Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:"

Transkript

1 Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen ruptur 2. Sent upptäckt ruptur (> 7 dagar) 3. Calcaneusnära ruptur 4. Reruptur Dessa fyra undantag bör i de flesta fall hanteras operativt liksom en primär ruptur hos högaktiv idrottare under 30 år utan kontraindikationer och med höga krav på spänstfunktion. Diagnostik Diagnosen är i huvudsak klinisk och bör oftast kunna ställas utifrån anamnes och klinisk undersökning utan behov av någon radiologisk utredning. Vid typisk anamnes är total ruptur flerfaldigt mycket vanligare än partiell ruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

2 1. Palpabel defekt i senan (oftast 3-5 cm från calcaneus) 2. Svaghet vid plantarflexion 3. Oförmåga till att stå på tå 4. Positivt Thompsons/Simmonds test* Utebliven plantarflexion vid sidledskompression av vadmuskulaturen med böjt knä (Thompsons) alternativt rakt knä (Simmonds) och patienten i bukläge. Vid partiell ruptur finns oftast ingen tydlig palpabel defekt i senan och patienten har god styrka vid plantarflektion samt negativt Thompsons test. Vid tveksamhet om diagnosen görs i första hand magnetkameraundersökning inom 48 timmar (ultraljudsundersökning kan i vana händer utgöra ett alternativ). Behandling Det saknas internationell konsensus kring behandlingen av total hälseneruptur. Den tidiga diskussionen inriktades på att jämföra operativ mot icke-operativ behandling där man fann att risken för reruptur var ökad vid icke-operativ behandling, men att totala komplikationsrisken i

3 form av reruptur, sårinfektion, hudnekros, nervskada, ventrombos etc. var ungefär likvärdig [1,2,3]. Den senaste litteraturen på området har emellertid inte kunnat påvisa någon signifikant skillnad i rerupturfrekvens när operativ behandling jämförts med en aktivare ickeoperativ regim inriktad på

4 tidig belastning och rörelseträning [1,4,5,6,7]. Således, utifrån denna färska evidens, tillämpas på kliniken en strategi med funktionell immobilisering under 8 veckor efter akut total hälseneruptur. Avvikelser från nedanstående behandlingsalgoritm till mer traditionell gipsbehandling kan ske om patienten av olika skäl (missbruk, demens, hög ålder, etc) inte bedöms kunna medverka till en följsam ortosbehandling. Efter diagnos på akutmottagningen anläggs endast en tubigrip över fotleden och patienten förses med kryckkäppar. Patienten avlastar helt och får med sig en rekvisition till ortopedteknisk verkstad nästföljande vardag för utprovning av Walker-ortos. Standardiserad sjukgymnastremiss och instruktioner om tidig rörelseträning ges till patienten. Pärm med föreberedda remisser och information i plastficka finns på ortopedakutexpeditionerna på CSK och i Ystad samt på ortopedmottagningen i Hässleholm. Vid förekomst av riskfaktorer för ventrombos ges patienten profylax med 10 dagars lågmolekylärt heparin.

5 Nästföljande vardag (drop-in tidig förmiddag) provas AIRCAST Walker ut med tre inläggskilar (22 spets) som tejpas vid ortosens häl. Standardiserade ortosinstruktioner skickas med patienten. Full belastning i ortosen är tillåten och den ska användas hela dygnet utan undantag. Kryckkäppar avvecklas gradvis. 2 veckor efter skadedatum tar patienten i hemmet själv bort översta kilen och använder endast två kilar (16 spets) under de nästföljande två veckorna. Ortosen används fortfarande dygnet runt och ingen rörelseträning av fotleden sker alls. 4 veckor efter skadedatum tar patienten i hemmet själv bort nästa kil och använder endast en kil (10 spets) under de nästföljande två veckorna. Ortosen används fortfarande dygnet runt förutom att patienten påbörjar aktiv avlastad rörelseträning av fotleden i sittande några gånger dagligen utan ortos med bara tyngdkraften som motstånd. 6 veckor efter skadedatum tar patienten i

6 hemmet själv bort sista kilen och använder nu ortosen helt utan kil dagtid sista två veckorna. Ortosen används endast vid gång eller annan förflyttning, men kan tas av i sittande eller liggande vila. Fortsatt rörelseträning. 8 veckor efter skadedatum kommer patienten till återbesök där ortopedläkare kontrollerar senläkningen, rörelseomfång och muskelstyrka. Ortosen och kilarna lämnas tillbaka ortopedmottagningen. Patienten ska från och med nu använda en 10 mm hög korkkil i skon på skadade sidan de närmaste 4-5 veckor såväl inom- som utomhus. Patienten får med sig ett kit från ortopedmottagningen om fem korkkilar som byts ut en gång i veckan. Efter denna tid får patienten gå barfota eller i strumplästen inomhus och i vanliga skor utan kil utomhus. Sjukgymnastik påbörjas enligt särskilt program nedan. Slutuppföljning sker hos behandlande sjukgymnast utan ytterligare rutinmässigt återbesök till ortopedmottagning eller ortopedteknisk verkstad.

7 Vid tydligt konstaterad partiell ruptur rekommenderas ortosbehandling (med en eller ingen kil alls) i 4-6 veckor samt remiss till sjukgymnast för uppföljning och rehabilitering utan rutinmässigt återbesök. Sjukskrivning Vid lätt eller stillasittande arbete räcker ofta några veckors sjukskrivning medan det vid rörligt eller tungt arbete kan vara lämpligt med upp till 4 månaders sjukskrivning. Återgång till idrott Återgång till idrott tillåts först efter genomförd sjukgymnastik och tidigast efter ett halvår. Referenser 1. Soroceanu A, et al. Surgical versus nonsurgical treatment of acute Achilles tendon rupture. J Bone Joint Surg Am. 2012;94: Wilkins R, et al. Operative versus nonoperative management of acute Achilles tendon ruptures: a quantitative systematic review of randomized controlled trials. Am J Sports Med. 2012;40:

8 3. Wallace RGH, et al. The non-operative functional management of patients with rupture of the tendo Achilles leads to low rates of rerupture. J Bone Joint Surg Br. 2011;93-B: Nilsson-Helander K, et al. Acute Achilles tendon rupture: a randomized, controlled study comparing surgical and nonsurgical treatments using validated outcome measures. Am J Sports Med. 2010;38: Willits K, et al. Operative versus nonoperative treatment of acute Achilles tendon ruptures: a multicenter randomized trial using accelerated functional rehabilitation. J Bone Joint Surg Am. 2010;92: Bergkvist D, et al. Acute Achilles tendon rupture: a questionnaire follow-up of 487 patients. J Bone Joint Surg Am. 2012;94: Holm C, et al. Achilles tendon rupture treatment and complications:a systematic review. Scand J Med Sci Sports 2014:doi: /sms Vecka 2-4: Statisk (isometrisk) träning av

9 vadmuskulaturen i ortos. Träningen kan skötas i hemmet. Vecka 4-8: Aktiv avlastad rörelseträning av fotleden utan ortos några gånger dagligen. Träningen kan skötas i hemmet. Vecka 8: Ortosborttagning. Regelbunden rehabilitering hos sjukgymnast påbörjas. Vecka 9-11: Gångträning med successivt ökande belastning. Dynamisk träning för dorsal- och plantarflektorer, samt pro- och supination med t.ex. gummisnodd. Träningen skall vara såväl koncentrisk som excentrisk. Balansträning, cykling på motionscykel och simning. Vecka 11-13: Träning som ovan samt med långsam bilateral tåhävning. Balansträning på balansplatta. Belastningsträning med kroppsvikten som tyngdöverföring från vänster till höger ben. Styrketräning av mm. gastrocnemius och soleus med successivt ökande belastning och lätt stretching.

10 Vecka 14-16: Intensifierad träning som skall vara både excentrisk och innehålla spänst- och uthållighetsträning. Träningen fortsätter enligt ovan och styrketräningen ökar med viktsko, dragapparat m.m. Unilateral koncentrisk och excentrisk tåhävning. Ökad stretching med om möjligt både rak och böjd knäled. Vecka 16-20: Träning som ovan samt snabba tåhävningar för spänstträning. Jogging på tjock matta, joggning i zick-zack och i åttor. Vecka 20-26: Jogging utomhus och vid behov grenspecifik träning med t.ex. hopp och bollträning. Under slutfasen av rehabiliteringen bör sjukgymnasten utvärdera patientens funktion och vadmuskelstyrka. Vecka 26 (6 mån): Åter till idrott eller annan aktivitet som innefattar hög belastning. Skånevård Kryh Verksamhetsområde Ortopedi Dokumentets namn PM Akut hälseneruptur VO Ortopedi

11 Diarienr Sidan 1 (4) Utarbetad av Ammar Marashdeh Fastställd av Waldén Reviderat Gäller från datum (4)

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Att skära eller inte skära..

Att skära eller inte skära.. Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p Att skära eller inte skära.. Operativ vs. Konservativ behandling vid akut hälseneruptur Anne Liikala Sofia Mazari Izaac Stålhammar Inledning Behandling av akut hälseneruptur

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Rehabiliterings principer. Rehabilitering vid Achilles rupturer. 3 faktorer som kan påverka funktionen efter en achilles ruptur

Rehabiliterings principer. Rehabilitering vid Achilles rupturer. 3 faktorer som kan påverka funktionen efter en achilles ruptur / SIDE 1 / SIDE 3 / SIDE 4 / SIDE 5 / SIDE 6 5 / SIDE 2 Rehabilitering vid Achilles rupturer 3 faktorer som kan påverka funktionen efter en achilles ruptur Förlängning Nedsatt funktion som tex endrad gångteknik

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?

AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan? AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

Achillesseneruptur Den akuta behandlingen. Christian Gustavsson

Achillesseneruptur Den akuta behandlingen. Christian Gustavsson Achillesseneruptur Den akuta behandlingen Christian Gustavsson 1 Achillesseneruptur Den akuta behandlingen Magisterexamen i Medicin Christian Gustavsson Handledare Jón Karlsson Ortopediska institutionen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

REHABILITERINGS- PROTOKOLL

REHABILITERINGS- PROTOKOLL REHABILITERINGS- PROTOKOLL EFTER IMPLANTERING AV Det är mycket viktigt att följa programmet som läggs fram i denna broschyr med en sjukgymnast, för att garantera korrekt implementering av studien och korrekt

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

information till dig som opererats för Höftfraktur namn:

information till dig som opererats för Höftfraktur namn: information till dig som opererats för Höftfraktur namn: Välkommen till ortopediavdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad! Din operation Du har opererats för Operationsdatum Operationsmetod Opererande

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

REHABILITERINGS- PROTOKOLL

REHABILITERINGS- PROTOKOLL 00185.02 Rehab Swedish Indesign.indd 1 28-06-2011 13:59:38 REHABILITERINGS- PROTOKOLL EFTER IMPLANTERING AV 00185.02 Rehab Swedish Indesign.indd 2 28-06-2011 13:59:38 Det är mycket viktigt att följa programmet

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati. Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten

Läs mer

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret

Läs mer

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada. Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken

Läs mer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 Syftet med seminariet är att uppnå fördjupade kunskaper inom områdena cirkulation, kirurgi, ortopedi och respiration. Ni kommer att delas in i grupper

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet

Läs mer

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position

Läs mer

Patientinformation vid höftprotesoperation

Patientinformation vid höftprotesoperation 150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation

Läs mer

Underbensproteser - för rörlighet i vardagen

Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

REHABILITERINGS- PROTOKOLL

REHABILITERINGS- PROTOKOLL REHABILITERINGS- PROTOKOLL EFTER IMPLANTERING AV Det är mycket viktigt att följa programmet som läggs fram i denna ereerde broschyr med en sjukgymnast, för att garantera korrekt implementering onder av

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar

Läs mer

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Fotens ben 1 Calcaneus 2 Talus 3 Naviculare 4 Cuneiforme I 5 Cuneiforme II 6 Cuneiforme III 7 Cuboideum 8-12 Metatarsalia I-V 13-17 Falanger Leder Talocruralled

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel PM 1 (9) Division Hälsa Habilitering Rehabilitering HHR 2012-05-23 Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-05-23 2 (9) Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel 1 Bakgrund 3 Samrådsgruppens

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn

Läs mer

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Stefan Johansson ST-läkare, Liljeforstorgs VC Handledare: Professor Gunnar Johansson Sammanfattning Introduktion: Plantarfascian

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer