MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment"

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta Lindmark, Professor, Enheten för sjukgymnastik, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet,

2 INLEDNING Bedömningsinstrumentet (1) utvecklades under mitten på 1980-talet, för att användas som utvärderingsinstrument av den motoriska kapaciteten hos en grupp akut insjuknade strokepatienter, vars motoriska förmåga följdes under en femårsperiod (2,3). Reliabilitet, validitet och sensitivitet Instrumentet har visat sig ha god inombedömar- och mellanbedömarreliabilitet (4), r s > 0.90, samt god homogenitet mätt med the standardized item alpha coefficient vilket är ytterligare ett sätt att mäta reliabilitet (1). Alpha koefficienten låg överlag över 0.90 av maximala 1.0 förutom för smärta. Instrumentets validitet har undersökts på tre olika sätt (5) med mycket tillfredsställande resultat. Samtidig validitet beräknades, genom att poäng erhållna vid bedömning med hjälp av instrumentet korreleras mot poäng erhållna med ett annat motoriskt bedömningsinstrument, Fugl-Meyer et als sensorimotoriska bedömning (6), och två ADL test, Katz ADL Index (7) och Aktivitets Index utvecklat av Hamrin och Wohlin (8). Den samtidiga validiteten låg mellan r s = 0,85 och Innehållsvaliditeten för Förmågan att utföra aktiva rörelser beräknades med faktor analys (6). Tre faktorer framkom, armfunktion, benfunktion och stående balans och koordinationsövningar, vilka förklarade 90% av variansen av variablerna. Prediktionsvaliditet för överlevnad och funktionsgruppstillhörighet tre månader efter insjuknandet beräknades med bivariat liniär regressionsanalys (6). Förklaringsvärdet blev ca 60%. Genom att många olika rörelser bedöms i de olika kroppsdelarna och genom att 4 skalsteg finns för varje bedömd variabel erhålls en hög sensitivitet. Användningsområden Instrumentet är avsett att kunna användas av sjukgymnaster både i forskningssammanhang och i klinisk verksamhet. Bedömningen av patienten ska kunna ske var helst patienten befinner sig, antingen på vårdavdelning eller i hemmiljö. Instrumentet kan användas både för att bedöma akut insjuknade patienter och för att fånga upp motoriska resttillstånd i senare skede. De valda rörelserna är ej baserade på någon bestämd teori om strokepatienters förmåga eller motoriska återhämtning, utan utgörs av enkla rörelser, som alla sjukgymnaster känner till. Bedömning Patientens motoriska funktion och förmåga bedöms både för paretisk och icke paretisk sida. Orsaken till detta val är att många patienter som drabbas av stroke, redan tidigare kan haft motoriska problem, antingen pga en tidigare stroke eller pga ledsjukdom, trauma eller annan neurologisk sjukdom, som påverkar den s k friska sidan. Syftet med instrumentet är att fånga upp individens sammanlagda motoriska kapacitet och inte endast de motoriska problem som en ensidig stroke ger. Dessutom har ofta patienter med hjärnstamsskador symptom från kroppens båda sidor, vilket bör fångas upp. Vissa av rörelserna, t ex cirkumduktion av handleden, extension av höften bakåt och stående på ett ben kan tyckas vara svåra att utföra för äldre patienter, men är medtagna för att instrumentet även skall passa vid bedömning av yngre strokepatienter med lätta störningar. Vissa äldre, som till synes har normal motorisk förmåga, kan därmed få viss nedsättning av 2

3 poäng, men detta ingår i det naturliga åldrandet och bör påvisas, om det är den sammanlagda motoriska kapaciteten som ska bedömas. Full poäng innebär ej att patienten har perfekt funktion och förmåga. Den motoriska kapaciteten är dock tillräckligt god för att klara de vardagliga livets aktiviteter. För att göra sig bekant med instrumentet rekommenderas att användarna gör ca fem provbedömningar gärna tillsammans med någon kollega, med vilken de erhållna resultaten diskuteras. Bedömningen behöver ej följa den ordning som är angivet i protokollet. Sitter patienten redan uppe kan med fördel alla variabler, som skall utföras i sittande, bedömas. Ibland kan det vara naturligt att börja bedöma de variabler som utförs i stående osv. Om patienten har grav afasi, med svårigheter att förstå instruktion, eller rörelseapraxi, och därmed oförmåga att utföra rörelser på uppmaning, kan om möjligt en stunds observation av patienten ersätta rörelser på uppmaning. Instrumentets huvudområden är: Förmåga till aktiva rörelser, Hastighetstest, Förflyttning, och Balans. Dessa bör alltid ingå i bedömningen. Delarna Sensibilitet, Smärta och Passiv ledrörlighet är medtagna, då dessa kan ge förklaring till varför rörelsen ser ut som den gör. Dessa delar kan uteslutas, antingen alla tre eller någon av dem. Referenser 1. Lindmark B, Hamrin E. Evaluation of functional capacity after stroke as a basis for active intervention. Presentation of a modified chart for motor capacity assessment and its reliability. Scand J Rehab Med 1988;20: Lindmark B. The improvement of different motor functions after acute stroke. Clin Rehabil 1988;2: Lindmark B, Hamrin E. A five-year follow-up of stroke survivors: Motor function and activities of daily living. Clin Rehabil 1995;9: Lindmark B. Evaluation of functional capacity after stroke with special emphasis on motor function and activities of daily living. Scand J Rehab Med 1988: 20, Suppl. nr Lindmark B, Hamrin E. Evaluation of functional capacity after stroke as basis for active intervention. Validation of a modified chart for motor capacity assessment. Scand J Rehab Med 1988;20: Fugl-Meyer AR, Jääskö L, Leyman I, Olsson S, Steglind S. The post-stroke hemiplegic patient. I. A method for evaluation of physical performance. Scand J Rehab Med 1975;7: Katz S, Ford AB, Moskowitz RW, Jackson BA, Jaffe MV. Studies of illness in the aged. The Index of ADL. A standardized measure of biological and psychosocial function. J Am Med Ass 1963;185: Hamrin E, Wohlin A. Evaluation of the functional capacity of stroke patients through an Activity Index. Scand J Rehab Med 1982;14:

4 MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKE- PATIENTER ENLIGT B. LINDMARK - BL motor assessment (1) Del A: Förmåga till aktiva rörelser. Vid bedömning av den aktiva rörelsens kvalitet bedöms både i hur stor del rörelsebanan, som rörelsen utförs och hur väl koordinerad rörelsen är, samt om samordning sker av rörelsen när den utförs så att flera leder är involverade. Om tveksamhet råder beträffande patientens förmåga att utföra rörelsen mer än en gång ombeds patienten att utföra den 3-5 gånger, så att det inte endast var en tillfällighet att rörelsen utfördes normalt. Under varje poängförslag finns ofta flera alternativ angivna. Dessa alternativ är inte varandra uteslutande utan patienten kan passa in under flera alternativ. Utgångslägen: Övre extremiteten: All testning av aktiva rörelser i övre extremiteten utförs sittande med stöd för fötterna helst på stol med ryggstöd men utan armstöd. Om patienten har god sittbalans kan testningen utföras sittande på sängkanten med fötterna på en fotpall. Nedre extremiteten: Testning av aktiva rörelser i nedre extremiteten utförs a) liggande på rygg, b) sittande i samma ställning som ovan och c) stående med lätt stöd för handen på stolsrygg, bordskant eller i undersökarens hand. Om inget annat anges gäller följande poängsättning: 0 = Rörelsen kan inte utföras; En mycket liten början till rörelse kan anas; Rörelsen utförs endast i mycket liten del av rörelsebanan, dvs mindre än 5 grader. 1 = Rörelsen initieras eller utföres i mindre än halva rörelsebanan; Rörelsen utföres i mer än halva rörelsebanan men med mycket stor ansträngning; Rörelsen utföres i mer än halva rörelsebanan men mycket klumpigt och okoordinerat; Om flera leder är involverade i rörelsen utförs den inte i alla leder. 2 = Rörelsen utförs i mer än halva rörelsebanan men med viss ansträngning; Rörelsen utförs i mer än halva rörelsebanan, men är ej fullt koordinerad och utförs med viss tveksamhet; Rörelsen utförs i mer än halva rörelsebanan men inte fullständigt (ca 25 % av rörelsebanan fattas); Om flera leder är involverade i rörelsen fattas full rörlighet i någon av lederna. 3 = Normal eller nästan normal rörelse som utförs med lätthet i alla berörda leder i så gott som hela rörelsebanan (för äldre gäller att hänsyn tas till vad som anses vara normalt för åldern). För pro- och supination av underarm och handledsrörelser gäller förutom vad som ovan sagts: 2 = Rörelsen kan inte utföras normalt när armbågen är rak, men kan utföras normalt när armbågen är flekterad till ca 90 grader och armbågen stödd manuellt, i midjan eller på armstöd eller bordskant.(svårighetsgraden är mindre om patienten tillåts stödja och 4

5 flektera armbågen och samordning ej behöver ske mellan att stabilisera i proximala leder, samtidigt som rörelse utförs distalt. 3 = Normal eller nästan normal rörelse med rak armbåge och 45 graders flexion i skulderleden. Utgångsläge för underarmen och handen anges i protokollet vid varje rörelse. För handrörelser gäller att armbågen får vara böjd och överarmen vilande utmed sidan eller lätt stödd. För bedömning av handens funktionella grepp gäller: Ett föremål (t ex penna, papper eller kuvert, glas eller boll) räcks till patienten som skall greppa föremålet och hålla det kvar mot ett motstånd samt släppa föremålet på ett normalt sätt. 0 = Greppet kan ej utföras. 1 = Greppet kan utföras, men patienten kan ej hålla kvar föremålet mot lätt motstånd; Greppet kan utföras, men föremålet kan ej släppas; Hela greppsekvensen kan utföras, men greppet är mycket klumpigt och okoordinerat. 2 = Greppet kan utföras och föremålet hållas kvar i mer än 5 sekunder men patienten släpper mot medelsvårt motstånd; Greppet blir vid motstånd okoordinerat och förändrat; Viss tveksamhet finns när greppet skall släppas. 3 = Greppet utförs normalt och föremålet kan hållas kvar mot kraftigt motstånd i mer än 5 sekunder för att därefter släppas på ett normalt sätt (ges tillbaka till undersökaren). För dorsal- och plantarflexion i fotleden gäller utöver det som sagts ovan om aktiva rörelser: 2 = Rörelsen kan ej utföras normalt med rakt knä, men kan utföras normalt om knät är flekterat och hälen stödd i golvet. (Genom att knät tillåts flekteras och stödas i golvet blir rörelsen enklare, då samordning mellan att stabilisera proximalt och aktivt röra distalt ej behöver ske.) 3 = Rörelsen utförs normalt med rakt knä. (Om patienten inte kan sträcka knät fullständigt t ex pga korta hamstringsmuskler tillåts en lätt flexion på ca 10 grader.) Del B: Hastighetstest Förmågan att växla mellan agonist och antagonist testas dvs hastiga rörelseväxlingar. Påverkan av både tonus och koordinationsstörning bedöms. Om patienten har lätt rörelseinskränkning sedan tidigare, men utför rörelsen med snabb hastighet och välkoordinerat för övrigt, ges full poäng. Utgångställning: Patienten sitter i samma sittande utgångsställning som beskrivits ovan. Rörelserna utförs om möjligt med båda sidorna samtidigt. 5

6 0 = Kan ej utföra växling. 1 = Kan utföra växling, men rörelserna går mycket långsamt; Kan utföra växling men enbart i mindre än halva rörelsebanan; Kan utföra snabb växling men rörelserna är mycket okoordinerade. 2 = Kan utföra växling, men viss nedsättning av hastighet finns; Kan utföra växling med normal hastighet men rörelsen är lätt okoordinerad; Kan utföra växling med normal hastighet, men en minskning av röreseutslag sker efter några gånger; 3 = Kan utföra växling med normal hastighet, koordination och rörelseutslag. Del C: Förflyttning Förflyttning från liggande till stående Under denna rubrik bedöms patientens självständighet beträffande förflyttningar. Siktmärket är att patienten självständigt skall klara sin förflyttning i naturlig miljö, i och ur den säng och de stolar han/hon har hemma utan extra hjälpmedel i form av grindar och handtag. 0 = Kan ej förflytta sig själv, eller behöver fullständig hjälp vid alla moment i förflyttningen; 1 = Kan ej utföra förflyttningen utan hjälp av annan person, men utför vissa moment själv; 2 = Kan utföra förflyttningen med endast liten hjälp, t ex annan persons framsträckta hand, grepp om sänggrind eller extra handtag eller verbal instruktion; 3 = Utför förflyttningen helt självständigt (stöd i säng, runt sängkant och ev. ojämn belastning är tillåtet). Gång Under denna rubrik bedöms patientens gångförmåga både beträffande patientens behov av hjälp av andra personer, behov av gånghjälpmedel, förmåga att belasta jämt och att gå med för åldern normal hastighet. Gången bedöms med en 7-gradig skala, = Kan ej gå. 1 = Kan ta 2-3 steg med två levande stöd. 2 = Går en kort sträcka med 1 levande stöd eller t ex gångbord och övervakning. 3 = Går självständigt med bilateralt gånghjälpmedel t ex rollator, gångbord. 4 = Går med unilateralt gånghjälpmedel t ex käpp. 5 = Går utan gånghjälpmedel men med reducerad hastighet, lätt hälta, tonusökning eller ojämna steg. 6

7 6 = Går utan gånghjälpmedel, med normal hastighet och jämn belastning och normal koordination. Del D: Balans* Sittbalans Under denna rubrik bedöms både patientens förmåga att bibehålla sittbalans och att sitta med jämn belastning. Patienten sitter på stol eller på säng/britskant utan stöd för ryggen, men med stöd för fötterna. 0 = Kan ej sitta eller kräver mycket stöd. 1 = Kan sitta med lätt stöd av egen hand som ej greppar hårt eller lätt stöd från annan person. 2 = Kan sitta minst 10 sekunder utan ryggstöd eller stöd från annan person; Sitter självständigt, men med ojämn belastning. 3 = Kan sitta mer än 1 minut utan stöd och sitter med jämn belastning. Skyddsreaktioner Patienter sitter utan ryggstöd men med stöd för fötterna. Patienten blundar och knuffas hastigt åt respektive håll. 0 = Tar ej emot sig. Inga tecken på antydan till skyddsreaktion finns. 1 = Tar långsamt och ofullständigt emot sig. Reaktionen finns men är ej adekvat. 2 = Tar emot sig adekvat, men reaktionen är något för långsam. 3 = Normal skyddsreaktion. Stå med stöd Under denna rubrik bedöms patientens förmåga att balansera och att stå med jämn belastning. 0 = Kan ej stå. 1 = Kan stå med mycket stöd från annan person. 2 = Kan stå med påtagligt stöd från annan person, t ex stöd under hela underarmen; Står endast med lätt handstöd men belastar ojämnt. 3 = Står endast med lätt handstöd t ex på bordskant eller av undersökarens hand och belastar jämt. Stå utan stöd Både patientens balansförmåga och förmåga att belasta båda benen jämt bedöms. 0 = Kan ej stå utan stöd. 7

8 1 = Kan stå med god balans i 10 sekunder; Står längre än 10 sekunder men med mycket ojämn belastning. 2 = Kan stå med god balans i minst 1 minut; Kan stå med god balans i mer än 1 minut, men belastar ojämnt. 3 = Kan stå med god balans, utan osäkerhet, med jämn belastning i över 1 minut och kan samtidigt utföra rörelser med armarna. Stå på ett ben utan stöd 0 = Kan ej stå på ett ben. 1 = Kan stå på ett ben 2-3 sekunder. 2 = Kan stå på ett ben mer än 5 men mindre än 10 sekunder. 3 = Kan stå på ett ben mer än 10 sekunder. Del E: Sensibilitet* Sensibilitet bedöms med en 3 gradig skala, 0-2. Vid svår afasi måste ofta detta moment utgå, vilket noteras i protokollet. Ytlig beröring Patienten blundar och tillfrågas om han känner lätt beröring på överarmar, handflator, underben och lår. Sidorna berörs dels en och en, dels samtidigt. Patienten anger om känseln är lika på båda sidor. 0 = Ingen beröring upplevs. 1 = Störd känsel för beröring. I begreppet ingår både hyper-, hypokinesi, utsläckningsfenomen och svårighet att diskriminera. 2 = Normal beröringskänsel. Ledposition Patienten blundar. Små passiva rörelser utförs på patienten. För proximala leder som skulderled, armbåge, höft och knäled är det oftast lättast att ställa in armen eller benet i ett visst läge och be patienten visa motsvarande läge med i andra kroppshalvan. Distala leder är lättare att testa led för led genom att först t ex föra fingret upp och ned några gånger och därefter be patienten säga åt vilket håll fingret pekar. Patienter med afasi kan ofta visa med andra sidans tå eller finger. 0 = Patienten vet ej riktning eller position. Anger hälften eller mindre korrekt. 1 = Minst tre av fyra möjliga korrekta men ej alla. 8

9 2 = Alla positioner korrekt angivna. Del F: Smärta* Patientens kroppsdel förs passivt genom hela rörelsebanan. Smärta i arm- och benleder testas enklast i liggande och i nack- och ryggleder i sittande. Smärta bedöms med en 3-gradig skala, = Smärta redan i vila eller uttalad smärta vid rörelse. 1 = Lätt smärta under rörelsen eller smärta i ytterlägen. 2 = Ingen smärta, varken i vila eller vid rörelser. Del E: Passiv ledrörlighet * Passiva rörelser utförs i alla angivna rörelseriktningar. Passiv rörlighet i arm- och benleder testas enklast i liggande och i nack- och i sittande. Ledrörlighet bedöms med en 3-gradig skala, = Endast enstaka graders rörlighet. Vid stora rörelseutslag bedöms mindre än 10 grader som 0. 1 = Nedsatt rörlighet. 2 = Normal eller nästan normal rörlighet. * Delvis enligt Fugl-Meyer AR, Jääskö L, Leyman I. Metod för funktionsdiagnostik bedömning av hemiplegi. Sjukgymnasten 1974; nr 1: Viss förändring har gjorts beträffande poängsättning för balans och ytterligare variabler kring nacke och rygg är införda under rubrikerna Smärta och Passiv ledrörlighet - se protokoll. Uppsala den 14 december, 2006 Birgitta Lindmark professor, leg. sjukgymnast, Enheten för sjukgymnastik Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet 9

10 10

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

Träningsprogram för dig med AS

Träningsprogram för dig med AS Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Lär dig göra marklyft

Lär dig göra marklyft Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn... Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK

Läs mer

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up

Läs mer

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Träna med Träningslera

Träna med Träningslera Träna med Träningslera Butik & showroom Södergatan 38, 195 47 MÄRSTA Tel: 08-591 292 50 Fax: 08-591 297 84 info@euforia.se www.euforia.se Träna med Träningslera Alla leror kan blandas med varandra. Dom

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21 Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Datorergonomihur bör det vara egentligen? Eva Ekesbo Leg fysioterapeut, CertMDT Ergonom

Datorergonomihur bör det vara egentligen? Eva Ekesbo Leg fysioterapeut, CertMDT Ergonom Datorergonomihur bör det vara egentligen? Eva Ekesbo Leg fysioterapeut, CertMDT Ergonom HÅLLNINGEN! Hållningen har stor betydelse för uppkomst av ont i nacke och skuldror. Ofta helt avgörande. men Det

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Grundteknik i bänkpress 1

Grundteknik i bänkpress 1 Bänkpress Öka lite under lång tid. Det är viktigt att du har rätt teknik. Då slipper du skador och du utvecklas. Paola Johansson är svensk mästare i styrkelyft. Hon är även individuell tränare i Friskis

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - 1 Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - Vill förvarna om att det ser ut att vara mycket mer jobb än det egentligen är speciellt med tanke på att det inte krävs några speciella riggar eller ljussättning.

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet. Bristguiden.se

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet. Bristguiden.se Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Bristguiden.se Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson Träningsprogram multihallen För dig som vill komma igång på egen hand foto: tommy andersson Friskis multihall bjuder på stora möjligheter att träna på olika sätt. Här kommer förslag på ett styrketräningsprogram

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning Morgon-BRAK Omfattning: Mål: Tidsuttag: Övningsledare: Deltagare: Hänvisning: Materiel/Utrustning: Säkerhet: Förberedelser: Övrigt: Aktiv rörlighetsträning och stabilitetsövningar som genomförs dagligen

Läs mer

Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet

Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass) Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man

Läs mer

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE SVENSKA FOTBOLLS FÖRBUNDETS KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE TRE AV FYRA SKADOR KAN UNDVIKAS! Det har väl knappast undgått någon fotbollstränare att det har skrivits mycket om den höga

Läs mer

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation

Läs mer

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man

Läs mer

Linus Karlsson, herrar stående klass 8. Parabordtennis

Linus Karlsson, herrar stående klass 8. Parabordtennis Linus Karlsson, herrar stående klass 8 Parabordtennis Parabordtennis Parabordtennis eller bordtennis för personer med funktionsnedsättning är i Sverige en del av det Svenska Parasport förbundet (Parasport

Läs mer

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast/fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går fäll upp sittbrädan

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Lukas mystiska sjukdom

Lukas mystiska sjukdom 27/12-08 Lördag: Lukas insjuknar med influensa liknande symtom på morgonen, hög feber samt allmänt loj. Är dock uppe och rör på sig på förmiddagen och sitter i Jhonnys knä och tittar på film. Under eftermiddagen

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun

Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun Förflyttningsteknik Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32 Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35 Rehabenheten Essunga Kommun Varje förflyttning är unik Varje förflyttningssituation är unik.

Läs mer

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske

Läs mer

GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015

GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 LUNGSJUKDOMAR Pneumothorax Lungpneumoni KOL Lungcancer Hemothorax Frisk lungbild P N E U M O T H O R A X Här är en lungbild

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott

Läs mer

Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Vibro Max Art Nr 555 260

Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Vibro Max Art Nr 555 260 Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Vibro Max Art Nr 555 260 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION 1 DELÖVERSIKT 2 UPPACKNING 3 MONTERING 4-5 INSTÄLLNING AV DATORN 6 TRÄNINGSÖVNINGAR

Läs mer

Måttinstruktioner 11/11/2013. AnySuit.se och HappyTie.se. Kroppsmått. Att förstå vid mätning. Exakta plaggmått. Plaggets längd

Måttinstruktioner 11/11/2013. AnySuit.se och HappyTie.se. Kroppsmått. Att förstå vid mätning. Exakta plaggmått. Plaggets längd Måttinstruktioner 1 AnySuit.se och HappyTie.se 2 AnySuit.se grundades 2007 och är en av de första skrädderierna på Internet. Tack vare vår långa erfarenhet har vi lärt oss kundens behov och att sy rätt

Läs mer

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium) Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat

Läs mer

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa...AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa GLAD SOMMAR! Ni har varit helt fantastiska, jag har fått mycket träningsinspiration

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406 Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406 Bruksanvisning - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Leveransomfattning... 3 Tekniska Data... 3 Ändamålsenlig användning... 3 Säkerhetsanvisningar... 4 Fitness Tubes funktion...

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Ett dynamiskt korrigerande ortossystem som säkerställer en snabb, effektiv och adekvat behandling av kontrakturer, orsakade av neurologiska

Läs mer

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring Fysisk aktivitet, rörelse och beröring...att erbjuda upplevelse av hälsa trots sjukdom... Föreläsning vid bpsd-registrets årsmöte 2012 Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun Om hälsa att vara

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser

FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET Övningsbeskrivningar av grundläggande ggande funktionella träningsr ningsrörelserrelser Lasse Carlsson MSB Revinge Belastningsprinciper Maxstyrka Mix (styrka/hypertrofi)

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 Det är nu dags att bli starkare, uthålligare, snabbare och explosivare. Spelet blir snabbare och motståndarna blir tyngre och bättre tränade. Det är därför du ska lägga

Läs mer

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,

Läs mer