, 2012.

12 Kristina Myrenberg Sida: 12 (27) Projektet har bidragit till att införa Effekt som en metod på föräldramöten i åk 6-9 och till att utbilda elevhälsopersonal och pedagoger som efter projektet kan genomföra Effekt fortsättningsvis. Eftersom elevenkäterna förändrats och Stockholmsenkäten inte genomförts 2014, finns ingen jämförbar statistik som kan visa om detta har påverkat elevernas bruk av alkohol. Det vi kan säga är att intresset hos föräldrarna verkar ha ökat. Fler föräldrar har deltagit på Effektmötena för varje år. Föräldrarådet på Sunnerbyskolan har också varit positiv och signalerat att införandet av Effekt har varit ett bra underlag för samtal mellan föräldrar och mellan föräldrar och skola. Det vi också kan notera från skolsköterskans avidentifierade statistik, som baseras på hälsosamtal med åk 8 (2014 och 2013), är att det finns en svag men positiv trend för minskat bruk av rökning, alkohol och narkotika. Det är något färre 2014 som har provat att röka, något färre som har prövat att dricka alkohol och något färre som dricker ofta. Något fler säger 2014 blankt nej till att erbjudas narkotika. Fysisk aktivitet och fritid Fler barn och unga i Sorunda förskolor och skolor får idag tillgång till daglig rörelseaktivitet genom att ett stort antal pedagoger i förskola och skola genomgått en utbildning i Miniröris och Röris, som är en beprövad metod från Friskis och Svettis. Valet baserades bland annat på att detta redan användes i förskola och skola och fungerade väl, men att det inte fanns på alla förskolor och skolor. För att bidra till likvärdighet och möjlighet till långsiktighet utbildades under 2013; 10 pedagoger från förskolan och 11 pedagoger från skolan. I en uppföljning under hösten 2014 visade det sig att Miniröris används regelbundet på alla förskolor och i stor utsträckning på skolorna. Under våren 2015 har det pågått en dialog med verksamhetsansvariga hur arbetet kan följas upp och bli uthålligt. Projektet har dock arbetat med begränsade insatser i förhållande till detta delområde. Under 2013 beslutade styrgruppen att projektet skulle begränsa sina aktiviteter med fokus på goda levnadsvanor och fritid. Skälet till detta var projektets omfång och risken att projektets aktiviteter skulle spreta för mycket. När det gäller fritid fanns också ett annat pågående projekt Tillgänglig fritid, där det fanns möjlighet till samverkan i förhållande till Sorunda. Projektet har haft kontakt med projekt Tillgänglig fritid, deras projektledare och mobil fritidsledare. Samverkan har skett kring skatepark på Sunnerbyskolan, dialog med föreningar kring breddning av verksamhet och kontaktytor med skolorna t ex föräldramöten kring elevers aktivitet och samtal på nätet. På grund av personalförändringar inom projekt Tillgänglig fritid, sjukdom hos föreningsansvariga etcetera har arbetet gått lite trögt. Det har påbörjats arbete med en skatepark på Sunnerbyskolans skolgård och den används flitigt på skoltid och fritid. En föräldragrupp har fått medel av Kultur och fritid till material för att fortsätta bygga klart. Dialog med fastighet har skett löpande. Projektets roll har varit att delta och sammanföra aktörer för dialog och beslut, samt att bidra med medel till byggandet av parken.

13 Kristina Myrenberg Sida: 13 (27) Miniprojekt om lärmiljö skolmåltidsmiljö, klassrumsmiljö och entreprojektet Miljön har betydelse för barn/ungas lärande samt omfattas av arbetsmiljölagen. Idag vet man genom forskning och beprövad erfarenhet att miljön har stor betydelse för alla, men kan vara både underlättande och hindrande för den som har t ex kognitiva funktionsnedsättningar. Ljus och ljud kan påverka hur barn och unga kan tillgodogöra sig det som förskolan och skolan kan erbjuda. I projektet har vi gjort tre nedslag kring lärmiljö, och genomfört dem med syftet att skapa delaktighet och dialog inom verksamheterna samt genomföra enkla förbättringar som framkommit av dem som befinner sig i miljön. Urvalet av nedslag har skett utifrån behov som skolledningen definierat. Skolmåltidsmiljön på Sunnerbyskolan är ett område som vi har arbetat med utifrån att det var få elever som åt lunch och att miljön upplevdes stökig. Resultatet från detta arbete har redovisats ovan. Upprinnelsen till Entreprojektet på Sunnerbyskolan var dels att elever rökte vid en av entréerna och dels att vi såg ett behov att arbeta med skolans entréer för att göra dem mer välkomnande, tillgängliga och tydliga. Här har vi samarbetat med rektor, lokalansvarig, lärare, elever, bibliotek, fritidsgård och fastighetsförvaltningen, för att utforma en förbättrad miljö. I projektet om klassrumsmiljö, var behoven framförallt förbättrad ljud och luft-miljö för två olika klasser. I detta arbete användes ett värderingsverktyg 19 från Specialpedagogiska skolmyndigheten där som pedagogisk, social och fysisk miljö ingår och samverkar för lärande. Resultatet från detta arbete är faktiska förbättringar i miljön, men också en aktiv dialog kring hur värderingsverktyget kan användas fortsättningsvis som ett stöd i att ha ett systematiskt och långsiktigt arbete där skolans miljöfaktorer och elevers och lärares behov uppmärksammas och tas omhand. Tillgänglig utbildning är en ny diskrimineringsgrund i förskola och skola sedan 1 januari Professionell utveckling Det har skett en omfattande professionell utveckling. Att öka den professionella reflektionen både i strukturerad form och i vardagen i kombination med att fylla på med ny kunskap har varit ett mål i projektarbetet. Resultatet visar att förskolans personal genom projektet fått möjlighet att pröva professionsutvecklande handledning, medan skolans personal haft handledning i större omfattning. Genom att projektet haft en egen handledare har det funnits möjlighet att t ex anpassa/ändra tider för skolans personal, avsluta eller bygga på beroende på behov hos pedagogerna. Den möjligheten har inte funnits för förskolan. Ett samstämmigt resultat är dock att projektets insatser medfört en professionell utveckling som påverkat och i många fall förändrat pedagogers förhållningssätt och handlingar i vardagen. 19 Tillgänglig utbildning

14 Kristina Myrenberg Sida: 14 (27) Professionsutvecklande handledning i förskolan Några citat från pedagoger; Jag har ett mer förebyggande tänk nu än förut. Tänker mer innan jag agerar i barngruppen Det har varit bra med gemensam reflektion, men stressigt att få till det rent praktiskt Margaretas föreläsningar har varit mycket bra, gett mycket tankar genom att lyfta fram exempel som alla kan känna igen sig i och samtala kring Förskolans pedagoger har fått ta del av sex tillfällen handledning i nätverksgrupper (grupper från olika förskolor). Handledare har varit Margareta Öhman, förskolepsykolog med lång erfarenhet. Handledningen har kombinerats med två föreläsningar om barns relationsarbete, en i början och en i slutet. Förutom handledning har förskolans pedagoger deltagit i kompetensutveckling om funktionsnedsättningen ADHD i förskolan, nätverksgrupper om inflytande, bokcirkel om kärnämnen etcetera. Se bilaga 1. Professionsutvecklande handledning i skolan Resultatet av tre års handledning gentemot skolans pedagoger har gett mycket goda resultat vad gäller professionell utveckling med fokus på elevens bästa och vikten av reflektion och lärande tillsammans med kollegor. Pedagogerna berättar att de har varit med om: Systematisk och strukturerad reflektion med kollegor i grupp. Professionella samtal om pedagogiskt arbete med stöd i teorier. Det har gett möjligheter till: Hitta egna lösningar genom reflektion. Sortera tankar och se mönster. Uppnå en högre nivå på pedagogiska samtal. Få trygghet och öppenhet i personalgruppen/laget. Skapa självreflektion. Få gemensam kompetens. Vana att ställa frågor som leder till lärande. Lära av egna och andras erfarenheter. Förbereda inför olika situationer innan de uppstår. Fler handlingsalternativ/sätt att agera. Mod och bekräftelse. En ökad vana att reflektera kring den pedagogiska praktiken har påverkat eleverna på så sätt att eleverna får stöd i att reflektera över sig själva och sin lärsituation i ökad omfattning. Det gör att; Eleverna känner sig mer lyssnade på och sedda. Vi har hittat fler, mer ändamålsenliga, sätt att bemöta eleverna. Vi har fått nya perspektiv på det som händer i mötet med eleverna samt nya metoder.

15 Kristina Myrenberg Sida: 15 (27) Vi ser en större tolerans mot olikhet både bland oss vuxna och mellan barnen. Vi tittar nu först på vår egen påverkan istället för att skuldbelägga eleverna. I arbetet med att utveckla ett förändrat förhållningssätt till elever och till varandra i skolan har vi också arbetat med många andra aktiviteter (se bilaga 1). Det finns starkt stöd i forskning och beprövad erfarenhet 20 för att relationer i skolan påverkar hälsa och måluppfyllelse. Många utbildningsinsatser 21 har berört metoder för hur vi samtalar och möter elever och vikten av det kollegiala lärandet. Genom möjligheten till handledning har pedagoger i skolan fått möjlighet att tillsammans bearbeta och integrera ny kunskap med nuvarande och genom reflektion öppnat upp för samarbete och stöd av varandra för elevernas bästa. En viktig metod som många pedagoger har lyft fram i uppföljningar 2014 handlar om lågaffektivt bemötande, där insatser skett i form av utbildningar men också som en del i handledningen kring specifika situationer. Alla pedagoger i skola och fritidshem i Sorunda har deltagit i professionsutvecklande handledning i grupp genom projektet. Handledningsfrekvensen har varit 6-12 tillfällen per termin. Cirka 15 personer har också fått individuell handledning. Totalt har det i projektet genomförts mer än 500 timmar handledning av projektets handledare. Handledningen har löpande utvärderats i grupperna och även skriftligt varje år. Erfarenheter från utvärdering av handledningen har varit utgångspunkt för vidare organisering och prioritering av handledning utifrån de behov som visat sig i rektorsområdet. Utveckling av det pedagogiska ledarskapet I projektet har vi haft fokus på att stödja det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Rektor Att få stöd och utmaningar på ett respektfullt sätt som medför till ett lärande på individ- och gruppnivå har varit en spännande och utvecklande resa. Arbetslagledare Har fått syn på mig själv som ledare och utvecklat mitt ledarskap. Att skapa en god mötesstruktur i arbetslagen och ett lärande klimat har gett positiv respons. Det lösningsfokuserade förhållningssättet har gett mig bra verktyg och en tydlig plattform att stå på, både yrkesmässigt och privat. Att få förmånen att titta på sig själv och få stöd i att utvecklas professionellt har även gjort möjligheter till en personlig resa. Jag har blivit den ledare som jag tidigare har sett upp till. 20 Nottingham 2013, Hattie 2012, 2014, Hugo 2011, Timperley 2013, Ross Greene 2012, 2014, Hejskov 2014 etc 21 Se bilaga 1

16 Kristina Myrenberg Sida: 16 (27) Förstelärare Jag har mer medvetet börjat tänka på hur/vad/vem/när jag vill påverka i förtelärarrollen. Sen vet jag att jag bara kan förändra mig själv så det är bara att fortsätta jobba Att man utvecklas av att samverka med varandra. Förståelse för vad kollegor och jag själv (alla) genomgår vid förändringar Verksamhetsutvecklande handledning i olika former har getts till rektorer och ledningsgrupp i skolan. Parallellt har skolledningen också deltagit på rektorsutbildning. Arbetslagsledare och förstelärare har fått utbildning och processtöd av projektgruppen. Arbetslagledare har fått totalt 12 tillfällen processtöd 13/14 och förstelärarna har fått en anpassad utbildning på totalt 6 tillfällen under 14/15. Parallellt har projektet bidragit med löpande processtöd till skolans ledningsgrupp i syfte att stödja det pågående utvecklingsarbetet och bidra till hållbara strukturer. Erbjudande om handledning till förskolans ledning och processtöd har getts under hela projektperioden. Insatser till övrig personal Ett resultat som vi har uppfattat är att projektets insatser bidragit till en känsla av samhörighet i rektorsområdet. Vi ser också att projektets arbete synliggjort vikten av helheten för elevernas lärande och stimulerat ökad kommunikation mellan olika professionella grupper. Personal i övriga funktioner som administration, vaktmästeri, städ och kök, har deltagit på projektets första kickoff och på den avslutande konferensen. De har fått möjlighet att delta på utbildning i Lågaffektivt bemötande och genom detta få handledning på det. Ett intensivt arbete har skett kring Sunnerbyskolans skolmåltidsmiljö, där rektor och kökschef varit delaktiga. När det gäller t ex arbetet med skolmåltidsmiljö på Sunnerbyskolan har kökschefen i muntlig uppföljning vittnat om att de insatser som skett på skolan i kombination med schemaändring och fler vuxna i matsalen, har påverkat miljön avsevärt. 2.4 Extern utvärdering Socioekonomisk beräkning Prognosen till dags dato visar att det förebyggande arbete som skett via projektet kan medföra minskat utanförskap för de elever som tillhör en riskgrupp i Sorunda och en besparing för samhället med 24 miljoner på 40 år. Det har genomförts en socioekonomisk beräkning på projektet, där projektets kostnad i förhållande till resultat i skolan har använts, för att visa på om det förebyggande arbetet kan ge effekt på utanförskap på lång sikt. Prognosen har genomförts av Siv Jatko enligt en modell från nationalekonomen Ingvar Nilsson. Underlaget till beräkningen har tagits

17 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Slutrapport Kristina Myrenberg Sida: 17 (27) fram av skolans rektor och kurator, utifrån en bedömning av vad som kan vara riskfaktorer 22 för att inte klara av skolan med godkända betyg i åk 9. En beräkning kommer även att göras till hösten Bild 4 Prognos för effekten av projektets förebyggande arbete i ett samhällsperspektiv. (Januari 2015). Bilden visar att projektets förebyggande arbete kan, förutom den mänskliga vinsten för berörda elever och anhöriga, medföra vinster för flera samhällsaktörer. Landstinget, kommunen och försäkringskassan är de aktörer som får minskade utgifter genom det förebyggande arbetet i skolan Resultat - per aktör Ålder Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto Utvärdering av Jönköpings högskola Mikael Segolsson och Martin Hugo, två skolforskare från Jönköpings högskola har under januari 2013 maj processutvärderat projektet. I januari 2015 lämnade de sin rapport 24 och nedan redovisas några resultat. Förskolelärarna Upplever att de har fått nya redskap för att arbeta med förebyggande hälsa och demokrati i barngrupperna och att samverkan med föräldrarna har ökat. Pedagoger (Förskoleklass till åk 5) Detta är det första projekt som verkligen har hjälpt mig i mitt konkreta arbete med barnen Arbetsglädjen på skolan har ökat genom projektet 22 t ex flera omfattande funktionsnedsättningar, negativt mönster frånvaro, familjehemsplacering, mönster låg måluppfyllelse under längre tid, riskbeteende ANDT etcetera 23 Utvärderingen har inte följt hela projektperioden. 24 Utvärdering av folkhälsoprojekt i Nynäshamns kommun, Martin Hugo och Mikael Segolsson

18 Kristina Myrenberg Sida: 18 (27) Projektgruppens idéer har landat i klassrummet (sid 33) Resultaten för höstadiets pedagoger var i maj 2014 inte lika positiv som ovan. Flera pedagoger såg inte då vitsen med projektets arbete. Detta förändrades märkbart under hösten Forskarna sammanfattar i slutet av utvärderingen; bedömer vi ha kommit igång bra med att utveckla ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv och förhållningssätt i organisationen bland både ledning och personal från förskola till årskurs nio. Ett arbete som, om det får fortsätta några år till med kontinuitet, kan få stora positiva effekter. Enkäten visar också tydligt att en klar majoritet av personalen i skolår F-9 upplever att projektet bidragit med att öka kompetensen i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Det är dock inte rimligt att ett projekt med tre medarbetare, under tre år, ska kunna lösa en stor problematik som pågått i över tio år, i ett rektorsområde som Sorunda, samtidigt som personalnedskärningar genomförs. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling har funnits som ett nationellt nätverk för Hälsofrämjande skola sedan 1997 i Sverige, och utvecklades några år senare till benämningen. Konceptet kommer ursprungligen från Kanada och innebär att det är en lång process med olika steg och faser där hela organisationen måste involveras och att man inte tror på punktinsatser utan en kontinuitet. En väl utvecklad modell för hela detta koncept finns utarbetat hos Kommunförbundet Skåne (2007). Men utvärderarna bedömer att utifrån projektgruppens förutsättningar, med stora och icke mätbara mål, så har det ändå utförts ett ambitiöst arbete som också gett resultat i förhållningssätt och elevsyn bland personalen. Vidare ser vi att arbetet med att bygga upp en förebyggande elevhälsa med ett komplett elevhälsoteam som jobbar med kontinuitet mot barn, föräldrar och personal har fått fart. Detta arbete ser vi som avgörande för att Sorunda i framtiden ska kunna nå en högre måluppfyllelse. Här bedömer vi att projektgruppen har kommit långt. (sid 43) 2.5 Kostnad Projektets totala budget för tre år har varit 8,5 miljoner. Kostnaden per år; kr kr kr kr 2015 (budget) Projektets totalkostnad är prognosticerad till kronor Kostnaderna för 2015 är en beräkning, eftersom projektet löper hela 2015.

19 Kristina Myrenberg Sida: 19 (27) Beräknade kostnader för implementering hösten 2015, kr 25 Specificerade kostnader cirka (t o m mars 2015) Kostnad för projektgruppen t kr Kostnad för insatser t kr Uppstart/avslutkonferens 391 tkr Kurs/konferens inkl lokaler 1318 t kr Externa föreläsare/utbildare/konsulter 539 t kr Vikarietäckning/arvodering 148 t kr Material 141 t kr Övrig drift 270 t kr inkl extern utvärdering 3 Erfarenhetsåtermatning För att ett projekt av detta slag ska uppnå bra resultat krävs många olika saker. Som beskrivits under punkt 1.3 finns det några tydliga framgångsfaktorer. Den lokala och centrala ledningen har ett viktigt arbete att förvalta utvecklingsarbetet utifrån de förutsättningar som finns inom ramen. Viktiga områden att fortsatt stödja är utvecklingen av ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete, ett kollegialt lärande och ett gott klimat präglat av tillit, demokrati och Allas lika värde. I detta fortsatta arbete har föräldrarna en viktig roll och vi ser att nästa steg i utvecklingsarbetet handlar om att arbeta mer med föräldrasamverkan. Vi ser att det finns goda förutsättningar med trygga och professionella pedagoger i verksamheterna och goda ledare. Men det krävs också stöd utifrån för att lyfta blicken i vardagen, bli inspirerad och arbeta systematiskt och uthålligt. Här ser vi förstås att förvaltningsledningen har en central roll, liksom den centrala elevhälsan. 3.1 Projektorganisation, bemanning Projektgruppen t o m april 2015; Kristina Myrenberg, projektledare (beteendevetare) 100% Johnna Gilljam, skolutvecklare/facilitator, (speciallärare) 100% Anna Swärd, handledare, (specialpedagog) 100% Styrgrupp; Christel Bäckström, T F förvaltningschef BUF (projektägare) Eva Lundin, skolchef (f r o m november 2012) Christina Carlsson, avd.chef förskolan (f r o m november 2012) Cathrine Forsberg, folkhälsosamordnare 25 Lön Anna Swärd (handledning, kollegialt lärande och spec ped/utvecklingsstöd. Behovsanalys/kartläggning i övriga Nynäshamn) och Lön Kristina Myrenberg (ledningsstöd Sorunda skolor) juli-december, Lön XX augusti- december för riktat arbete med Nya spår och elevhälsa. Utbildningsinsatser i Sorunda och övriga Nynäshamn. Material.

20 Kristina Myrenberg Sida: 20 (27) Verksamhetsansvariga: Angela Svensson, rektor t o m januari Maria Böök, bitr rektor, t f rektor febr-april 2015 och rektor från maj Barbro Larsson, förskolechef 3.2 Möten, informationsspridning I projektet har vi genomfört många olika typer av möten och arbetat mycket med föroch efterarbetet kring mötena som en del av projektarbetet, en del av processen. Det har funnits en genomtänkt struktur för projektarbetet där projektgruppsmöten har varvats med verksamhetsmöten (ledning för förskola och skola samt projektgrupp), förmöten (verksamhetsledning och framförallt skolchef) och styrgrupp. Detta för att nå en djup förankring i verksamheten kring förslag och beslut samt skapa möjligheter för en uthållig struktur efter projektets slut. Projektgruppen har haft som ambition att skapa långsiktighet och på detta sätt också varit noga med uppföljande möten av olika slag. Extern information om projektet har skett via kommunens interna och externa nät, projektets blogg, projektgruppens deltagande på nämndmöten för statusrapportering samt i kontakt med projektledaren. Intern information har getts via APT och konferensdagar vid varje terminsstart/slut, speciellt i starten och i den intensiva fasen under Leverans och överlämning Under vårterminen 2015 sker avslutande aktiviteter och planering för höstens implementering. Konferensen för all personal i Sorunda rektorsområde 30 januari hade till syfte att synliggöra och befästa förändringen i rektorsområdet samt skapa energi och lyfta fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. Under våren 2015 genomför projektet tre seminarier; Elevhälsoarbetet, Professionsutvecklande handledning samt Tillgänglig utbildning. De två förstnämnda genomförs för målgruppen rektorer, elevhälsoteam i Nynäshamn samt centrala elevhälsan och projektets styrgrupp. Det sista seminariet, om Tillgänglig utbildning genomförs tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten och målgruppen är densamma som tidigare, men med ett tillägg till berörda på fastighetsavdelningen och förskolans chefer. Syftet med seminarierna är att sprida erfarenheter och lärdomar från projektet och skapa dialog inom kommunen kring fortsatt skolutveckling. Slutrapportering till barn och utbildningsnämnden sker den 11 juni Riskanalys, riskhantering I projektet har vi arbetat aktivt med riskanalys i projektplanerna tillsammans med styrgruppen. Riskhantering har pågått löpande i projektgruppen i dialog med verksamhetsansvariga och styrgrupp. En viktig del har handlat om hur projektets insatser kan bli uthålliga efter projektet slut.

21 Kristina Myrenberg Sida: 21 (27) 4 Projektets och kundens upplevda kvalitet Sorunda rektorsområde har genom projektet arbetat, förändrat och förbättrat vårt sätt att skapa struktur och arbeta förebyggande och främjande. Genom att avsatt möten på alla nivåer inom organisation med en regelbundenhet, finns en struktur för vilka frågor som ska avhandlas på olika möten. Vi har arbetat mycket kring att tydliggöra VAD, NÄR, VEM och HUR. Utbildning av arbetslagsledarna och förstelärarna har breddat det pedagogiska ledarskapet inom organisationen, vilket möjliggör att mycket av det som vi arbetat fram inom projektet också har möjligheter till att leva kvar inom organisationen även efter att projektet är avslutat. Projektet har genom att arbeta på bredden inom organisationen, möjliggjort att den kollektiva kompetensen har ökat. Det är en fördel när hela organisationen får samma kompetensutveckling och att kompetensutvecklingen sker i process istället för att bara ske vid enstaka tillfällen. Det har både varit delar som pågått under hela projekttiden exempelvis handledning för alla, men också delprojekt som pågått under kortare tidsperioder exempelvis entréprojekt och klassrumsprojekt. Maria Böök, rektor Sorunda skolor Från de att projektet i förskola /skola startade så har vi arbetat på många olika plan. Personalen har fått delta i kompetensutveckling på många olika sätt. Vi har deltagit i olika former av handledning och föreläsningar. Personalen själva har fått läsa litteratur och delta i gemensamma reflektioner. Genom att all personal har haft möjlighet att delta i samma kompetensutvecklingsinsats, så kan jag som ledare se och höra att de har gett resultat ute i verksamheten.t.ex. hur får vi barn att må bra, hur skapar vi en verksamhet för barnets bästa? Hur viktigt de är med ett bra förhållningssätt? Hur ger vi barnen tid i dagens stressade värld? Hur kan vi få föräldrarna delaktiga i vårt arbete? Att även i framtiden ha tematiserade föräldramöten, med ett bra innehåll. Projektet har verkligen gjort vårt arbete mer synligt och viktigt. Förskolan är första steget i utbildningssystemet och därför är de extra viktigt att vi har fått gemensam kompetensutvecklingstid under dagtid. Att fostra demokratiska medborgare är en del i vårt uppdrag i förskolan. De handlar om hållbar utveckling, som inte bara handlar om miljöaspekter och ekonomiska faktorer utan även om ATT och HUR, sociala aspekter och mänskliga relationer bidrar till samhällsutvecklingen. Vårt arbete ute på förskolorna kommer att fortsätta på olika sätt, men ett av de viktigaste målen är att all personal i framtiden,måste få delta i samma kompetensutvecklig för att utveckling skall kunna ske. Vi vill framföra ett stort tack till projektledaren Kristina Myrenberg med sina medarbetare, för att de har varit goda lyssnare och skapat goda förutsättningar och möjligheter för oss att utvecklas i vårt arbete med barnen. Barbro Larsson, förskolechef

22 Kristina Myrenberg Sida: 22 (27) Projektgruppen har i gemensam handledning sammanfattat lärdomar och erfarenheter. När det gäller gruppen ser vi att den har kännetecknats av olika kompetenser, personligheter och erfarenheter vilket har varit en tillgång. Det har varit viktigt att gruppen delat de grundläggande värderingarna om elevfokus, det salutogena och det lärande processinriktade arbetssättet. Vi ser att projektgruppen kännetecknats av stort engagemang, mod och uthållighet. Vi ser att det har varit en tillgång att ha varit flera personer, både för den gemensamma kompetensen men också för att rent praktiskt kunna genomföra alla insatser i projektet. Utmaningar har varit det breda och spretiga uppdraget och den korta tiden för genomförandet. Detta har skapat stress som periodvis stört projektgruppens gemensamma arbete. Projektgruppen (Anna Swärd, Johnna Gilljam, Kristina Myrenberg) Jag som förvaltningschef uppmärksammade ett problem i Sorunda rektorsområde, Rektorsområdet hade en låg måluppfyllelse och låg acceptans utifrån diskrimineringsgrunderna. Jag ansökte om folkhälsomedel som beviljades. En projektgrupp tillsattes med en projektledare och två specialpedagoger. Projektet skulle genomföras under en treårsperiod. Jag har följt projektet och träffat gruppen varje månad för uppföljning och vidareutveckling. Projektet tillsammans med rektorsområdets ledningsgrupp och personal har genomfört ett arbete utöver det vanliga som har gett personalen verktyg i förändringsarbetet. Jag är stolt över projektets arbete och är imponerad över hur projektgruppen, ledningen och personalen har arbetat fram en varaktig förändring som kommer att gynna verksamheten för personal och elever. Christel Bäckström, TF Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen

23 Kristina Myrenberg Sida: 23 (27) 5 Bilagor 5.1 Bilaga 1. Lista på kompetensutveckling och aktiviteter per år HT 2012 Projektgruppen har genomfört: Informationsbesök hos alla arbetsgrupper/arbetslag och verksamheter som arbetar med och för barn och unga i Sorunda. Projektkonferens på Vidbynäs 20 oktober för all personal i Sorunda som arbetar med och för barn och unga. Tema Värdskap. Del i att starta upp projektarbetet, lyfta fram centrala delar i projektets uppdrag och skapa energi. Professionsutvecklande handledning i grupp påbörjas i alla skolor. Miniföreläsning/seminarium om att arbeta som team med elever som behöver särskilt stöd (med personal i Stora Studion). Kartläggning av elevhälsoarbetet på alla skolor. Bildande av arbetsgrupp förebyggande elevhälsa. Representation från alla skolor och EHG. Planering och genomförande av möten i samråd med rektor. Stöd till arbetet med att utveckla en god skolmåltidsmiljö på Sunnerbyskolan påbörjas tillsammans med skolsköterska, rektor och elever och lärare i matrådet. Stöd till utvecklingsarbete på Vika skola med anpassning av lokaler för att bättre möta elevers behov. Initiering av en arbetsgrupp för förskolan. Representation från alla förskolor. Kartläggning och samtal kring behov och projektets uppdrag. Teman; Likabehandling, förebyggande barnhälsa och goda levnadsvanor. Kompetensutveckling och konferens med externa aktörer: Föreläsning om Värdskap på upptaktskonferensen i Vidbynäs. Specialpedagog deltog i lösningsinriktad skolkonferens. Föreläsning om en Tobaksfri skoltid, XX Länsstyrelsen och Skolverket. Skolsköterska, fritidsgård, projekt och rektor. Föreläsning om Hälsa och lärande, matvanor, genom Karolinska institutet 5 september. Skolsköterska och projektgrupp. Utbildningsdag för alla lärare om kränkningsanmälan 29 oktober, projektgruppen håller i dagen som innehåller interaktiv teater med Solvere. Workshop om elevers delaktighet med Sveriges elevkårer. Ledningsgruppen i Sorunda + ett antal rektorer från övriga Nynäshamn Instruktörsutbildning Effekt, en deltagare från projektgruppen. Föreläsning Habilitering & Hälsa. Hur undvika och bemöta konflikter, Bo Heilskov. Personal i studiogrupperna samt rektor. Föreläsning Habilitering & Hälsa. Sociala berättelser och seriesamtal. 3 personal från fritids Projektgruppen har genomfört: Behovsanalys av utvecklingen av elevhälsoarbetet, dialog med ledning och arbetslag, framtagning av handlingsplan tillsammans med ledningsgruppen för skolorna. Stöd i genomförandet av ny organisation och arbetssätt för elevhälsoarbetet. Professionsutvecklande handledning i grupp i alla skolor. (Och individuellt i vissa fall). Effekt för lärare och föräldrar på föräldramöten åk 6-8, två tillfällen?