EXAMENSARBETE. Neuro Muskulär Elektrisk Stimulering (NMES) som behandlingsmetod hos strokepatienter med droppfot. Johan Hult, Malin Strand
|
|
- Birgit Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2004:37 HV EXAMENSARBETE Neuro Muskulär Elektrisk Stimulering (NMES) som behandlingsmetod hos strokepatienter med droppfot Johan Hult, Malin Strand Hälsovetenskapliga utbildningar Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Jenny Röding 2004:37 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--04/37--SE
2 Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Sjukgymnastprogrammet 120 p Neuro Muskulär Elektrisk Stimulering (NMES) som behandlingsmetod hos stroke patienter med droppfot. A repeated single subject design. Johan Hult Malin Strand EXAMENSARBETE 10 P Vårterminen 2004 Handledare: Jenny Röding, Universitetsadjunkt. Examinator: Britta Lindström, Universitetslektor.
3 ABSTRACT Background: Stroke is one of the most common disease among people. In Sweden there are about people who become ill in stroke every year and many of the stroke survivors also suffer from dropped-foot. Our brain has the ability to adapt and modify its own structural organisation and function. Electrical stimulation of the peroneal nerv was used for the first time in year The technique is now known as Functional Electrical Stimulation (FES). Studies have shown that Neuro Muscular Electrical Stimulation (NMES), which is a type of FES, of the peroneal nerv and tibialis anterior can improve function of the dropped foot among stroke patients. In this study CEFAR Step II Peroneusstimulation was used. Aim: The aim of this study was to investigate the effect of NMES in stroke patients with dropped foot, and to get an understanding of the intervention experience from the subjects who participated in the study. Method: Two subjects of the experiment, two men, were included in this repeated single subject design, an A B A model. This study lasted for six weeks and NMES was used for four weeks during B phase. Assessement of Bergs balancescale, 2.4 m test, Hult-Strand balancetest, step-test and total time using NMES during walk were made. The subjects experience of the intervention were noted in a diary. Result: An improvement in 2.4 m test, one of the subjects 51 % and the other one 67 %, were seen in the experiment. Bergs balancescale aslo showed an improvement in both subjects. Improvement was seen in total time using NMES during walk in both subjects. Improvement in Step-test was seen in one subject. The result of Hult-Strand balancetest were uncertain or non at all in both subjects. Conclusion: This is a small study with 2 subjects. The results indicate an improvement, a studie including more patientes and a longtime follow-up are needed to confirm these results. Keywords: Stroke, NMES, Peroneal stimulation, gait and balance. 1
4 SAMMANFATTNING Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Cirka personer insjuknar årligen i Sverige. Många av dessa personer får även droppfot. Peroneusstimulering började användas för första gången Tekniken är nu generellt känd som Funktionell Elektrisk Stimulering (FES). Studier visar på att Neuro Muskulär Elektrisk Stimulering (NMES), som är en typ av FES, på peroneus nerven och tibialis anterior kan öka funktionen hos stroke patienter med droppfot. Typen av stimulator som använts i denna studie är CEFAR Step II Peroneusstimulation. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av NMES på stroke patienter med droppfot, samt att få en förståelse av försökspersonernas subjektiva upplevelse av behandlingen. Två försökspersoner, två män, blev uttagna till denna repeated single subject design, en A B A modell. Studien pågick under sex veckor och NMES användes fyra veckor under B fasen. De utvärderingsinstrumenten som användes var Bergs balansskala, 2.4 m test, Hult-Strand balanstest, Step test och effektiv gångtid med NMES. Försökspersonernas subjektiva upplevelser skrevs ned i en dagbok. 2.4 m test visade på förbättring med 51 % för den ena och 67 % för den andre försökspersonen. En förbättring sågs också på Bergs balansskala och på effektiv gångtid med NMES för båda försökspersonerna. Hos en av försökspersonerna sågs förbättring på Step-test, men resultatet på Hult-Strand balanstest var osäkert eller ingen förbättring alls hos båda försökspersonerna. Det här är en liten studie med två försökspersoner. Resultaten visar på förbättring, men det behöver genomföras större studier med fler försökspersoner och en uppföljning för att bekräfta resultaten. 2
5 BAKGRUND Stroke WHO definierar stroke som snabbt påkommande kliniska symptom på fokal eller global störning av hjärnans funktion, där orsaken icke uppenbarligen är annan än vaskulär (1). Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Cirka personer insjuknar årligen i Sverige; av dem är två tredjedelar förstagångs insjuknande. Sjukdomen är vanligast bland äldre medelåldern för insjuknandet är omkring 75 år (2). Nyligen publicerade data pekar på en ökad incidens, framförallt för personer som är yngre än 75 år. Risken av att vid en given ålder drabbas av stroke ökar också starkt med stigande ålder. Demografiska förändringar medför en alltmer åldrad befolkning därför kommer stroke vårdens betydelse öka successivt. Rehabiliteringen är en problemlösande process fokuserad på handikappet och har som mål att minimera patientens handikapp och pressen på familjen (3). Stroke är en vanlig orsak till förtidig död, handikapp och är en stor global utmaning inom vård och hälsa (4). Att få en stroke ger en plötslig och oförväntad ändring till den berördas livssituation, med mer eller mindre allvarliga och kvarstående handikapp, funktionella försämringar och komplikationer (5). Plasticitet En definition på plasticitet är att hjärnan, centrala nervsystemet, har en kapacitet att anpassa och modifiera sin egen strukturella organisation och funktion (6). En mekanism bakom det centrala nervsystemets plasticitet är att nya axonutskott från den oskadade axonen växer in i vävnader med degenererade eller skadade axon. Detta kallas för sprouting, skjuta skott. Många studier har visat på kemisk och anatomisk plasticitet i hjärnans cortex på djur. En aspekt på hjärnans plasticitet är att cortikala representations areor och cortikala kartor kan bli modifierade av sensorisk input, erfarenhet och lärande. Det finns betydande bevis för att miljön kan påverka resultatet efter en hjärnskada. Det har utförts en studie på råttor, som fått stroke, där man jämförde berikad miljö, social interaktion och fysisk aktivitet i form av att springa runt i ett hjul. Den visar att social interaktion var överlägsen gentemot att springa i ett hjul och att en berikad miljö som tillät fri fysisk aktivitet kombinerat med social interaktion resulterade i den bästa prestationsförmågan. Vid jämförelse mellan olika aktuella behandlingssätt har det hittills inte kunnat visas på att någon speciell sjukgymnastik eller stroke rehabiliteringsstrategi är bättre än en annan. Det finns vissa bevis på att om den paretiska extremiteten blir tvingad att användas så kan detta förbättra funktionen i det 3
6 kroniska stadiet. De viktigaste uppgifterna i det tidiga stadiet är att förebygga komplikationer och träna patienten för att återfå balans och kroppssymmetri (7). NMES Peroneus stimulering började användes för första gången 1961 av Liberson och kollegor. Då introducerades en elektrisk stimulator med 1 kanal till strokepatienter för att förhindra droppfot (8). Tekniken är nu generellt känt som funktionell elektrisk stimulering (FES), därför att stimuleringen ersätter eller assisterar en funktionell rörelse som är förlorad efter skada eller sjukdom i det centrala nervsystemet. Företaget medical AB har utvecklat Neuro Muskulär Elektrisk Stimulering (NMES). Elektrisk stimulering vid central eller partiell perifer nervskada kan skapa motorisk respons hos människor med nedsatt eller förlorad förmåga till volontär muskelaktivitet. Det som skiljer NMES från volontär kontraktion är att vid en volontär kontraktion rekryteras motorenheterna först från små, långsamma typ I fibrer, till större snabbare typ II fibrer. Vid användandet av NMES sker detta omvänt. Vid NMES stimuleras motoriska nerver i syfte att skapa ihållande muskelkontraktioner. Det är vanligt att dorsalflexionsförmågan blir nedsatt efter en stroke. Genom att aktivera den paretiska muskelgruppen på underbenets utsida/framsida med en peroneusstimulator finns möjlighet att förbättra gången (9). I en artikel av Chae et.al utfördes en studie på tre stroke patienter som blev behandlade med rörelse träning för deras paretiska dorsalflektorer med intra muskulär elektrisk kontrollerad NMES. Enligt studien har cyklisk NMES visat sig öka motoriska kontrollen på stroke patienter. Vid cyklisk NMES sker stimuleringen automatiskt och ingen kognitiv förmåga erfordras av patienten. Skillnaden mellan cyklisk NMES och intra muskulär elektrisk kontrollerad NMES är att vid den sistnämnda adderas en kognitiv del. Intra muskulär elektrisk kontrollerad NMES aktiveras bara om patienten dorsalflekterar foten lite själv. Då skickas EMG signaler som i sin tur aktiverar stimulatorn. Stimulatorn känner av EMG signalerna och är aktiverad så länge som EMG signalerna hålls över en viss tröskel av patienten som utför en volontär kontraktion. EMG kontrollerad NMES kombinerar kognitiv uppmärksamhet med motorisk aktivering och afferent feed back. Patienterna behandlades en timma per dag i totalt fyra veckor. Resultatet i studien visade att vid uppföljning efter tre månader uppgick kraften i dorsalflexionen i den sjuka sidan till 75 % och 77 % av den friska sidan hos två av stroke patienterna. Den tredje blev ej bättre vilket författarna trodde berodde på spasticitet. I studien 4
7 dras slutsatsen att NMES har en effektivare terapeutisk verkan på patienter med mildare grad av stroke (10). I en artikel av Bajd et al. var syftet att studera vad elektrisk stimulering hade för påverkan på m. soleus och m. gastrocnemius under svingfasen vid gång. Patienterna hade en inkomplett ryggmärgsskada och FES användes. Resultatet av studien visade på att vid applicering av FES under Toe-off fasen i gång ökade resultatet i vertikal riktning under pendelrörelsen av benet. Pendeltiden förkortades dessutom signifikant under gången (11). Chae och medarbetare utvärderade 46 strokepatienter. De använde antingen NMES eller placebo. Behandlingsgruppen fick transkutan NMES på handleds- och finger extensorerna. Kontrollgruppen fick stimulering precis under sensorisk tröskel på sidan av motorpunkterna, vilket enbart innebar placebo effekt. Alla deltagare behandlades en timme per dag, totalt 15 gånger. 28 av 46 patienter fullföljde studien, medan de flesta andra hoppade av gruppen på grund av smärta av behandlingen. Behandlingsgruppen fick signifikant ökning i Fugl-Meyer test än kontrollgruppen. Chae och medarbetare menar på att transkutan NMES fasciliterar motorisk inlärning. Patienter med mildare försämring verkar uppleva större förbättring än patienter med svårare skada. Stroke patienter i det akuta stadiet verkar också uppleva större förbättring än strokepatienter i det kroniska stadiet (12). I en artikel av Wieler et al. testades 40 försökspersoner. Gång parametrar testades då de använde Funktionell Elektrisk stimulator (FES) och även utan FES. Ryggmärgsskadade jämfördes med patienter med hjärnskada till följd av antingen stroke eller skallskada. Alla kunde stå och gå till en viss grad utan FES. FES kopplades på musklerna runt fot, knä och/eller höftled för att få ett så optimalt gångmönster som möjligt. Resultatet i studien var framförallt att försökspersonerna med hjärnskada gick signifikant (p <, 05) snabbare än försökspersonerna med ryggmärgsskada (0,75 m/s jämfört med 0,46 m/s). På slutet av testperioden gavs försökspersonerna möjlighet att fortsätta med FES. 23 personer fortsatte använda FES regelbundet. De andra försökspersonerna ville inte fortsätta använda den på grund av olika anledningar. En vanlig orsak var medicinska problem (7 st), brist på tid (4 st), otillräcklig förbättring (4 st) att FES inte längre behövdes på grund av förbättring (1 st) och annan orsak (1 st). Över 90 % av försökspersonerna höll med om att de kunde gå bättre om de använda FES (13). 5
8 I en studie av Carnstam, Larsson och Prevec undersöktes sju patienter med central spastisk pares för att se om peroneus stimulering kunde förbättra deras gång, styrka och spasticitet, även när den var avstängd. I studien sågs att några av dessa patienter fick en klar ökning i isometrisk styrka av dorsalflexionen 10 minuter efter peroneus stimuleringen. Sex av patienterna deltog sammanlagt vid 15 experiment. En av patienterna hade en isometrisk styrka av dorsalflexionen på 1.2 Nm före stimuleringen. Efter tio minuter av stimuleringen hade vridmomentet ökat nästa fyra gånger och denna ökning varade i 35 minuter. De fann även att tibialis anterior blev mindre spastisk efter användning av peroneus stimuleringen (14). I en studie av Valencic et.al testades nio patienter med komplett denervation av tibialis anterior. Syftet med studien var att återfå dorsalflexionen av foten med hjälp av FES. Studien pågick i fem veckor. De två första veckorna fungerade som kontroll då tester utfördes. Patienterna genomgick då konventionell sjukgymnastik. Syftet var att få fram en kontrollnivå av dorsalflexionen för att kunna jämföra den med eventuell förbättring av den elektriska stimuleringen. Ingen signifikant förändring i dorsalflexionen kunde bli uppmätt under den här tiden. Efter den andra veckan påbörjades den elektriska stimuleringen. Stimulatorn användes två gånger per dag fem dagar i veckan à 20 minuter. Dorsalflexionen ökade påtagligt från vecka till vecka och i slutet av programmet så var dorsalflexionen mer än 100 % större än i början. Foten kunde knappt lyftas i början, i slutet av studien sågs en funktionellt användbar dorsalflexion (15). I en artikel av Taylor et.al testades totalt 151 patienter med en Odstock stimulator. De hade alla droppfot och 32 av dessa var stroke patienter varav de andra var antingen MS eller ryggmärgsskadade patienter. Odstock stimulatorn är en 1 kanalig stimulator som ger elektrisk stimulering till peroneus nerven och motor punkten på tibialis anterior. Stimulatorn aktiverades av en fotplatta som placerades i skon. Stroke patienterna i studien delades in i två grupper. Studien pågick i sex månader. Båda grupperna fick tio sjukgymnast behandlingar första månaden. Den ena gruppen fick sedan använda Odstock stimulatorn. Medan den andra gruppen var kontrollgrupp. Efter tre månader visade den gruppen med stroke patienter som använt Odstock stimulatorn statistisk signifikant ökning av gång hastighet och minskning av energiåtgång vid gång. Inga fynd av förbättring efter att stimulatorn stängts av carry-over effect syntes. Carry-over effect innebär att gången och dorsalflexionen av foten blir bättre, dvs. stimulatorns effekt kvarstår en tid efter att den har stängts av. De som använt Odstock stimulatorn visade en minskning av spasticitet i Quadriceps. Detta kunde även ses i kontroll 6
9 gruppen, men det var under den månaden de fick sjukgymnastik behandling. Hos dem som använde Odstock stimulatorn sågs en minskning av depression. Inga av ovannämnda förändringar kunde ses i kontroll gruppen. Den här studien visar på att Odstock stimulatorn kan förbättra gång när den använts istället för dorsalskena på patienter som har droppfot till följd av en lesion i hjärnan. Efter sex månader visade den gruppen med stroke patienter som använt Odstock stimulatorn en ökning av gånghastigheten med 27 % vid användandet av stimulatorn och 14 % då de inte använde stimulatorn (16). SYFTE Att undersöka om behandling med NMES kan förbättra balans och gång hos strokepatienter med droppfot, samt få en förståelse om försökspersonernas subjektiva upplevelse av behandlingen. METOD Studiens design En repeated single subject design användes med en baslinje fas (A1), följt av en interventions fas (B) och sedan åter en baslinje fas (A2). Den sammanlagda tiden på studien var 6 veckor, varav vecka 1 och 6 var baslinje fas (A1 och A2). De 4 veckorna däremellan var interventions fas (B) (17). Försökspersoner Försökspersonerna (FP) valdes ut av sjukgymnast på Erikslunds vårdcentrals stroketeam enligt inklusions kriterierna; försökspersonerna måste kunna gå minst 10 m med eller utan hjälpmedel, förstå muntlig och skriftlig information, ha en viss volontär dorsalflexion och försökspersonerna får inte genomgå någon annan behandling för droppfot under försöks tiden. Försökspersonerna som deltog var två män 72 respektive 84 år. Försöksperson 1 (FP1) hade en högersidig stroke med spasticitet i vänster arm, ben och fot. Insjuknade i sin stroke juni FP1 använde dorsalskena och käpp som hjälpmedel både utomhus och inomhus. Försöksperson 2 (FP2) hade en vänstersidig stroke, utan uttalad spasticitet, men höger knä kom i hyperextension vid gång. Insjuknade i sin sista stroke november 2003, dessförinnan 7
10 hade han haft två stroke med vardera ett års mellanrum. FP2 använde dorsalskena och rollator både utomhus och inomhus. Båda försökspersonerna bodde med sina fruar i lägenhet respektive hus. Försökspersonerna informerades både muntligt och skriftligt. Studien är godkänd av etiska kommittén vid Institutionen för hälsovetenskap - Luleå Tekniska Universitet. Mätningar Under baslinje A genomfördes utvärderingsinstrumenten Bergs balansskala: Instrumentet består av 14 uppgifter som patienten utför. Lägst poäng på varje uppgift är 0 och högst 4. Maximal poäng är 56. Personens förmåga att inta och bibehålla olika positioner, förmågan att bibehålla en position och samtidigt utföra en viljemässig rörelse, samt förmåga att växla mellan olika positioner testas. Testet är validitets och reliabilitetstestat (18, 19). 2.4 meters test: Testet innebär att FP går 2,4 m på tid i sin normala gånghastighet. FP fick två försök varav den snabbaste tiden användes för utvärdering. 5.7 sek = 1p, 4,1-5,6 sek = 2p, 3,2 4,0 sek = 3p, 3,1 sek = 4p. Tester är validitets och reliabilitetstestat (20). Hult - Strand balanstest: Innebär att FP står på ett ben utan att hålla i sig med händerna. Det andra benet lyfts upp framför med lite flektion i höft och knä. FP står på ett ben i 30 sekunder och antal isättningar av det upplyfta benet räknas. Under interventionen B genomfördes utvärderingsinstrumenten och behandlingen med NMES. Step test: Som är taget från Bergs balansskala uppgift nr 12 stå utan stöd och växelvis placera fot på pall (18, 19). 2.4 meters test Hult - Strand balanstest Effektiv gångtid med NMES: Den tid som FP gick med NMES under behandlingstiden 30 minuter. 8
11 Under interventionen fick FP berätta om sina upplevelser av NMES behandlingen, vilket skrevs ned i en dagbok. För FP1 utfördes utvärderingsinstrumenten och interventionen på två olika ställen, hemmet och vårdcentral, tre respektive två gånger i veckan med samma utrustning, procedur och försöksledare. Dock var tiden något olika. En gång i veckan utfördes interventionen på eftermiddagen istället för på förmiddagen. Den utfördes då fyra och en halv timme senare. För FP2 utfördes utvärderingsinstrumenten och interventionen i hemmet med samma utrustning, procedur, tid och försöksledare. Behandling Interventionen B utfördes varje vardag under fyra veckor. Apparaturen som användes var CEFAR Step II Peroneusstimulering Antal kanaler: 1 kanal Konstant ström: upp till ett motstånd av 2400 ohm Stimuleringsström: 0-60 ma Pulsform: fyrkantpuls, kompenserad Pulsbredd: 180 µs Stimuleringsfrekvens: Hz Strömförsörjning: 9 V laddnings- /icke laddningsbart batteri Yttermått: 100x65x25 mm Vikt: 160 g Behandlingen började med mätningar för att sedan under 30 minuter behandla FP med NMES. Två vardagar föll bort på grund av en storhelg. Interventionsfasen innehöll 18 behandlingstillfällen. Behandlingen var individuellt anpassad till FP, det vill säga NMES var påkopplad under 30 minuter och FP fick gå så mycket han orkade för att sedan vila några minuter. FP gick på plant underlag inomhus. Vid varje behandlingstillfälle fick FP frågor om de upplevde smärta, obehag eller träningsvärk samt att de fick berätta om sin upplevelse av NMES behandlingen. Dessa subjektiva upplevelser skrevs ned i en dagbok. 9
12 Ett behandlingstillfälle såg ut på följande sätt. Utvärderingsinstrumenten under interventions fasen B utfördes. Därefter kopplades NMES på. Två självhäftande elektroder med anslutningssladd användes. Den svarta elektroden (Katod) placerades över peroneusnerven vid fibulahuvudet. Den röda elektroden (Anod) placerades framför fibulahuvudet på motorpunkten på tibialis anterior. Över elektroderna fästes ett vadband för att hålla dessa på plats. Elektrodernas anslutningssladdar kopplades till stimulatorn. Därefter lades en hälkontakt med anslutningssladd i FP sko. Även hälkontaktens anslutningssladd kopplades till stimulatorn. Innan varje behandling utfördes ett test för att veta vilken strömstyrka stimulatorn skulle vara inställd på för att ge bästa effekt och för att se om elektroderna var placerade på rätt ställen. Därefter fick FP gå under 30 minuter och sätta sig ner och vila närhelst FP ville. Denna procedur gjordes vid varje behandlingstillfälle. Vid behandling av FP1 var NMES inställd på 40 Hz med en strömstyrka mellan ma och aktiveringssätt var inställt på tå. Det var inte möjligt att placera hälkontakten under den sjuka sidans häl då han var spastisk. Hälkontakten placerades härmed vid hälen på den friska sidan. Den första behandlingen gick han utan käpp. Stimuleringen uteblev på grund av att han inte hade optimal hälkontakt. Då han använde käpp fungerade stimuleringen som den skulle. Därmed beslutades att han fick använda käpp under behandlingsperioden. Vid behandling av FP2 var NMES inställd på 40 Hz med en strömstyrka mellan ma och aktiveringssätt var inställt på häl. Hälkontakten placerades under det sjuka benets häl. Han gick utan hjälpmedel under alla behandlingstillfällen. Analys av mätvärden För att presentera resultatet har mätvärdena förts in i Office XP Excel 2002 och visas grafiskt. En visuell analys har även utförts av mätvärdena. Inga jämförelser mellan försökspersonerna görs, utan värdena presenteras var för sig. 10
13 RESULTAT Baslinje A1 och A2 för FP1 FP1 resultat på Bergs balansskala förbättrades från baslinje A1 när högsta poängen blev 49 till baslinje A2 när högsta poäng blev 52. Bergs balansskala FP1 Total poäng Baslinje A1 Baslinje A Mättillfällen Fig.1. Total poäng av Bergs balansskala för FP1 under baslinje A1 och A2. 11
14 Medelvärdet på 2.4 m testet för FP1 var under baslinje A1 7,398 sek, medan medelvärdet under A2 var 3,604 sek, vilket innebär en förbättring på 51 %. Medelvärdet under intervention B blev 4,741 sek, vilket innebär en förbättring med 36 % jämfört baslinje A1 och en förbättring med 24 % från intervention B till baslinje A m test FP Tid (sek) 6 4 A-B-A v A1 B A Mättillfällen Fig m test för FP1 under A1-B-A2 Medelvärdet på Hult-Strand balanstest avrundat till heltal blev under baslinje A1, 4 isättningar på 30 sek och under baslinje A2, 5 isättningar på 30 sek. Hult-Strand balanstest FP1 Antal isättningar under 30 sek Mättillfällen Baslinje A1 Baslinje A2 Fig.3. Hult-Strand balanstest för FP1 under baslinje A1 och A2. 12
15 Intervention B för FP1 Medelvärdet på Hult-Strand balanstest avrundat till heltal blev under intervention B, 3 isättningar på 30 sek. Hult-Strand balanstest FP1 Antal isättningar under 30 sek Intervention B Mättillfällen Fig.4. Hult-Strand balanstest för FP1 under intervention B. Resultatet av Step-testet låg stadigt på 2 poäng förutom dag nummer 6 då FP1 fick 3 poäng. Step-test FP1 4 3 Poäng 2 1 Intervention B Mättillfällen Fig.5. Step-test för FP1 under intervention B. 13
16 FP1 ökade sin effektiva gångtid med NMES från 8 minuter och som mest till 30 minuter. Effektiv gångtid med NMES FP1 Mättillfällen Tid (min) Intervention B Fig.6. Effektiv gångtid med NMES för FP1 under intervention B. Baslinje A1 och A2 för FP2 FP2 resultat på Bergs balansskala förbättrades från baslinje A1 när högsta poängen blev 48 till baslinje A2 när högsta poäng blev 51. Bergs balansskala FP2 Total poäng Mättillfällen Baslinje A1 Baslinje A2 Fig.7. Total poäng på Bergs balanstest för FP2 under baslinje A1 och A2. 14
17 Medelvärdet på 2.4 m testet för FP2 var under baslinje A1 9,372 sek, medan medelvärdet under A2 var 3,071 sek, vilket innebär en förbättring med 67 %. Medelvärdet på 2.4 m testet under intervention B för FP2 blev 4,425 sek, vilket innebär en förbättring med 53 % jämfört baslinje A1 och en förbättring på 30 % från intervention B till baslinje A m test FP Tid (sek) A1 B A2 A-B-A v Mättillfällen Fig m test för FP2 under baslinje A1 och A2. Medelvärdet på Hult-Strand balanstest avrundat till heltal blev under baslinje A1, 6 isättningar på 30 sek och under baslinje A2, 7 isättningar på 30 sek. Hult-Strand balanstest FP2 Antal isättningar under 30 sek Baslinje A1 Baslinje A2 Mättillfällen Fig.9. Hult-Strand balanstest för FP2 under baslinje A1 och A2. 15
18 Intervention B för FP2 Medelvärdet på Hult-Strand balanstest avrundat till heltal under intervention B, blev 5 isättningar på 30 sek. Hult-Strand balanstest FP2 Antal isättningar under 30 sek Intervention B Mättillfällen Fig.10. Hult-Strand balanstest för FP2 under intervention B. Medelvärdet på Step-testet under interventionen B blev för FP2 3 poäng. Step-test FP2 4 Poäng Intervention B Mättillfällen Fig.11. Step-test för FP2 under intervention B. 16
19 FP2 ökade sin effektiva gångtid med NMES från 10,15 minuter och som mest till 14,4 minuter. Effektiv gångtid med NMES FP2 Mättillfällen Tid (min) Intervention B Fig.12. Effektiv gångtid med NMES för FP2 under intervention B. 17
20 FP1 subjektiva upplevelser under interventionen B. FP1 upplevde varken smärta/obehag eller träningsvärk under interventionen. Han kunde inte riktigt säga om gången blev bättre eller sämre då NMES var påkopplat. Han kunde tänka sig att använda NMES efter studiens slut. FP2 subjektiva upplevelser under interventionen B. FP2 uttryckte att det känns härligt. Han snubblar inte och han känner varken smärta/obehag eller träningsvärk under större delen av interventionen. Vid några tillfällen då han gick med NMES beskrev han det som att någon satte en nål in i huden vid elektroden som var fäst på knäets utsida. Smärtan försvann efter ett tag. Han tycker att foten håller sig i rätt riktning och vrickar inte foten som han brukar göra. Efter en behandling i början av interventionen kunde Han dorsalflektera foten själv vilket han inte kunnat förut. Han blev väldigt glad över detta. Han berättar också att han vid ett flertal tillfällen haft pirrningar och stickningar i underbenet och foten under natten, precis som om NMES var påkopplad. Efter halva interventionen berättade han att han kunde lyfta upp foten på badkarskanten då han duschar. Hans fru har fått hjälpa honom med detta innan. Han berättar även att när han ligger ner och cyklar med benen i sängen kan han bromsa foten när han sträcker ut benet för att sedan böja det igen. Han kunde tänka sig att använda NMES efter studiens slut. 18
21 DISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka effekten av NMES på strokepatienter med droppfot samt få en förståelse om försökspersonernas subjektiva upplevelse av behandlingen. Resultatet i denna studie tyder på att behandling med NMES kan förbättra stroke patienters gång och balans. Studiens ena frågeställning var att se om balansen kunde förbättras efter behandling med NMES. De utvärderingsinstrument som används var Bergs balansskala, Hult-Strand balanstest samt Step-test. Bergs balansskala visade på förbättring hos båda FP. Vid de två första test tillfällena under baslinje A1 var båda FP under gränsen 45 poäng som innebär stor risk att falla. Av resultatet att döma gick båda FP från risk att falla till 51 och 52 poäng. Detta innebär att FP balans har förbättrats, men det kan även tänkas bero på att FP kan ha lärt sig testet då detta utfördes sammanlagt 10 gånger. Hult-Strand balanstest var egentligen menat att testas på det sjuka benet. FP fick prova att utföra Hult-Strand balanstest på det sjuka benet flera gånger, men ingen av FP kunde hålla balansen mer än ett par sekunder varvid testet utfördes på den friska sidan under interventionen B. Testet låg sist varje tillfälle och vid ett flertal gånger sa FP att de var trötta i benet efter övriga testerna. Resultatet visar varken förbättring eller på försämring. Frågan är om resultatet i sig säger så mycket då testet inte gick att utföra på det sjuka benet. Step-testet för FP1 låg stadigt på två poäng förutom en dag då han fick tre poäng. Anledningen till detta var nog en ren tillfällighet, då han inte visade några tendenser till förbättring under resten av tiden. Step-testet för FP2 varierade från ett till fyra poäng. I fig.11 ses en försämring från dag sju till dag tio. En tänkbar förklaring till detta var att FP2 hade besök under dessa dagar. Objektivt uppfattades detta som ett stressmoment. Under dessa dagar kunde även en försämring ses på Hult-Strand balanstest samt att tiderna på 2.4 m test inte blev bättre. 19
22 Studiens andra frågeställning var om gången kunde förbättras efter behandling med NMES. De utvärderingsinstrument som används var 2.4 m test och effektiv gångtid med NMES. Resultatet av 2.4 m testet visade på klar förbättring hos båda FP. En visuell analys av FP1 2.4 m test (fig.2) visade en nedåtgående trend av värdena under A1. Under B och A2 sågs en stabilisering av värdena men trenden visar fortfarande på förbättrade tider. En visuell analys av FP2 2.4 m test (fig.8) visade liknande nedåtgående trend som hos FP1 under A1 och samma trend under B och A2. En tänkbar orsak till den nedåtgående trenden under A1 kan vara att FP insåg att det inte var någon fara för fall och vågar satsa mer samt att de fick mycket peppning från försöksledaren. En felkälla kan vara att tiden togs manuellt, men felmarginalen handlar om tiondelar eller hundradelar. Tidigare studier har även kunnat visa på att gånghastigheten ökar efter användandet av NMES (13, 16). Effektiv gångtid av FP1 ökade successivt till det bättre med tiden. FP hade möjlighet att vila närhelst han ville. Resultatet i fig.6 tyder på att han inte behövde vila lika mycket ju längre interventionen pågick. Vid ett tillfälle gick han under hela behandlingstiden 30 minuter. Det är tänkbart att samma resultat skulle uppnås med dorsalskena och att resultatet beror på en konditionsökning. Effektiv gångtid för FP2 höll sig på liknande nivå genom hela interventionen B, ± 4,3 min. FP2 knä gick i hyperextension vilket bidrog till smärta. Barbro B Johanssons artikel visar på att hjärnans plasticitet kan bli modifierad av sensoriskt input, erfarenhet och lärande. En berikad miljö som tillåter fri fysisk aktivitet kombinerat med social interaktion resulterade i den bästa prestationsförmågan hos råttor med stroke (7). Tänkbart är att försöksledarens närvaro och förhållningssätt till försökspersonerna, varje vardag under sex veckors tid, kan ha påverkat resultaten på ett positivt sätt. FP2 volontära dorsalflexion förbättrades, men den varierade mycket dag från dag. Den ökade förmågan att dorsalflektera foten efter behandlingen med NMES kan även ses i tidigare studier (14, 15). FP1 fick ingen förbättring av dorsalflexionen. Enligt en artikel av Chae et al. användes intramuskulär NMES där man fann att den försöksperson som var spastisk inte fick någon ökad dorsalflexion medan de andra två försökspersonerna fick det. I studien dras 20
23 slutsatsen att patienter med mildare grad av stroke erhåller bättre resultat av dorsalflexionen (10). Det här är en liten studie med två försökspersoner. Vissa av mätinstrumenten, framför allt 2.4 m test, har visat mycket bra resultat. Det skulle vara intressant att utföra en liknande studie med fler försökspersoner, kontrollgrupp samt en uppföljning för att bekräfta resultaten i denna studie. SLUTSATS Denna studie tyder på en förbättring av både gång och balans hos försökspersonerna som deltog i behandlingen med NMES. Det är svårt att fastställa om all förbättring enbart beror på NMES. Andra tänkbara faktorer till förbättringen såsom inlärning av tester och faktumet att försöksledaren träffat försökspersonerna varje dag under sex veckor, måste också tas i beaktande. 21
24 TILLKÄNNAGIVANDE Vi vill tacka våra två fantastiska försökspersoner, som har ställt upp i denna studie och som gett oss minnen vi aldrig kommer att glömma. Vi vill tacka vår handledare Jenny Röding för hennes sköna personlighet och djupa intellekt. Vi vill tacka Niklas Strandberg och Jim Jonsson för utlånandet av deras bilar som gjort denna studie möjlig. Vi vill tacka ansvarig, behandlande, legitimerad sjukgymnast Helena Hjort Calner som även hon gjort studien möjlig. Vi vill tacka CEFAR medical AB för utlånandet av CEFAR Step II peroneusstimulatorer och framför allt Elin Hansson, anställd av CEFAR. Slutligen vill vi tacka oss själva för vår kämparglöd. 22
25 REFERENSLISTA 1. Johansson B, Norrving B, & Lindgren A. Increased Stroke Incidence in Lund-Oprup, Sweden, Between 1983 to 1985 and 1993 to Stroke 2000; 31: Grimby G, & Stibrant Sunnerhagen K. Rehabilitering efter slaganfall lönar sig. Läkartidningen 1999; 19: Wressle E, Öberg B, & Henriksson C. The rehabilitation process for the geriatric stroke patient an exploratory study of goal setting and interventions. Disability and rehabilitation 1999; 2: Langhorne P, & Duncan P. Does the Organization of Postacute Stroke Care Really Matter? Stroke 2001; 32: Löfgren B, Gustafson J, & Nyberg L. Psychological Well-Being 3 Years After Severe Stroke. Stroke 1999; 30: Höök, O. (Red.). (1997). Rehabiliteringsmedicin. Värnamo: Fälths tryckeri. 7. Johansson BB. Brain Plasticity and Stroke Rehabilitation The Willis Lecture. Stroke 2000; 31: Malcolm H, et al. Peroneal Stimulator: Evaluation for the Correlation of Spastic Drop Foot in Hemiplegia. Arch Phys Med Rehabil 1996; 77: CEFAR Medical AB. (2004). Step II Peroneusstimulering. [WWW dokument]. URL Chae J, et al. Intramuscular Electromyographically Controlled Neuromuscular Electrical Stimulation for Ankle Dorsiflextion Recovery in Chronic Hemiplegia. Am J Phys Med Rehabil 2001; 80; 11; Bajd T, et al. Improvement in step clearence via calf muscle stimulation. Med & Biol Eng & Comput 1997; 35: Chae J. Neuromuscular electrical stimulation for motor relearning in hemiparesis. Phys Med Rehabil Clin N Am 2003; 14: Wieler M, et al. Multicenter Evaluation of Electrical Stimulation Systems for Walking. Arch Phys Med Rehabil 1999; 80: Carnstam B, Larsson L-E, & Prevec TS. Improvement of Gait Following Functional Electrical Stimulation. Scand J Rehab Med 1977; 9:
26 15. Valencic V, Vodovnik L, Stefancic M, & Jelnikar T. Improved Motor Response Due to Chronic Electrical Stimulation of Denervated Tibialis Anterior Muscle in Humans. Muscle And Nerve 1986; 9: Taylor PN, et al. (1999). Clinical Use of the Odstock Dropped Fot Stimulator: Its Effect on the Speed and Effort off Walking. Arch Phys Med Rehabil 1999; 80: Lindelöf N, Littbrand H, Lindström B, & Nyberg L. Weighted Belt Exercice for Frail Older Women Following Hip Fracture A Single Subject Design. Advances In Physiotherapy 2002; 4: Pless M. Att mäta är att veta. Nordisk fysioterapi 2001; 5: Lundin Olsson L, Jensen J, Waling K. Bergs balansskala den svenska versionen av The Balancescale. Vetenskapligt supplement 1996; 1: Guralnik JM, et al. Lower-Extremity Function in Persons Over the Age of 70 Years as a Predictor of Subsequent Disability. N Engl J Med 1995; 332:
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
BERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Träning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Att mäta för att veta. Senior alert
Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning
Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Styrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
STROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
ETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
ENGLISH...3 DEUTSCH...13 FRANÇAIS...23 ESPAÑOL...33 ITALIANO...43 PORTUGUÊS...53
BRUKSANVISNING ENGLISH...3 DEUTSCH...13 FRANÇAIS...23 ESPAÑOL...33 ITALIANO...43 PORTUGUÊS...53 NEDERLANDS...63 SVENSKA...113 INNEHÅLL BRUKSANVISNING CEFAR MYO XT OCH CEFAR ACTIV XT SVENSKA 113 FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER.................................................
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Golfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt
Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER
Effekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Att leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som
Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Fysisk aktivitet, rörelse och beröring
Fysisk aktivitet, rörelse och beröring...att erbjuda upplevelse av hälsa trots sjukdom... Föreläsning vid bpsd-registrets årsmöte 2012 Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun Om hälsa att vara
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Smärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Kort bruksanvisning FLUX
Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom
Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Medelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Regular Production Surveillance Safety. www.tuv.com ID 0000045404. Genny L2.0. Medicintekniska produkter
Regular Production Surveillance Safety www.tuv.com ID 0000045404 Genny L2.0 Medicintekniska produkter 2 GENNY L2.0 3 APW (Aktiva elrullstolar) Medicintekniska produkter för funktionsnedsättning har tidigare
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet
Du är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn
2015-03-11. Vad säger lagen?
Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER ANNA DANIELSSON LEG FYSIOTERAPEUT MED DR Syfte SAHLGRENSKA AKADEMIN Utvärdera gångförmågan efter träning med
Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga
SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Det fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp
Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Otago TräningsProgram
Otago TräningsProgram (OTP) Förebyggande av fall för äldre Ett hembaserat, individuellt anpassat balans- och styrketräningsprogram Översatt till svenska från originalversionen, Otago exercise programme
Rapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)
Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,