Budget 2015 och plan Norrköpings kommun

Transkript

1 Budget 2015 och plan Norrköpings kommun

2 Norrköpings kommuns allmänna planeringsförutsättningar Allmänna planeringsförutsättningar 2014 FRAMTID I NORRKÖPING Framtid i Norrköping är kommunens planeringsförutsättningar som är skrivna i ett tioårigt framtidsperspektiv. De är en del av Norrköpings kommuns styrmodell. Planeringsförutsättningarna har tidigare varit en del av budgetdokumentet men återfinns numera på kommunens hemsida;

3 Budget 2015 och plan Utdebitering Kommunen 21,45 21,03 21,03 21,28 21,25 Landstinget 9,85 10,27 10,92 10,67 10,70 Summa kommunalskatt 31,30 31,30 31,95 31,95 31,95 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 32,47 33,12 33,12 33, Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmanna skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till lands tinget. 2 Skatteväxling genomfördes med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttades från landstinget till länets kommuner. 3 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/ ) om godkännande av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkansavtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning.

4 Innehåll Beslut 5 Tillväxt, rättvisa och trygghet 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2015 och driftplan Sammanställning av budgetramar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter bidrag,finanseras av annan än kommunen eller är självfinansierade 13 Finansieringsplan Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Övergripande mål och måluppfyllelse 18 Det attraktiva Norköping 18 Ett växande Norrköping 19 Ett rättvist Norrköping 21 Ett tryggt och hållbart Norrköping 22 Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och internationell samverkan 24 Budgetprocessen 26 Styrning och organisation 27 Budgetanslag Kommunfullmäktiges budgetanslag Kommunrevisionens budgetanslag Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 30 Nämndernas budgetanslag Valnämnden 32 Kommunstyrelsen 33 Utbildningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 37 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 38 Vård- och omsorgsnämnden 39 Socialnämnden 41 Stadsplaneringsnämnden 43 Tekniska nämnden 44 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 46 Överförmyndarnämnden 47 Ofördelat kommunstyrelsen 48 Investeringar 49 Investeringsbudget 2015 nämndvis med objekt 49 Kommunstyrelsen 49 Stadsplaneringsnämnden 50 Tekniska nämnden 52 Kultur- och fritidsnämnden 52 Utbildningsnämnden 52 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 53 Vård- och omsorgsnämnden 53 Socialnämnden 53 Överförmyndarnämnden 53 Planerade förhyrningar under perioden Investeringsplan Kommunstyrelsen 54 Stadsplaneringsnämnden 54 Tekniska nämnden 56 Kultur- och fritidsnämnden 57 Utbildningsnämnden 57 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 57 Vård- och omsorgsnämnden 58 Socialnämnden 58 Överförmyndarnämnden 58 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade 58 Kommunstyrelsen 58 Tekniska nämnden 59 Stadsplaneringsnämnden 59 Bolagskoncernen 60 Bolagsöversikt 60 Norrköping Rådhus AB 64 Hyresbostäder i Norrköping AB 66 Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 70 Etablering Norrköping AB 72 Fastighets AB Butangia 74 Norrköping Vatten och Avfall AB 76 Norrköping Hamn och Stuveri AB 79 Norrköping Airport AB 82 Norrköping Spårvägar AB 84 Norrköping Parkering AB 86 Upplev Norrköping AB 88 Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB 90 Norrköping Visualisering AB 92 Norrköping Symfoniorkester AB 94 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd 96 Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 97 Bilaga 3. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 100 Bilaga 4. Beräkning av framtida volymer inom fritidshem 103 Bilaga 5. Beräkning av framtida volymer inom grundskolan 106 Bilaga 6. Beräkning av framtida volymer inom gymnasiet 108 Bilaga 7. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 111 Bilaga 8. Kompensation för löneökningar för kostenhetens personal 113 Bilaga 9. Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut Bilaga 10. Förhandlingsprotokoll MBL 115 Bilaga 11. Yrkande Akademikerförbundet SSR 118 Bilaga 12. Yrkande Kommunal 119 Bilaga 13. Yrkande Lärarförbundet 121 Bilaga 14. Yrkande Vision 124 Bilaga 15. Yrkande Lärarnas Riksförbund 125 Bilaga 16. Yrkande Vårdförbundet 127 Bilaga 17. Sammanställning av budgetramar 2014, härledning av ingående balans Bilaga 18. Förändring av budget 2015 (KS 2014/0271) i och med tilläggsbudget 2015 (KS 2015/0143) 129

5 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN 5 Beslut 1 Kommunfullmäktige beslutar följande: 2 1 1Kommunfullmäktige fastställer 1.1 de mål och preciseringar för åren som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redovisas på sidorna 16-25, det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2015, 1.3 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för åren , 1.4 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2015 för respektive nämnd samt plan för respektive nämnd för åren , 1.5 budget 2015 och ekonomisk plan med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.6 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2015 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med kronor, Samhällsoch Eventfastigheter i Norrköping AB med kronor, Etablering i Norrköping AB med kronor, Norrköping Vatten och Avfall AB med kronor, Norrköpings Hamn och Stuveri AB med kronor och från Norrköping Spårvägar AB med kronor, 1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2015 från Norrköping Rådhus AB till Norrköping Airport AB med kronor, Norrköping Visualisering AB med kronor och till Fastighets AB Butangia med kronor. 2 1Kommunfullmäktige fastställer uppdrag 2.1 till kommunstyrelsen att utreda en valfrihetsreform, 2.2 till kommunstyrelsen att i nära samverkan med utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden tillsätta en tillfällig expertgrupp för tidiga insatser, 2.3 till kommunstyrelsen att tillsätta en delegation för områdesutveckling, 2.4 till kommunstyrelsen att initiera en översyn av taxorna inom bygg och miljö, 2.5 till tekniska nämnden att kvalitetssäkra att staden hålls ren och prydlig, 2.6 till kommunstyrelsen att initiera en kommunjämförelse avseende IT-kostnader. 3 Kommunfullmäktige beslutar att föra över kr från markeringen Utvecklingsstiftelsen under eget kapital till markeringen Forskning och Utveckling under eget kapital. 4 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om kr till partistöd 4.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om kr, 4.2 fastställa mandatstödet till kr per mandat, 4.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om kr, 4.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till kr per mandat, 4.5 notera fördelning av partistödet för år 2015 enligt bilaga 1. 5 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 5.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, 5.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 6 För 2015 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till kr. 7 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst kr och sälja fastigheter till ett värde av högst kr vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger kr. 8 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna mån at ligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. 1 KS 2014/ , inklusive tilläggsbudget KS 2015/0143, KS 2015/0268 samt KS 2015/0219. Se bilaga Kommunfullmäktige fastställde skattesatsen för år 2015 till 21,25 procent (KS 2014/0903). 3 Beslut i kommunfullmäktige (KS 2014/0271). KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Karin Jonsson (C) kommunalråd Eva-Britt Sjöberg (KD) kommunalråd Reidar Svedahl (FP) kommunalråd Åsa Byman Falck kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör Alternativa budgetförslag från Moderata, från Vänsterpartiet, från Miljöpartiet de gröna och från Sverigedemokraterna finns tillgängliga på kommunstyrelsens kontor (diarienummer KS 2014/0271).

6 6 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Tillväxt, rättvisa och trygghet Det ser bra ut för Norrköping. Befolkningsökningen fortsätter ligga på en hög nivå. Det visar att vi är en attraktiv kommun att bo och verka i men det ställer också krav. Inte minst när det gäller att möta behovet av bostäder men också när det gäller den kommunala servicen. När fler vill bo i en kommun måste vi möta det genom att bygga ut barnomsorg, skola och äldreomsorg. Det ställer stora krav på god ekonomisk hushållning. Lägger vi till den utveckling vi ser som en följd av Ostlänken de kommande åren ställer det ännu större krav. Inte minst att planera och investera i ett nytt resecentrum men också bostadsområden och industrimark gör att vi ser investeringar på ett par miljarder. Det är något vi tar på allvar och planerar för i budgeten. Särskilt för att samtidigt kunna stärka kvaliteten i skolan och omsorgen. Det innebär att vi föreslår ett ökat sparande. Första året sätter vi av 25 miljoner kronor. Därefter ökas sparandet med ytterligare 10 miljoner kronor årligen tills vi når 100 miljoner kronor per år. Det ökande sparandet möjliggörs av att vi är en kommun som växer och utvecklas. Det skapar utrymme i den kommunala budgeten att förstärka där det behövs och att göra nödvändiga prioriteringar. Inte minst att stärka förutsättningarna för fler jobb och för kommunen att växa ytterligare. Därför har vi utöver det ökade sparandet avsatt ytterligare 10 miljoner kronor per år för att möta detta. 3 miljoner kronor går till att förstärka arbetet med planering för både fler bostäder och mer mark för företag. Ambitionen är att vi ska klara av att tillhandahålla mark i den omfattning att bostadsbyggandet fortsatt kan ligga på en hög nivå och att de företag som vill flytta till eller expandera i Norrköping ska kunna göra det. Kommunen ska också ligga i framkant inom miljöområdet, det handlar om att ta ansvar för framtiden. En klimathandlingsplan är under framtagande liksom riktlinjer för ekosystemtjänster och giftfri miljö. Samtidigt som vi ställer om till mer förnybart och sänker kommunens energibehov, måste vi planera för att möta klimatomställningen. Vi ser allt oftare kraftiga regn med översvämningar och stora kostnader som följd. Det möter vi genom att klimatanpassa kommunen. Besöksnäringen utgör en allt större del av ekonomin. Inte minst i Norrköping har vi haft ett kraftigt uppsving. Det är en utveckling vi vill ta tillvara på och därför avsätter vi 3 miljoner kronor årligen för att möjliggöra att fler evenemang hamnar i Norrköping och att vi tar tillvara den fulla potential vi har med det kultur- och idrottsutbud som finns i Norrköping. Vi avsätter också pengar för att öka servicen till både företag, kommuninvånare och besökare. Det ska vara enkelt att hitta rätt med sitt ärende och det ska gå snabbt att få stöd. Därför vill vi inrätta ett särskilt servicekontor och vi inför en 24-timmarsregel för en första återkoppling på det ärende man har. Norrköping har mycket goda förutsättningar att fortsätta utvecklas och att även i framtiden ha en stark tillväxt. Det är något vi ska ta tillvara på. Utgångspunkten i den budget Kvartetten presenterar är därför att vi måste skapa ett bättre näringslivsklimat så att våra företag ges möjlighet att växa och fler jobb skapas i hela kommunen. Genom att fördela tillväxten rättvist blir vi en tryggare och bättre kommun för alla. Om alla Norrköpingsbor ska kunna ta del av den positiva utveckling vi ser måste vi satsa mer på skolan. Det är av yttersta vikt att de barn som har särskilda behov tidigt får stöd. Det är ett arbete vi påbörjat, inte minst genom den sociala investeringsfonden som behöver stärkas ytterligare. Därför avsätter vi ytterligare 27 miljoner kronor i förstärkningar till förskola, skola och gymnasium De kommande åren planerar vi för 40 miljoner kronor årligen. Det sker med utgångspunkten att vi måste bli ännu bättre på att hjälpa barn tidigt. En förutsättning för att lyckas är att de som jobbar med små barn måste få mer tid och därför måste barngrupperna bli mindre. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Därför är det rimligt

7 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN 7 att de har goda villkor, inte minst en bra lön. Därför avsätter vi också pengar till höjda lärarlöner. Många Norrköpingsbor saknar idag relevant utbildning och erfarenhet från arbetsmarknaden. Många har dessutom svårt att få ett riktigt arbete på grund av andra orsaker. Därför avsätter vi pengar för att kommunen ska kunna anställa fler med lönebidrag. Vi avsätter också resurser för att förstärka kommunens övriga arbetsmarknadsinsatser. Vi menar allvar med att hela kommunen ska leva och få del av utvecklingen. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor 2015 och 5 miljoner kronor de kommande åren och tillsätter en delegation som ska arbeta med områdesutveckling och stimulera tillväxten i hela kommunen. Det är viktigt att alla stads- och kommundelar ges förutsättningar att utvecklas och att alla kommuninvånare i förlängningen kan ta del av den ekonomiska tillväxten. En viktig del i att alla ska kunna utvecklas är kultur- och fritidssektorn. Därför avsätter vi pengar för att förstärka biblioteksverksamheten och att möjliggöra för fler barn att delta i kulturskolans verksamhet. I budgeten finns också förslag för ett tryggare och mer hållbart Norrköping. När du behöver vård och omsorg ska du få det men du ska också kunna påverka innehållet i den hjälp du får och ha möjlighet att välja mellan olika utförare, kommunala och andra. Idag finns ett uppdämt behov inom omsorgen. Vi möter det genom att genast öppna fler korttidsplatser och senare utöka antalet särskilda boendeplatser. Det möjliggörs genom att vi avsätter drygt 16 miljoner kronor 2015 och drygt 19 miljoner kronor årligen de kommande åren. Vi tar även initiativ till att utreda och införa en valfrihetsreform. För att kunna tillhandahålla en god vård och omsorg krävs personal som har förutsättningar att göra ett bra jobb. De är den viktigaste resursen och den kan vi inte slarva bort. Därför vill vi bland annat ta bort delade turer och avsätter även resurser för detta. Mat som serveras inom kommunen ska i så stor utsträckning som möjligt vara närodlad. Den ska också vara god, säker och näringsriktig. När du har behov av stöd, oavsett vad det gäller, ska det vara enkelt att få kontakt. Inte minst gäller det individoch familjeomsorgen. Det bedrivs idag ett utvecklingsarbete för att stärka möjligheterna att ge det stöd enskilda och familjer behöver. För att möta det behovet tillför vi även resurser för det. Utöver de områden vi redovisar ovan vill vi även fortsätta utveckla samarbetet med universitetet och inte minst stötta den forskning som bedrivs. Därför omfördelar vi 5 miljoner kronor till kommunens forskningsfond. I samband med budgeten lägger vi även ut ett antal utredningsuppdrag för att ytterligare utveckla vår kommun. Norrköping ska vara en föregångskommun när det gäller att ge alla barn en bra start i livet. Vi tillsätter en expertgrupp för att kartlägga vad som fungerar bra och behöver spridas, var bristerna finns, och vad det finns för goda erfarenheter från andra kommuner och länder. I arbetet ska skolan, socialtjänsten och fritidsverksamheten involveras. Vidare föreslås en översyn av taxor och avgifter. Utgångspunkten är att forma ett avgiftssystem som upplevs som enkelt, rimligt och rättvist för enskilda och företag. Fördelningen av pengar i budgeten visar tydligt hur vi prioriterar och vill använda den starka ekonomin för att utveckla skolan, förbättra vården och omsorgen och lägga undan pengar till framtida investeringar. Vi klarar detta utan några generella nedskärningar inom andra områden, men är väl medvetna om att vi även med en växande ekonomi måste prioritera noga. Behoven och önskemålen kommer alltid att överstiga resurserna, och därför fordras fortsatt budgetdisciplin. Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Karin Jonsson kommunalråd Centerpartiet Eva-Britt Sjöberg kommunalråd Kristdemokraterna Reidar Svedahl kommunalråd Folkpartiet

8 8 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella förutsättningar Statens bedömning av den ekonomiska utvecklingen Regeringen presenterade den 23 oktober 2014 budgetpropositionen för år Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 2,2 procent för 2014 och 2,8 procent för Jämfört med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så är det en minskning med 0,6 procentenheter för år 2014 och en minskning med 0,2 procentenheter för år Regeringens prognos ligger i linje med Sveriges Kommuner och Landstings bedömning för 2014, medan bedömningen för 2015 avviker nedåt. Prognos BNP i budgetpropositionen procentuell årlig förändring ,8 3,0 2,9 2,5 Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Trots den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen för år 2014 bedömer regeringen att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmsta åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling väger över och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Det är framför allt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret 2014, men en svag kredittillväxt verkar fortfarande återhållande på utvecklingen. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Det finns tydliga tecken på en förhållandevis hög aktivitet i både amerikansk och brittisk ekonomi under det andra halvåret Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015, främst driven av de avancerade ekonomierna med stöd av expansiv penningpolitik och minskade finanspolitiska åtstramningar i dessa länder. I många länder förväntas tillväxten öka. Aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret Högre offentlig konsumtion, en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökade investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna lämnar ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och Till följd av allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Trots att både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna, ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Utvecklingen av sysselsättningen inom olika branscher förväntas dock skilja sig åt, då ökningarna främst är koncentrerade till tjänstebranscherna. Detta följer av stigande inhemsk efterfrågan, i synnerhet i form av en ökad konsumtion bland hushållen. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta en anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms bli lågt. Resursutnyttjandet förväntas dock stiga BNP-tillväxten bidrar till en fortsatt sysselsättningsökning och sysselsättningen utvecklas i en hög takt och arbetslösheten minskar. I takt med att konjunkturen stärks under 2016 och 2017 bedöms lönerna utvecklas snabbare. Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi Arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften år 7,3 6,7 6,4 6,1 Utveckling av timlöner* 2,9 3,3 3,5 3,5 Utveckling av arbetade* timmar 1,3 1,3 1,2 0,8 *årlig procentuell förändring Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd

9 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 av dessa spänningar kunnat observeras. Risken för en svagare utveckling har dock ökat. Risken för en svagare utveckling i euroområdet är betydande. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, till exempel i Ukraina, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Skatteunderlag Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2015 uppgår enligt prognos oktober 2014 till tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 4,91 procent jämfört med budget Prognosen för skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 91,3 procent för 2014 och 91,6 procent för Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2015 är 21,25 procent, vilket är en sänkning med 0,03 procentenheter jämfört med år Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/ ) om godkännande av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkansavtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2015 uppgå till tkr. En skattekrona motsvarar cirka tkr år Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2015 är att kommunen får tkr i fastighetsavgifter. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2015 är att kommunen får ett bidrag motsvarande tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera åren för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 24 oktober 2014, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) Egna skatteintäkter 5 379, , , ,7 Statlig inkomstutjämning 1 200, , , ,8 Kostnadsutjämning 78,1 79,0 79,8 80,5 Regleringsbidrag/ avgift 24,6-10,5-48,2-88,6 Kommunal fastighetsavgift 216,4 216,4 216,4 216,4 LSS-utjämning 110,7 112,0 113,2 114,2 Strukturbidrag 14,1 14,2 14,4 14,5 Slutavräkning ,9 0,0 0,0 0,0 Summa 7 045, , , ,5

10 10 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2015 och driftplan Driftbudget (mnkr) Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,9 exklusive avskrivningar Avskrivningar -233,0-247,4-262,6-262,6-262,6 Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,5 Skatteintäkter 5 121, , , , ,7 Kommunalekonomisk utjämning , , , , ,8 Finansnetto 2 12,0 11,0-1,0-15,0-23,0 Mellankommunal utjämning 5,3 2,6 0,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster 0,0 18,5 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 18,5 0,0 0,0 0,0 Specificering av vissa poster 1 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 1 157, , , , ,8 Kostnadsutjämning 47,2 78,1 79,0 79,8 80,5 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 29,1 24,6-10,5-48,2-88,6 Fastighetsavgift 207,4 216,4 216,4 216,4 216,4 LSS-utjämning 110,2 110,7 112,0 113,2 114,2 Strukturbidrag 13,9 14,1 14,2 14,4 14,5 2 Finansnetto 12,0 11,0-1,0-15,0-23,0 Finansiella intäkter 344,0 306,0 306,0 314,4 324,7 Intäktsränta 325,0 282,4 282,0 290,0 300,0 Kreditivränta 3,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 15,0 17,6 18,0 18,4 18,7 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -332,0-295,0-307,0-329,4-347,7 Räntekostnader lån -322,0-285,0-294,0-316,4-334,7 Räntor pensionsavsättningar -7,0-7,0-7,0-7,0-7,0 Övriga finansiella kostnader -3,0-3,0-6,0-6,0-6,0

11 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 11 Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Stadsplaneringsnämnden Tekniska nämnden Byggnads- och miljöskyddsnämnden Ofördelat kommunstyrelsen Pensionsskuldens förändring Avsättning för pensioner Finansiering av investeringar Återbetalning social investeringsfond Medel för löneavtal, kommunstyrelsen Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen Ofördelad central lönepott Central service Lokaler Upphandling Summa budgetramar Avser kommunfullmäktiges budgetbeslut för budget (KS 2013/0303). För att se förändringar under året (tilläggsbudget), se bilaga Tidigare överförmyndaren. En överförmyndarnämnd med tre ordinarie ledamöter och två suppleanter ersätter överförmyndaren från och med 1 januari 2015 (KS 2014/0480). 3 Sammanslagning av barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden från och med 1 januari 2015 (KS 2014/0480). 4 Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan För mer information se sidan I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) Summa budgetramar 6 822, , , , ,0 Avgår avskrivningar -233,0-247,4-262,6-262,6-262,6 Avgår internränta -117,8-126,5-126,5-126,5-126,5 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 6 471, , , , ,9 Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna

12 12 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning av investeringar Nämndernas investeringsbudget 2015 och investeringsplan Nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Stadsplaneringsnämnden Varav: lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor lokalförsörjning vård och omsorg lokalförsörjning kultur och fritid lokalförsörjning köksverksamhet lokalförsörjning övrigt lokalförsörjning reinvesteringar mark och exploatering stadsplaneringsnämnden övrigt Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden Summa Investeringsbudget för år 2015 redovisas på sidorna Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 53. Investerings plan för åren redovisas på sidorna

13 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 13 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade Dessa ingår inte i investeringsplanen Nämndanslag (tkr, netto) Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Stadsplaneringsnämnden Summa Utöver investeringplanen redovisas här en samman ställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade investeringar. Ovanstående investeringar redovisas på sidan

14 14 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansieringsplan (mnkr) Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 329,7 389,1 398,5 411,7 419,5 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 393,1 530,1 657,1 498,4 94,4 Summa 742,8 939, ,6 930,2 533,9 Använda medel Investeringar 1 742,8 939, ,6 930,2 533,9 Summa 742,8 939, ,6 930,2 533,9 1 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 939,1 mnkr för år 2015, till 1 075,6 mnkr för år 2016, till 930,2 mnkr för år 2017 samt till 533,9 mnkr för år Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. Justerat resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster 0,0 18,5 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 233,0 247,4 262,6 262,6 262,6 Markering finansiering av investeringar 65,0 90,0 100,0 110,0 120,0 Markering avsättning för pensioner 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Markering återbetalning social investeringsfond 1,7 3,2 5,9 9,1 6,8 Justerat resultat 329,7 389,1 398,5 411,7 419,5 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.

15 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.

16 16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella mål Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning. Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatte avräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatte underlaget får kommunerna i stället negativa skatte avräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. För närvarande finns en markering på 270 miljoner kronor under eget kapital ( konjunkturfond ). Social investeringsfond I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar (se bilaga 2). Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköpings kommun Finansiering av investeringar Norrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egenfinansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. Norrköping står inför stora förändringar och stora investeringar i samband med att snabbjärnvägen Oslänken kommer att dras genom Norrköping. För att klara investeringarna kommer nivån på detta finansiella mål att öka. Det belopp som ska avsättas kommer successivt att öka fram till 2020 då 100 miljoner kronor ska avsättas utöver dom 65 miljoner som tidigare legat i plan. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Finansiering av investeringar (mnkr) ,0 100,0 110,0 120,0 Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar.

17 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Avsättning för pensioner (mnkr) ,0 30,0 30,0 30,0 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Social investeringsfond Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/ utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2. Återbetalning social investeringsfond (mnkr) ,2 5,9 9,1 6,8 Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande. Årets resultat Avgår: realisationsvinster, orealiserade vinster på värdepapper, intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip, markering inom eget kapital för framtida pensioner, markering inom eget kapital för återbetalning social investeringsfond. Tillkommer: orealiserade förluster på värdepapper, kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip, kostnader för omstruktureringsåtgärder, disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner, disposition av övriga markeringar, exempelvis social investeringsfond. Årets resultat mot balanskrav Vid underskott: Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider ( konjunkturfond ). Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott: Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för finansiering av investeringar. Övriga medel markeras inom egna kapitalet som balanserat resultat.

18 18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Övergripande mål och måluppfyllelse Det attraktiva Norrköping Utgångspunkten för kommunfullmäktiges mål är att förena rättvisa och jämlikhet med ökad frihet för den enskilde. Genom att fördela resurser så att hela kommunen och alla Norrköpingsbor har förutsättningar att utvecklas tar vi tillvara Norrköpings förutsättningar på bästa sätt. För att göra det krävs att vi dels har en aktiv näringslivspolitik och att det skapas fler jobb. Dessutom behövs satsningar på att höja utbildningsnivån och på kultur och fritid. På det sättet skapar vi förutsättningar för en stark välfärd och trygga invånare.

19 BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 Målområde Ett växande Norrköping MÅL 1 MÅL 2 MÅL 3 Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen åringar med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år Andelen vuxenstuderande som fullföljer påbörjad utbildning har ökat jämfört med år Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning år) har ökat sedan år För andelen arbetslösa år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Resultatet redovisas som ett nöjd-kund-index totalt och uppdelat på myndighetsområdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Ett pilotprojekt pågår för att göra månadsvisa Insiktsmätningar. Måluppfyllelse: Nöjd-kundindex utifrån företagens svar på enkätundersökningen Insikt har ökat jämfört med år Antal nyregistrerade företag per invånare i Norrköping har ökat jämfört med år Antalet nystartade sociala företag har ökat varje år. Minst 300 företag har besökts av näringslivskontoret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete. Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Alla som söker kontakt får en första återkoppling inom 24 timmar, räknat under vardagar. En första återkoppling innebär ett personligt svar. Det kan antingen bestå av ett slutligt besked eller så kan det bestå av information om hur den fortsatta hanteringen av frågan kommer att ske och vem som är kontaktperson i ärendet. Uppföljning görs genom årliga servicemätningar via e-tjänster på webben, telefon och e-post. Måluppfyllelse: Andelen som enligt servicemätningen får en första återkoppling inom 24 timmar ökar mellan åren och närmar sig 100 procent. Minst tre nya ärendeprocesser som helt eller till stor del är digitala har utvecklats varje år. Undersökning på norrkoping.se genomförs varje år för att mäta om personer som använder webbplatsen tycker att det är lätt att hitta den information de söker. Andelen som tycker att det är lätt eller ganska lätt har ökat mellan åren. Under perioden inrätta ett servicekontor för företag, kommuninvånare och besökare.

20 20 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN MÅL 4 Kommunikationerna med Stockholm och inom regionen ska utvecklas. Måluppfyllelse: Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att Trafikverkets tidplan för projekt Ostlänken kan hållas. Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att de regionala kommunikationerna utvecklas. MÅL 5 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark i varierande och attraktiva miljöer i hela kommunen och stimulera byggande av bostäder så att Norrköping kan fortsätta växa. Måluppfyllelse: Antalet färdigställda lägenheter är minst 600 per år, räknat som ett genomsnitt över mandatperioden. Antalet personer i hemlöshetssituation har minskat jämfört med år Årlig redogörelse för: hur många bostäder som kan byggas och i vilka sorters miljöer, enligt lagakraftvunna detaljplaner samt vilka av dessa som har tillkommit under året. antalet planerade, pågående och färdigställda bostäder per bostadstyp och områdestyp uppdelat på Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygd. MÅL 6 Vi ska stärka Norrköping som boende- och besöksort genom ett utvecklat samarbete i regionen och med övriga grannkommuner samt med andra aktörer. Måluppfyllelse: Den skattade sysselsättningen i besöksnäringen har ökat jämfört med år Årlig redovisning av vilket samarbete som har skett för att stärka Norrköping som boendeoch besöksort och vilka effekter det kan väntas ge. MÅL 7 Kommunens kultur- och fritidsaktiviteter ska ge våra invånare, turister och andra besökare upplevelser av högsta kvalitet. Därför ska Norrköping vara regionens kulturhuvudstad och Sveriges musikhuvudstad. Måluppfyllelse: Årlig redogörelse med exempel på upplevelser av hög kvalitet inom kultur och fritid för invånare, turister och andra besökare. MÅL 8 Norrköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Norrköpings kommun genomför en medarbetarundersökning vartannat år. En del av resultatet består av ett ambassadörsindex. Det baseras bland annat på frågor om medarbetaren talar om kommunen som en bra arbetsgivare och rekommenderar kommunen som arbetsgivare. Måluppfyllelse: Ambassadörsindex i medarbetarenkäten har ökat jämfört med år Den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommun ska vara lika som eller lägre än genomsnittet bland jämförbara kommuner. Årlig redogörelse av kommunövergripande insatser för att utveckla arbetsgivarvarumärket och stärka attraktionskraften. Årlig lönekartläggning som synliggör oskäliga löneskillnader baserade på kön i syfte att utjämna dessa.