BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Transkript

1 Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk sida; För poängsättning se manual. DEL A: FÖRMÅGA ATT UTFÖRA AKTIVA RÖRELSER Testillfälle Dat: I. Övre extremiteten: (Patienten sitter på stol med ryggstöd och stöd för fötterna, men utan armstöd.) IP P IP P IP P Armen föres från vilande vid sidan av kroppen eller i knät till munnen med handflatan mot munnen. Armen föres från vilande vid sidan av kroppen eller i knät till hårfästet i nacken med handflatan mot nacken. Armen flekteras från vilande vid sidan av kroppen till 180 grader med rak armbåge. Under rörelsen utåtroteras armen så att tummen pekar bakåt vid slutläget. Armen abduceras från vilande vid sidan av kroppen till 180 grader med rak armbåge.under rörelsen utåtroteras armen, så att tummen pekar bakåt vid slutläget. Armen lyftes från vilande vid sidan av kroppen till mot- satta knäs utsida, med handflatan mot knät. Pronation av underarmen. För 1-2 p får armbågen vara stödd och flekterad i 90 grader, för 3 p skall armbågen hållas rak och armen vara flekterad ca 45 grader. Utgångsläge: Full supination med handflatan uppåt. Supination av underarmen. För 1-2 p får armbågen vara stödd och flekterad i 90 grader, för 3 p skall armbågen hållas rak och armen vara flekterad ca 45 grader. Utgångsläge: Full pronation med handflatan nedåt. 1

2 IP P IP P IP P Från liggande i knät föres handen runt kroppen till ryg- gen i höjd med midjan. Handryggen skall vara vänd mot ryggen. II. Handled: (Sittande utgångsläge som ovan. För 1-2 p får armen vara stödd och armbågen flekterad i 90 graders vinkel och handen i neutralläge mellan pro- och supination, för 3 p hålls armen flekterad i ca 45 graders vinkel i skuldran, med rak armbåge och handflatan neråt.) Dorsalflexion. Handen dorsalflekteras från neutralläge. Volarflexion: Handen volarflekteras från neutralläge. Cirkumduktion. III. Handfunktion: (Sittande utgångsläge som ovan. Armbågen får vara flekterad och stödd.) Fingerflexion: Från full extention med handen i neutral- läge mellan pro- och supination flekteras alla fingrarna fullt. Fingerextension: Från full flexion, med handen i neutral- läge mellan pro- och supination, extenderas alla fingrar fullt. Opposition av tumme mot pekfingret. Handgrepp: (Sittande som ovan: Ett föremål räcks till patienten, som greppar det, håller kvar mot motstånd och släpper det därefter på uppmaning.) Krokgrepp: Patienten greppar runt ett pennskaft el. dyl. med alla fingrarna. Flexion av både proximala eller distala interfalangeallederna. Lateralt tummgrepp: Patienten greppar ett papper eller kuvert. Föremålet hålls mellan tummblomman och lateralsidan av pekfingret, som är flekterat. 2

3 Oppositionsgrepp: Patienten håller en penna eller dylikt mellan tummen och pekfingret. Cylindergrepp: Patienten greppar runt ett normalstort glas. Sfäriskt grepp: Patienten greppar kring en tennisboll. IV. Nedre extremiteten: Liggande på rygg IP P IP P IP P Flexion av höft och knä till mer än 90 graders vinklar. Benet skall hållas i medelläge mellan ab- och adduktion och in- och utåtrotation. För 3 p får ingen flextionsspasticitet påverka rörelsen. Extension av höft och knä från mer än 90 graders vinklar. Benet hålls i flekterat medelläge. För 3 p får ej extensionsspasticitet påverka rörelsen. Detta kan kontrolleras med att hålla lätt under foten vid rörelsen. Benet får föras passivt till utgångsläget. Abduktion av benet med rakt knä. Benet skall hållas i medelläge mellan ut- inåtrotation i höften, men en lätt utåtrotation i rörelsens slutskede är tillåtet. Benet får föras passivt till utgångsläget. Om patienten pga friktion mot underlaget ej kan föra in benet kan undersökaren lyfta benet något vid 0-1p. Adduktion av benet med rakt knä från abducerat läge. Benet hålls i mededelläge mellan in- och utåtrotation i höften. Angående friktion mot underlaget se Abduktion. Sittande: (Samma utgångsläge som vid testning av funktion i övre extremiteten.) Knäextension från 90 graders flexion. Bålen skall hållas stilla. Knäflexion till spetsig vinkel i knät. Benet förs in under stol eller brits. Bålen hålls stilla. Dorsalflexion i fotleden. För 1-2 p hålls knät böjt i 90 graders vinkel, för 3 p är knät rakt. Plantarflexion i fotleden. För 1-2 p hålls knät böjt i 90 graders vinkel, för 3 p är knät rakt. 3

4 Benet läggs i kors över det andra. Lätt stöd med handen i stolen är tillåtet. Stående med stöd: (För full poäng skall patienter stå självständigt men får stöda lätt på t. ex en stolrygg, eller en bordkant.) Flexion i höft och knä till ca 70 grader. Patienter tar full belastning på stödbenet. Höftextension med rakt knä. Patienten tar full belastning på stödbenet. Stå på tå. Rörelsen sker samtidigt i båda fotlederna. DEL B: HASTIGHETSTEST (Sittande på stol med stöd för fötterna.) IP P IP P IP P Pro- och supination av underarmen med överarmarna utmed kroppen och armbågen i 90 graders vinkel. Böjning och sträckning i armbågen med överarmarna utmed kroppen. Extension och flexion i knät. Dorsal- och plantarflexion av fotleden med rakt knä. DEL C: FÖRFLYTTNING Vända sig över åt icke paretisk sida från ryggliggande. Vända sig över åt paretisk sida från ryggliggande. Sätta sig upp till sittande på sängkanten åt valfritt håll. Lägga sig ner från sittande till liggande bekvämt mitt i Ställa sig upp till stående från sittande. Stöd med hand i stol eller sängkant är tillåtet. Sätta sig ner från stående till sittande. Stöd med hand 4

5 I sittande böja sig fram och nå tåspetsarna. Gångförmåga. Obs att poängsättningen 0-6 används. DEL D: BALANS* Sitta utan annat stöd, än stöd för fötterna. Sittande utan ryggstöd, Skyddsreaktioner åt icke paretisk sida. Sittande utan ryggstöd. Skyddsreaktioner åt paretisk sida. Stå med stöd. Stå utan stöd. Stå enbart på det icke paretiska benet. Det andra benet är lätt böjt. Stå enbart på det paretiska benet. Det andra benet är lätt böjt. DEL E: SENSIBILITET* Obs! Gradering 0-2. I. Ytlig beröring: (Patienten blundar. Lätt beröring på huden med IP P IP P IP P fingertopparna.) Överarm. Handflata Underben Fotsula II. Ledeposition: (Patienten blundar. Små passiva rörelser utföres på patienten.) Skulderled Armbåge Handled Tumme Fingrar Höft Knä Fotled Stortå 5

6 DEL F. SMÄRTA* (Patienten anger upplevd smärta vid passiva rörelser. Gradering 0-2.) Nacke Rygg IP P IP P IP P Skulderled Armbåge Handled Fingrar Höft Knä. Fotled Tåleder DEL G: PASSIV LEDRÖRLIGHET* I. Övre extremiteten: Nacke: Flexion åt icke paretisk sida Flexion åt paretisk sida Framåtböjning Bakåtböjning Rotation åt icke paretisk sida Rotation åt paretisk sida Rygg: Flexion åt icke paretisk sida Flexion åt paretisk sida Rotation åt icke paretisk sida Rotation åt paretisk sida Framåtböjning Bakåtböjning IP P IP P IP P Skulderled: Flexion Abduktion Utåtrotation Inåtrotation Armbåge: Flexion Extension Underarm: Pronation Supination Handled: Dorsalflexion Volarflexion 6

7 Fingrar: Flexion Extension Tumme: Abduktion Extesion Flexion II. Nedre extremiteten: Höft: Flexion Extension Abduktion Utåtrotation Inåtrotation Knäled: Flexion Extension Fotled: Dorsalflexion Plantarflexion Fot: Pronation Supination Sammanräkning av poäng för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET ENL. B: LINDMARK Del A: Aktiva rörelser: IP P IP+P IP P IP+P IP P IP+P Arm (24, 24, 48) Handled (9, 9. 18) Hand (24, 24, 48) Övre extremiteten (57, 57, 114) Nedre extremiteten (36, 36, 72) Summa aktiva rrl (93, 93, 186) Del B: Hastighet: (12, 12, 24) Summa Del A +B (105, 105, 210) 7

8 Del C : Förflyttning och gång Förflyttning (21) Gång (6) Del D: Balans (21) Del E: Sensibilitet Ytlig beröring (8, 8, 16) Ledposition (18, 18, 36) Del F: Smärta Nacke +rygg (4) Övre extremiteten (8, 8, 16) Nedre extremiteten (8, 8, 16) Smärta totalt (16, 16, 36) Del G: Ledrörlighet Nacke (12) Rygg (12) Övre extremiteten (30, 30, 60) Nedre extremiteten (22, 22, 44) Ledrörlighet totalt (52, 52, 128) Uppsala den 15 december, 2006 Birgitta Lindmark Professor, leg sjukgymnast Enheten för sjukgymnastik, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet 8

9 9

10 10