Rev. datum Årsredovisning 2013 för Täby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-03-24 Rev. datum 2014-04-08. Årsredovisning 2013 för Täby kommun"

Transkript

1 Rev. datum Årsredovisning 2013 för Täby kommun

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Omvärldsanalys... 3 Befolkningen i Täby Framåtblick... 5 God ekonomisk hushållning... 6 Kommunens ekonomiska resultat Intäkts/kostnadsförändringar mellan år Känslighetsanalys... 9 Skatteintäkter... 9 Finansiell analys Uppföljning av kapitalförvaltningen Kommunens pensionsskuld Investeringar Uppföljning koncernen Prognos och budgetavvikelse Medarbetare Miljöbokslut Kommunkoncernens räkenskaper Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Lantmäterinämnden Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Överförmyndaren Driftbudgetens avräkning Investeringsredovisning Bilaga bokslut för VA-verksamheten 2013 Bilaga bokslut för avfallhantering 2013 Bilaga Miljöbokslut 2013 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 2(97)

3 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Ekonomiskt resultat och utveckling Täby kommun visar som de flesta kommuner i Stockholms län ett överskott år Skatteintäkterna blev något bättre än prognostiserat och kommunerna har fått engångsintäkter (återbetalning försäkringspremier AFA). Täbys resultat uppgår till 66 miljoner kronor (ca 995 kr/inv), 2012 uppgick Täbys resultat till 118 mnkr (ca kr/inv.). Vi en jämförelse av 2013 års resultat per invånare mellan länets kommuner kommer Täby på en artonde plats av 26 kommuner. Täby redovisar ett bra resultat som motsvarar 2,3 procent av skatter och statsbidrag, men i jämförelsen med länets kommuner så är resultatet inte högt. Kommunens investeringar uppgår till ca 707 mnkr 2013 (ca 660 mnkr 2012). Kommunen har klarat detta utan att behöva ta upp nya lån. Kommunens låneskuld uppgår vid årets slut till ca 200 mnkr. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i samband med att de presenterade en ny skatteunderlagsprognos den 14 februari 2014 att efter en svag sommar höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av år För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. SKL bedömer att exporten och investeringarna kommer att utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i omvärlden innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Sysselsättningen fortsätter öka år 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för taxeringsåret 2013, som gäller inkomst intjänad under 2012, ökade den beskattningsbara inkomsten i riket med 4,0 procent (Täby 3,4 procent). För taxeringsåret 2012 (inkomstår 2011) ökade den beskattningsbara inkomsten i riket med 2,99 procent (Täby 3,16 procent). Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 3(97)

4 Befolkningen i Täby 2013 Störst befolkningsökning sedan 1985 Täbys befolkning uppgick till den 31 december 2013, en ökning med 928 personer sedan föregående årsskifte. Ökningen är den största på 29 år. I relativa tal utgör ökningen i Täby 1,4 procent vilket kan jämföras med riket 0,9 procent, Stockholms län 1,7 procent och STONOkommunerna 0,9 procent. Befolkningsökningen varierar mellan åldersgrupperna Som diagrammet visar ökade befolkningen i alla åldersgrupper utom åringarna. De relativa förändringarna blev störst i grupperna år med -5,1 procent och 80 år och äldre med +4,0 procent. Positivt flyttningsnetto personer flyttade till Täby under 2013 samtidigt som personer flyttade ut från Täby. Flyttningsnettot blev därmed 726 personer vilket fördelar sig på 667 personer från övriga Sverige och 59 från utlandet. Oförändrat födelseöverskott 2013 Täbys folkökning bestod också av ett positivt födelseöverskott då det föddes 647 barn i Täby medan 445 personer avled, vilket gav ett födelseöverskott på 202 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 4(97)

5 personer. Födelseöverskottet är något högre än förra året men ligger fortfarande lägre än under de senaste decennierna. In- och utflyttning till/från Täby är åldersrelaterat Den största nettoinflyttningen sker i åldersgruppen år och 0-5 år det vill säga unga familjer med små barn. Det sker fortfarande en stor utflyttning i åldrarna år Framåtblick Ekonomi För Täbys del har den ekonomiska hushållningen varit god, vilket innebär ett stabilt utgångsläge. Ansvar har systematiskt tagits för att möta intäktsminskningar med kostnadssänkningar. Budgeten är i balans och det finns goda förutsättningar för att kommunens ska nå de finansiella målen. Det finansiella utrymmet som skapas genom att de finansiella målen uppnås ska ses som ett minimum resultat för att begränsa behovet av nyupplåning. För en kommun som växer är det motiverat att uppnå ett resultat som motsvarar 2 % av skatter och bidrag. Det innebär att Täby bör uppnå ett resultat på ca 60 miljoner kronor. Ska Täby även i fortsättningen ha en god ekonomisk hushållning finns det därför inte något utrymme för ofinansierade kostnadsökningar. Det innebär att kostnadsökningar utöver den generella uppräkningen ska finansieras genom effektiviseringar, omprioriteringar, sänkta kostnader eller genom förbättrad ekonomisk utveckling. Tillväxtarbetet I den nya visionen för Stockholm Nordost (Framtid, Framgång, Framkomlighet ) framgår att kommunerna gemensamt ska verka för nya invånare, nya arbetstillfällen, utveckling av den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge och förbättrade kommunikationer till sektorn. För att uppnå detta behövs ett tillskott av nya bostäder, infrastruktur, arbetsplatser. I Täby handlar det främst om utbyggnad från västra Roslags Näsby till Täby centrum, Galoppområdet och Arninge. Huvuddelen av den tillkommande bebyggelsen utgörs av flerbostadshus för att kommunens ambitioner om stadsmässighet och bevarande av grönområden ska vara möjlig. I verksamhetsplan 2014 (VP 14) redovisas för den närmaste tio årsperioden pågående och planerade bostadsprojekt på drygt 7000 lägenheter. Tillväxtambitionerna medför en kraftig ökning av investeringsvolymen. Tillväxt är viktigt för en bra balans i befolkningssammansättningen. Med inflytt- Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 5(97)

6 ning av personer i yrkesverksam ålder ökar skatteintäkterna vilket förbättrar förutsättningarna för en fortsatt god kvalitet i och omfattning av välfärdstjänsterna. Satsningar på infrastruktur är en viktig del i tillväxtarbetet. Det handlar om att göra Täby attraktivt för såväl boende som näringsliv. Utbildning Målsättningen är att Täbys barn och elever ska få bästa tänkbara start i livet och att alla elever ska nå sina kunskapsmål. Skolan i Täby ska utvecklas till en modern kunskapsskola, med behöriga och kompetenta lärare som får regelbunden fortbildning. Resultaten i Täbys skolor 2013 visar på en fortsatt positiv utveckling. Genomsnittligt meritvärde är nu 241,8 och andelen behöriga till gymnasiet är 97,6% samt hela 92,4% av eleverna har godkänt i alla ämnen. Motsvarande siffror 2011 var 241,0, 95,7% respektive 86,6%. Det systematiska kvalitetsarbetet ska fortsätta att utvecklas och digitala verktyg ska införas i större utsträckning i undervisningen och fokuserar på att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger. Social omsorg Socialnämnden står inför stora utmaningar de närmaste åren. Några av utmaningarna beror på befolkningsökning, framförallt i åldersgruppen 80 år och äldre, andra hänger samman med ny lagstiftning och åtaganden till följd av avtal. Program för utformning av en god äldreomsorg med kvalitetshöjning och ökad valfrihet samt boendeplanering för äldre är därför viktiga frågor som står i fokus. Hur många personer som kommer att ha behov av vård- och omsorgsboende påverkas av en rad faktorer, exempelvis demografi, äldres hälsa, utveckling av alternativa boendeformer och stödformer i det egna boendet. Målet är att de äldre ska kunna bo kvar i sina hem så länge som möjligt, vilket innebär att bostäderna redan från början måste vara så planerade att de passar för äldres behov. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställer kommunövergripande inriktningsmål som gäller för samtliga nämnder. Kommunfullmäktige fastställer också effektmål för nämnderna. Inriktningsmålen ska styra nämndernas verksamheter på lång sikt medan effektmålen avser kalenderåret. I förvaltningsberättelsen görs en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En samlad bild ska lämnas av hur väl verksamheten har uppnått kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet. Utvärderingens fokus ska vara att visa om kommunen utfört sin verksamhet väl och om man kunnat betala för den verksamhet man haft, så att inte betalningsansvaret skjuts på framtiden. För Täby kommun innebär en god ekonomisk hushållning att kommunens verksamheter har hög kvalitet till så låga kostnader som möjligt. Två finansiella mål och 52 verksamhetsmål ska rapporteras till fullmäktige. De två finansiella målen uppnås. Sammanlagt har 34 effektmål uppnåtts (63 %) och 20 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 6(97)

7 effektmål har inte uppnåtts. Den sammanvägda bedömningen av graden av måluppfyllelsen är god. Resultatet har uppnåtts till största delen inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten fyller kraven på god ekonomi. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Södra Roslagens miljö och hälsoskyddsnämnd redovisar dock en mindre god måluppfyllelse utifrån de satta effektmålen. Täby fastighetsbolag (TFAB) har uppnått samtliga effektmål under året. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Uppföljning och kommentarer till måluppfyllelsen finns redovisade under avsnitt Måluppfyllelse för respektive styrelse/nämnd. Kommunens ekonomiska resultat 2013 Kommunens ekonomiska resultat uppgår till drygt 66 miljoner kronor. Resultatet är 59 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet påverkas av ett antal poster som nämndernas resultat, en positivare utveckling av skatteintäkterna än budgeterat, återbetalning av försäkringspremier från AFA, en positiv avvikelse på finansnettot och pensionskostnader samt en sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av framtida pensionsåtaganden. Ekonomiskt resultat (mnkr) År Resultat enligt resultaträkningen Justerat resultat enligt balanskravet Årets resultat innebär att kommunen uppnår de finansiella målen. De finansiella målen innebär dels att kommunens resultat minst ska uppgå till 1 % av skatteintäkterna, dels att verksamhetens nettokostnader ska täckas av nettoskatteintäkterna. Årets resultat motsvarar 2,3 procent av skatteintäkterna (netto) Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent Resultat enligt balanskravet Vid avstämning av balanskravet ska resultatet inte påverkas av värdeökning/ värdeminskning värdepapper, eventuella realisationsvinster och de taxefinansierade verksamheternas resultat. Kommuner och landsting fick år 2013 en återbetalning av försäkringspremier avseende åren 2005 och För Täby innebar detta en engångsintäkt på ca 30 miljoner kronor. Förutom denna engångsintäkt på 30 miljoner kronor föreslås att ytterligare 25 miljoner kronor reserveras (öronmärkas) för eftersatt underhåll. Balanskravsresultatet uppgår därefter till 59 miljoner kronor vilket motsvarar två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Reserveringen bör inte vara högre eftersom kommunens likviditetsbelastning kommer att öka i takt med att investeringsvolymen ökar. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 7(97)

8 Balanskravsutredning (mnkr) ÅR Resultat enligt resultaträkningen Avgår/tillkommer Realisationsvinster fastigheter Realisationsvinster värdepapper Orealiserade värdeförändringar i värdepapper Omställningskostnader Taxefinansierad verksamhet Disposition reserv eftersatt underhåll Reserv för eftersatt underhåll fastigheter och vägar (asfalt) Pensionsreserv Engångseffekt förändring diskoteringsränta Resultatutjämningsreserv (KF ) Justerat resultat enligt balanskravet Riksdagen beslöt 2012 om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning med nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. (Prop. 2011/12:172.) Ändringarna trädde i kraft den 1 januari Kommunfullmäktige beslöt i september 2013 att anta riktlinjer för hantering av kommunens resultatutjämningsreserv samt att avsätta 65 miljoner kronor av 2012 års balanskravsresultat i en resultatutjämningsreserv. Intäkts/kostnadsförändringar mellan år Kommunens intäkter har minskat med 13 miljoner kronor (2 procent) och kommunens kostnader har ökat med 108 miljoner kronor (3 procent) jämfört med år Kommunens nettokostnader har ökat med 141 miljoner kronor (5 procent). Avskrivningarna har ökat med 4 miljoner kronor (3 procent). Intäkterna är lägre år 2013 än jämfört med år Det beror framförallt på att kommunen år 2012 sålde mark för ca 25 miljoner kronor. Mostvarande händelse finns inte år På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat i genomsnitt med knappt 4 miljoner kronor (0,4 procent), köp av tjänster med 118 miljoner kronor (6 procent), inköp av material och varor har minskat med 7 miljoner kronor (5 procent), samt pensionskostnaderna har minskat med knappt 7 miljoner kronor (5 procent). Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 8(97)

9 (mnkr) Utfall Utfall Förändring mnkr % Intäkter % Kostnader % Avskrivningar % Jämförelsestörande post Nettokostnader % Känslighetsanalys Känslighetsanalysen visar bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 10 mnkr. En investeringsvolym på 500 mnkr genererar 30 mnkr i ökade kapitalkostnader. Vidare framgår det att en procents ökning av skatteunderlaget medför en ökad intäkt på ca 31mnkr nya invånare ger 44 mnkr mer i skatteintäkter. Tabellen visar med ovanstående exempel på förändringar som har betydelse för kommunens ekonomiska utveckling. mnkr Verksamhetens intäkter/kostnader Intäkter (taxor och avgifter) +/-1 % 3 Löneökning med +/-1 % 10 Köp av verksamhet +/-1 % 16 Material och varor +/- 1 % 2 Kapitalkostnader (ränta 3 %, avskrivning 33 år) Investeringsvolym +/-100 mnkr 6 +/-500 mnkr 30 Skatteintäkter netto +/ invånare 44 Skatteunderlag +/- 1% 31 Skatteintäkter Skatteintäkterna brutto har ökat med 130 miljoner kronor (4 procent) jämfört med år Kommunens avgift till den statliga utjämningen (exkl. regleringsbidrag och kommunal fastighetsavgift) uppgick till minus 394 miljoner kronor, en ökning med 17 miljoner kronor (5 procent) jämfört med år Utfallet för skatteintäkterna netto blev 14 miljoner kronor (0,5 procent) bättre än jämfört med budget. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 9(97)

10 (mnkr) Budget Utfall Utfall Förändring tkr % Skatteintäkter brutto % Inkomstutjämning % Kostnadsutjämning % Utjämning LSS % Delsumma statlig utjämning % Regleringsavgift/bidrag % Kommunal fastighetsavgift % Summa statlig utjämning % Skatteintäkter netto % Finansiell analys Täby kommun har en välskött och stabil ekonomi. Kommunen har en låneskuld på 200 mnkr och en kapitalportfölj med ett marknadsvärde på 535 miljoner kronor. Kommunen har genom de senaste årens goda resultat byggt upp reserver för pensionsförpliktelser, eftersatt underhåll och en resultatutjämningsreserv. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nyckeltalet visar hur stor andel av skatteintäkterna (netto) som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar års resultat innebär att för varje hundralapp som kommunen får in i skatt tillhandahåller kommunen verksamhet för 98 kr. Kommunens resultat ligger inom ramen för det finansiella målet. År Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 98% 97% 98% 98% 97% Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Ju högre soliditeten desto mindre låneskuld och kostnader för räntor. Kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden har försämrats jämfört med år År Soliditet 62 % 65 % 67 % 73 % 72 % -inkl. pensionsåtaganden 26 % 28 % 27 % 32 % 28 % Skattefinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår 2013 till 29 procent. Under Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 10(97)

11 året har kommunens investeringar uppgått till totalt 707 mnkr. Kommunen har inte varit i behov av ta upp nya lån då kommunens likviditet har förstärkts dels genom att Täby Fastighetsbolag (TFAB) under året har löst in sina lån på ca 190 mnkr, dels genom att kommunen erhållit cirka 202 mnkr i intäkter för mark/ gatukostnadsersättning för Täby centrum. De år nyckeltalet understiger 100 procent, har årets investeringar förbrukat mer än vad resultaträkningen tillfört i likviditet det aktuella året. När nyckeltalet överstiger 100 procent innebär det att investeringarna har finansierats med egna medel i form av skatteintäkter. Nyckeltalet sjunker för Täby i och med att investeringsvolymen ökar och kommunens resultat inte ger ett tillräckligt överskott. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100 procent utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme en kommun har. Täby har endast utestående lån på 200 mnkr under sitt MTN-program 1. Kommunen har möjlighet att låna upp till 1 miljard kronor inom programmet. Dessutom har kommunen ca 538 mnkr i sin kapitalportfölj och en checkräkningskredit på 500 mnkr. År Skattefinansieringsgrad av investeringar 29 % 38 % 43 % 75 % 62 % Uppföljning av kapitalförvaltningen Marknadsvärdet på portföljen har ökat under året med 51,7 mnkr, från 486,7 mnkr till 538,4 mnkr. Tillgångsslag/ Marknadsvärde (mnkr) förvaltare DNB 241,8 252,3 269,4 Robur 244,9 253,7 269,0 Totalt 486,7 506,0 538,4 Uppföljning mot jämförelseindex Jämförelseindex uppgår per december(ackumulerat) till 10,3 procent, Roburs förvaltning redovisar en avkastning något sämre än index på 9,7 procent och DNB:s förvaltning redovisar en avkastning bättre än index på 11,4 procent. Som benchmark för portföljen används följande index OMRX bond (räntor), SIX Return Index (svenska aktier) Morgan Stanley World Index Net (utländska aktier). 1 MTN står för Medium Term Note och är ett låneprogram som utgör en ram där låntagaren har möjlighet att löpande emittera obligationslån med löptider från ett år och uppåt. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 11(97)

12 Avkastning per månad och ackumulerat (%) 14,0 Index DNB Robur Index ack DNB ack Robur ack KPI+2,5% 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec -2,0-4,0 Diagrammet visar avkastningen per månad (staplar) och ackumulerat (linje) för de två förvaltarna jämfört med index. Utvärdering av förvaltningen sker mot det mål som gäller för portföljens avkastning i form av förändringen i KPI +3 procentenheter realt sett över en rullande femårsperiod. Målet är uppnått. Kommunens pensionsskuld Kommunens pensionsförpliktelser är synliga dels som skulder i balansräkningen (för de pensioner som följer pensionsavtalet PFA 98) dels som en ansvarsförbindelse inom linjen i årsredovisningen (för de pensioner intjänade före 1998 som följer PA-KL, det tidigare pensionsavtalet). Det totala pensionsåtagandet för kommunens anställda uppgår till drygt 1,7 miljarder kronor. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen dels som ansvarsförbindelse. Under rubriken avsättning redovisas det åtagande som avser pensioner intjänade från 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp och särskild ålderspension/avtalspension. Avsättningen ökar med 28 miljoner kronor jämfört med år 2012 och uppgår totalt till 250 mnkr. 18 miljoner av ökningen beror på att diskonteringsräntan sänks från år 2014 med 0,75 procentenheter. Pensionsmedel intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till miljoner kronor. Ansvarsförbindelse räknas årligen upp med ränta och inflation samt minskas med de utbetalningar som görs för dem som gått i pension. Ansvarsförbindelsen ökade med 67 miljoner jämfört med år Den störa ökningen mellan åren beror på att diskonteringsräntan sänks från år Diskonteringsräntan för kommuner och landstings pensionsåtaganden sänks med 0,75 procentenheter från år Eftersom förändringen blev känd under 2013 ska den beaktas i 2013 års bokslut. Förändringen av ansvarsförbindelsen som redovisas utanför balansräkningen påverkar inte balansräkningen eller resultatet i kommunen. Förändringen av skuld som uppkommit fr.o.m påverkar däremot såväl balansräkningen som det ekonomiska resultatet i kommunen På Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 12(97)

13 samma sätt som vid den föregående räntejusteringen gör SKL bedömningen att den kostnadsmässiga engångseffekten bör vara möjlig att tolka som ett synnerligt skäl som kan exkluderas i en balanskravsavstämning. För Täbys del motsvarar detta drygt 18 mnkr (jämförelsestörande finansiell post). Att skuldsidan i balansräkningen och i ansvarsförbindelsen ökar innebär dock att den långsiktiga finansiella styrkan försvagas, något som bör påverka den långsiktiga finansiella strategin för en kommun/landsting. Kommunen har under åren och reserverat (öronmärkt) medel i eget kapital, för att under vissa år kunna möta de ekonomiska påfrestningarna som de framtida pensionsutbetalningarna kommer att innebära. Pensionsreserven uppgår till 403 miljoner. Kommunens pensionsskuld År Avsättning för pensioner Pensionsförpliktelser äldre än Total pensionsskuld Sänkningen av diskonteringsräntan förklarar de stora förändringen mellan 2012 och 2013 samt mellan 2010 och Investeringar Årets investeringar uppgår till nästan 707 miljoner kronor. Investeringsbudgeten 2013 (inkl. ombudgeteringar) uppgick till miljoner kronor. Avvikelsen mot budget uppgår till ca 392 miljoner kronor (36 %). Avvikelsen beror på tidsmässiga förskjutningar i planerade projekt och avser framförallt nya kommunhuset, LSSgruppbostäder, ny- och ombyggnad av skolor samt investeringar i infrastruktur. Följande större investeringsprojekt har påbörjats och/eller genomförts under året: (mnkr) Utfall 2013 Budget 2013 Budgetavvikelse % Total projektbudget* Nytt kommunhus 46,4 119,8 73,4 61 % 483,0 Upprustning och modernisering av fastigheter 44,4 56,6 12,2 22 % årligt anslag Energieffektiviseringar 13,6 20,0 6,4 32 % årligt anslag Näsbyparksskolan 58,8 120,0 61,2 51 % 293,0 Renovering Kyrkskolan 18,7 19,4 0,7 4 % 48,0 Täby centrum 234,7 285,0 50,3 18 % 1 100,0 Ullna Strand 91,2 75,3-15,9 21 % 122,0 Ombyggnad trafikplatser Viggbyholm, Roslags Näsby 20,0 34,0 14,0 41 % 100,0 VA omläggningar och kompletteringar 20,9 20,8-0,1 0 % årligt anslag Stadsmiljö, parker, lekplatser 6,2 14,9 8,7 58 % årligt anslag Utbyte kvicksilverbelysning 4,2 4,2 0,0 0 % årligt anslag Årligt anslag gatu- o parkinvesteringar 9,9 11,0 1,1 10 % årligt anslag * enligt VP 13 Stort fokus har lagts på Täby centrumprojektet avseende ekonomi, organisation Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 13(97)

14 och upphandling. En genomlysning av projektet resulterade i en ny slutkostnadsprognos. Den nya slutkostnadsprognosen uppgår till mnkr och ett tilläggsanslag har beviljats för 2013 med 105 mnkr. En granskning av Täby centrum projektet har genomförts av en utomstående part på uppdrag av kommunstyrelsen. Syftet med uppdraget var att inför framtiden ta lärdom av de erfarenheter som kommunen fått i genomförandet av Täby centrumprojektet. I granskningen redovisas ett flertal rekommendationer för att förbättra styrningen av stadsbyggnadsprojekt. Ett viktigt utvecklingsområde är bl.a. att en projektplan beslutas och implementeras för ökad politisk styrning av de stora stadsbyggnadsprojekten. På uppdrag av kommunens revisorer har det även skett en revisionsgranskning beträffande kommunens styrning och uppföljning av Täby centrum projektet. Syftet med granskningen var att klargöra hur projektet drivits och hur ansvarsfrågan för stadsbyggnadsnämnd och kommunstyrelse ser ut med fokus på säkerställande av att projektet bedrivits enligt interna och externa regelverk. Ärendet kommer att behandlas av kommunstyrelsen under våren Utbyggnadsområdet Ullna strand redovisar högre utgifter än årets budget, vilket förklaras av att genomförandet av projekten har gått fortare än planerat. Den totala projektbudgeten för påverkas inte. Uppföljning koncernen I detta avsnitt redovisas de bolag som ingår i kommunkoncernen. I kommunkoncernen ingår, förutom Täby kommun, det helägda dotterbolaget Täby Holding AB. Täby Holding AB är i sin tur moderbolag till Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger samtliga aktier i Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Täby Holding AB Moderbolagets verksamhet omfattar att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning på köp, förvaltning, förädling och försäljning av fastigheter. Täby Holding AB Omsättning 0 0 Resultat efter finansiella poster -6,7-8,3 Årets resultat 0 0 Balansomslutning 309,9 309,9 Investeringar 0 0 Täby Fastighets AB Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Täby Fastighets AB:s verksamhet omfattar köp och försäljning av mark och byggnader samt förvaltning av skogs- och jordbruksfastigheter. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunen förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Täby kommun är inne i ett skede av expansion. Bolagets primära uppgift är att vara ett effektivt och ekonomiskt verktyg för kommunens markförsörjning. Flera Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 14(97)

15 försäljningar har genomförts under året. Försäljning av mark för bostadsändamål har genomförts i Arninge-Ullna. Försäljning av villatomter har genomförts i Byleområdet i Täby Kyrkby samt i Gribbylund. Mark för kontor och handel har sålts i Arninge. Kommande år planeras ytterligare försäljningar av mark för bostadsändamål i Arninge-Ullna. Täby Fastighets AB Omsättning 172,3 219,3 Resultat efter finansiella poster 65,4 75,3 Årets resultat 24,4 25,9 Balansomslutning 422,7 494,2 Investeringar 5,3 28,7 Täby Miljövärme AB Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet innebär att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens. Verksamheten är under uppstart och ett koncessionsavtal avseende fjärrvärmenätet har tecknats, där E.ON ges exklusiv leveransrätt under en övergångsperiod. Målet är ett fjärrvärmenät som ägs av kommunen men som är öppet för konkurrens. Under 2012 och 2013 har stamnät byggts i Arninge och Hägernäs samt sträckan däremellan. Utbyggnad har även skett i Täby centrum och i Östra Roslags Näsby. Befintliga nät har förvärvats i Hägernäs strand och Näsbypark. Utbyggnaden fortsätter med avsikten att sammanbinda Hägernäs med Täby centrum plus ytterligare kundanslutningar. Partnern EON producerar biobränslebaserad värme i panncentral i Arninge samt i Åvacentralen. I Hagby pågår planarbete och förberedelser för ett kraftvärmeverk. Täby Miljövärme AB Omsättning 3,4 1,9 Resultat efter finansiella poster 0,3 0,4 Årets resultat 0 5,1 Balansomslutning 97,2 80,6 Investeringar 33,5 36,9 Kommunfastigheter i Täby AB Bolaget har avvecklats under året genom fusion med Täby Fastighets AB. Måluppfyllelse för Täby fastighetsaktiebolag (TFAB) Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål och nio effektmål för att styra Täby fastighetsaktiebolag verksamheter under TFAB har uppnått samtliga effektmål under året. Lägesrapport och kommentarer till effektmålen redovisas nedan. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelse vid årets slut är mycket god för TFAB. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 15(97)

16 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål/Operativa mål/arbetsmiljömål HÅLLBAR TILLVÄXT Det är attraktivt att leva och verka i Täby Täby Fastighets AB ska med sitt markinnehav skapa förutsättningar för tillkomst av fler bostäder och arbetsplatser. Uppnått Försäljning av etapp 1 i Hägerneholm har genomförts, samt 24 villatomter har sålts. Mark för kontor och handel har sålts i Arninge. Planerad försäljning av mark i Lövbrunna flyttas fram till Täby är en hållbar kommun Täby Fastighets AB ska förvalta sin mark så att rekreationsvärdet ökar, kulturhistoriska värden bevaras, biologisk mångfald ökar. Uppnått Åtgärder avseende gräs-, slyröjning och klippning om sammanlagt 22 hektar har genomförts kring runristningar, gravfält, rösen mm. Åtgärderna följer en skötselplan i enlighet med kommunens fornvårdsplan. Täby Fastighets AB ska verka för att det öppna landskapet bibehålls inom bolagets markinnehav. Uppnått Frihuggning av ekar har genomförts. Dialog har genomförts med arrendatorer för att stämma av planer för landskapsvård. Slåtteroch gräsröjning av 11 hektar har utförts. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 16(97)

17 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål/Operativa mål/arbetsmiljömål MEDBOR- GARFOKUS Det är tryggt att leva och verka i Täby Trygghetsperspektivet ska ingå i bolagets verksamhet TFAB arbetar med trygghetsfrågor vid friluftsgårdar, friluftsområden och friluftsparkeringar, samt vid våra externt uthyrda skolor och andra lokaler. Under 2013 har Mellansjö skola fått en delvis ny och mer funktionell angöringsplats för trafik där trafikytor och gångytor har separerats. Aktiviteter för en bra miljö vid friluftsgårdar görs kontinuerligt, och kartor och skyltar har kompletteras. Bolaget arbetar tillsammans med arrendator på Rönninge by om att hålla verksamheten i bra skick för besökare. Aktiviteter omfattar naturskötsel, staket, djurstallar och toaletter. Trygghetsåtgärder görs även av driftentreprenörer som löpande kontrollerar ställen som ofta används för dumpning. Uppnått Invånarna i Täby uppnår god hälsa Täby Fastighets AB:s skog ska skötas med skogsbruksplanen som utgångspunkt utifrån rekreativa värden, biologisk mångfald och ekologiska spridningssamband. Uppnått Gallring enligt skogsbruksplanen är genomförd i Hagby. Avverkningar för kraftledning City Link har genomförts. Tillgängligheten till bolagets skogsmark för rekreation, motion och friluftsliv ska förbättras och möjliggöra att nyttjandet ökar. Uppnått Ridvägsförbindelse mellan Valla och Lövbrunna liksom ridvägarna i Karby har utretts och anlagts. Ersättning av oljeuppvärmning Oljeuppvärmning på Karby gård har ersatts med värmepumpar. Uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 17(97)

18 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål/Operativa mål/arbetsmiljömål GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Täby Fastighets AB ska skapa uthålliga förutsättningar för en god finansiell ställning och god avkastning som bidrar till koncernnyttan. Uppnått Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 65 mnkr, vilket är 5 mnkr bättre än målet. Kassaflödet exklusive finansieringsverksamheten är positivt. Arbetet med ny underhållsplan har påbörjats och blir färdigställd under Förstudie om framtida användning av Gribbylunds gård flygelbyggnad skjuts på framtiden. Kostnaderna bedöms som så stora att det är svårt att få ekonomi i ett renoveringsprojekt. Kommunfastigheter har inte heller uttryckt något behov av byggnaden. Osäkert om när projektet kan genomföras. Dokumenthanteringsplan och digitalisering av arkiv. Uppnått Arbetet med dokumenthanteringsplan är pågående och färdigställs under Plan för digitalisering har påbörjats och färdigställs under 2015/2016. Prognos och budgetavvikelse 2013 Den totala avvikelsen mot kommunens budget uppgår till 59 miljoner kronor. Förändringen mellan prognosen per mars (24 miljoner kronor) och den slutgiltiga budgetavvikelsen beror framförallt på ett engångsbelopp från AFA återbetalning försäkringspremier, finansnettot, nämndernas resultat samt lägre pensionskostnader än prognostiserat. Kommentarer till budgetavvikelsen: Nämndernas avvikelse mot budget uppgår till nästan minus 10 miljoner kronor. Kommunstyrelsen en positiv avvikelse på 16,8 mnkr, vilket motsvarar 11 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på lägre avgift till brandförsvaret samt lägre omställnings- och omstruktureringskostnader. Stadsbyggnadsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 2,8 mnkr, vil- Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 18(97)

19 ket motsvarar 1 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen avser främst vatten- och avloppsverksamheten (VA-verksamheten). Avvikelsen täcks delvis av tidigare års överskott inom VA-verksamheten. Södra Roslagens miljö och hälsoskyddsnämnd (SRMH) redovisar nämnden en negativ avvikelse på 0,7 mnkr, vilket motsvarar 10 procent av budgeterade nettokostnader. För Täby innebär detta en negativ avvikelse på 0,5 mnkr. Avvikelsen beror på en kvardröjande övertalighet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 0,9 mnkr, vilket motsvarar 1 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på lägre internhyror än budgeterat, orsakat av tidsmässiga förskjutningar av planerade investeringar. Socialnämnden redovisar ett volymjusterat resultat på plus 10,7 mnkr. Före volymjustering redovisar nämnden en negativ avvikelse på 18,5 mnkr, vilket motsvarar 2 % av de budgeterade nettokostnaderna. Den största avvikelsen mot budget återfinns inom verksamheten Omsorg om personer med funktionsnedsättning vilket beror på högre volymer än budgeterat främst inom boende. Barn- och grundskolenämnden redovisar en positiv avvikelse på 5,2 mnkr vilket motsvarar 0,4 % av budgeterade nettokostnader. Efter volymjustering redovisar nämnden en positiv avvikelse med 9,2 mnkr. Täbys kommunala skolor redovisar sammantaget en positiv avvikelse på 5,1 mnkr som hänför sig till tidigare års överskott. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 11,0 mnkr vilket motsvarar 4 % av budgeterade Efter volymjustering redovisar nämnden en negativ avvikelse på 9,6 mnkr. Åva gymnasium redovisar en negativ avvikelse på 13,6 mnkr, varav 7,0 mnkr avser underskott från tidigare år. Övriga större avvikelser - Exploateringsintäkter -18 mnkr - förskjutningar i investeringsplaneringen - Avskrivningar +13 mnkr - förskjutningar i investeringsplaneringen - Pensionskostnader +43 mnkr - felbudgetering aviserat i månadsrapporten per februari 2013 efter att kommunen fått ny prognos från SPP - Skadeersättning till konkurrensverket -5 mnkr - felaktig upphandling inom Täby Centrum projektet - Skatteintäkter brutto +22 mnkr - ny skatteunderlagprognos under året - Statlig utjämning -8 mnkr högre inkomstutjämning än budget - Återbetalning från AFA +30 mnkr - jämförelsestörande post beslut om återbetalning för åren 2005, 2006 under Finansnetto +18 mnkr lägre nyupplåning än budget, kapitalförvaltning bättre utfall än budget Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 19(97)

20 - Sänkning diskonteringsräntan pensioner -18 mnkr - jämförelsestörande finansiell post sänkt diskonteringsränta - Övrigt -7 mnkr arbetsmarknadsförsäkringar-1,9 mnkr, kundförluster -2,4 mnkr, mm Avvikelseprognos per kvartal och slutlig avvikelse mot budget 2013 Avvikelse- Avvikelse- Avvikelse- Slutlig (mnkr) prognos prognos prognos per avvikelse per mars per juni september mot budget Kommunstyrelsen 12,5 14,0 17,1 16,8 SRMH 0,0-0,4-0,5-0,5 Stadsbyggnadsnämnden -1,3-2,8-2,5-2,8 Kultur- och fritidsnämnden 1 0,8 0,9 0,9 Socialnämnden 4,7 7,5-4,0-18,4 Barn- och grundskolenämnden 5 3,4 0,3 5,2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ,3-13,3-11,0 Lantmäterinämnden 0,0 0,0 0,0 0,2 Summa nämnder 6,9 9,2-2,0-9,7 Sammanvägd prognos nämnder 6,9 9,2 0,0 Kalkylerade personalomkostnader 0,0 0 0,0 0,1 och kapitalkostnader Ej utlagda verksamhetsintäkter/kostnader Periodiserade gatukostnadsersättningar -12,2-12,2-12,2-17,8 Pensionskostnader 16,0 16,0 16,0 42,7 Avskrivningar 14,0 14,0 14,0 12,7 Statsbidrag maxtaxa -0,4-0,4-0,4-0,5 Jämförelse störande post AFA 0,0 33,6 30,0 30,0 Konkurrensverket skadeersättning 0,0-5,0-5,0-5,0 Övriga ej fördelade kostader/intäkter 0,0 0,0 0,0-6,5 Summa verksamhetens nettokostnader 24,3 55,2 42,4 46,1 Skatteintäkter 23,9 26,3 26,4 22 Statlig utjämning och generella statsbidrag -9,6-9,6-9,5-8 Finansnetto 0,0 8,0 12,0 18 Jämförelsestörande finansiell kostnad -15,0-15,0-15,0-18 Summa budgetavvikelse Justerad budget 2013 Kommunfullmäktige har justerat 2013 års budget vid fyra tillfällen under 2013: (mnkr) Årets resultat enligt KF fastställd budget (nov 2012) 20 Ombudgetering (KF 22 april ) -15 Justerad budget socialnämnden (KF 18 feb ) 10 Reserv asfalt 4 mnkr (KF 22 april ) -4 Gymnasie- och vuxenutbildningsn. (KF 22 april ) -3 Årets resultat enligt reviderad budget Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 20(97)

21 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Täby kommun som arbetsgivare står inför en rad utmaningar framöver. Konkurrensen om potentiella medarbetare ökar samtidigt som kommunen står inför pensionsavgångar inom samtliga verksamhetsområden. För att kunna fortsätta leverera välfärdstjänster av bästa kvalitet måste Täby kommun få duktiga engagerade medarbetare att stanna kvar och nya medarbetare att söka sig till kommunen. Under 2013 har projektet Attraktiv arbetsgivare startat upp. Det tvååriga projektet syftar till att befintliga och potentiella medarbetare anser att Täby kommun är en attraktiv arbetsgivare. Arbetet handlar om att bygga ett starkt och tydligt arbetsgivarvarumärke på arbetsmarknaden som innefattar alla led i kompetensförsörjningsprocessen. Som en del i projektet attraktiv arbetsgivare har ett gemensamt och övergripande introduktionsmaterial för kommunens alla verksamhetsområden tagits fram. Materialet ska bidra till en förståelse för helheten och kommunens förhållningssätt samt ge både befintliga och nyanställda medarbetare kunskap, förståelse och möjlighet att känna stolthet över att arbeta i Täby kommun. Lön- och belöning Ett projekt i syfte att utveckla den lokala lönebildningen och samordna löne- och budgetprocesserna startade under 2013 och pågår t o m I uppdraget ingår en översyn av vilka möjligheter och metoder som finns för att kunna styra lön utifrån grad av måluppfyllelse samt att göra strukturlönebedömningar. En av aktiviteterna är att alla chefer har utbildats i lokal lönebildning med fokus på mål, budget och lönesättning. Hälsofrämjande En viktig insats för att både vara en attraktiv arbetsgivare och nå goda resultat i verksamheterna, är att uppmuntra medarbetare att ta ansvar för sin hälsa. Detta är också något som uttrycks i den Hälsofrämjande policyn. Med anleding av detta ökade friskvårdssubventionen från 800 kr till 1600 kronor/år under Dessutom har medarbetare under slutet av året erbjudits rök- och snusavvänjning. Detta med anledning av att beslut tagits om att införa rökfri arbetstid från och med Årsrapporten för arbetsmiljöåret 2011/2012 som godkändes av kommunstyrelsen maj 2013 visade att två av tre mål uppnåtts. Målet att öka det respektfulla bemötandet till ett ännu högre indexvärde nåddes samt målet att behålla den låga sjukfrånvaron. Målet som inte nåddes till fullo, men där resultatet förbättrades, var att minska stressen. För arbetsmiljöarbetet 2013/2014 har kommunstyrelsen fastställt två mål: Fler medarbetare i Täby kommun anser att deras arbetsplats kännetecknas av ett respektfullt bemötande och Färre medarbetare upplever stress i sin arbetssituation. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 21(97)

22 För fjärde året i rad har Täby kommun den lägsta sjukfrånvaron bland länets kommuner även för 2013 trots att sjukfrånvaron i kommunen ökat något 2013 jämfört med Sjukfrånvaron har ökat från 4,2 % (total sjukfrånvarotid/sammanlagd ordinarie arbetstid) år 2012 till 4,5 % år Det är dock fortfarande en låg nivå jämfört med många andra kommuner och jämfört med den ökade sjukfrånvaron i samhället i stort. Sjuklönekostnaden har ökat med 12 % år 2013 jämfört med år 2012, från ca 13 miljoner kronor år 2012 till ca 15 miljoner kronor år Ökningen beror på att antalet sjukdagar i både intervallerna 2 14 dagar och dagar har ökat. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvarotid/sammanlagd ordinarie arbetstid 4,52 % 4,24 % Summa tid med långtidsjukfrånvaro över 60 dagar/total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie arbets-tid 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid år/sammanlagd ordinarie arbetstid år Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie arbets-tid 50 år eller äldre 30,84 % 31,75 % 5,22 % 4,75 % 2,61 % 2,82 % 4,12 % 4,19 % 4,27 % 4,22 % 4,81 % 4,27 % Sjukfrånvaro per verksamhetsområde Verksamhetsområden Sjukfrånvaro Barn- och grundskola 4,2 % 3,93 % Gymnasie- och vuxenutbildning 3,25 % 2,57 % Kommunledningskontoret 3,8 % 2,87 % Kultur och fritid 4,16 % 3,58 % Social omsorg 5,96 % 5,69 % Södra Roslagens miljö och hälsoskyddskontor 3,78 % 3,47 % Stadsbyggnadskontoret 2,72 % 3,03 % Totalt kommunen 4,52 % 4,24 % Antal medarbetare Antalet medarbetare har minskat med 16 personer (8 årsarbetare). Antalet medarbetare har minskat inom verksamhetsområdena social, gymnasie- och vuxentutbildning och stadbyggnadskontoret. Inom övriga verksamhetsområden har antalet medarbetare ökat. Antalet manliga medarbetare uppgick år 2013 till 469 personer (24 procent). Genomsnittsåldern är 49 år (49 år 2012). Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 22(97)

23 Verksamhetsområden Antal anställda Antal årsarbetare Kommunledningskontor Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Statsbyggnadskontoret Kultur och fritid Social omsorg Barn- och grundskolan Gymnasieskolan Totalt Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 23(97)

24 Miljöbokslut I Verksamhetsplan 2013 fick kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett årligt miljöbokslut. Miljöbokslutet i sin helhet redovisas i en bilaga till årsredovisningen. Miljöarbetet i Täby kommun utgår i huvudsak från två vägledande styrdokument, Miljöplan och Klimat- och energistrategi Miljöbokslutet syftar till att beskriva hur vi uppnår satta mål och genomför planerade aktiviteter samt att ge en samlad bild av utvecklingen i miljöområdet i kommunen. I miljöbokslutet ges en lägesrapport för de fyra inriktningsmålen i miljöplanen: Minskad klimatpåverkan, God vattenmiljö, Halva Täby grönt och God bebyggd miljö. För inriktningsmålet minskad klimatpåverkan baseras lägesrapporten mera specifikt på de mål och åtgärder som tagits fram i Täbys Klimat- och energistrategi. Miljöbokslutet redovisar även vilket genomslag Miljöplanen samt Klimat- och energistrategin fått i verksamheten 2013 (VP13). Utöver uppföljning mot kommunens mål och aktiviteter redovisas även utvecklingen på miljöområdet genom ett antal nyckeltal och indikatorer som syftar till att ge en mer heltäckande bild av miljötillståndet i kommunen. Miljöbokslutet blir därmed ett verktyg för den årliga uppföljningen av verksamheten, speciellt för planeringen inför kommande års strategiska miljöarbete. Miljöbokslutet utgår från inrapporterad miljödata och övrig rapportering från de kommuninterna verksamheterna och bolagen, samt från regional och nationell miljöstatistik inom främst områdena energi, avfall och transporter. Miljödata är uppmätta, beräknade eller uppskattade. Uppskattad data redovisas endast i undantagsfall. Resultat i korthet Satsningar på energiomställning från olja till förnybara energikällor, samt satsningar på energieffektivt byggande har lett till en minskad energianvändning med ca 40 % i den kommunala verksamheten. Omställning från olja till fjärrvärme bidrar till en lokal minskning av klimatpåverkande utsläpp. Den sammanlagda minskningen av klimatbelastningen beräknas motsvara minst ton koldioxid som en följd av den pågående fjärrvärmesatsningen i Täby. För målen som hanterar miljöfordon ligger kommunen efter. Här krävs satsningar på utbyte av kommunens fordonspark. Detsamma gäller för avfallshantering inom den kommunala verksamheten, där möjlighet till avfallsåtervinning måste utredas och hanteras för att målet till 2020 ska kunna nås. I de mål som hanterar kommunens geografiska område har kommunen mindre möjlighett i att påverka utfallet. Däremot sker flera satsningar som kommer bidra Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 24(97)

25 till att energianvändningen minskar. Exempel på detta är fjärrvärmeutbyggnaden och satsningar på insamling av matavfall. Måluppfyllelsen för EU:s vattendirektiv är svårt att avgöra då flera faktorer påverkar som kommunen har lite rådighet över. Däremot görs flera satsningar för att förbättra status i kommunens sjöar och vattendrag. I väntan på resultat av dessa satsningar kan ingen analys av läget göras. I dagsläget uppnås inte god status i några vattenförekomster. Kontinuerliga aktiviteter pågår för att värna om kommunens grönområden och kulturlandskap, allt ifrån slåtter av ängar och hagmarker till Grönkilssamverkan inom Angarn och Rösjöområdet. Satsningar på nybyggnation i kollektivtrafiknära lägen och på redan i anspråk tagen mark, tillsammans med en tät bebyggelsestruktur, gör att resurseffektivitet och god tillgång till grönytor och kan upprätthållas, gör att resurseffektivitet och god tillgång till grönytor och kan upprätthållas. Sammanfattande analys De flesta trenderna är positiva, miljön för Täbyborna är generellt god och miljöbelastningen minskar på många områden. Miljöarbetet i kommunens organisation har sedan antagandet av miljöplanen fått en successivt ökad prioritet. Miljöplanen och Klimat- och energistrategin har fått ett tydligt genomslag i verksamheternas planering. Alla nämnder och bolag (Lantmäterinämnden undantagen) har i VP13 formulerat egna miljömål utgående från sin verksamhet. Nästintill alla miljörelaterade aktiviteter i Miljöplanen, Klimat- och energistrategin och VP13 som planerats för året har genomförts enligt plan. Trots detta uppnås inte alla mål till Av de 29 mål som ingår i Miljöplanen respektive Klimat- och energistrategin är 9 stycken uppnådda. Eftersom målintervallen varierar och aktuell utsläppsdata saknas går måluppfyllelse för 13 stycken av målen inte i dagsläget att fastställa med säkerhet. Vad gäller flera av dessa mål bedöms kommunen dock ligga i fas enligt prognosen. 7 av målen uppnås inte dels är många mål högt satta, dels har kommunen ibland begränsad möjlighet att uppnå målen som de är formulerade. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 25(97)

26 Kommunkoncernens räkenskaper Resultaträkning (mnkr) Kommunen Koncernen Intäkter Not Kostnader Not Avskrivningar Not Jämförelsestörande poster Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Jämförelsestörande finansiella kostnader Not Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader Bokslutsdispositioner Årets resultat (förändring av eget kapital) Avgår realisationsvinster Värdeökning/-minskning värdepapper synnerliga skäl Reserverat eget kapital, synnerliga skäl Engångseffekt förändr diskonteringsränta pensionsskuld 18 0 Övriga justeringar, synnerliga skäl Resultatutjämningsreserv 0-65 Årets resultat enligt KL:s balanskrav Not Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 26(97)

27 Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Kommunen Koncernen Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Not maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar varav aktier, andelar och bostadsrätter Not långfristiga fordringar Not Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Not Omsättningstillgångar Förråd och lager Not Fordringar Not Omsättningsfastigheter Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Not Andra avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Obeskattade reserver 0 0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden Not Pensionsåtaganden före Täby kommun varav särskild löneskatt Södra Roslagens Brandförsvarsförbund varav särskild löneskatt Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 27(97)

28 Finansieringsanalys (mnkr) Kommunen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Not Övriga justeringar Not Direktbokning eget kapital Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (-) eller minskning (+) av förråd och omsättningsfastigheter Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit Ökning (+) eller minskning (-) upptagna lån Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (-) eller minskning (+) långfristiga fordringar Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 28(97)

29 Finansiella nyckeltal kommunen Rörelsekapital (mnkr) årlig förändring (mnkr) Anläggningskapital (mnkr) årlig förändring (mnkr) Eget kapital (mnkr) årlig förändring (mnkr) Rörelsekapital i procent av 6% 4% 13% 12% 13% externa kostnader och utgifter Nettokostnader i procent av 98% 97% 98% 98% 97% verksamhetens skatteintäkter netto Resultat före extraordinära poster i 2% 3% 2% 3% 5% procent av verksamhetens kostnader Finansnetto (mnkr) årlig förändring (mkr) Soliditet 62% 65% 67% 73% 72% - inkl pensionsåtagandet 26% 28% 27% 32% 28% Långfristig skuldsättningsgrad 22% 16% 15% 8% 7% - exkl VA/gatukostnadsersättningar 6% 3% 5% 5% 3% Investeringar i procent av 25% 25% 16% 12% 18% verksamhetens nettokostnader Skattefinansieringsgrad av investeringar 29% 38% 43% 75% 62% Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 29(97)

30 Noter (mnkr) Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning Taxor och avgifter Förrättnings- och anslutningsavgifter VA-avgifter Renhållningsavgifter Barn-/skolbarnsomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Musikskoleavgifter Övriga avgifter Hyror och arrenden Statsbidrag till maxtaxa i förskola och skolbarnsoms Övriga bidrag Övriga intäkter Försäljning mark TFAB Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader inkl löneskatt Material och varor Köp av verksamhet och övriga tjänster Underhåll av fastigheter och inventarier Övriga lokalkostnader Bidrag och transfereringar Kostnad vid försäljning av mark TFAB Skattekostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4 Jämförelsestörande poster Ersättning från Försäkringskassan avseende Återbetalning AFA-försäkring Summa jämförelsestörande poster Not 5 Skatteintäkter Skatteintäkter Summa skatteintäkter Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 30(97)

31 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämning LSS Konjunkturstöd Kommunal fastighetsavgift Regleringsbidrag/avgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Finansiella intäkter Ränta på rörliga medel Ränta på utlånade medel Kapitalförvaltning Övrigt Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Kostnadsräntor, avgifter Kapitalförvaltning Ränteuppräkning pensionsskuld Summa finansiella kostnader Jämförelsestörande poster Engångseffekt förändr diskonteringsränta pensionsskuld Summa jämförelsestörande poster Årets resultat enligt KL:s balanskrav Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår - realisationsvinst fastigheter realisationsvinst värdepapper -7-8 Justering intäkter/kostnader synnerliga skäl - orealiserad värdeförändr i värdepapper (kapitalförvaln) omställningskostnader taxefinansierad verksamhet disposition reserv eftersatt underhåll reserv eftersatt underhåll fastigheter och anläggningar uppbyggnad av pensionsreserv engångseffekt förändr diskonteringsränta pensionsskuld resultatutjämningsreserv 0-65 Justerat resultat i enlighet med KL:s balanskrav Mark, byggnader och tekniska anläggningar IB anskaffningsvärde IB justering bostadsrätter, se även not Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde totalt Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 31(97)

32 Taxeringsvärde totalt Specifikation: Mark IB anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet IB anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Publika fastigheter IB anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Förplanering kommunaltekniska anläggningar IB anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Verksamhetsfastigheter IB anskaffningsvärde IB justering bostadsrätter, se även not IB justering till pågående investeringar Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Pågående investeringar IB anskaffningsvärde IB justering från verksamhetsfastigheter Aktiverat under året Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 32(97)

33 Not 12 Maskiner och inventarier Maskiner, inventarier och transportmedel IB anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Bokfört värde Not 13 Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier, andelar och bostadsrätter 1/ IB justering bostadsrätter, se även not Köp Försäljning Aktier, andelar och bostadsrätter 31/ Aktieinnehav Bolag, antal aktier Kommunförbundet AB, 22 aktier 0 0 SÖRAB, 500 aktier 1 1 Vårljus AB, 1875 aktier 0 0 Roslagsvatten AB, 600 aktier 0 0 Sthlmreg Försäkring AB 6 6 Täby Holding AB, aktier Aktieinnehav 31/ Bostadsrätter Summa andelar och bostadsrätter Not 14 Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/ Amortering Nyutlåning Långfristiga fordringar 31/ Samtliga långfristiga fordringar avser utlåning till Täby Fastighets AB Not 15 Not 16 Bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering trafikplats Viggbyholm Summa bidrag till statlig infrastruktur Förråd och lager Oljelager Övriga förråd Summa förråd och lager Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 33(97)

34 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not Fordringar Kundfordringar Momsfordran (Ludvika) Statsbidragsfordringar Interimsfordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar i kommunkoncernen Summa fordringar Omsättningsfastigheter Omsättningsfastigheter TFAB Summa omsättningsfastigheter Kortfristiga placeringar Kapitalförvaltning DNB Kapitalförvaltning Robur Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank Kontantkassor Plusgiro Bank Summa kassa och bank Eget kapital Eget kapital 1/ Årets resultat Summa eget kapital Reserverat i årets bokslut Kvar av reservation (se tilläggsupplysning) VA-kollektivets interna resultatfond uppgår till -1,5 mnkr. Detta innebär att VA-avgifterna intill 31/ har varit 1,5 mnkr lägre än kommunens kostnader för VA-verksamheten. VA-verksamhetens andel av kommunens anläggningstillgångar uppgår till 17%. Avfallskollektivets interna resultatfond uppgår till 3,1 mnkr. Detta innebär att avfallsavgifterna intill 31/ har varit 3,1 mnkr högre än kommunens kostnader för avfallsverksamheten. Avfallsverksamhetens andel av kommunens anläggningstillgångar uppgår till 0,02%. Not 22 Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 34(97)

35 Not 23 Not Engångseffekt förändr diskonteringsränta pensionsskuld Förändring av löneskatt Övrigt Ospec poster pga byte av pensionsförvaltare Summa avsättningar och särskild löneskatt Aktualiseringsgrad 75% 75% Andra avsättningar Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver 12 8 Summa andra avsättningar 12 8 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 1/ Upplåning Amortering nästkommande år bokförd som kortfristig skuld Nyttjande koncernkontokredit Summa långfristiga lån Långfristiga skulder 1/1 VA-kollektivet Årets anläggningsavg, skuld till VA-kollektivet Årets amortering av skuld till VA-kollektivet Summa långfristiga skulder VA-kollektivet Långfristiga skulder gatukostnadsersättning Årets gatukostnadsersättningar Årets periodisering av gatukostnadsersättningar Summa långfristiga skulder gatukostnadsers/expl.intäkt Summa långfristiga skulder 31/ (se tilläggsupplysning) Not 25 Not 26 Kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristig skuld Leverantörsskulder Moms Interimsskulder varav pensionsutbetalning individuell del Semesterlöneskuld Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder i kommunkoncernen Summa kortfristiga skulder Borgensåtaganden Täby Fastighets AB Täby Holding AB Bostads- och bostadsrättslån med kommunalt förlustansvar Övriga Summa borgensåtaganden Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 35(97)

36 Not 27 Not Avsättningar (justeringsposter) Årets förändring av avsättning för särskild löneskatt Årets förändring av pensionsskuld Summa Övriga justeringsposter Sålda fastigheters bokförda värden TFAB Summa övriga justeringsposter Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysning reserverat eget kapital (se not 21) Pensioner: Reserverat för pensioner i 2005 års bokslut Reserverat för pensioner i 2006 års bokslut Reserverat för pensioner i 2007 års bokslut Reserverat för pensioner i 2010 års bokslut Reserverat för pensioner i 2011 års bokslut Summa pensioner Eftersatt underhåll i kommunala anläggningar: Reserverat för eftersatt underhåll i 2007 års bokslut Reserverat för eftersatt underhåll i 2008 års bokslut Ianspråktaget Reserverat för eftersatt underhåll i 2009 års bokslut Ianspråktaget Ianspråktaget Ianspråktaget Reserverat för eftersatt underhåll i 2012 års bokslut Ianspråktaget Reserverat för eftersatt underhåll i 2013 års bokslut 55 Summa eftersatt underhåll Resultatutjämningsreserv Totalt kvar av reservation i eget kapital uppgår reserven till 548,3 miljoner kronor, varav pensionsreserven uppgår till 403,3 miljoner kronor. Pensionsreserven får utnyttjas för att mellan vissa år utjämna de ekonomiska påfrestningar som de högre framtida pensionsutbetalningarna kommer att innebära. Del av pensionsutbetalningarna kommer då att avräknas mot det faktiska resultatet i balanskravutredningen uppgår reserven för eftersatt underhåll till 80,0 miljoner kronor. Reserven för eftersatt underhåll får nyttjas till åtgärder avseende fastigheter men även för vägar och broar för att motverka kostnadsökningar på sikt. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 36(97)

37 Resultatutjämningsreserven enligt riktlinjer enligt KF beslut Reserven uppgår 65 mnkr. Tilläggsupplysning skuld till VA-kollektivet (se not 24) En översyn av redovisningen avseende VA-verksamheten gjordes under år 2007 mot bakgrund av den nya Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft den 1 januari Anläggningsavgifter redovisas fr o m som en långfristig skuld till VA-kollektivet. Årliga anläggningsavgifter läggs till skulden och skulden amorteras i samma takt som avskrivning sker av VA-anläggningarna (70 år) uppgick skulden till VAkollektivet till 134 miljoner kronor. Tilläggsupplysning skuld gatukostnadsersättningar (se not 24) Erlagda gatukostnadsersättningar periodiseras fr o m 2010 i samma takt som avskrivningarna på gator och vägar, dvs 33 år. Tilläggsupplysning leasing Täby kommun har ett avtal avseende finansiell leasing av bilar. Avtalet gäller 3 år och betraktas därmed som operationell leasing. Leasingkostnaden under 2013 uppgick till 1,4 mnkr och återstående kostnad för leasingperioden beräknas uppgå till 1,4 mnkr. Hyresavtal gällande fastigheter och lokaler betraktas inte som leasing. Tilläggsupplysning koncernredovisning (sammanställd redovisning) Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell någon exakt avstämning. Det är dock i sammanhanget marginella skillnader, som inte har någon väsentlig betydelse för den redovisade bilden av koncernens ekonomiska ställning. Redovisningsprinciperna för den sammanställda redovisningen följer de redovisningsprinciper som gäller för Täby kommun. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 37(97)

38 Kommunstyrelsen Nämndens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är: att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunen och har uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund. I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län). I fokus Den regionala stadskärnan Täby Centrum- Arninge Arbetet med den regionala stadskärnan har fortskridit under 2013 och flera av projekten i handlingsplanen har påbörjats. En koordineringsgrupp har bildats. Täby har erbjudit sig att tillsammans med ytterligare en kommun ansvara för insatsområdet Det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet i RUFS (Regionala Utvecklingsplanen för Stockholms län). En ny vision för samarbetet inom Stockholm Nordost De sex nordostkommunerna har tagit fram en gemensam vision som visar hur kommunerna, var och en för sig och gemensamt, tar ansvar för tillväxten i regionen. Visionen, som har 2010 som utgångspunkt, tar sikte på Då ska Stockholm Nordost ha ökat med nya invånare och nya arbetstillfällen. Under året har fokus främst varit på kollektivtrafik och då särskilt Roslagsbanans förlängning till Arlanda. Miljöstrategiskt arbete Kommunfullmäktige antog i maj en klimat och energistrategi för Täby kommun, vilken ger en samlad bild över klimatpåverkan och energifrågan i kommunen. Strategin, som omfattar hela kommunen, presenterar de mål som Täby arbetar mot och vilka åtgärder som ska genomföras både inom den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 38(97)

39 Strategiskt kommunikationsarbete och medborgardialog En rad aktiviteter har genomförts under året som ett led i att utveckla det strategiska kommunikationsarbetet och medborgardialogen. Bland annat har olika kommunikationsaktiviteter ägt rum under året i de stora utbyggnadsområdena, främst i Täby centrum. Under året genomfördes också en omfattande medborgardialog om Galoppfältet. Dialogen har gett värdefulla bidrag till Galoppfältsprojektet, men även utgjort en nyttig läroprocess för hur kommunen långsiktigt och kontinuerligt ska kunna jobba med medborgardialog som metod. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål och tretton effektmål för att styra kommunstyrelsens verksamheter under Åtta av kommunstyrelsens effektmål har uppnåtts under året. Fyra effektmål har inte uppnåtts. Ett mål mäts först Måluppfyllelse och kommentarer till effektmålen redovisas nedan. Den sammantagna måluppfyllelsen för kommunstyrelsen vid årets slut bedöms som god. Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Det är attraktivt att leva och verka i Täby Antalet arbetstillfällen i kommunen ökar Antal kvadratmeter verksamhetslokaler i områden där detaljplaner har antagits har ökat. Det har skett ett tillskott med ca kvadratmeter jämfört med målvärdet Uppnått Antalet bostäder i kommunen ökar Ej uppnått Antalet lägenheter i antagna detaljplaner under året understiger målvärdet om minst 500. Antal bostäder i nya detaljplaner den närmaste perioden beräknas till ca bostäder och programarbetet för galoppfältet siktar mot 6000 lägenheter. Under 2013 färdigställdes totalt 231 bostäder. Enligt redovisning till länsstyrelsen hösten 2013 fanns vid det tillfället ca bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft i Täby, där byggandet ännu inte påbörjats. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 39(97)

40 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Täby är en hållbar kommun Täbys miljöprofil är god Täby har placerat sig bland de ca 15 % bästa kommunerna i tidningen Miljöaktuellts nationella ranking av kommuners hållbarhetsarbete. Målvärdet var att placera sig bland de 25 % bästa. Uppnått Förutsättningar finns för ett hållbart byggande Ej uppnått Ställningstagande till hållbarhetsprogram har tagits i ett antal detaljplaner under året. Målvärdet 100 % uppnås inte. En rutin för hållbarhetsprogram i anslutning till detaljplaner tas fram under våren 2014 utifrån erfarenheter av tidigare försök. Andel olja som källa för uppvärmning av kommunens fastigheter ska minska Uppnått Andel olja som källa för uppvärmning av kommunens fastigheter beräknades för år 2013 till 44 % vilket innebär en minskning med 11 procentenheter (2012: 55 %). Kommunen ska köpa in förnybar el till sina verksamheter Uppnått Täby har avtal med leverantör som levererar förnybar el. MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Täby har en effektiv dialog med medborgarna Målvärdet är att alla större projekt har en kommunikationsplan. Alla större projekt har fått eller är på väg att få en kommunikationsplan. Förbättrad kommunikation och dialog med t ex markägare, byggare, SL, trafikverket och andra huvudmän liksom medborgare och olika intressegrupper kan effektivisera planprocessen. Uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 40(97)

41 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Det är tryggt att leva och verka i Täby Täbyborna är trygga Målvärdet är att minst 50 % av kommunens verksamhetsområden genomför aktiviteter för ökad trygghet. Det har genomförts aktiviteter för ökad trygghet både inom trygg i Täby och kommunens verksamhetsområden. Inom utbildningsverksamheterna är trygghetsarbete inbyggt i verksamheternas kvalitetsutveckling. Inom verksamhetsområdet social omsorg har det under året bland annat skett utbildning av personal i frågor som rör våld i nära relationer. Inom verksamhetsområdet kultur och fritid har ett uppstartsmöte kring droger och brott mott barn hållits med föreningarna. Inom stadbyggnadsområdet har det bland annat skett satsningar på belysning och tunnlar som ett led i att öka tryggheten för Täbyborna. Uppnått GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Årets resultat uppgår till minst 1 procent av nettoskatteintäkterna Täby redovisar ett resultat för 2013 på 66,3 mnkr. Årets resultat motsvarar 2,3 % av skatteintäkterna (netto) Uppnått Verksamheternas nettokostnader täcks av nettoskatteintäkterna Uppnått Verksamhetens nettokostnader som procentuell andel av nettoskatteintäkterna uppgår till 98 % enligt bokslut 2013, och ligger därmed inom ramen för det finansiella målet. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 41(97)

42 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Täby kommun har effektiv administration Ej uppnått Kommunens enkätuppföljning som genomförts för att mäta hur nöjda kommunens chefer är med kommunledningskontorets enheter visar ett NKI-resultat på 62 i jämförelse med målvärdet 70 (högsta möjliga värde 100). Respektive enhet har, utöver NKI, bedömts utifrån fem dimensioner - tillgänglighet, bemötande, stöd, leverans i tid samt resultat. De frågor som ligger till grund för det NKIvärde som redovisas är övergripande och gäller kommunledningskontoret som helhet. De fem dimensionernas värden redovisas i nedanstående tabell. Täby kommun har en effektiv fastighetsförvaltning Ej uppnått Det NKI-värde som uppmätts 2013 genom en enkätuppföljning uppgick till 58 i jämförelse med målvärdet 70 (högsta möjliga värde 100). Täby kommun är en attraktiv arbetsgivare Målet gäller för 2014 då mätning sker i medarbetarundersökning. Uppdrag Fler arbetstillfällen i kommunen Årets effektmål Antalet arbetstillfällen i kommunen ökar är uppnått. För att kommunen ska nå visionen till år 2040 om att antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka med , dvs fördubblas, behöver mark reserveras för olika typer av verksamheter. Det kan röra sig om handel, kontor, lättare industri men även andra typer av verksamheter. Kommunen behöver både attrahera nya företag och ge möjlighet till de som redan är etablerade här att växa lokalt. I de stora utvecklingsområdena Täby centrum, Galoppfältet, Arninge-Ullna och Västra Roslags-Näsby finns mark reserverad. Kommunen behöver även inleda ett arbete för att identifiera ytterligare potentiella områden i goda kommunikationslägen för olika typer av verksamheter samt se över planbestämmelser avseende användning för redan reserverad mark. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 42(97)

43 För att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i kommunen föreslås en förstudie tillsättas med uppdrag att hitta lämplig mark för etablering av verksamheter samt se över planbestämmelser avseende användning av redan reserverad mark.(ex. industri borde bli lättindustri, handel och kontor). Utbyggnaden av ett öppet fjärrvärmenät i kommunen ska fullföljas Under 2012 och 2013 har stamnät byggts i Arninge och Hägernäs samt sträckan däremellan, i Täby centrum och i Östra Roslags-Näsby. Befintliga nät har förvärvats i Hägernäs strand och Näsbypark. Utbyggnaden fortsätter med avsikten att sammanbinda Hägernäs med Täby centrum och ytterligare kundanslutningar. Biobränslebaserad värme produceras i en panncentral i Arninge. I Hagby pågår planarbete och förberedelser för ett kraftvärmeverk. Samverkan såväl internt som externt ska utvecklas för att åstadkomma ett effektivt nyttjande av befintliga och nya lokaler En förstudie har genomförts i kommunen med syfte att se på olika modeller som kan resultera i att det företag eller den förening som äger verksamheten också bygger lokalerna på mark som kommunen på lämpligt sätt upplåter. Resultatet av förstudien kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med lokalförsörjningsplanen. Arbetet med lokalförsörjningsplanen har pågått under hela 2013 och beräknas vara klar under våren Fördjupade utredningar har genomförts för att kartlägga kommunalt finansierade verksamheters lokalbehov såväl i kommunal som i enskild regi. Det genomförs även en översyn områdesvis kopplad till stadsbyggnadskontorets översiktsplaner. I arbetet med lokalförsörjningsplanen har olika möjligheter till samlokalisering och effektivisering varit i fokus. Exempelvis har samnyttjande av speciallokaler studerats och förslag har tagits fram. Lokalförsörjningsplanen ger en helhetsbild av kommunens befintliga lokaler och det behov som finns i framtiden. Ett nytt fastighetssystem ger nya möjligheter att systematiskt analysera nuläget för bättre planering av framtida underhåll och investeringar. Anpassning av den kommunala organisationen utreds Under år 2012 startade ett utvecklingsarbete i samverkan mellan företrädare för Täby, Upplands Väsby och Vaxholms kommuner. Syftet var att närmare studera förutsättningarna för kommunal verksamhet inom välfärdsområdena i ett sammanhang där en betydande del av verksamheten drivs av andra utförare än kommunen den nya verksamhetsvärlden. Arbetet har tagit fasta på vilka krav som ställs på ledning och styrning i kommunen. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att genomföra förslagen om fortsatt samarbete mellan de tre kommunerna. Parallellt startades ett projekt i Täby för att konkretisera vilken organisationsform som långsiktigt leder till en markant effekt i styrningen av det kommunala uppdraget, som därigenom leder till ökad medborgarnytta. I arbetet beaktades dels en effektivare styrning totalt sett (systemledning) och dels en konkurrenskraftigare egen regi-verksamhet med ekonomi i balans. Den rapport som projektet utmynnade i presenterades i kommunstyrelsen i december Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 43(97)

44 Utvecklingsarbete med stöd av IT skapa större medborgarnytta och effektivisera kommunens verksamheter En ny handlingsplan (Digitala Rummet 3.0) har tagits fram under året och innehåller: Strategi Marknadsföring- och kommunikationsplan Ny finansieringsmodell Stöd i förändrade arbetssätt/processer i verksamheterna E-tjänsteplattform Insatser utifrån handlingsplanens fokusområden fortsätter även under Projektet "Friska Täby" ska genomföras under perioden Projektet Friska Täby leds av den ideella föreningen Friska Täby och varar till och med Verksamheten har pågått under året med fokusområde rörelse och målsättningen att stimulera fler Täbybor att röra på sig. Granskning av stadsbyggnadsprojekt Täby centrum En granskning av stadsbyggnadsprojektet Täby centrum har under året skett på uppdrag av kommunstyrelsen. Syftet med uppdraget var att inför framtiden dra lärdom av de erfarenheter som kommunen fått i samband med genomförandet av Täby centrum projektet. I granskningen redovisades ett flertal rekommendationer för att förbättra styrningen i kommande projekt. Utifrån dessa rekommendationer utarbetas i enlighet med kommunstyrelsens beslut bland annat ett övergripande policydokument samt en projektmodell för investeringsprojekt. På uppdrag av kommunens revisorer har det även skett en revisionsgranskning beträffande kommunens styrning och uppföljning av Täby centrum projektet. Syftet med granskningen var att klargöra hur projektet drivits och hur ansvarsfrågan för stadsbyggnadsnämnd och kommunstyrelse ser ut med fokus på säkerställande av att projektet bedrivits enligt interna och externa regelverk. Ärendet kommer att behandlas av kommunstyrelsen under våren Finansiell analys Under 2013 har en finansiell analys i form av en ekonomisk långtidsprognos genomförts för Täby kommun. Analysen omfattar perioden Slutsatserna ur denna analys är att kommunen står inför en del utmaningar. Bland annat kommer kommunen att ha en hög investeringsnivå fram till år Ett stort demografiskt tryck i kombination med löne- och prisutvecklingar beräknas kräva effektiviseringar på i genomsnitt 1,4 % årligen för att uppnå ekonomiska resultat i nivå med kommunens resultatmål. Den demografiska framskrivningen visar på ökade kostnader främst för äldreomsorg och grundskoleverksamhet. Den rapport som presenterats har utmynnat i en revidering av befintlig finansiell strategi och finanspolicy. I september fattade kommunfullmäktige beslut om att den reviderade strategin och policyn ska ersätta den tidigare. Trygg i Täby Under året har ett flertal insatser genomförts inom ramen för Trygg i Täbys verksamhet. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 44(97)

45 Grannsamverkansbilen - Syftet är att öka tryggheten, informera om hur man skyddar sig mot inbrott och rapportera in händelser till polisen och kommunen. Utvärdering av Täbys klotter- och skadegörelsearbete Uppföljningen har visat att arbetet varit framgångsrikt, d v s att klotter och kostnader för sanering har minskat. Ett drogpolitiskt handlingsprogram har arbetats fram för att uppnå regeringens ambition i den samlade, nationella ANDT-strategin (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak). Det drogförebyggande arbetet i kommunen har fokuserats mot barn och unga och omfattar tre delområden: Tillgång till narkotika, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Ekonomi Kommunstyrelsens nettokostnader uppgår till 138,8 mnkr, vilket utgör 5 % av kommunens totala nettokostnader. Fördelningen av nettokostnader mellan kommunstyrelsens avdelningar/verksamheter framgår av diagrammet nedan. Driftbudget För år 2013 redovisar kommunstyrelsen en positiv avvikelse på 16,8 mnkr, vilket motsvarar 11 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på lägre avgift till brandförsvaret samt lägre omställnings- och omstruktureringskostnader. KS Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 439,5 477,5-38,0 8 % 442,6 Kostnader -578,3-633,1 54,8 9 % -576,2 Nettokostnader -138,8-155,6 16,8 11 % -133,7 Budget 2013 inklusive ombudgetering på 6,3 mnkr Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 45(97)

46 Nettokostnaderna har ökat med 4 % jämfört med föregående år. En högre budget än föregående år, framför allt på grund av ombudgeteringar samt ett budgetanslag för åtgärder av eftersatt underhåll av kommunens fastigheter, har medgett högre kostnader. Investeringar Årets investeringar uppgår till 252 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget och därmed en budgetavvikelse på 276 mnkr (52 %). Budgetavvikelsen är främst kopplat till tidsmässiga förskjutningar i uppförandet av det nya kommunhuset, ombyggnaden av Näsbyparksskolan samt uppförandet av nya LSS-bostäder. Även förseningar i om- och tillbyggnad av Drakskeppsskolan samt utredningen gällande nytt sportcentrum bidrar till avvikelsen. KS Utfall Budget Avvikelse (mnkr) mnkr % Nytt kommunhus 46,4 119,8 73,4 61 % Upprustning och modernisering av fastigheter 63,9 91,7 27,8 30 % Mindre kvarstående investeringar 7,1 5,9-1,2 20 % Investeringar i fastigheter på uppdrag av resp. nämnd -socialnämnden 0,2 62,9 62,7 100 % -barn- och grundskolenämnden 119,0 200,3 81,3 41 % -gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 0,0 1,0 1,0 100 % -kultur- och fritidsnämnden 6,4 20,1 13,7 68 % Summa investeringar i fastigheter och anläggningar 243,0 501,7 258,7 52 % Fysisk planering 2,0 6,9 4,9 71 % IT-investeringar 4,4 9,3 4,9 53 % Inventarier mm 2,6 10,1 7,5 74 % Summa investeringar 252,0 528,0 276,0 52 % Budget 2013 inklusive ombudgeteringar med 77,6 mnkr De investeringar som genomförts under året avser framför allt fastigheter och anläggningar på uppdrag av respektive nämnd. De större investeringarna utgörs av Näsbyparksskolans ombyggnad, projektering av en ny skola och förskola i västra Täby, projektering inför om- och tillbyggnad av Kyrkskolan samt planering av ett nytt sportcentrum med simhall. En stor del av årets investeringar avser även upprustning och modernisering av fastigheter samt arbetet med det nya kommunhuset. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 46(97)

47 Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för drift och underhåll samt byggande av kommunens gator, torg, parker samt vatten- och avloppsledningar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Kommunal renhållning samt trafiksäkerhetsfrågor ingår också i stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde. I fokus För att skapa förutsättningar för tillväxtarbetet har nämndens arbete under året fortsatt fokuserat på planering och genomförande av ny bebyggelse och infrastruktur. Täby centrum Stort fokus har lagts på Täby centrumprojektet avseende ekonomi, organisation och upphandling. En genomlysning av projektet har resulterat i en ny slutkostnadsprognos. Ett tilläggsanslag har beviljats för 2013 med 105 mnkr och den nya slutkostnadsprognosen uppgår till mnkr. Organisationen av projektet har också förstärkts med fler personella resurser. I samband med intern granskningen av projektet fann kommunen att avrop från ramavtal kunde ha skett i strid mot lagen om offentlig upphandling. Kommunen lämnade på eget initiativ in en anmälan till Konkurrensverket som konstaterade att avropen inte var förenliga med ramavtalet och Täby kommun har krävts på upphandlingsskadeavgift. En granskning av Täby centrum projektet har genomförts av en utomstående part på uppdrag av kommunstyrelsen. Syftet med uppdraget var att inför framtiden ta lärdom av de erfarenheter som kommunen fått i genomförandet av Täby centrumprojektet. I granskningen redovisas ett flertal rekommendationer för att förbättra styrningen av stadsbyggnadsprojekt. Ett viktigt utvecklingsområde är bl.a. att en projektplan beslutas och implementeras för att få fram bättre beslutsunderlag till de stora stadsbyggnadsprojekten. Under året har redan ett flertal av rekommendationerna genomförts, till exempel Projektmodellen vidareutvecklas för bättre genomförande och uppföljning Översyn av styrgruppernas sammansättning och arbete Handbok för upphandling och avrop inklusive utbildning Pågående planarbete De större detaljplanerna där planarbete pågår är: Västra Roslags Näsby Hägerneholm Arninge resecentrum och handelskvarter Stansen och Degeln Hagby kraftvärmeverk Detaljplaner för roslagsbanans utbyggnad till dubbelspår Roslags Näsby trafikplats Planeringen fortsätter också för Galoppfältet. I samverkan med övriga markägare har arbetet övergått från ett gemensamt visionsarbete till programskede. För Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 47(97)

48 Näsby Slott har en förstudie inför detaljplaneläggning genomförts. Miljöplanen respektive Klimat- och energistrategin Stadsbyggnadsnämnden har genomfört merparten av årets aktiviteter för nämnden som tas upp i Miljöplanen respektive Klimat- och energistrategin. En utförlig redovisning av miljöarbetet ges i miljöbokslutet för Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål och tolv effektmål för att styra stadsbyggnadsnämndens verksamheter under Nio av nämndens tolv effektmål är uppnådda. Tre av effektmålen har inte uppnåtts under året. Lägesrapport och kommentarer till effektmålen redovisas nedan. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen vid årets slut är god för stadsbyggnadsnämnden. För inriktningsmålen är bedömningen att stadsbyggnadsnämnden är på väg att uppnå dem. Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Det är attraktivt att leva och verka i Täby Täbys parker erbjuder täbyborna högt rekreationsvärde, med omväxlande och upplevelserika parkrum. Uppnått En aktivitetsyta vid Åva har tillkommit och åtta lek- och aktivitetsytor har upprustas under året. Två finparker, Näsaäng och Centralparken har upprustats. Målet om fyra tillkommande/upprustade finparker och aktivitetsytor är därför uppnått. Täby är en hållbar kommun Naturen ska förvaltas så att den biologiska mångfalden gynnas Uppnått Inrättande av naturreservat för Skålhamra-Kvighage är påbörjat. Utredning av Mörtsjö- Käringsjöområdet som naturskyddsområde har slutförts. Naturdatabasen är färdigställd och placeras i kartdatabasen Solen. Naturparker och fornminnen sköts enligt antagna planer och mått. (De genomförda aktiviteterna innebär att målet är uppnått) Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 48(97)

49 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Täbys sjöar och vattendrag ska ha god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv Uppnått Målet är uppnått eftersom minst 2 åtgärder har genomförts. Detta var en försättning för att målet skulle kunna bedömas som uppnått. Framtagande av vattenplan för Täby utifrån EU:s vattendirektiv har genomförts Restaureringsarbetet i Vallentunasjön fortsätter. Samverkan inom Oxunda vattensamverkan fortsätter. Mängden hushållsavfall minskar samtidigt som återanvändning och återvinning ökar Ej uppnått Endast en ny återvinningsstation (mål två) tillkom under året efter att kommunen presenterat tre förslag på platser. Motivering till avslag från representant för återvinningsindustrierna är att platserna inte uppfyller ytbehovet för den standardslösning för behållare som Täby kan få. Under 2014 kommer ytterligare 2 stationer vara på plats. MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Bygglovsökande i Täby är nöjda med handläggningen i sin helhet enligt bygglovalliansens mätningar Ej uppnått Täby kommun genomför en kundundersökning varje år i samarbete med Bygglovalliansen (16 kommuner). Täby har liksom år 2012 det högsta värdet i jämförelse med övriga kommuner i Bygglovalliansen. Målet är inte uppnått efter som kundnöjdheten sjönk till 82 %. (Mål 85 %) Vägnätet håller hög standard. Varken måttet avseende huvudgatorna som har spårbildningar djupare än 3 cm eller andel av lokalgatornas yta som är utan större skador har uppnåtts under Ej uppnått I bokslut 2012 reserverades 9 mnkr för eftersatt underhåll av vägarna. Det fördelas som extra anslag om 4 mnkr 2013 respektive 5 mnkr Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 49(97)

50 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Det är tryggt att leva och verka i Täby Allmänna platser och stråk som upplevs otrygga åtgärdas Under året har en tunnel i Grindtorp och belysning av Värtans stränder etapp två åtgärdats samtidigt fortsätter trygghetsarbetet med Biblioteksgången. (mål minst 2 aktiviteter) Antalet olyckor med skadade eller döda minskar inom det kommunala vägnätet. Uppnått Uppnått Invånarna i Täby uppnår god hälsa Antalet svåra trafikolyckor på det kommunala vägnätet i visar en nedåtgående trend som helhet därför bedöms målet som uppnått. Under 2013 rapporterades det in 124 olyckor på det kommunala vägnätet. Av dessa är 7 st svåra, och 117 lindriga olyckor. Ingen dödsolycka inträffade. Under föregående år rapporterades det in 1 dödsolycka, 14 st svåra och 86 st lindriga. Rapporteringen från sjukvården har förbättrats avsevärt mellan 2012 och 2013, dvs vad avser antalet lindrigt skadade. Byggloven håller vid en överprövning En stor förbättring har skett sedan tidigare år. Rättssäkerheten har höjts från 75 % till 83 %, vilket är mycket nära målvärdet (85 %). Långsiktigt arbete med kompetenshöjning inom PBL-frågor samt utbildning av stadsbyggnadsnämnden har gett resultat. Boende i Täby ska inte störas av trafikbuller Bullerskyddsåtgärder längs Vikingavägen är färdiga (fler än 20). Dialog med SL och trafikverket angående bullerskyddsåtgärder i anslutning till Roslagsbanan och statliga vägar fortsätter. Kontinuerlig bevakning av bullerfrågor görs i anslutning till detaljplanearbete och bygglov. Uppnått Uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 50(97)

51 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Effektiv fysisk planering Arbete med att effektivisera och systematisera nämndens arbete pågår och har resulterat i bland annat: Uppnått ny taxa för plan och bygglov från ramavtal för plankonsulter från april 2013 handlingsplan för renovering av äldre detaljplaner enhetligt mått för att kunna följa upp tidseffektiviteten i detaljplaner från och med 2014 (i samarbete med stadsbyggnadsbenchen) God kundnöjdhet Serviceundersökningen genomfördes under våren 2013 för fjärde gången sedan 2007 bland SBA:s drygt 50 medlemskommuner. Uppnått Täby har vid tidigare års mätningar (för bygglov) haft ett helhetsbetyg mellan 60 och 65, vilket är genomsnittet. Vid årets mätning är helhetsomdömet NKI 75 för Täby (mål 75 %). Uppdrag Täby ska vara pådrivande i arbetet med att förlänga Roslagsbanans Vallentunagren till Arlanda och i arbetet med ett nytt resecenter i Arninge Arbetet med detaljplaner för Roslagsbanan utbyggnad fortsätter. I arbetet har konstaterats att det finns ett behov av att planlägga en rad följdåtgärder runt Roslagsbanan. Totala antalet planer beräknas nu till fyra och omfattningen, i och med följdåtgärder runt banan, pekar på en större volym i arbetet än vad tidigare beräknats. Arbetet med Arninge resecentrum fortsätter enligt plan. Kommunen ska målmedvetet arbeta för att ytterligare spårbunden kollektivtrafik ska öka. Ytterligare diskussioner med SL om busstrafiken ska initieras En kollektivtrafikutredning genomförs tillsammans med landstinget/ Trafikförvaltningen och Stockholm Nordost i syfte att studera effekterna av olika infrastrukturlösningar till/från regionen. Ytterligare utveckling av kollektivtrafiken, både spår och buss, kommer att utredas inom ramen för visionen för Stockholm Nordost. Arbetet med att utveckla cykelvägar och cykelkarta ska fortsätta Fritidskartan är tryckt med det befintliga cykelvägnätet tydligt redovisat. Täby Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 51(97)

52 ingår i Trafikverkets satsning på det nationella och regionala cykelnätverket SATSA 2. Arbetet med att ta fram en cykelplan fortsätter och ska vara klar våren Cykelplanen ska innehålla utformningsprinciper för cykelvägar och ett långsiktigt åtgärdsförslag för att uppnå önskvärd standard på olika typer av cykelvägar. Cykelstrada, snabbcykelväg för arbetspendling, mellan Arninge och Roslagstull utreds i samarbete med Danderyds kommun och Trafikverket. Sträckan mellan Roslagstull och Mörby centrum ingår i den nationella planen och kommunerna arbetar för att cykelstradan ända till Arninge ska ingå i den nationella planen. En särskild tillgänglighetsplan utreds I första hand slutförs enkelt avhjälpta hinder (busshållplatser och övergångsställen) i samverkan med handikapporganisationerna. Under året har arbetet fortsatt med att tillgänglighetsanpassa övergångsställen. Tillgänglighetsanpassning pågår också inom andra projekt såsom Näsaäng, Centralparken och skolvägsprojektet. Arbetet med offentliga lokaler på privata fastigheter har ännu inte påbörjats. Ny infart till Täby IP Den nya tillfarten ska ske från Prästgårdsvägen. Projektet omfattar även nya parkeringsplatser, nya byggrätter för villor samt en lekplats. Arbetet med en ny detaljplan kommer att påbörjas under Avfart från Norrortsleden Avfarten från Norrortsleden in på Bergtorpsvägen ska förbättras. En inledande studie av möjliga åtgärder på kort och lång sikt har genomförts. Den har resulterat i ett förslag på ombyggnad som kommer att ske under Kommunen har beviljats statlig medfinansiering med 50 % av kostnaderna. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 198,0 mnkr vilket utgör 7 % av kommunens totala budget. Fördelningen av nettokostnaderna per verksamhet är i stort sätt oförändrad jämfört med föregående år. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 52(97)

53 Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden en positiv avvikelse på 0,3 mnkr efter justering av de taxefinansierade verksamheternas resultat. Före justeringen redovisar nämnden en negativ avvikelse på 2,8 mnkr, vilket motsvarar 1 % av budgeterade nettokostnader. SBN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 126,5 128,6-2,1 2 % 115,6 Kostnader -324,5-323,8-0,7 0 % -288,5 Nettokostnader -198,0-195,2-2,8 1 % -172,9 Budget 2013 inklusive ombudgetering om 1,4 mnkr och tilläggsanslag med 4 mnkr Justering Taxefinansierade verksamheter 3,1 Justerad avvikelse 0,3 Nettokostnaderna har ökat med 14,5 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av ökade kapitalkostnader, ökade kostnader för beläggningsarbeten samt ökade vinterväghållningskostnader. Totalt visar den skattefinansierade verksamheten en positiv avvikelse på 0,3 mnkr. De större avvikelserna finns inom verksamheten gator och vägar (kapitalkostnader, snöröjning) och fysisk planering (bygglov och hyror/arrenden). De taxefinansierade verksamheterna visar en negativ avvikelse på 3,1 mnkr för Avvikelsen avser främst vatten- och avloppsverksamheten (VAverksamheten). Avvikelsen täcks delvis av tidigare års överskott inom VAverksamheten. Avfallsverksamheten visar en mindre negativ avvikelse för Även denna täcks av tidigare års överskott. Driftbudget per verksamhet Fördelningen av nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående sammanställning. SBN per verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Fysisk planering -31,0-32,7 1,7 5 % -27,9 Energirådgivning 0,1 0,0 0,1 0 % 0,1 Gator och vägar -133,9-132,5-1,4 1 % -109,3 Parker -23,0-23,1 0,1 0 % -21,4 Miljö -1,6-1,4-0,2 14 % -1,2 Småbåtshamnar 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 Vatten och avlopp -7,8-5,5-2,3 42 % -12,9 Avfall -0,8 0,0-0,8 0 % -0,3 Nettokostnader -198,0-195,2-2,8 1 % -172,9 Budget 2013 inklusive ombudgetering med 1,4 mnkr och tilläggsanslag med 4,0 mnkr Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 53(97)

54 Investeringar Årets investeringar uppgår till 441,3 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget och därmed en budgetavvikelse på 105,4 mnkr (19 %). Avvikelsen beror främst på kostnadsförskjutningar i utbyggnaden av Täby centrum samt trafikplatserna i Viggbyholm och Roslags-Näsby. En bidragande förklaring till den positiva avvikelsen är att det även har skett en tidsmässig förskjutning i utbyggnaden av Stansen & Degeln, Roslagsbanans dubbelspår samt upprustning av kommunens fin- och lekparker. Utbyggnadsområdena Ullna strand och Hägerneholm redovisar högre utgifter än årets budget, vilket förklaras av att genomförandet av projekten har gått fortare än planerat. För de investeringar som finansieras med skattemedel redovisas en avvikelse på 63,6 mnkr, vilket motsvarar 49 % av budget. För investeringar som finansieras genom taxa eller avtal redovisas en avvikelse på 41,8 mnkr (10 %). SBN Utfall Budget Avvikelse (mnkr) mnkr % Ny- och reinvesteringar av allmän plats i befintlig miljö 39,2 65,0 25,9 40 % Investeringar i infrastruktur 24,0 55,0 31,0 56 % Investeringar i nya utbyggnadsområden 352,0 397,4 45,4 11 % Investeringar i VA och avfall i befintlig miljö 25,5 29,2 3,7 13 % Båthamnar 0,5 0,0-0,5 - Summa investeringar 441,3 546,7 105,4 19 % Budget inklusive ombudgetering om 60,2 mnkr samt tilläggsanslag för Täby centrum med 105 mnkr De investeringar som genomförts under 2013 är främst investeringar i nya utbyggnadsområden. Dessa investeringar står för 80 % av det totala utfallet för stadsbyggnadsnämnden och uppgår till 352 mnkr. Planering och utbyggnad pågår i olika faser. Större projekt utgörs av Täby centrum, Nordvästra Arninge (Ullna strand), Hägerneholm, Västra Roslags Näsby samt Galoppfältet. Investeringar inom infrastruktur under året (24 mnkr) utgörs främst av ombyggnad av trafikplatser i Roslags Näsby och Viggbyholm. Investeringar inom VA och avfall (25,5 mnkr) utgörs till största delen av omläggningar av VA-ledningar. En ny reningsanläggning, har under sommaren anlagts i Rönningesjön och ersätter det reningsverk som lagts ned. Det har även skett ny- och reinvesteringar i befintlig allmän plats (39,2 mnkr), där större satsningar gjorts i kommunens parker samt i belysning, tillgänglighet och bullerskydd. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 54(97)

55 Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därigenom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). I fokus Inga större förändringar har inträffat under året Under året inkom 45 ansökningar om lantmäteriförrättning, vilket är i stort sett lika många som under år Förrättningar pågår fortfarande i bland annat Täby centrum, Hägernäs och Arninge-Ullna. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 1,8 mnkr vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala nettokostnader. Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden en positiv avvikelse på 0,2 mnkr vilket motsvarar 10 % av budgeterade nettokostnader. LMN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 1,7 2,5-0,8 32 % 2,0 Kostnader -3,5-4,5 1,0 22 % -3,5 Nettokostnader -1,8-2,0 0,2 10 % -1,5 Nettokostnaderna har ökat med 20 % jämfört med föregående år. Förändringen beror främst på att intäkterna var högre under 2012, genom att några större ärenden avslutades då. Avvikelsen mot budget beror till stor del på en vakant tjänst. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 55(97)

56 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds (SRMH) uppdrag är att svara för Täbys och Vaxholms tillståndsprövning, tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, alkohollagen, tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljning i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet, besvara remisser samt delta i kommunernas krishantering. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. Täby har skrivit avtal med Norrtälje och Vallentuna om att SRMH utför tillsyn och kontroll enligt alkohollagen, tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljning i detaljhandeln på uppdrag av respektive kommun. Besluten fattas själva av Norrtälje respektive Vallentuna. I fokus Inom livsmedelskontrollen har nämnden under året bedrivit kontroll med fokus på bland annat varmhållning, skadedjur, underhåll i livsmedelsanläggningar och livsmedelshygien i familjedaghemmen. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har inventeringar och tillsynen av enskilda avlopp varit ett prioriterat område. Ett annat prioriterat område har varit tillsynen av att skolgårdarna är rökfria för att minska riskerna för att eleverna börjar röka eller utsätts för tobaksrök. Tillsynen enligt alkohollagen har skett med fokus på att restaurangmiljöerna ska vara trygga att besöka och för att förebygga ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Nämnden har bedrivit kontroll av försäljning av receptfria läkemedel inom detaljhandeln. Området är ett relativt nytt kontrollområde och många brister konstaterades vid kontrollerna. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål och sex effektmål för att styra Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds verksamhet under Två av nämndens effektmål uppnås medan fyra inte uppnås. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen vid årets slut är mindre god för Södra Roslagens miljöoch hälsoskyddsnämnd. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 56(97)

57 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Täby och Vaxholm är hållbara kommuner Utsläpp från köldmedieanläggningar ska minska med 10% jämfört med året innan Ej uppnått Nämnden har haft en planerad aktivitet för att uppnå målet. Aktiviteten har genomförts som planerat men trots detta uppnås inte målet. Vattenstatus i kommunernas vattenförekomster ska vara god enligt vattendirektivet Uppnått Enligt vattendirektivet ska statusen i alla vattendrag vara god Den långsiktiga trenden är positiv och bedömningen är att vattendirektivets krav kommer att uppnås. Den ekologiska vattenstatusen i Vaxholm har försämrats något sedan den senaste mätningen. Den ekologiska statusen i Täbys vattendrag är måttlig. Den kemiska statusen i såväl Täby som Vaxholm är god. 71 avlopp äldre än 10 år har inventerats. Av dessa var 16 godkända, 20 underkända och 35 fick anmärkningar. Vid tillsyn ska färre än 10 % av verksamheterna med återkommande tillsyn enligt miljöbalken få allvarliga anmärkningar Ej uppnått Sammantaget har allvarliga anmärkningar konstaterats på 15 % av verksamheterna. Inom hälsoskyddsorådet har 147 verksamheter inspekterats under 2013, ingen verksamhet fick allvarliga anmärkningar. Inom miljöskyddsområdet har 160 verksamheter inspekterats under året. Allvarliga anmärkningar konstaterades vid 47 inspektioner (29 %). Nämnden har haft 28 planerade aktiviteter för att uppnå målet. De flesta aktiviteterna har genomförs enligt plan, två är delvis klara och tre har flyttats till Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 57(97)

58 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål MEDBOR- GARFOKUS Det är tryggt att leva och verka i Täby och Vaxholm De livsmedel som produceras, säljs och på andra sätt hanteras i kommunerna ska vara säkra Ej uppnått Resultatet för 2013 är att 27 % av verksamheterna har fått erfarenhetsklass A. Det är något sämre än 2012 (29 %). Vid livsmedelskontrollen under året har flera anläggningar haft allvarliga eller återkommande livsmedelshygieniska brister som innebär att de inte kan A-klassas. Nämnden har haft 13 aktiviteter som skulle leda till att målet uppfylldes. Åtta aktiviteter har slutförts enligt plan. Övriga aktiviteter kommer att genomföras under Medborgarna i kommunerna ska känna sig trygga vid restaurangbesök kvällstid Uppnått Vid tillsynen har inga brister som påverkar målet konstaterats. GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby och Vaxholm uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad God kundnöjdhet Nämndens egen mätning av kundnöjdhet under 2013 uppfyller målet 7. Kundnöjdhetsmätningen (NKI) i Stockholm Business Regions regi genomfördes under våren 2013 och gav ett sammanvägt resultat på NKI 64 (mål 75) inom om rådet miljötillsyn (miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll) för både Täby och Vaxholm och NKI 84 inom området serveringstillstånd i Vaxholm. Området serveringstillstånd i Täby har haft för få ärenden för att någon mätning skulle kunna genomföras. Nämnden har tagit fram en handlingsplan för perioden för att öka kundnöjdheten. Ej uppnått Ekonomi Täbys del av nämndens nettokostnader på 5,6 mnkr uppgår till 0,2 procent av kommunens totala budget. Fördelningen av nämndens taxeintäkter per verksamhet ligger i linje med föregående år. För år 2013 redovisar nämnden en negativ avvikelse från budgeten på 0,7 mnkr vilket motsvarar 10 procent av budgeterade nettokostnader. Enligt kostnadsfördelningen mellan kommunerna innebär detta en negativ avvikelse om 0,5 mnkr Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 58(97)

59 för Täby och 0,2 mnkr för Vaxholm. Avvikelsen beror på en kvardröjande övertalighet som var en följd av tidigare förändringar av verksamheten. SRMH totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 10,1 10,3-0,2 2 % 8,1 Kostnader -17,5-17,0-0,5 3 % -20,0 Nettokostnader -7,4-6,7-0,7 10 % -11,8 Nettokostnaderna har minskat med 38 procent jämfört med föregående år. Förändringarna består i huvudsak av minskade personalkostnader och ökade intäkter. Täbys del Utfall Budget Avvikelseprognos Utfall mnkr % 2012 Nettokostnader -5,6-5,1-0,5 10-9,0 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 59(97)

60 Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämndens uppgifter omfattar kulturell verksamhet, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämndens verksamhet omfattar också driften av anläggningar för fritids- och kulturändamål samt det ekonomiska stödet till föreningslivet. I nämndens verksamhetsområde ingår även den kommunala kulturskolans verksamhet och tillståndsärenden enligt lotterilagen. Nämnden svarar också för folkbiblioteksverksamheten, kulturminnesvården och museala frågor. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med den ideella sektorn. I fokus Livsstilsstudie En livsstilsstudie har genomförts bland elever i åldrarna år i Täby för att undersöka barn och ungdomars levnadsvanor och fritidsintressen. Nytt badhus Det finns idag två förslag till var det nya badhuset ska placeras. Det första förslaget gäller ett ombyggt och upprustat Sportcentrum och det andra förslaget gäller ett nytt badhus på galoppfältet. Beslut om placering väntas under året. Tibble Teater Tibble Teater är i stort behov av upprustning. En utredning med åtgärdsförslag på en upprustning av teatern genomfördes under Åva skatepark I maj 2013 invigdes en ny skateanläggning vid Åva. Täby Innebandyhall Innebandyhallen öppnades på nytt efter renovering. Forn- och naturstigen I juni 2013 återinvigdes forn- och naturstigen efter att arbetet med upprustning slutförts under våren. Hembygdsrundtur för nyinflyttade i Täby En rundtur för nyinflyttade i Täby genomfördes under våren. Syftet var bland annat att berätta om Täbys historia och bakgrund, kulturella utflyktsmål samt planer för det framtida Täby. Rundturen upplevdes mycket positiv och den kommer att genomföras även år 2014 och framåt. Täby Kulturdagar Kulturdagarna ägde rum i mitten av oktober i Bibliotekshuset och bjöd på ett varierat program med bl a dans, musik, barnföreställningar och Täbystjärnan Biblioteksstrategi En biblioteksstrategi har arbetats fram och antogs i kommunfullmäktige våren Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 60(97)

61 2013. Strategin anger ramar och riktning för biblioteksverksamheten i Täby. Flytt av Näsbyparks bibliotek Under våren 2013 flyttade biblioteket i Näsbypark ut ur Näsbyparksskolan och in i moderna och tillgängliga lokaler inne i Näsbyparks centrum. Boken kommer Hösten 2013 startade projektet "Boken kommer" som riktar sig till äldre och sjuka som inte kan ta sig till biblioteken. Bokleveranserna genomförs med hjälp av volontärer. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål och sex effektmål för att styra kultur- och fritidsnämndens verksamheter under Två av kultur- och fritidsnämndens effektmål mäts först Av de fyra mål som kan mätas har tre uppnåtts och ett inte uppnåtts. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen vid årets slut är god för kulturoch fritidsnämnden. För inriktningsmålen är bedömningen att kultur- och fritidsnämnden kommer att uppnå dem under Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Det är attraktivt att leva och verka i Täby Kultur och fritid har attraktiva mötesplatser En NKI-undersökning för biblioteken genomfördes under hösten Målvärdet var 60 och utfallet blev 82,8. %. Uppnått Täby är en hållbar kommun Ett hållbart synsätt genomsyrar kultur och fritids verksamheter Ej uppnått Miljöplaner har inte upprättats under Under 2014 kommer en miljöutbildning att genomföras för verksamheterna. Därefter kommer en gemensam miljöplan tas fram för verksamhetsområdet. MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Kultur och fritid har en kvalitetssäkrad verksamhet En livsstilsstudie bland barn och ungdomar i Täby är genomförd under året. Arbetet med att upprätta tillgänglighetsplaner har påbörjats och kommer att vara klart under Kvalitetsindikatorer har inte tagits fram eftersom arbetet med att ta fram en övergripande kvalitetsledningsmodell inom kommunen pågår. Uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 61(97)

62 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Det är tryggt att leva och verka i Täby Det är tryggt att delta i kultur och fritids aktiviteter Andel bidragsberättigade föreningar som har tecknat avtal om etik- och drogpolicy kommer att mätas först Invånarna i Täby uppnår god hälsa Goda förutsättningar för ett aktivt och hälsosamt liv ges Måttet "Andel av Täbys befolkning som motionerar minst två gånger per vecka" kommer att mätas först när projektet Friska Täby har avslutats. GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Ett effektivt resursutnyttjande genomsyrar kultur och fritids verksamheter Uppnått Budgetavvikelsen uppgick 2013 till 1 % och målet är därmed uppnått. Ett arbete för ett effektivt arbetssätt har påbörjats bl.a. genom studiebesök i kommun som arbetar med Lean. Måttet uthyrning av stora hallar på uthyrningsbar tid där målvärdet är minst 90 % har inte uppnåtts. Åtgärder under 2014 för att nå uppsatt mål är att försöka öka uthyrningen genom marknadsföring och att se över avbokningsrutinerna. Uppdrag Utredning om ett prestationsersättningssystem En utredning om ett prestationsersättningssystem för Täbys bibliotek gjordes under hösten Utredningen resulterade i att beslut togs under våren om att inte införa ett prestationsersättningssystem. Anläggande av ny badplats vid Vallentunasjön För närvarande utreds möjligheten att anlägga en ny badplats vid Vallentunasjön då vattenkvalitén i sjön har förbättrats. Utredningen beräknas vara färdig våren Utveckling av Ullnabacken En utredning om att skapa en skidbacke av internationell karaktär i Ullnabacken tillsammans med privata intressenter pågår. Översyn av bidragssystemet till idrottsföreningar En utredning av bidragssystemet till idrottsföreningar har delats upp i två steg varav den första delen gjordes Den andra delen genomförs efter det att Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 62(97)

63 livsstilsstudien är genomförd. Anläggande av innebandycenter För närvarande pågår diskussioner med innebandyföreningarna om ett innebandycenter med föreningsdrift. Upplevelsecenter på temat vikingar Då de tidigare planerna på ett vikingacentrum inte har kunnat genomföras, förs nu diskussioner om ett upplevelsecenter i mindre skala nära Karby gård. Kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används Under våren har en projektgrupp genomfört en kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga i riskzonen används och är organiserade. Målgrupp har varit barn i riskzonen och har omfattat kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, barn- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Slutrapporten kommer att presenteras under våren Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens nettokostnader uppgår till 114,4 mnkr vilket motsvarar 4 % av kommunens totala nettokostnader. Fördelningen av nettokostnaderna per verksamhet är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Nedanstående diagram visar nämndens fördelning av nettokostnader per verksamhet och regiform. Fördelningen per verksamhet och regiform är relativt oförändrad jämfört med föregående år. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 63(97)

64 Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden en positiv avvikelse på 0,9 mnkr, vilket motsvarar 1 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på lägre internhyror än budgeterat, orsakat av tidsmässiga förskjutningar av planerade investeringar. KFN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 21,6 20,8 0,8 4 % 10,2 Kostnader -135,9-136,1 0,2 0 % -63,7 Nettokostnader -114,4-115,3 0,9 1 % -111,3 Budget 2013 inklusive ombudgetering om 2,2 mnkr Nettokostnaderna har ökat med knappt 3 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av ökade personalkostnader och ökade internhyror. Driftbudget per verksamhet KFN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Allmän fritid -32,2-33,0 0,8 2 % -30,7 Idrotts- och fritidsanläggningar -29,5-29,7 0,2 1 % -29,5 Allmän kultur -4,5-4,8 0,2 5 % -4,8 Bibliotek -19,8-19,8 0,0 0 % -20,2 Kulturskola -11,6-11,8 0,2 1 % -11,3 Ung fritid -11,7-12,2 0,5 4 % -12,0 Centralt anslag -5,0-4,1-1,0 24 % -2,9 Nettokostnader -114,4-115,3 0,9 1 % -111,3 Investeringar Årets investeringar uppgår till 8,6 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budgeterat och därmed en budgetavvikelse på 15,3 mnkr (64 %). Avvikelsen beror främst på Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 64(97)

65 tidsmässiga förskjutningar i arbetet med en ny simhall samt Viggbydalens bollplan i Bergtorp. KFN Utfall Budget Avvikelse (mnkr) mnkr % Investeringar i fastigheter och anläggningar 6,4 20,1 13,7 68 % Inventarier 2,2 3,8 1,6 42 % Summa investeringar 8,6 23,9 15,3 64 % Budget 2013 inklusive ombudgeteringar om 9,9 mnkr De investeringar som har färdigställts under 2013 är skateanläggningen vid Åva gymnasium. Under året har arbetet med planering av ett nytt sportcentrum med simhall pågått. En utredning har gjorts innehållande förslag till utformning och placering, där bland annat förutsättningarna för en alternativ placering på Galoppfältet har utretts. Likaså pågår arbetet med Viggbydalens bollplan i Bergtorp. Projektet har försenats på grund av tidigare överklagan. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 65(97)

66 Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämnden har hand om kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Nämndens uppgifter regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden har ansvar för myndighetsutövningen inom socialtjänstområdet. Socialnämnden har också bl.a. ansvar för kommunens flyktingmottagande, ungdomsmottagning, bostadsanpassning samt är tillståndsmyndighet för kommunal riksfärdtjänst. Socialnämnden är huvudman för verksamhet inom området som bedrivs i kommunens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Det nationella uppdraget till kommunen och socialnämnden ges i lagstiftningen med tre olika perspektiv. 1. Det strukturella perspektivet som utgår ifrån samhällsplaneringens roll för att skapa goda livsbetingelser för kommunens invånare. 2. Det generella perspektivet som utgår ifrån befolkningsgruppers allmänna behov av stöd från samhället i olika skeden av livet. 3. Det individuella perspektivet som ger enskilda rätt till stöd från samhället i livssituationer där deras egna resurser är uttömda eller inte räcker till. I fokus Långsiktig plan för äldreomsorgen Kommunens befolkning blir allt äldre, vilket på sikt kommer att ställa allt större anspråk på framför allt vård och omsorg. För att kunna möta de kommande utmaningarna behövs framförhållning därför har en plan för äldreomsorgen med sikte på 2025 utarbetats. Planen kommer att ingå i det fortsatta arbetet med att formulera mål för nämndens verksamhet. Resultat för vård- och omsorgsboenden i Öppna jämförelser Redovisningen av resultatet i 2013 års Öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre visar på en förbättring för Täby kommuns del jämfört med Antalet indikatorer där Täby kommun återfinns bland de 25 % av kommunerna som har lägst värden har minskat från 16 till 9. De indikatorer som berör brukarinflytande i vård- och omsorgsboenden har förbättrats. Täby har förbättrat sin ranking i förhållande till andra kommuner. Tidigare låg båda resultaten bland de 25 % sämsta, nu ligger de bland de medelgoda resultaten. I dialog med leverantörer inom vård- och omsorgsboende, som är den verksamhet inom äldreomsorgen som uppvisat lägst värden, har socialnämnden påbörjat ett förbättringsarbete. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 66(97)

67 Kvalitetsgranskning av Barnahuset Landets samtliga Barnahus 2 har granskats under Granskningen, som har utförts av Sveriges Barnahus, har utgått från de fyra kriterier som regeringen har fastställt. Fyra av de 23 granskade Barnahusen uppfyller samtliga fyra kriterier för att betraktas som ett fullvärdigt Barnahus. Barnahus Södra Roslagen uppfyllde inte alla kriterier då det saknas ett samverkansavtal med Stockholms läns landsting (SLL). Vilket beror på att SLL har valt att lägga resurserna på tre andra Barnahus i länet. Därför kommer ett förslag att lämnas till Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) om att ta fram ett gemensamt avtal för de Barnahus i länet som saknar samverkansavtal med SLL. Sommarjobb Socialnämnden ansvarar för att erbjuda sommarjobb till ungdomar som av olika skäl har svårt att på egen hand hitta ett arbete. Sommaren 2013 erbjöds 74 ungdomar sommarjobb via socialnämnden, varav 69 fullföljde. Den slutliga kostnaden för satsningen blev knappt 700 tkr. Bostäder Från och med 2014 ansvarar kommunstyrelsen för förvaltning av de bostäder som socialnämnden nyttjar. För de så kallade träningslägenheterna, som socialnämnden har ett fortsatt stort behov av, har riktlinjer fastställts. En policy för vräkningsförebyggande arbete håller även på att tas fram. Bristen på bostäder är den faktor som har störst betydelse för kommunens förutsättningar att ta emot flyktingar i den utsträckning som avtalet med Länsstyrelsens anger. Inom ramen för projektet "Koordination Norrort" har bl.a. kontakter tagits med hyresvärdar i syfte att få tillgång till lediga lägenheter. I arbetet för att motverka hemlöshet har Täby valt att använda sig av modellen Bostad Först och fem personer har fått bostad enligt modellen. Då det är ett nytt arbetssätt pågår fortfarande arbete med att följa upp och utveckla stödet och metoderna. En uppföljning visar dock på positiva konsekvenser för personer som deltagit. Införande av ett nytt verksamhetssystem Införandet av ett nytt verksamhetssystem pågår inom socialnämndens verksamhetsområde. Systemet ska förbättra socialtjänstens processer bland annat vad gäller ärendehantering och uppföljning. Verksamhetssystemet, som är webbaserat, ska bidra till ökad tillgänglighet för brukare och leverantörer. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål och sex effektmål för att styra socialnämndens verksamheter under För att uppnå målen har socialnämndens verksamheter planerat och genomfört 2 Här samråder och samverkar myndighetsföreträdare från socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov få omgående kris- och behandlingsinsatser. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 67(97)

68 aktiviteter löpande under året. När så har varit aktuellt har aktiviteter genomförts i samverkan med privata leverantörer. Fokus har lagts på att utveckla det förebyggande arbetet inom samtliga verksamhetsgrenar. Sammantaget är bedömningen att socialnämndens måluppfyllelse är mycket god. För inriktningsmålen är bedömningen att socialnämnden är på väg att uppnå dem. Fem av sex effektmål är uppnådda. Lägesrapport och kommentarer till effektmålen redovisas nedan. Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Det är attraktivt att leva och verka i Täby I Täby finns ett väl lokaliserat utbud av social service Sedan 2012 har andelen äldre och personer med funktionsnedsättning med insats inom kommunens gränser ökat från 78 procent till 79 procent. Inom socialpsykiatrin har antalet personer som har sitt boende utanför kommunen minskat medan det inom LSS är en ökande andel som bor eller har daglig verksamhet utanför kommunen. Ambitionen är att andelen personer med insatser inom socialtjänsten som får denna i Täby ska öka genom medveten planering så att utbudet ökar minst i takt med befolkningsökningen. Uppnått Täby är en hållbar kommun Socialnämnden verkar för minskade utsläpp av läkemedelsrester Uppnått En förstudie har genomförts för att kartlägga potentialen för minskning av utsläppen av läkemedelsrester uppströms (vid källan) från vård- och omsorgsboenden. Kartläggningen som gjorts med utgångspunkt i förutsättningarna vid Ångarens vård- och omsorgsboende visade att en uppströms rening kan minska mängden läkemedelsrester med uppskattningsvis 74 procent.de fortsatta studierna visade dock att det är mer kostnadseffektivt att koncentrera reningen till reningsverk. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 68(97)

69 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Äldre som bor i vård- och omsorgsboende är nöjda med inflytandet över sin vardag Uppnått Andelen brukare som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen har ökat, liksom andelen som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Täby har förbättrat sin ranking i förhållande till andra kommuner. Tidigare låg båda resultaten bland de 25 % sämsta, nu ligger de bland de medelgoda resultaten. För att målet ska vara uppfyllt ska minst 60 % av vårdoch omsorgsboendena i Täby bedriva ett förbättringsarbete för ökat inflytande. Samtliga leverantörer som bedriver verksamhet i Täby uppger att de bedriver förbättringsarbete för ökat inflytande. Det är tryggt att leva och verka i Täby Stöd finns för den som är utsatt för våld i en nära relation Våld i nära relationer förekommer inom alla åldersgrupper, bland såväl yngre som äldre. Chefer och nyckelpersoner inom social omsorg har deltagit i utbildning om våld i nära relationer och olika åtgärder har genomförts, exempelvis att ta fram nya rutiner, bilda nätverk och sprida kunskap till kollegor. Utbildning och utvecklade arbetssätt förbättrar möjligheten för drabbade att få stöd och bidrar därmed till måluppfyllelsen. Uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 69(97)

70 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Invånarna i Täby uppnår god hälsa Förebyggande arbetssätt bidrar till god hälsa och hushållning med resurser Uppnått Det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen fortgår. Fallskador och undernäring uppmärksammas särskilt. Vidare har informations- och utbildningsinsatser riktade till seniorer (enskilt och i grupp), biståndshandläggare och leverantörer genomförts. Täby Seniorcenter har upprättat en plan för hur det förebyggande folkhälsoarbetet ska bedrivas och utvecklas. Nollmätningar har genomförts vad gäller antal besökare i öppna verksamheter och antal deltagare i aktiviteter inom öppna verksamheter. GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Socialnämndens styrning av verksamhet och ekonomi är effektiv Målet mäts med måttet "avvikelse från budget ska vara högst 1 procent". Avvikelsen från budget uppgick till 2 procent. Målet är inte uppnått. Se även avsnittet Ekonomi. Ej uppnått Uppdrag Seniorcenter - utvidgning och utveckling Täby Seniorcenter arbetar kontinuerligt med att utveckla och utvidga verksamheten i syfte att nå ut med verksamheten till fler täbybor. För att kunna utvidga verksamheten har inventering av lokaler påbörjats. Samverkan med studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i syfte att hitta kopplingar mellan aktuell forskning och praktisk verksamhet har också pågått under Tillföra social kunskap till den fysiska planeringsprocessen Socialnämnden har medverkat i så kallade medborgardialoger kring planeringen av Galoppfältets utformning, dels på Åva Gymnasium, dels i Täby centrum. Syftet med socialnämndens medverkan är att föra in ett socialt perspektiv i den fysiska planeringen. Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Uppdraget kring det systematiska kvalitetsarbetet innebär framför allt att fortsätta implementeringen av socialnämndens ledningssystem, som baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. Socialnämnden deltar i projektet "Kvalitetssäkrad välfärd", som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med projektet är att Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 70(97)

71 bistå kommuner med att hitta arbetsmetoder som säkrar arbetsprocesser och därmed kvaliteten exempelvis kring upphandling av tjänster och uppföljning av avtal. Fortsätta verka för samverkan med landstinget En kartläggning av samverkan mellan kommunens och landstingets verksamheter har genomförts. En lokal överenskommelse mellan socialnämnden och öppenvårdspsykiatrin har tagits fram. Vidare har ett arbete påbörjats med att ta fram lokala rutiner för samverkan kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga. BUS-avtalet, en lokal överenskommelse för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har reviderats och en inventering av antalet genomförda samordnade individuella vårdplaner (SIP) har genomförts. Under 2014 är målet att antalet SIP ska öka, utifrån det som framkommit i inventeringen. Kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används Under våren har en projektgrupp genomfört en kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga i riskzonen används och är organiserade. Målgrupp har varit barn i riskzonen och har omfattat kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, barn- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Slutrapporten kommer att presenteras under våren Inleda planering för övertagande av ansvaret för hemsjukvården från landstinget från 2015 Kommunaliseringen för hemsjukvården kommer inte att ske under 2015 så som tidigare har varit ambitionen. Orsaken är att ett antal väsentliga frågor såsom exempel definition av vilka uppgifter som ska föras över till kommunerna samt nivå på skatteväxling ännu inte är avgjorda. KSL och Stockholms läns landsting fortsätter dock diskussioner hur man ska gå vidare. Ny inriktning för uppsökande verksamhet bland äldre Från och med 2014 går informationen om äldreomsorgen och kontaktuppgifter till kommunen ut till samtliga 75-åringar. De som har fyllt 80 år erbjuds ett hembesök/besök hos handläggaren. Även här sker arbetet successivt per åldersgrupp. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 984,0 mnkr vilket motsvarar 34 % av kommunens totala nettokostnader. Fördelningen av nettokostnaderna per verksamhet är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 71(97)

72 Nedanstående diagram visar nämndens fördelning av nettokostnader per verksamhet och regiform. Fördelningen har förändrats jämfört med föregående år. Framförallt handlar det om hemtjänst där avvecklingen av den kommunalt bedrivna hemtjänsten under 2012 medfört att all hemtjänst numer utförs i extern regi. Det avspeglas även i att andelen extern regi för insatser enligt SoL för personer under 65 år har ökat. Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden efter volymjustering en positiv avvikelse på 10,7 mnkr. Före volymjustering redovisar nämnden en negativ avvikelse på 18,5 mnkr, vilket motsvarar 2 % av de budgeterade nettokostnaderna. SON Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 187,5 191,4-4,0 2 % 196,8 Kostnader , ,9-14,5 1 % ,4 Nettokostnader -984,0-965,5-18,5 2 % -939,6 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 72(97)

73 Budget 2013 inklusive ombudgetering med -0,2 mnkr Volymjustering Volymjustering (högre volymer än budget) 29,2 Volymjusterad avvikelse 10,7 Nettokostnaderna har ökat med 5 % jämfört med föregående år. De större förändringarna förklaras av volymökningar samt löne- och prisuppräkning. Ökade volymer ses inom vård och omsorgsboende för äldre, inom boende för vuxna enligt LSS, inom daglig verksamhet LSS, inom boende för personer under 65 år enligt SoL samt placeringar inom IFO av barn och unga och vuxna med missbruk. Driftbudget per verksamhet SON Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Äldreomsorg -511,9-514,9 3,0 1 % -500,1 Omsorg om personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg -305,8-283,0-22,8 8 % -286,9-141,5-137,4-4,1 3 % -118,8 Administration -13,3-15,7 2,4 15 % -14,2 Samordnad verksamhet -11,4-14,5 3,1 21 % -19,6 Nettokostnader -984,0-965,5-18,5 2 % -939,6 Äldreomsorg Nettokostnaderna för äldreomsorg är något lägre än budget vilket främst beror på lägre kostnader för ledning, korttidsboende, hemtjänst och bostadsanpassning. Volymkostnaderna är totalt sett högre än budgeterat och det är kostnaderna för vård- och omsorgsboende med demensinriktning som ökat mer än budget. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Nettokostnaderna för omsorg om personer med funktionsnedsättning är högre än budget vilket beror på högre volymer främst inom boende, men också inom korttidsvistelse och boendestöd. Individ- och familjeomsorg Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorg är högre än budget vilket till största del beror på ökat antal placeringar av barn och unga. Egen regi Verksamheterna i egen regi redovisar totalt sett ett underskott. Investeringar Årets investeringar uppgår till 7,5 mnkr, vilket innebär lägre utgifter än budget och Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 73(97)

74 därmed en budgetavvikelse på 69,1 mnkr (90 %). Avvikelsen är främst kopplad till förseningar i uppförandet av LSS-bostäder samt bostäder för ensamkommande barn. SON Utfall Budget Avvikelse (mnkr) mnkr % Investeringar i fastigheter 0,2 62,9 62,7 100 % Inventarier 7,3 13,7 6,4 47 % Summa investeringar 7,5 76,6 69,1 90 % Budget 2013 inklusive ombudgeteringar på 15,6 mnkr De investeringar som har gjorts under året rör främst projektering av nya LSSbostäder, såväl service- som gruppbostäder. Planeringsarbetet inför uppförandet av bostäder för ensamkommande barn har påbörjats. Investeringar i inventarier uppgår till 7,3 mnkr, varav 6,0 mnkr utgörs av investeringar i nytt verksamhetssystemet. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 74(97)

75 Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden ansvarar för driften av den kommunala skolan som omfattar förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och fritidshem, kommunal förskola och öppna förskolan. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för täbybarn och -elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem) i och utanför Täby kommun. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verksamheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt, ett tillsynsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kontrollerar att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. All verksamhet bygger på valfrihet, som innebär att föräldrar och elever har möjlighet att välja den förskola, annan pedagogisk verksamhet eller skola man önskar både inom och utom kommunen. I kommunen finns ett stort utbud av förskolor och skolor, kommunala och fristående, med olika inriktningar och profiler. Förskolor och pedagogisk omsorg i Täby drivs i stort sett helt av enskilda huvudmän, kommunen driver två förskolor. Av täbyeleverna i grundskolan går cirka 60 procent i kommunala grundskolor. I fokus Resultat för Täby elever Resultaten i Täbys skolor 2013 visar på en fortsatt positiv utveckling. Genomsnittligt meritvärde är nu 241,8 och andelen behöriga till gymnasiet är 97,6% samt hela 92,4% av eleverna har godkänt i alla ämnen. Motsvarande siffror 2011 var 241,0, 95,7% respektive 86,6%. Insyn och tillsyn i fristående förskolor och skolor I kontakterna med de fristående verksamheterna har ett arbete med insyn inletts, en insyn som ska säkerställa att kommunen vet vad som sker i verksamheter som är finansierade med offentliga medel. Inom ramen för kommunens tillsyn av de fristående förskolorna arbetar tillsynpedagogerna idag på ett nytt sätt, för att årligen göra en genomgång av samtliga förskolor. Fler förskolelärare Täby har sedan 2011 satsat på att höja andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal genom att införa ett pengpåslag för de förskolor som har en hög andel motsvarande 43 % eller mer. Satsningen har gett resultat. Sammantaget för alla förskolor i Täby har andelen ökat med två procentenheter mellan 2012 och 2013 från 32 % till 34 %. Antalet förskolor med en hög andel pedagogiskt högskoleutbildad personal på 43 % eller mer har ökat markant 2013 jämfört med Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 75(97)

76 Lärarnas tid med elever Lärarnas tid med elever ska bli kvalitativt bättre. Arbetet i Täbys kommunala skolor syftar till att ta fram en gemensam modell för kollegialt lärande för att tidseffektivisera och utveckla lärarnas tid med eleverna, allt i enlighet med de senaste forskningsrönen. Här är kommunens förstelärare och lektor (de så kallade karriärtjänsterna) ett viktigt stöd och redskap. Förändrad resursfördelningsmodell Under 2013 har också ett förändringsarbete inletts med syfte att införa en bättre och mer likvärdig resursfördelningsmodell från och med läsåret 2015/16. Modellen bygger på kraven i lagstiftning och rättspraxis, vilket bland annat medför en justering av vilka elever som är berättigade till tilläggsbelopp samt att grundbeloppet ska justeras efter socioekonomiska förhållanden. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål. Utifrån fem av dessa har fastställts åtta effektmål för att styra barn- och grundskolenämndens verksamheter under Fem av effektmålen är uppnådda och tre inte uppnådda. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen vid årets slut är god för barnoch grundskolenämnden. För inriktningsmålen är bedömningen att barn- och grundskolenämnden är på väg att uppnå dem. Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Täby är en hållbar kommun Arbetet i förskolan och skolan ska präglas av en långsiktig hållbar utveckling Ej uppnått Målet, som berör såväl förskolor som skolor, består av två mått och målvärdena är 100 % respektive 80 %. Den sammanlagda måluppfyllelsen för de kommunala verksamheterna förskola/grundskola uppgår till 80 % för "Andel förskolor/grundskolor där omtanken om miljön är synlig för barn, elever och personal " och även för "Miljökravet finns med i ingångna avtal" är måluppfyllelsen 80 %. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 76(97)

77 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Eleverna når ökad måluppfyllelse Målet bedöms utifrån sju mått. Måtten sammanvägs utifrån en i förväg bestämd viktning. Fyra av sju mått uppnås vilket innebär att målet är uppnått. Andelen som har minst godkänt på nationella prov har ökat något, skolorna anger att det finns utmaningar för elever som lätt når målen, andelen elever i årskurs 6 som visar åldersadekvat läsförståelse är 94 % och elevernas genomsnittliga meritvärde har ökat några tiondelar från föregående år. Övriga tre målvärden har inte uppnåtts. Andelen elever som kan räkna och läsa med flyt i årskurs 2 är 85 % (mål 90%) respektive 95 % (mål 97 %). Avseende skolornas salsavärde, vilket gäller de fem skolorna som har de senare åren på grundskolan, förbättrade tre av skolorna detta. Därmed nåddes inte målvärdet på 80 %. Uppnått Skolan ger elever förutsättningar för utveckling och lärande Ej uppnått Målet består av fyra mått som avser andel behöriga lärare, delaktighet och inflytande i undervisningen samt arbetsro. Enligt Öppna jämförelser har Täby 76 % (mål 90 %) behöriga lärare, vilket avser samtliga lärare på kommunens skolor. De kommunala skolorna har en bättre situation avseende lärarbehörigheterna än de fristående skolorna. Övriga tre mått visar på att andelen elever som upplever arbetsro är 68 % (mål 80 %). Andelen elever som upplever delaktighet i sin lärandeprocess är 74 % (mål 90 %). Andelen är densamma, 74 % (mål 80 %), för elever som anser sig ha inflytande över undervisningen. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 77(97)

78 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Det är tryggt att leva och verka i Täby Förskolor följs upp och granskas Från och med 2013 har en ny modell och nya rutiner för tillsynsbesök genomförts. Det sker två typer av regelbundna tillsynsbesök i förskolor, årliga föranmälda tillsynsbesök och oanmälda pedagogiska granskningar enligt verksamhetsplanens prioriterade områden. Vid de årliga besöken kontrolleras verksamheten utifrån de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Samtliga förskolor, 85 st har under 2013 fått ett årligt föranmält besök. Pedagogisk omsorg följs upp och granskas Effektmålet är uppnått. All pedagogisk omsorg, 15 familjedaghem, har fått ett årligt föranmält besök då verksamheten kontrollerats utifrån de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Skoldagen präglas av trygghet, glädje och nyfikenhet Målet är uppbyggt av av tre mått som samtliga utgörs av påståenden i den elevenkät som når eleverna i årskurserna 5 och 8. Inget av de högt satta målvärdena har uppnåtts; 92 % av dessa elever känner sig trygga (målvärde 100 %), 80 % tycker det är roligt att vara i skolan (målvärde 85 %) och 54 % anger att skolarbetet gör dem nyfikna på att lära sig mer (målvärde 80 %). Uppnått Uppnått Ej uppnått Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 78(97)

79 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Invånarna i Täby uppnår god hälsa Förskolor/grundskolor arbetar hälsofrämjande Uppnått Målet består av tre mått där två har nått angivet målvärde. Ett av måtten innebär en självskattning av förskolornas/skolornas hälsofrämjande arbete. Måluppfyllelsen är 80 % för "Andelen förskolor/grundskolor som arbetar hälsofrämjande", vilket också är lika med det satta målvärdet. Resultatet av elevhälsans enkät pekar på att eleverna mår bra i skolorna. Resultatet når upp till 93 % (målvärdet är 95 %). När det gäller andelen elever med omfattande frånvaro är den låg i Täby kommun. Detta har legat på en konstant nivå (0,1-0,2 %) under flera år, en siffra som avser samtliga elever i skolpliktig ålder folkbokförda i Täby. Den andelen har inte ökat under GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Förskolor/grundskolor är i ekonomisk balans Målet för nämnden är att volymjusterad avvikelse mot budget ska högst vara 1 %. Barn- och grundskolenämnden som helhet redovisar en volymjusterad avvikelse på 0,8 %. Målet är också att de kommunala förskolorna och skolorna ska ha en ekonomi i balans. Täbys kommunala verksamhet redovisar ett totalt ekonomiskt överskott på 5,1 mnkr sammantaget alla enheter, vilket innebär att ekonomin är i balans. Det finns variationer inom den kommunala verksamheten där några enheter redovisar ackumulerade underskott. Dessa underskott kompenseras av att andra enheter redovisar ackumulerade överskott. Uppnått Uppdrag Systematiskt kvalitetsarbete Att säkra och utveckla kvalitet med systematiska metoder är ett ständigt pågående uppdrag där det finns behov av utveckling. Den nya skollagstiftningen ställer krav på ett väl dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete och ett sådant arbete påbörjades under Under 2013 har arbetets utveckling och behov diskuterats, både till form och till innehåll. Vad gäller formen ingår förskolorna och skolorna från och med hösten 2012 i ett verktyg för styrning och uppföljning. Fo- Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 79(97)

80 kus i detta kvalitetsarbete ligger på att få en systematik i verksamheternas analys och uppföljning av sina respektive resultat. Målet med att få till en fungerande struktur på skolornas och utbildningsområdets kvalitetsrapporter har inte nåtts. Problemet har identifierats och till nästkommande år ska processen fungera betydligt bättre. Kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används En kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används har genomförts. Kartläggningens resultat gav underlag för ett vidare arbete där projektgruppen gjorde en analys och förslag på hur samverkan kring barn och unga i riskzonen ska förbättras, vilket har svarat upp mot uppdraget om samverkan med fokus för den enskilde. Anpassa utbildnings- och lokalutbud till befolkningsstruktur och skolorganisation Ett omfattande arbete har under året skett avseende anpassning av utbildningsoch lokalutbud. Handlingsplanerna om behovsbedömning av platser och handlingsplanen för anpassning av lokalerna för ny skolorganisation har legat till grund för arbetet. Flertalet av åtgärderna kommer att vidtas under de kommande två åren. Ändamålsenliga lokaler har även spelat en stor roll i arbetet när det gäller anpassningen av fritidshemsverksamhet för åringar, ett område som har sin utgångspunkt i Skolinspektionens tillsynsbeslut från Här har dels beslut om en höjning av fritidshemspengen tagits under året, dels har ett par utredningar tagit fram underlag för det fortsatta arbetet. Karriärtjänster för lärare 19 förstelärare har påbörjat sina uppdrag inom grundskolan. Aktiviteterna för dessa lärare har framför allt syftat till att öka kunskapsutbytet och förbättra det kollegiala lärandet. Ett arbete har också inletts för att all verksamhet i skolan ska svara upp mot kraven om vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Arbetet sker i nära samarbete med förstelärarna. IT i skolan Under vårterminen 2013 har samtliga grundskolor genomfört kompetensutveckling för lärarna kring digitalt lärande där tonvikten legat på den didaktiska och pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen. Från höstterminen 2013 har alla kommunala grundskolor trådlöst nätverk i delar eller hela skolan utifrån den prioritering som respektive skola har gjort. Den stora utmaningen, och därmed också huvudområdet för det strategiska IT-arbetet, inför 2014 blir kompetensutveckling som ska bygga på ett förändrat arbetssätt med digitala verktyg. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 1 210,7 mnkr vilket utgör 41 % av kommunens totala nettokostnader. Fördelningen av nettokostnaderna per verksamhet är relativt oförändrad jämfört med föregående år. De största verksamheterna är grundskola och förskola. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 80(97)

81 Nedanstående diagram visar nämndens fördelning av nettokostnader per verksamhet och regiform. Fördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Pedagogisk omsorg bedrivs endast i extern regi. Verksamheterna förskola, och särskola bedrivs till större delen i extern regi. För fritidshem, förskoleklass och grundskola är det däremot en större andel som bedrivs i Täbys kommunala regi. Öppna förskolan bedrivs endast i kommunal regi. Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden efter volymjustering en positiv avvikelse på 9,2 mnkr. Före volymjustering redovisar nämnden en positiv avvikelse på 5,2 mnkr vilket motsvarar 0,4 % av budgeterade nettokostnader. Täbys kommunala skolor redovisar sammantaget en positiv avvikelse med 5,1 mnkr som hänför sig till tidigare års överskott. Positiva volymavvikelser redovisas för grundbelopp till förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola motsvarande 11,5 mnkr. Det motverkas av negativa volymavvikelser för tilläggsbelopp för elever med omfattande stödbehov med 15,5 mnkr. Även elevstödsverksamheten och centrala medel redovisar en positiv avvikelse med 1,4 mnkr respektive 2,6 mnkr. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 81(97)

82 BGN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 151,1 143,8 7,3 5 % 145,6 Kostnader , ,7-2,1 0 % ,5 Nettokostnader , ,9 5,2 0 % ,9 Budget 2013 inklusive ombudgeteringom 9,0 mnkr Volymjustering Volymjustering (högre kostnader volym)* 4,0 Volymjusterad avvikelse 9,2 *Volymjusteringen innehåller högre kostnader för tilläggsbelopp med 15,5 mnkr och lägre kostnader för grundpeng med 11,5 mnkr. Nettokostnaderna har ökat med 5 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av volym, löne- och prisuppräkning. Volymökningarna finns främst inom grundpeng för grundskola och tilläggsbelopp för elever med omfattande stödbehov. Driftbudget per verksamhet Fördelningen av nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående sammanställning. BGN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Öppen förskola -3,9-4,2 0,2 5 % -4,4 Förskola -384,7-381,0-3,6 1 % -367,5 Pedagogisk omsorg -7,6-10,3 2,7 26 % -8,7 Fritidshem -107,3-113,2 5,9 5 % -99,9 Förskoleklass -48,5-49,7 1,2 2 % -46,5 Grundskola -639,0-635,2-3,8 1 % -603,3 Särskola -19,7-22,3 2,6 12 % -23,0 Övrigt 0,5 Nettokostnader , ,9 5,2 0 % ,9 Vårdnadsbidraget har budgeterats under förskola men redovisas i utfallet under pedagogisk omsorg. Budget är 1,0 mnkr och utfallet 0,7 mnkr. Positiva avvikelser redovisas för pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och särskola. Pedagogisk omsorg redovisar färre barn jämfört med budget. Kostnaderna för fritidshem och förskoleklass är lägre än budget och kan främst hänföras till de kommunala skolorna. I särskolan är det färre elever än budget. Negativa avvikelser redovisas för förskola och grundskola. Inom förskola är det främst antalet barn med tilläggsbelopp som är fler än budget. För grundskolan Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 82(97)

83 finns variationer inom verksamheten. Kostnaderna för centrala medel, elevstöd och grundpeng är lägre än budget medan kostnaderna för Täbys kommunala verksamhet, tilläggsbelopp och särskolan som läser enligt grundskolans läroplan är högre än budget. Volymer Antalet barn med grundpeng i de olika verksamheterna framgår av nedanstående sammanställning. Antalet barn har ökat jämfört med föregående år för alla verksamheter utom för pedagogisk omsorg och särskola. BGN Utfall Budget Avvikelse Utfall Antal barn och elever med grundbelopp Antal % 2012 Förskola % Pedagogisk omsorg % 110 Fritidshem % Förskoleklass % 969 Grundskola % Särskola % 45 Jämfört med budget så är det främst pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola som avviker. Antalet barn i pedagogisk omsorg är färre än budget. Antalet barn och elever med tilläggsbelopp har ökat de senaste åren. Den största ökningen är inom grundskolan. Andelen elever med tilläggsbelopp i förhållande till det totala antalet elever i skolan är högre än budget och har ökat jämfört med föregående år. Antalet elever med tilläggsbelopp framgår av nedanstående sammanställning. BGN Utfall Budget Avvikelse Utfall Antal barn och elever med tilläggsbelopp Antal % 2012 Förskola % 98 Fritidshem % 95 Förskoleklass % 19 Grundskola % 139 Nyckeltal Nettokostnaden per barn och elev för de olika verksamheterna framgår av nedanstående sammanställning. BGN Utfall Budget Avvikelse Utfall Nettokostnad per barn och elev (kr) kr % 2012 Förskola % Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 83(97)

84 Pedagogisk omsorg % Fritidshem % Förskoleklass % Grundskola % Särskola % Nettokostnaden per barn och elev är exklusive nettokostnaderna i den kommunala verksamheten. Nettokostnad per barn i förskola och pedagogisk omsorg har justerats i budget och föregående år med hänsyn till flytt av vårdnadsbidrag. Nettokostnaden har ökat för förskola, pedagogisk omsorg och särskola. De högre kostnaderna för tilläggsbelopp inom förskola är den främsta anledningen till en högre kostnad per barn inom förskola. För pedagogisk omsorg är det främst de fasta kostnaderna som ska fördelas på det minskade antalet barn som påverkat kostnaden per barn. Kostnaden per elev i särskolan är starkt beroende av de enskilda elevernas behov. Investeringar Årets investeringar uppgår till 120,4 mnkr, vilket innebär lägre utgifter än budget och därmed en avvikelse på 82,4 mnkr (41 %). Avvikelsen beror främst på förseningar i ombyggnationen av Näsbyparksskolan och om- och tillbyggnaden av Drakskeppsskolan samt lägre utgifter i samband med utökning av kapaciteten i Täby kyrkby. BGN Utfall Budget Avvikelse (mnkr) mnkr % Investeringar i fastigheter och anläggningar 119,0 200,3 81,3 41 % Inventarier m.m. 1,4 2,5 1,1 46 % Summa investeringar 120,4 202,8 82,4 41 % Budget 2013 inklusive ombudgetering på 31,7 mnkr De investeringar som pågått under 2013 är främst ombyggnad av Näsbyparksskolan, projektering av ny skola och förskola i västra Täby samt projektering inför renovering och tillbyggnad av Kyrkskolan. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 84(97)

85 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden svarar för gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), svenska för invandrare (Sfi), gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna (särvux). Nämnden svarar inom sitt verksamhetsområde för att utbildningen erbjuds antingen i kommunens regi, i fristående gymnasieskolor eller genom avtal med annan kommun/utförare eller på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Täby kommun har två gymnasieskolor, Åva gymnasium och Täby Gymnasiesärskola. Verksamheten ska kännetecknas av kvalitet, valfrihet, mångfald och effektivitet. Målet är en likvärdig skola, där alla elevers kunskaper och värden utvecklas oavsett förutsättningar. Ambitionen är även fortsättningsvis att Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet. Nämnden ska tillse att verksamheten genomförs i enlighet med skollag, förordningar och läroplaner. Den politiska vilja som uttrycks i skolplanen samt de av fullmäktige fastställda målen i verksamhetsplanen utgör den kommunala styrningen av utbildningen. Skolinspektionen har tillsynsansvar över all gymnasieoch vuxenutbildning som bedrivs i kommunen. I fokus Under hösten 2013 påbörjades Täby- projektet för att öka kvaliteten på lärarnas tid med eleverna samt stärka det kollegiala lärandet utifrån inspiration från PRIO 3 - projektet. Utvecklingsarbetet innefattar även en kvalitetsutveckling av lärarnas undervisning utifrån de senaste forskningsrönen kring exempelvis formativt förhållningssätt. Arbete pågår samtidigt, tillsamman med skolledarna i de kommunala grundskolorna, med att bygga en gemensam grund och vision kring det organisatoriska lärandet. Detta kommer även att innefatta digitala verktyg för att underlätta det pedagogiska samarbetet. Karriärtjänster för lärare har införts. Täby kommun har nu 27 "karriärtjänster" varav sex är tjänster som "Förstelärare" på Åva gymnasium. Insynsbesök har genomförts i samtliga fristående gymnasieskolor i kommunen. Alla gymnasieskolor har även varit inbjudna till ett gemensamt möte såväl under våren som under hösten. Utöver nämnda möten sker kontakter vid flera olika tillfällen. Fordonsprogrammet på Åva gymnasium har lagts ned efter att ha haft för få sökande i flera år. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex kommungemensamma inriktningsmål. Uti- 3 PRIO är ett skolutvecklingsprojekt som sedan januari 2012 drivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Stockholms Stad. PRIO- projektet har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 85(97)

86 från fem av dessa har sex effektmål fastställts för att styra gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter under Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen är mindre god för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Två av effektmålen har uppnåtts och fyra har inte uppnåtts. För inriktningsmålen är bedömningen att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är på väg att uppnå dem inom de närmsta åren. Gymnasieskolans studieresultat liksom resultat från enkätundersökningar har givits stort utrymme i nämndens och verksamheternas arbete under läsåret. Analyser och framtagande av åtgärder har varit högt prioriterade. Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål HÅLLBAR TILLVÄXT Täby är en hållbar kommun Enheterna lever upp till styrdokumentens- och Miljöplanens krav på ett hållbarhets- och miljöperspektiv i undervisningen Uppnått Effektmålet är uppnått. Det mäts genom måttet "Enheten har en miljöplan". Enheterna arbetar kontinuerligt för att hållbarhets- och miljöperspektiv ska ingå i all undervisning. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 86(97)

87 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Gymnasieskolans elever når de uppsatta målen i sina studieplaner Ej uppnått Målet mäts genom två mått, dels andel elever på Åva gymnasium med slutbetyg inom tre år och dels genom andel elever som uppnått grundläggande behörighet till högre studier. Måttet andel elever med slutbetyg är uppnått. Resultatet på de nationella programmen blev läsåret 2012/13 87 % (mål 82 %). Måttet andel elever med grundläggande behörighet är inte uppnått. Resultatet blev totalt för Åva gymnasium 91 % (mål 97 %). Åva har sedan läsårets start 2013 lagt stort fokus på kollegialt lärande och utveckling av undervisningen. Alla matematiklärare deltar i den statliga fortbildningen Matematiklyftet. Alla övriga lärare deltar i skolans interna fortbildningsinsats i synligt lärande. Syftet med båda dessa är att höja måluppfyllelsen genom att tillsammans med kollegor utveckla undervisningen i ämnet. I synligt lärande har arbetet tagit sitt avstamp i att framgångsrik undervisning som lyfter elevernas lärande bygger på samarbete lärare emellan och även kännetecknas av ett antal framgångsfaktorer. Bland framgångsfaktorerna kan nämnas arbetsro, elevernas målförståelse, kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling, möjligheten att öva förmågorna flera gånger och en god relation mellan lärare och elever. Elever inom den gymnasiala vuxenutbildningen når de uppsatta målen i sina studieplaner Ej uppnått Målet mäts genom måttet andel elever med lägst godkänt i betyg. Målvärdet sattes för 2013 till 87 %. Medelvärdet för samtliga utbildningsanordnare läsåret 2012/13 blev 84 %. Resultatet har analyserats och ligger till grund för möten mellan anordnare och beställarkommuner där resultaten diskuteras och åtgärder tas fram. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 87(97)

88 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål Det är tryggt att leva och verka i Täby Gymnasieelever upplever skolan som en trygg och stimulerande arbetsplats Ej uppnått Invånarna i Täby uppnår god hälsa Målet mäts genom två mått, dels genom andel elever som upplever att de har arbetsro i skolan och dels genom i vilken utsträckning de upplever att de har inflytande i skolarbetet. Måluppfyllelsen för arbetsro blev 49 % (mål 62 %). Den samlade måluppfyllelsen för de tre påståenden som mäter elevernas upplevda inflytande blev 39 % (mål 76 %). Enkätresultaten är försämrade i förhållande till tidigare år och understiger det önskade målvärdet. Åva arbetar under läsåret med en rad insatser som syftar till att främja arbetsro, trygghet och inflytande. Ett stort omtag har gjorts kring värdegrundsarbetet, med utbildning av såväl personal som elever. I programlagen och i mentorsgrupper har resultatet från KSL-enkäten analyserats och åtgärder har vidtagits i grupper där skolan kunnat se tydliga problem. Elevhälsan har en aktiv del i såväl det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor som när mer akuta situationer uppstår som behöver hanteras tillsammans med mentorer och/eller kurslärare. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter arbetar hälsofrämjande Uppnått Åva gymnasium och Täby Gymnasiesärskola har hälsofrämjande aktiviteter och inslag i verksamheten för såväl personal som elever. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 88(97)

89 Strategiska utgångspunkter Inriktningsmål Effektmål GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Täby uppnår hög kvalitet i verksamheterna till lägsta möjliga kostnad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter är i ekonomisk balans Målet för nämnden är att volymjusterad avvikelse mot budget ska högst vara 1 %. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som helhet redovisar en volymjusterad avvikelse på 4 %. Avvikelsen beror på ett ackumulerat underskott på Åva gymnasium. Skolan förväntas minska det ackumulerade underskottet kommande år. Ej uppnått De främsta orsakerna till årets underskott är en för hög hyreskostnad i kombination med för höga personalkostnader. För att minska hyreskostnaden har lokaler sagts upp och kvarvarande hyra omförhandlats och åtstramningar av organisationen har genomförts. Full effekt av besparingarna slår igenom fullt ut först under Arbetet med att minska personalkostnaderna fortsätter. Uppdrag Systematiskt kvalitetsarbete Under det gångna året har diskussioner kring kvalitetsarbetet fortsatt och det kvalitetsutvärderingsverktyg som tagits fram används av enheterna. Åva gymnasium och Täby Gymnasiesärskola har presenterat de första rapporterna ur verktyget. Under läsåret har skolledning och ledningsgrupp på Åva gymnasium kontinuerligt arbetat med att stärka skolans systematiska kvalitetsarbete på många områden. Detta arbete börjar nu ta form i en ny tydlighet kring vilka processer och aktiviteter som skapar kvalitet i verksamhetens alla delar. Skolan har bland annat tagit fram nya frågor för kursutvärderingar som på ett tydligare sätt än tidigare ska ge indikation på om undervisningen kännetecknas av framgångsfaktorerna eller inte. Dessa utvärderingar ska från och med läsåret genomföras ungefär halvvägs igenom drygt 800 kurser som erbjuds ett vanligt läsår. Utvärderingarna ger skolan goda möjligheter att följa upp t.ex. frågan kring arbetsro under läsåret. Ett nytt system för att genomföra och följa upp olika typer av undersökningar testkörs våren Aktuell forskning ska implementeras i undervisningen Skollagen ställer krav på att undervisningen ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Aktuell forskning som exempelvis Hatties undersökningsresultat över framgångsfaktorer i utbildningen har implementerats i under- Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 89(97)

90 visningen och samtliga lärare som undervisar i matematik på Åva gymnasium deltar i "Matematiklyftet". Kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga används Under våren har en projektgrupp genomfört en kartläggning av hur kommunens samlade resurser riktade till barn och unga i riskzonen används och är organiserade. Målgrupp har varit barn i riskzonen och har omfattat kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, barn- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Slutrapporten kommer att presenteras under våren Trygghet i och runt skolor Trygghet i och runt skolor motverkar kränkande särbehandling och förhindrar användningen av droger. Gymnasieenkäten visar fortsatt att eleverna är trygga i skolan. Arbetet mot tobak har intensifierats med mycket gott resultat. Skolornas värdegrundsarbete har intensifierat och all personal är medvetna om sitt ansvar. Gymnasiesärskolereformen Gymnasiesärskolan har reformerats med början från 30 juni Förändringarna innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan har anpassats till den reformerade gymnasieskolan. Täby Gymnasiesärskola har planenligt anpassat sin verksamhet. Gemensam vuxenutbildningsregion Inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL) fortgår arbetet för att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion lik den gemensamma gymnasieutbildningsregionen. Täby kommun deltar aktivt i arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion genom Kunskapscentrum nordost (KCNO) och har samarbetsavtal med flera kommuner i olika konstellationer. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 274,3 mnkr vilket motsvarar 9 % av kommunens totala nettokostnader. Fördelningen av nettokostnaderna per verksamhet är relativt oförändrad jämfört med föregående år, där den största verksamheten är gymnasieskola. Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 90(97)

91 Nedanstående diagram visar nämndens fördelning av nettokostnader per verksamhet och regiform. Fördelningen är förändrad jämfört med föregående år och beror på att Täby kommun sedan nedläggningen av Täby komvux hösten 2012 endast har vuxenutbildning i extern regi. Driftbudget För år 2013 redovisar nämnden efter volymjustering en negativ avvikelse på 9,6 mnkr. Före volymjustering redovisar nämnden en negativ avvikelse på 11,0 mnkr vilket motsvarar 4 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen för volymer utgörs av en negativ avvikelse för gymnasiesärskolan på 1,3 mnkr samt en negativ avvikelse för gymnasieskolan på 0,1 mnkr. Åva gymnasium redovisar en negativ avvikelse på 13,6 mnkr, varav 7,0 mnkr avser underskott från tidigare år. Nettokostnaderna har minskat med 5,3 % jämfört med föregående år. De större förändringarna beror på att elevkullarna minskat på gymnasieskolan (volymer). GVN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Intäkter 85,2 84,1 1,2 1 % 82,5 Kostnader -359,5-347,3-12,2 4 % -372,2 Nettokostnader -274,3-263,3-11,0 4 % -289,7 Budget 2013 inklusive ombudgetering på 3,8 mnkr Volymjustering Volymjustering (fler elever) 1,4 Volymjusterad avvikelse -9,6 Drift per verksamhet Av nedanstående sammanställning framgår nettokostnadens fördelning per verksamhet. GVN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) mnkr % 2012 Gymnasieskolan -244,6-232,8-11,7 5 % -256,2 Gysär och särvux -14,9-15,6 0,7 5 % -14,6 Täby, Årsredovisning 2013 för Täby kommun 91(97)

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Nettoomsättning, MSEK 8,9 8,4 + 7% 18,2 19,3-6% Rörelseresultat, MSEK (EBIT) -0,7-1,3 n/a -0,7-1,9 n/a

Nettoomsättning, MSEK 8,9 8,4 + 7% 18,2 19,3-6% Rörelseresultat, MSEK (EBIT) -0,7-1,3 n/a -0,7-1,9 n/a Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Koncernrapport 15 augusti 2014 Ökad omsättning och förbättrat resultat APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 7% till 8,9 (8,4)

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall

Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Revisionsrapport* Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Täby kommun September 2007 Peter Sundström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...4 3 Granskning av

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Teknisk nämnd

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Teknisk nämnd Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Teknisk nämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 4 2.1 Åtgärder med anledning

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015 Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun

Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gunvor Lindberg Kommunstyrelsen 2016-06-07 Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun Det prognostiserat resultat för år 2016 som baseras på utfallet per april uppgår

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018 Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning --------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Stimulans för Stockholm

Stimulans för Stockholm SIDAN 1 Stimulans för Stockholm Finansborgarrådets förslag 14/10-09 Stockholm ska vara attraktivt för alla, en stad där det är möjligt att förverkliga sina drömmar. Sammanhållningen mellan olika grupper

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april.

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1 Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Uppföljning görs på samma nivå som presenterades i nämndbudgeten för 2013, vilket

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Resultatprognos per april 2015 för Uppsala stadshuskoncern och moderbolag

Resultatprognos per april 2015 för Uppsala stadshuskoncern och moderbolag UPPSALA STADSHUS AB ORG.NR. 556500-0642 Handläggare Datum Diarienummer Johan Lambe 2015-05-25 USAB-2015/19 Bisera Jusufbasic Maria Larsson Edberg Styrelsen för Uppsala Stadshus AB Resultatprognos per april

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

- genomför samgranskningar med Göteborgs stad och Borås stads revision

- genomför samgranskningar med Göteborgs stad och Borås stads revision Sida 1(6) Delårsrapport augusti Revision 1. Sammanfattning Revisionen bedriver ett kontinuerligt granskningsarbete i syfte att kunna bedöma om regionens verksamheter har skötts på ett sådant sätt, att

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla Kundernas krav på helhetslösningar och en mer flexibel leverans blir allt mer tydlig. Kundens egen digitalisering och anpassning till sina nya marknadsförhållanden är

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08 Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén Bokslutsdokument RR KF BR 2016-04-14 13:35 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1603 1503 Verksamhetens intäkter 1 0 258 Verksamhetens kostnader 2,3-7 874-8 305 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 -1 Verksamhetens

Läs mer

Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ)

Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ) Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ) Nolato AB delårsrapport 1 januari 30 juni 1999 Omsättningen ökade med 3 procent till 942 (915) Mkr Rörelseresultatet ökade med 33 procent till 101 (76)

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016 2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer