Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter"

Transkript

1 Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast, med dr. Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

2 Inledning Vid botulinummottagningen i Göteborg har vi sett många olika ortoser och diskuterat mycket om användning och utformning av dessa. Vi har nu försökt att formulera något av det i skrift. Vi riktar oss främst till sjukgymnaster, läkare och ortopedingenjörer och hoppas att andra skall kunna ha nytta av våra erfarenheter. Cilla Stenson och Meta Nyström Eek Göteborg Innehåll 1 Botulinumtoxin Ortosbehandling 2 Fotortoser 3 Ankelfotortoser underbensortoser 5 Knäortoser 7 Litteratur 8 Patientexempel

3 Botulinumtoxin Behandling med botulinumtoxininjektion har bedrivits sedan början av 1990-talet i Göteborg. Fler än 500 barn och ungdomar mellan 2 och 18 års ålder har behandlats vid mer än 1600 tillfällen. Behandling har gjorts i spända muskler med syfte att förbättra funktion, förhindra utveckling av felställningar, minska smärta, ge förutsättning för ett ändrat rörelsemönster eller underlätta omvårdnad. Behandling har också gjorts preoperativt för att simulera en tänkt operation. Botulinumtoxinet verkar under en begränsad period på cirka 3 månader. Den tiden kan utnyttjas till kompletterande behandling i form av extra träning, att använda någon form av ortos eller några veckors fixering med gips för att få bästa möjliga resultat. Man kan då hinna träna in en ny funktion, ökat rörelseomfång eller ett annat sätt att röra sig vilket förlänger verkan av botulinum-behandlingen. Även när indikationen är att minska smärta kan en ortos hjälpa till att förlänga effekten. Ortosbehandling Ortosbehandlingen kan ha olika syfte, och det påverkar vilken typ av ortos som skall användas. töjning träning funktion smärtlindring Töjning För att öka eller bibehålla rörelseomfång rekommenderas vanligen en ortos som skall användas i vila. Det finns också ortoser med möjlighet att böja/ sträcka i önskad riktning. Träning I träningssituation kan en ortos hjälpa till att stabilisera en led för att kunna träna i andra leder. Träningen kan vara inriktad på att belasta i ett bättre och mer symmetriskt läge, stabilisera en led, öka rörlighet i en led eller förbättra rörelsemönster. Funktion För att förbättra funktion i aktivitet (underlätta/förbättra ex gång, stående, sittande) kan en ortos hjälpa till på flera sätt; som ett träningsredskap för att stabilisera leder, förhindra oönskat rörelseuttag eller förenkla kontroll över rörelser. Smärtlindring En ortos kan användas för att bibehålla rörelseomfång och på så sätt förlänga den smärtlindrande verkan som injektionen kan ge. All ortosbehandling görs efter en individuell bedömning av varje barn och i en diskussion med föräldrar. Vid val av ortos måste man beakta barnets ålder och omgivning och ha kännedom om förutsättningar på kroppsfunktionsnivå: tonus, ledrörlighet och muskelstyrka och var problemen sitter. Praktiska aspekter: var är barnet på dagarna och i vilka aktiviteter skall ortosen fungera?, skall barnet kunna ta av och på sig ortosen själv? Känslomässiga aspekter kan bli väldigt viktiga hos tonåringar som är känsliga för allt som utmärker dem som annorlunda. Om föräldrarna uttrycker att det inte kommer att fungera med gips eller ortoser får man försöka hitta någon alternativ lösning. En del barn accepterar inte ortoser men det fungerar med gips som ju inte går att ta av och andra barn accepterar inte gips med det kan fungera med en ortos. En gipsbehandling kan också följas upp med en ortos. OBS Tänk också på andra orsaker än neurologiska och ortopediska till onormalt gångmönster. Vi har sett flera patienter där en fotvårta eller nageltrång har påverkat fotställning, belastning och gångmönster avsevärt. Mönstret kan lätt bli kvarstående om man inte snabbt åtgärdar orsaken och hjälper tillbaka till ett bättre gångmönster. På följande sidor finns en uppställning av olika ortoser och hur de lämpligen används i samband med botulinum-behandling, samt exempel på hur ortoser kan utformas. 1

4 Fotortoser (FO) Skoanpassning inlägg / förhöjning Om man har olika långa ben rekommenderar vi ofta att antingen ha ett inlägg eller göra en skoanpassning på det korta benet så att man inte frestas att gå på tå trots förbättrad rörlighet efter injektion. Att gå med hälisättning när man har olika långa ben innebär att bålen rör sig onormalt mycket i höjdled, vilket ger en högre energikostnad vid gång. För att minska energikostnaden kan man då gå med böjt knä på det långa benet och/eller gå på tå på det korta. Båda strategierna har nackdelar, särskilt för en person med neurologiskt påverkat gångmönster. Med böjt knä är det svårt att få en normal hälisättning om man inte har mycket bra rörelseomfång i fotleden. Det ger också större belastning i knäleden. Att gå på tå ger sämre stabilitet i fotleden och sämre balans. Det medverkar också till en successiv förkortning av hälsenan. Vi har ofta också sett att barnen vrider foten och belastar i supination för att kompensera (se s 5). Om förhöjningen fungerar för det enskilda barnet kan vara svårt att se med bara ögat och det kan behöva kontrolleras med bilder, videofilm eller gånganalys. Står normalt vilket innebär att det långa vänster benet hålls med böjt knä Sträcker på det långa vänsterbenet kompenserar då genom att lateralflektera ryggen Skoförhöjning på höger sida står nu med raka knän och bäcken i balans DAFO är en supramalleolär fotortos för att hålla upp fotvalv och motverka varus- eller valgusställning i fotleden. Den påverkar inte fotleden vad gäller plantar- och dorsalflexion. 2

5 Ankelfotortoser (AFO) - underbensortoser Användning: vid svaghet i dorsalflexorer när barnet inte orkar hålla upp foten under svängfasen vid svaghet i plantarflexorer förhindra ökad dorsalflexion och knäflexion föra att hålla emot spasticitet (förhindra tågång beroende på hög tonus) ge stöd för hålfoten (som inlägg) stabilisera fotled AFO har visats kunna förhindra tågång, förbättra hälisättning och ge möjlighet att hålla foten i ett funktionellt läge i svängfasen (sk foot clearance) 2. Dagskenor finns i flera olika utföranden. Oledad dorsalskena: Ortosens fotled bör vara i 90 för att ge möjlighet att kunna gå med den. Beroende på materialets egenskaper och tjocklek så medger några ortoser ändå en viss rörlighet i fotleden. Det finns färdiga oledade skenor men de kan också göras efter avgjutning. De är oftast lätta att sätta på och brukar fungera bra för de barn som inte klarar att hålla upp foten under svängfasen. En nyare variant av oledade AFO är ortoser i kolfiber, antingen med hela ortosen i kolfiber eller med enbart en skena/fjäder i kolfiber baktill. Ett par studier har visat att kolfiberfjädern, som har inbyggd svikt, kan ge hjälp med frånskjutet 3,4. Ledad AFO Det finns flera olika typer av leder och lösningar för att få en ledad AFO och de kan också kombineras med olika varianter av stopp för rörelseomfånget. Stopp för plantarflexion om man går på tå eller släpar foten alternativt stopp för dorsalflexion t.ex om en ökad dorsalflexion och svaghet i plantarflexorer ger ett knäande gångmönster. 3

6 Dictus-band, är ett hjälpmedel för att hålla upp foten under svängfasen. Den består av ett gummiband som fästs i en manschett runt vristen och på skon alternativt en manschett runt framfoten. Det kan fungera bra för de barn som har dålig kraft i dorsalflexorer och inte är för strama i plantarflexorerna. nattskenor Ortos för långvarig töjning. Används för att förebygga /förhindra försämring och för att upprätthålla ett ökat rörelseomfång som t.ex uppnåtts efter Botulinum-behandling. Ortosen görs vanligen i plast och gärna med fotleden i lätt dorsalflexion. Man kan också dorsalflektera tårna hos de barn som kniper mycket. gips Stövelgips används för: barn som har en dynamisk kontraktur, dvs god passiv rörlighet men hög tonus i aktivitet så att de t.ex går på tå om foten dessutom supineras / framfoten adduceras behövs nästan alltid gips eftersom det är svårt att korrigera detta med annan träning barn som har en kontraktur som bedöms behöva långvarig töjning barn som kan behöva träna in ett nytt gångmönster, ex unilateral CP. För att träna ett symmetriskt gångmönster görs gipsning nästan alltid på båda benen även om det bara är en sida som har behandlats med Botulinum-injektion. 4

7 Knäortoser KO En Creutz-skena är användbar för att hålla knät i sträckt läge (fungerar både liggande och sittande) och som hjälpmedel vid långvarig töjning av hamstrings (långsittande). Tänk då på att det behövs bra stöd för bäckenet. Sitt gärna med abducerade och utåtroterade höfter. Creutz-skena kan också kombineras med AFO. För mindre barn kan man även använda spatelmanschetter. creutz-skena för stå o gå träning Hos barn som kommit i osymmetriska positioner kan Creutz-skenan också vara ett hjälpmedel att träna in ett annat läge. stå för att belasta hela benet i rakt läge och rakt över foten för att träna att sträcka benet när man går i träningssituation Här kan barnet prova hur det känns att belasta på rakt ben. förhindra översträckning av knä. Det finns armbågsortoser och knäortoser för vuxna med skenor på sidor och kardborreband i kryss som kan spännas för att hindra översträckning. Diskutera med ort ing för individuell anpassning. abduktionsortoser För att hålla abduktion i höfterna efter behandling i adduktorer finns flera olika ortoser att välja på. abduktionsortos Maple leaf hundben Creutz-skena med stag Swash SWASH-ortosen kan användas både i liggande och sittande. Man kan också gipsa knän för att hålla dem raka eller som hjälp att hålla höfter abducerade. 5

8 Litteratur 1. Ortoser för barn och ungdomar. Student litteratur Åsa Bartonek o Marie Eriksson. 2. Interventioner för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med cerebral pares. Rapport med evidensgranskning Desloovere K, et al. How can push-off be preserved during use of an ankle foot orthosis in children with hemiplegia? A prospective controlled study. Gait & Posture 24 (2006) Bartonek Å, Eriksson M, Gutierrez Farevik E. A new carbon fibre spring orthosis for children with plantarflexor weakness. Gait & Posture 25 (2007) Walsh M, Connolly P, Jenkinson A, O'Brien T. Leg length discrepancy - an experimental study of compensatory changes in three dimensions using gait analysis. Gait & posture Oct;12(2): Saraph V, Zwick EB, Steinwender G, Auner C, Schneider F, Linhart W. Leg lengthening as part of gait improvement surgery in cerebral palsy: an evaluation using gait analysis. Gait & posture Jan;23(1):

9 Patientexempel Anna - uppdragen häl på höger sida. Bilateral spastisk CP med högersidig övervikt. Fullgången graviditet med syrebrist i samband med förlossning. Vid 2 års ålder går Anna med stöd, men ramlar bakåt om man släpper handen. Höger häl är uppdragen och fotlederna står i valgusställning. Åtgärd: Får nattskena Resultat: Åtgärd: Resultat: ingen effekt på gångmönstret Får sedan Botulinumtoxin (1) i gastrocnemius bilateralt (ingen gipsbehandling efter) efter 2 dagar börjar N gå utan stöd Vid 4 års ålder Åtgärd: ny Botulinumtoxin-injektion (2) pga att hälen fortfarande är uppdragen Resultat: Behandlingen ger god effekt, fotställningen normaliseras Vid 6 års ålder går Anna upp på tå och supinerar foten på höger sida Åtgärd: Får Botulinumtoxin (3) i höger gastrocnemius och tibialis posterior samt gipsstövlar på båda benen. Efter detta extra träning och en dorsalskena som används dagtid till höger fot Resultat: gångmönstret förbättras något Vid 6,5 års ålder står höger fot åter i supination och problemen diskuteras med ortoped som föreslår operation. Åtgärd: vid 7 års ålder op hälseneförlängning samt split tibialis anterior och posterior höger fot. Gipsbehandling post op (stövelgips bilateralt). Resultat: Förbättrat gångmönster, Anna trampar nu ned fullt på höger fot Vid 12 års ålder står båda fötter i lätt valgus. Anna har en benlängdsskillnad med höger ben ca 1 cm kortare. Åtgärd: Använder inlägg och sulförhöjning Observera! fotställningen varierade över tid mellan valgus och varus Fritid: Simmar, rider, åker slalom, spelar innebandy, springer Sjukgymnastens reflektioner: Det är svårt att komma åt en uppdragen häl med en nattskena. Det finns risk för gungfot vid uppdragen häl som inte korrigeras. Kan Botox minska draget från gastrocnemius så att inte hälen dras upp? 7

10 8

11 patientexempel Emil - går på tå Höger-sidig unilateral spastisk CP. Vid 1,5 års ålder går Emil utan stöd men på tå Åtgärd: Får nattskena Resultat: går inte lika högt på tå Vid 2,5 års ålder går Emil fortfarande på tå ibland Åtgärd: Botox (1) i höger gastrocnemius samt efterföljande gips på båda fötter för att bryta oönskat gångmönster Resultat: dramatisk förbättring där Emil trampar ned på hela fötterna Vid 2,9 års ålder började åter gå upp på tå, svag dorsalflexion höger fot Åtgärd: Botox (2) i höger gastrocnemius samt efterföljande gips bilateralt Resultat: ingen större effekt på gångmönstret Emil fick sedan Botulinumtoxin 1 gång/år ytterligare 4 gånger i höger gastrocnemius. Under en period vreds höger fot mer inåt och Emil började översträcka knäet, ett mönster som sedan hållit i sig. Vid 8 års ålder översträckning i höger knä och fotisättning med tå först Åtgärd: Botox (7) I väntan på ort bedömning gjordes en gånganalys som visar på hyperextension av knä samt tecken på spasticitet i foten. Styrkemätning visar svaghet i både dorsal- och plantarflexorer samt knäflexorer. Träning inriktas på styrketräning och gångmönster. Emil provar också dorsalskena och Dictusband. Resultat: Träningen ger god effekt och Emil blir generellt starkare. Dorsalskena och Dictusband ger bättre gångmönster, men Emil vill inte använda dessa hjälpmedel för att inte avvika från kamrater. Vid 9 års ålder Åtgärd: Hemträning av dorsalflexorer med NMES Resultat: Träningen resulterade i ökad styrka i dorsalflexorer. Vid 12 års ålder är gångmönster, styrka och rörlighet oförändrade sedan 8 års ålder. Han är nöjd med sin funktion. Han har spelat fotboll fram till 11 års ålder och sedan slutat pga att han inte tyckte att det var roligt. Det finns en liten benlängdsskillnad som ibland kompenserats med förhöjning på sko, f.n. har han bara ett inlägg i skon. Tendensen att sätta i tårna först förstärks om man dessutom har en benlängdsskillnad. Han går fortfarande med översträckning i knä och fotisättning med tå först. Under hela perioden med Botulinum-behandling har passiv rörlighet, cirka 20º dorsalflexion, behållits, men aktiv förmåga att dorsalflektera har 9 varit dålig. Emil kommer nu till 15º dorsalflexion passivt men endast till 0-läget aktivt. Sjukgymnastens reflektioner: Det var svårt att träna aktivt under de första åren, men från 5 års ålder har Emil medverkat bra vid träning både med hemprogram och med sjukgymnast. Emil har visats för ortopedkonsult vid flera tillfällen, men har aldrig bedömts behöva något kirurgiskt ingrepp eftersom rörligheten i fotleden har varit acceptabelt god. En kirurgisk förlängning av hälsenan bedöms inte komma åt problemet med de svaga dorsalflexorerna.

12 10

Höftortoser. www.camp.se

Höftortoser. www.camp.se www.camp.se NewCamp höftortos Rigid höftortos med aluminiumskenor. Höftdel och lårdel som sammankopplas med en ställbar led i flexion/extension och i abduktion. Ortosens flexibla höftdel gör det möjligt

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn... Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger

Läs mer

Observerande Gånganalys

Observerande Gånganalys Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

PEVA. = Pes Equino Varus Adductus Klumpfot Clubfoot. Specialarbete om. Lunds Universitet Gipstekniker, 22,5 poäng 2008-02-18

PEVA. = Pes Equino Varus Adductus Klumpfot Clubfoot. Specialarbete om. Lunds Universitet Gipstekniker, 22,5 poäng 2008-02-18 Lunds Universitet Gipstekniker, 22,5 poäng 2008-02-18 Specialarbete om PEVA = Pes Equino Varus Adductus Klumpfot Clubfoot Åsa Asserborn Mainy Lingehed Christer Lundblad Marie Nilsson Vad är klumpfot? Klumpfot

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Olika överlinjer/ olika bommar

Olika överlinjer/ olika bommar Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Ett dynamiskt korrigerande ortossystem som säkerställer en snabb, effektiv och adekvat behandling av kontrakturer, orsakade av neurologiska

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

Lär dig göra marklyft

Lär dig göra marklyft Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Träningsprogram för dig med AS

Träningsprogram för dig med AS Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Ortopedi. Ortopedin och Habiliteringen. Vad är barn? Remodellering. Muskler Leder Skelett. Ständig tillväxt på längden och på bredden

Ortopedi. Ortopedin och Habiliteringen. Vad är barn? Remodellering. Muskler Leder Skelett. Ständig tillväxt på längden och på bredden Ortopedin och Habiliteringen Muskler Leder Skelett Vad gör vi och varför? Ann-Charlott Söderpalm Ortopedkliniken SU/Östra sjukhuset Ortopedi Vad är barn? GH IGF-I Tillväxt plattan Ständig tillväxt på längden

Läs mer

Ortosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018

Ortosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018 Ortosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018 Ortoser till knäande gång (Crouch Gait) Ortho is the Greek word meaning to make straight. AFO (Ankel Fot Ortos) KAFO (Knä Ankel Fot Ortos) KO (Knä

Läs mer

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)

Läs mer

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK

Läs mer

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016. Gäller från 1 juni 2016. Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016. Gäller från 1 juni 2016. Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016 Gäller från 1 juni 2016 Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Välkommen till Hjälpmedelshandboken Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelshandboken är ett stöd

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning SVENSK NORSK DANSK a ToeOFF Family product Patent no.: ToeOFF, ToeOFF Short, ToeOFF Fantasy, ToeOFF NFR, BlueRocker, BlueRocker NFR, KiddieGAIT, KiddieGAIT NFR: AU736950, BE1005297, BE1114626, DK1005297,

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE SVENSKA FOTBOLLS FÖRBUNDETS KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE TRE AV FYRA SKADOR KAN UNDVIKAS! Det har väl knappast undgått någon fotbollstränare att det har skrivits mycket om den höga

Läs mer

Gör din egen kontroll

Gör din egen kontroll Gör din egen kontroll Avståndet mellan djupaste punkten och påläggspunkten ska vara den samma på hästen och sadeln. Läs under Djupaste punkten på sadeln hur du mäter. Trycket under sadeln Alla hästar har

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010 Vecka 39 5 x 800 meter Vecka 40 1 bålstab 15x100m max puls, gå tillbaka sakta starta om. Vecka 41 1 hopprep 5min + 20 x 60/20 max puls gå tillbaka starta om. 5 km puls165-170 Vecka 42 1 hopprep 5min +

Läs mer

Runda inte ländryggen i knäböj

Runda inte ländryggen i knäböj Runda inte ländryggen i knäböj Pressa dig aldrig i en övning så långt att du förlorar tekniken och hållningen. Om du börjar runda ländryggen i en knäböj har du redan gått för djupt. Första steget i att

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för

Läs mer

Patientinformation vid höftprotesoperation

Patientinformation vid höftprotesoperation 150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras

Läs mer

Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth

Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth Josefin Strid, 16 år A. Analysera en spelare utifrån Golfpyramiden. Påverkan direkt: Är att resultaten måste sänkas, medianen/snittscoren måste ner med cirka 3 slag (under

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning Morgon-BRAK Omfattning: Mål: Tidsuttag: Övningsledare: Deltagare: Hänvisning: Materiel/Utrustning: Säkerhet: Förberedelser: Övrigt: Aktiv rörlighetsträning och stabilitetsövningar som genomförs dagligen

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass) Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man

Läs mer

ITB Dosering, uppföljning

ITB Dosering, uppföljning ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Ortopedteknik och Butik

Ortopedteknik och Butik Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem 2 Hög tillgänglighet och omsorgsfullt bemötande I grunden handlar allt

Läs mer

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Montering av Lustväxthus. 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015

Montering av Lustväxthus. 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015 Montering av Lustväxthus 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015 Detta behövs vid montering Det krävs minst två personer för att montera växthuset. Följande

Läs mer

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin) SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste Inledning Detta material vänder sig till dig som tränar eller är tränare inom svensk simhoppning. För dig som tränare syftar det till att vara ett enkelt sätt att lära ut handstående till dina simhoppare.

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Skyddsutrustning vid händelser med farliga ämnen. Sammanställning av utvärdering av utrustningen

Skyddsutrustning vid händelser med farliga ämnen. Sammanställning av utvärdering av utrustningen Skyddsutrustning vid händelser med farliga ämnen Sammanställning av utvärdering av utrustningen Artikelnr 2010-4-36 Foto Åsa-Britt Edoff, Socialstyrelsen Publicerad: www.socialstyrelsen.se, april 2010

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

Regular Production Surveillance Safety. www.tuv.com ID 0000045404. Genny L2.0. Medicintekniska produkter

Regular Production Surveillance Safety. www.tuv.com ID 0000045404. Genny L2.0. Medicintekniska produkter Regular Production Surveillance Safety www.tuv.com ID 0000045404 Genny L2.0 Medicintekniska produkter 2 GENNY L2.0 3 APW (Aktiva elrullstolar) Medicintekniska produkter för funktionsnedsättning har tidigare

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

Nyheter Nyheter Living Proof m mediro oya al.se

Nyheter Nyheter Living Proof m mediro oya al.se Nyheter mediroyal.se EU 2010 XTW-krage En nackkrage utvecklad för långtidsimmobilisering. Ger bra stabilitet i flexion, extension, lateral böjning och axial rotation. Kragen har flex-zoner både framtill

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet

Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet 9 dec 2015 Fördelar med fysisk aktivitet under graviditet Minskar risk för övervikt (graviditetsdiabetes, hypertoni, preklampsi Påverka insulinresistensen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer