Budget 2016 och plan Norrköpings kommun

Transkript

1 Budget 2016 och plan Norrköpings kommun

2 Budget 2016 och plan Utdebitering Kommunen 21, ,03 21, , ,75 4 Landstinget 10, ,92 10, , ,70 Summa kommunalskatt 31,30 31,95 31,95 31,95 32,45 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 33,12 33,12 33,12 33,62 1 Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmanna skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till lands tinget. 2 Skatteväxling genomfördes med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttades från landstinget till länets kommuner. 3 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/ ) om godkännande av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkansavtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. 4 Skattehöjning med 0,50 procentenheter vilket beräknas ge ett tillskott på cirka 134 mnk för år 2016.

3 Innehåll Beslut 5 Trygghet och tillväxt 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2016 och driftplan Sammanställning av budgetramar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter bidrag,finanseras av annan än kommunen eller är självfinansierade 13 Finansieringsplan Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Övergripande mål och måluppfyllelse 18 Det attraktiva Norköping 18 Ett växande Norrköping 19 Ett rättvist Norrköping 21 Ett tryggt och hållbart Norrköping 22 Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och internationell samverkan 24 Budgetprocessen 26 Styrning och organisation 27 Budgetanslag Kommunfullmäktiges budgetanslag Kommunrevisionens budgetanslag Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 30 Nämndernas budgetanslag Valnämnden 32 Kommunstyrelsen 33 Utbildningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 37 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 38 Vård- och omsorgsnämnden 39 Socialnämnden 41 Stadsplaneringsnämnden 42 Tekniska nämnden 43 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 44 Överförmyndarnämnden 45 Ofördelat kommunstyrelsen 46 Investeringar 47 Investeringsbudget 2016 nämndvis med objekt 47 Kommunstyrelsen 47 Stadsplaneringsnämnden 48 Tekniska nämnden 50 Kultur- och fritidsnämnden 50 Utbildningsnämnden 50 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 51 Vård- och omsorgsnämnden 51 Socialnämnden 51 Kommunrevisionen 51 Planerade förhyrningar under perioden Investeringsplan Kommunstyrelsen 52 Stadsplaneringsnämnden 52 Tekniska nämnden 55 Kultur- och fritidsnämnden 56 Utbildningsnämnden 56 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 56 Vård- och omsorgsnämnden 56 Socialnämnden 56 Kommunrevisionen 56 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade 57 Kommunstyrelsen 57 Tekniska nämnden 57 Stadsplaneringsnämnden 57 Bolagskoncernen 58 Bolagsöversikt 58 Norrköping Rådhus AB 62 Hyresbostäder i Norrköping AB 64 Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 68 Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB 70 Näringslivsfastigheter i Norrköping AB 72 Norrköping Vatten och Avfall AB 74 Norrköpings Hamn AB 77 Norrköping Airport AB 80 Norrköping Spårvägar AB 82 Norrköping Parkering AB 84 Upplev Norrköping AB 86 Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB 88 Norrköping Visualisering AB 90 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 93 Bilaga 3. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 96 Bilaga 4. Beräkning av framtida volymer inom fritidshem 99 Bilaga 5. Beräkning av framtida volymer inom grundskolan 102 Bilaga 6. Beräkning av framtida volymer inom gymnasiet 104 Bilaga 7. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 107 Bilaga 8. Kompensation för löneökningar för kostenhetens personal 110 Bilaga 9. Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut Bilaga 10. Förhandlingsprotokoll MBL 112 Bilaga 11. Yrkande Jusek 115 Bilaga 12. Yrkande Lärarförbundet 116 Bilaga 13. Yrkande Lärarnas Riksförbund 119 Bilaga 14. Yrkande Vårdförbundet 121 Bilaga 15. Sammanställning av budgetramar 2015, härledning av ingående balans Bilaga 16 Särskilda uppdrag i budget Bilaga 17 Exploateringsbudget Bilaga 18 Framtid i Norrköping, Allmänna 130 planeringsförutsättningar 2016

4 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN 5 Beslut 1 Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 skattesatsen för år 2016 till 21,75 procent, 1.2 preciseringar för år 2016 och ändrad måluppfyllelse för mål nr 8 och10, 1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2016, 1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för åren , 1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2016 för respektive nämnd samt plan för respektive nämnd för åren , 1.6 resultatkrav 2016 och ekonomisk plan med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.7 förväntade krav på extra utdelning eller koncernbidrag senast i bokslut 2015 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med kr och från Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB med kr, efter beslut i respektive styrelse, 1.8 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning senast i bokslut 2016 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med kr, Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB med kr, Norrköping Vatten och Avfall AB med kr och från Norrköpings Hamn AB med kr, efter beslut i respektive styrelse, 1.9 förväntade krav på utdelning till Norrköpings kommun senast i bokslut 2016 från Norrköping Rådhus AB med kr, 1.10 förändring av demografiska fördelningsmodeller för beräkning av volymer inom fritidshem, grundskola inklusive förskoleklass, gymnasiet samt äldreomsorgen. Förändringen, som innebär en ersättning med 75 procent av det enligt modellerna framräknade beloppet, utreds och beräknas införas från och med budget 2018, 1.11 för god ekonomisk hushållning en lägsta nivå för kommunens konjunkturfond till 1 procent av skatter och bidrag samt en högsta nivå för kommunens konjunkturfond till 5 procent av skatter och bidrag. 2 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om kr till partistöd 2.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om kr, 2.2 fastställa mandatstödet till kr per mandat, 2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om kr, 2.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till kr per mandat, 2.5 notera fördelning av partistödet för år 2016 enligt bilaga 1. 3 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 3.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, 3.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 4 För 2016 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till kr. 5 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst kr och sälja fastigheter till ett värde av högst kr vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger kr. 6 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. 7 Kommunfullmäktige beslutar att från kommunens långsiktiga medelsförvaltning överföra kr i en egen placeringsportfölj med syfte att delfinansiera framtida Ostlänkenrelaterade investeringar. Till denna placeringsportfölj ska även medel tillföras från del av det årliga finansiella målet avseende finansiering av investeringar. 8 Kommunfullmäktige fastställer uppdrag till kommunstyrelsen att initiera särskilda uppdrag vad gäller Central genomlysning av kommunens verksamheter, Särskilt fokus på att minska arbetslösheten och dess kostnader, Hållbart byggande och Barnsommar i enlighet med bilaga 16. KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Karin Jonsson (C) kommunalråd Eva-Britt Sjöberg (KD) kommunalråd Reidar Svedahl (FP) kommunalråd Åsa Byman Falck kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör 1 Handlingar som hör till budget har diarienummer KS 2015/0494.

5 6 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Trygghet och tillväxt Norrköping fortsätter att utvecklas starkt. Befolkningen fortsätter öka med i storleksordningen invånare per år. Bostadsbyggandet har tagit rejäl fart och ligger nu på nivåer vi aldrig sett i Norrköping. Även arbetsmarknaden fortsätter utvecklas positivt. Om man bara tittar på måttet nyanmälda lediga jobb hos arbetsförmedlingen är ökningen dramatisk. Bara till och med augusti 2015 har de ökat till vilket indikerar att arbetsmarknaden går åt rätt håll. En i grunden positiv utveckling som visar att Norrköping är en attraktiv ort att bo och verka i. Det föder dock utmaningar på den offentliga servicen. Vi behöver fler platser i skola och förskola när befolkningen ökar. Vi behöver mark för bostadsbyggande och för att möta de företag som vill utveckla och flytta sin verksamhet till Norrköping. Vi behöver möta behoven inom omsorgen. Utmaningen är alltså dubbel, dels att säkerställa och utveckla kvaliteten inom skolan och omsorgen och samtidigt möjliggöra den kraftiga expansion vi står inför. Samtidigt som utvecklingen är stark påverkar den ekonomiska utvecklingen även i Norrköping. Det syns bland annat på att skatteintäkterna inte utvecklas i samma takt som tidigare. Sammantaget innebär läget ett val mellan att fortsätta utveckla den kommunala servicen och fullt ut ta till vara de förutsättningar vi har för en fortsatt stark tillväxt eller att hjälpligt försvara den verksamhet vi har idag. De mål Kvartetten satt upp för mandatperioden om ett bättre näringslivsklimat, fler som klarar kunskapsmålen i skolan och en trygg ålderdom kräver en förstärkning av den verksamhet vi har idag. Mot den bakgrunden behöver kommunen förstärka intäkterna och vi föreslår därför att höja skatten med 50 öre. En förstärkning med 134 miljoner kronor som går till att stärka kvaliteten i skolan och omsorgen och till att möjliggöra en fortsatt stark utveckling av Norrköping. Även efter resursförstärkningen är det så att de önskemål som finns överstiger de resurser vi har. Trots en resursförstärkning kommer vi även fortsatt behöva hålla god koll på ekonomin. Vi behöver dessutom frigöra resurser för fortsatta satsningar på en växande kommun. Därför kommer vi starta en genomlysning av all kommunal verksamhet. Syftet med genomlysningen är att identifiera strukturer och arbetssätt samt belysa hur de kan utvecklas och effektiviseras. All verksamhet ska omfattas men särskilt fokus ska inledningsvis läggas på de verksamhetsstödjande funktionerna, exempelvis hur vi arbetar med upphandling. Genomlysningen ska ske från centralt håll av en extern aktör för att säkerställa objektivitet. Målet är att frigöra resurser för att kunna utveckla den kommunala verksamheten. Skolan har de senaste åren fått ökade resurser för att stärka inte minst tidiga insatser för att ge alla barn och elever de verktyg de behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det fortsätter även i den här budgeten. Vi avsätter kommunala resurser motsvarande cirka 10 tjänster med specialistkompetenser, exempelvis logopeder och speciallärare för att stärka insatserna ytterligare. Dessutom tillför vi resurser utöver statsbidrag för att börja arbetet med att minska barngrupperna i förskola och skola. Nödvändiga insatser för att ge alla barn möjlighet att klara kunskapsmålen. Parallellt med satsningar på tidiga insatser behöver vi förstärka utbildningen även för de äldre eleverna och därmed möjliggöra för alla att klara gymnasieskolan. Arbetet med att utveckla ett nytt yrkesgymnasium fortsätter, dessutom genomför vi insatser för att stötta de elever som behöver och dessutom avlasta lärarna. Vi avsätter resurser motsvarande 30 tjänster inom gymnasieskolan. I det ligger en förstärkning av de specialistkompetenser som behövs men framförallt att frigöra tid så varje elev kan få med tid med läraren. Det gör vi genom att anställa mentorer. De ska i första hand arbeta elevstödjande med det som inte rör undervisningen. På det sättet kan läraren ägna mer tid åt undervisning. Vi ser också att behoven inom vård och omsorg ökar, inte minst behoven av boenden. Till särskilt boende har vi idag en konstant kö på cirka 100 personer och intresset för andra boendeformer är stort. Därför ger vi Hyresbostäder i uppdrag att arbeta med trygga boenden för äldre och samtidigt tidigarelägger vi utbyggnaden av särskilda boenden. Det innebär att vi redan 2016 kommer öka antalet platser inom särskilda boenden med 88 stycken, de kommande åren tillskapar vi totalt cirka 170 nya platser. Dessutom möjliggör vi för att personalen får bättre arbetsförhållanden genom att fullfölja sammanhållen arbetstid. Bättre arbetsförhållanden ger mer välmående personal vilket leder till en bättre omvårdnad och på sikt minskar sjukskrivningar. Den kommunala kostnaden för arbetslösheten är fortsatt hög i jämförelse med andra kommuner även om den börjat minska. Genom att minska arbetslösheten och därmed dess kostnader frigör vi resurser som vi kan om-

6 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN 7 fördela till andra angelägna ändamål. För att nå dit krävs att hela den kommunala organisationen arbetar mot målet, exempelvis genom att tillhandahålla platser för praktik eller olika former av arbetsmarknadsanställningar. En strategi där samtliga förvaltningar och bolag känner ansvar ska arbetas fram och börja verkställas senast halvårsskiftet Vi behöver även göra insatser för att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera. Samtidigt som vi ser många fler nyanmälda jobb än tidigare har vi för många som saknar gymnasial utbildning och i praktiken därmed inte är anställningsbara. Därför kommer vi fortsätta arbeta med att bygga ut vuxenutbildningen och ta till vara de statliga medel som kommer. Kostnadsutvecklingen inom individ och familjeomsorgen har de senaste åren varit stigande. Socialnämnden har inlett ett arbete där vi nu kan se att kostnadsutvecklingen stannat av. Bland annat handlar det om boenden för utslussning vilket minskar behovet av dyra placeringar. För att de ska kunna fullfölja arbetet och minska kostnaderna och den sociala utslagningen tillför vi de resurser som krävs. Eftersom Norrköping växer kraftigt befolkningsmässigt har trycket på bostadsmarknaden ökat. På kort tid har vi gått från överskott på bostäder till i det närmaste akut bostadsbrist. Byggandet av bostäder har tagit fart och sker nu i en takt som vi inte varit med om förut. Det är bra och nödvändigt. Vi har dessutom många företag som vill etablera sig i Norrköping och det är stor åtgång på den planlagda mark som finns för verksamhet. Sammantaget innebär det ett stort tryck på att få fram både mark och detaljplaner för verksamhet och bostäder. Vi ser redan nu att intresset för Norrköping ökar som en följd av Ostlänken inleds arbetet i och med att godsbangården flyttas, därefter kommer Norrköping vara en byggarbetsplats under många år, inte minst handlar det om hela Butängen, inre hamnen, resecentrum och nya verksamhetsområden. För att på bästa sätt ta till vara den tillväxt som kommer av Ostlänken behöver vi förstärka kommunens arbete. Vi fortsätter arbeta med servicefrågor, besöksnäring, bygga bredband, för att kommunen ska ge bra förutsättningar för företagande och därmed nya arbetstillfällen. Vi tillför också resurser för att dels effektivisera planprocessen och dels för att kunna hålla ett högre tempo i antalet nya detaljplaner. I det ligger även att förbättra servicen till enskilda och företag. I en del av kommunens byggnader har vi sett hur materialval vid byggnation och renoveringar resulterat i hälsorisker. Det är något vi vill förebygga. Därför vill vi titta över vilka materialval vi gör vid beställningar och i så stor utsträckning som möjligt använda naturliga råvaror. Ur ett miljö och näringspolitiskt perspektiv är det naturlig att kommunen går före och använder trä som råvara i betydligt större utsträckning. Därför ger vi i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bygga trähus och hur vi kan använda trä i de redan befintliga byggnader kommunen har, exempelvis som golvbeläggning. Norrköping är en attraktiv kommun att bo och verka i. En del av attraktiviteten är det rika kultur- och fritidsliv som finns. Allt från scenkonst och museer till den lilla kulturföreningen. Inom idrotten finns elitverksamhet inom en rad sporter och en ännu större bredd i ännu fler idrotter. Dessutom finns en mängd andra föreningar. Tillsammans bidrar de till att skapa attraktivitet. Det är något vi ska ta till vara och fortsätta utveckla så att ännu fler får del av och att ännu fler får vara en del av. Vi vill även stärka arbetet med sommaraktiviteter i staden för barn som både bor och besöker Norrköping. Därför ger vi ett uppdrag att arbeta fram ett koncept för barnsommar tillsammans med intresserade föreningar och andra aktörer, vi tillför även resurser till kultur- och fritidsnämnden. Sammantaget presenterar vi en budget som klarar att både möta de utmaningar vi har i välfärden och samtidigt ta till vara de tillväxtmöjligheter vi har. Totalt fördelar vi 153 miljoner kronor för att äldre ska känna trygghet, eleverna ska få det stöd de behöver och att näringslivet ska kunna utvecklas och kommunen växa. En budget för trygghet och tillväxt. Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Karin Jonsson kommunalråd Centerpartiet Eva-Britt Sjöberg kommunalråd Kristdemokraterna Reidar Svedahl kommunalråd Folkpartiet

7 8 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella förutsättningar Statens bedömning av den ekonomiska utvecklingen Regeringen presenterade den 21 september budgetpropositionen för år Sverige befinner sig i en konjunkturåterhämtning och enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 2,6 procent för 2015 och 2,5 procent för Jämfört med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så är det en ökning med 0,2 procentenheter för år 2015 medan bedömningen för år 2016 är på samma nivå som i vårpropositionen. BNP förväntas växa i relativt snabb takt år 2015 och 2016 bland annat på grund av att efterfrågan på svensk export väntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Regeringens prognos av BNP-utvecklingen för 2015 och 2016 ligger lägre än Sveriges Kommuner och Landstings bedömning av BNP-utvecklingen (3,1 procent för år 2015 och 3,7 procent för 2016). BNP i budgetpropositionen Procentuell årlig förändring, utfall 2014, prognos för ,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Tillväxten har sedan 2011 hållits tillbaka av en svag efterfrågan från omvärlden, medan hushållens konsumtion har lämnat ett förhållandevis stort bidrag. Efterfrågan på svensk export förväntas dock öka 2016 och i större utsträckning bidra till BNP-tillväxten än de senaste åren. Prognosen är dock osäker och risken för en svagare utveckling är fortsatt stor. Även om konjunkturutvecklingen i euroområdet förstärkts under inledningen av 2015 finns det fortfarande en betydande risk för att den ekonomiska utvecklingen ska bli svagare än väntat. Skuldsättningen är fortsatt hög i hushållssektorn, i den offentliga sektorn och bland de finansiella företagen i många länder. Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, till exempel i vissa delar av Mellanöstern, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin och för svensk del bli betydande. En annan risk är att tillväxten i Kina, som drivs av en stark kreditexpansion, bromsar in ytterligare. Därutöver tyder mycket på att finansiella tillgångar, som till exempel aktier och statsobligationer på många håll i världsekonomin är förhållandevis högt värderade. Detta ökar risken för en hastig priskorrektion med finansiell turbulens som följd. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. I euroområdet förväntas återhämtningen gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen har ljusnat under Indikatorer visar att hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen har förbättrats. En hög skuldsättning, arbetslöshet och fattigdom i många länder håller dock tillbaka efterfrågan. Den ekonomiska utvecklingen i USA förväntas dock vara stark under de kommande åren. Tillväxten i Kina var svag under inledningen av 2015 och i den kinesiska ekonomin pågår en omställning från en tillväxt som till stor del är beroende av investeringar till en tillväxt som i stor utsträckning är driven av inhemsk konsumtion. Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå, kring 8 procent. Även långtidsarbetslösheten är hög. Sysselsättningstillväxten har, i ljuset av den höga arbetskraftstillväxten, varit för låg för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten. I takt med att konjunkturen förbättras 2015 och 2016 bedöms efterfrågan på arbetskraft öka, vilket leder till att sysselsättningen ökar. Arbetslösheten bedöms minska till nära 6 procent 2018 och sysselsättningen öka till cirka personer 2018, vilket är en ökning med cirka personer jämfört med år Flera år av svag produktivitetstillväxt har bidragit till en svag utveckling av BNP per capita, som varit oförändrad sedan Detta förklaras av det låga resursutnyttjandet under den utdragna lågkonjunkturen. En återhämtning i produktivitetstillväxten förväntas äga rum de kommande åren allt eftersom konjunkturläget förbättras och resursutnyttjandet ökar. Det leder till att BNP per capita växer, om än i långsammare takt än den genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren. Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi Utfall 2014, prognos Arbetslöshet, andel (%) av arbets- 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 kraften år Utveckling av timlöner* ** 2,8 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 Utveckling av arbetade timmar* 1,8 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 *årlig procentuell förändring ** Siffrorna för utveckling av timlöner avser inte nivån på kommande avtal, utan speglar den enligt prognosen genomsnittliga utvecklingen av timlöner i Sverige, inklusive höjning av arbetsgivaravgifter för ungdomar. Resursutnyttjandet steg i den svenska ekonomin Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden vilket avspeglas bland annat i den höga arbetslösheten och det låga inflationstrycket. Den konjunkturåterhämtning som förväntas i prognosen innebär att ekonomin är i konjunkturell balans Skatteunderlag Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2016 uppgår enligt prognos augusti 2015 till tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 5,25 procent jämfört med budget Prognosen för skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 91,9 procent för både 2015 och 2016.

8 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2016 är 21,75 procent, vilket är en höjning med 0,50 procentenheter jämfört med år Skattehöjningen beräknas ge kommunen ett tillskott på cirka 134 miljoner kronor för år Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2016 uppgå till tkr, inklusive skattehöjningen. En skattekrona motsvarar cirka tkr år Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2016 är att kommunen får ett bidrag motsvarande tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera åren för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 14 augusti 2015 samt med hänsyn tagen till skattehöjningen med 0,50 procentenheter. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) Egna skatteintäkter 5 811, , , ,0 Statlig inkomstutjämning 1 272, , , ,2 Kostnadsutjämning 77,4 78,5 79,7 80,6 Regleringsbidrag/ avgift -32,5-60,5-99,0-139,8 Kommunal fastighetsavgift 219,8 219,8 219,8 219,8 LSS-utjämning 108,1 109,7 111,3 112,6 Strukturbidrag 14,2 14,5 14,7 14,8 Summa 7 470, , , ,2 Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2016 är att kommunen får tkr i fastighetsavgifter.

9 10 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2016 och driftplan Driftbudget (mnkr) Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,4 exklusive avskrivningar Avskrivningar -247,4-240,0-270,0-300,0-330,0 Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,4 Skatteintäkter 5 379, , , , ,0 Kommunalekonomisk utjämning , , , , ,3 Finansnetto 2, 3 11,0 1,0-14,6-19,3-22,0 Mellankommunal utjämning 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster 141,7 135,9 149,1 157,3 134,8 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 141,7 135,9 149,1 157,3 134,8 Planerad användning av överskott Markering pensioner 4-30,0-30,0-30,0-30,0 0,0 Markering (återbetalning) social investeringsfond 4-3,2-5,9-9,1-7,3-4,8 Finansiering av investeringar 4-90,0-100,0-110,0-120,0-130,0 Summa planerad användning -123,2-135,9-149,1-157,3-134,8 Återstående medel 5 18,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Specificering av vissa poster (mnkr) Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 1 200, , , , ,2 Kostnadsutjämning 78,1 77,4 78,5 79,7 80,6 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 24,6-32,5-60,5-99,0-139,8 Fastighetsavgift 216,4 219,8 219,8 219,8 219,8 LSS-utjämning 110,7 108,1 109,7 111,3 112,6 Strukturbidrag 14,1 14,2 14,5 14,7 14,8 2 Finansnetto 11,0 1,0-14,6-19,3-22,0 Finansiella intäkter 306,0 296,0 308,4 320,7 331,0 Intäktsränta 282,4 254,0 266,0 278,0 288,0 Kreditivränta 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 17,6 36,0 36,4 36,7 37,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -295,0-295,0-323,0-340,0-353,0 Räntekostnader lån -285,0-289,0-312,0-329,0-341,0 Räntor pensionsavsättningar -7,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Övriga finansiella kostnader -3,0-3,0-8,0-8,0-9,0 3 Inklusive utdelning till Norrköpings kommun från Norrköping Rådhus AB med tkr för åren , se beslutssats 1.9 på sidan 5. 4 Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan I budgetbeslut (KS 2014/0271) prognosticerades en löneuppräkning med 3,1 procent för år Justering skedde senare till löneuppräkning med 2,7 procent utifrån det allmänna löneavtalsläget, varvid posten Medel för löneavtal, kommunstyrelsen samt nämndernas budgetramar sänktes med totalt tkr som en konsekvens av detta.

10 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 11 Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Stadsplaneringsnämnden Tekniska nämnden Byggnads- och miljöskyddsnämnden Ofördelat kommunstyrelsen Pensionsskuldens förändring Medel för löneavtal, kommunstyrelsen Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen Summa budgetramar För att se härledning av nämndernas ingående ramar utifrån tilläggsbudget under 2015, se bilaga För mer information se sidan I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) Summa budgetramar 7 043, , , , ,9 Avgår avskrivningar -247,4-240,0-270,0-300,0-330,0 Avgår internränta -126,5-114,9-114,8-116,3-114,5 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 6 670, , , , ,4 Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna

11 12 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning av investeringar Nämndernas investeringsbudget 2016 och investeringsplan Nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Stadsplaneringsnämnden Varav: lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor lokalförsörjning vård och omsorg lokalförsörjning socialnämnden lokalförsörjning köksverksamhet lokalförsörjning övrigt lokalförsörjning reinvesteringar mark och exploatering stadsplaneringsnämnden övrigt Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Kommunrevisionen Summa Investeringsbudget för år 2016 redovisas på sidorna Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 51. Investerings plan för åren redovisas på sidorna

12 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 13 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade Dessa ingår inte i investeringsplanen Nämndanslag (tkr, netto) Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Stadsplaneringsnämnden Summa Utöver investeringplanen redovisas här en samman ställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade investeringar. Ovanstående investeringar redovisas på sidan 57.

13 14 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansieringsplan (mnkr) Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 389,1 365,9 409,1 447,3 454,8 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 523,1 733, ,6 717,4 496,7 Summa 932, , , ,7 971,6 Använda medel Investeringar 1 932, , , ,7 971,6 Summa 932, , , ,7 971,6 1 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 1 119,3 mnkr för år 2016, till 1 496,7 mnkr för år 2017, till 1 184,7 mnkr för år 2018 samt till 971,6 mnkr år Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. Justerat resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster 141,7 125,9 139,1 147,3 124,8 Avskrivningar 247,4 240,0 270,0 300,0 330,0 Justerat resultat 389,1 365,9 409,1 447,3 454,8 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.

14 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet

15 16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella mål (mnkr) Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning Lägsta nivå (1 procent) 270 Nuvarande nivå (3,6 procent) Högsta nivå (5 procent) Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. För närvarande finns en markering på 270 miljoner kronor under eget kapital ( konjunkturfond ). Kommunens konjunkturfond ska som lägst uppgå till 1 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2016 skulle innebära cirka 74,7 miljoner kronor, och som högst uppgå till 5 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2016 skulle innebära cirka 373,5 miljoner kronor. För närvarande uppgår konjunkturfonden till cirka 3,6 procent av skatter och bidrag i 2016 års nivå. I och med att nivåerna på konjunkturfonden är kopplade till utvecklingen av skatter och bidrag säkras nivån i takt med utvecklingen av tillväxten i samhället och kommunen står väl rustad för att klara av tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget. Social investeringsfond I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar (se bilaga 2). Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköpings kommun - finansiella mål Finansiering av investeringar Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå ökad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som bidrar till att skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen minskar. Norrköping står inför stora förändringar och stora investeringar i samband med att snabbjärnvägen Ostlänken kommer att dras genom Norrköping. För att klara investeringarna kommer nivån på detta finansiella mål att öka. Det belopp som ska avsättas kommer successivt att öka fram till 2020 då planen är att 100 miljoner kronor ska avsättas utöver dom 65 miljoner som tidigare legat i plan. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften.

16 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 Finansiering av investeringar (mnkr) Totalt belopp 100,0 110,0 120,0 130,0 Varav finansiering av framtida investeringar i 35,0 45,0 55,0 65,0 Ostlänken De extra medel som sätts av för framtida finansiering av Ostlänksprojektet kommer att placeras i sparande. Kommunen har placerat 713 miljoner kronor i en långsiktig medelsförvaltning. Marknadsvärdet uppgick sista augusti 2015 till miljoner kronor. Enligt ekonomikommissionens förslag ska 500 miljoner kronor från den långsiktiga medelsförvaltningen användas för delfinansiering av Ostlänkenrelaterade investeringar. I och med detta har 500 miljoner kronor överförts i en placeringsportfölj med kortare placeringshorisont och med mindre risk. Det är till denna placeringsportfölj som del av det finansiella målet Finansiering av investeringar ska föras om det uppnås (35 miljoner kronor för 2016). Se även beslutssats 7 på sid 5. Markering pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Markering pensioner (mnkr) ,0 30,0 30,0 0,0 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Markering (återbetalning) social investeringsfond Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2. Markering (återbetalning) social investeringsfond (mnkr) ,9 9,1 7,3 4,8 Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för finansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Användning av historiska överskott som tidigare har markerats under eget kapital för särskilda ändamål. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande. Årets resultat Avgår: realisationsvinster, orealiserade vinster på värdepapper, intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip, markering inom eget kapital för framtida pensioner, markering inom eget kapital för återbetalning social investeringsfond. Tillkommer: orealiserade förluster på värdepapper, kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip, kostnader för omstruktureringsåtgärder, disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner, disposition av övriga markeringar, exempelvis social investeringsfond. Årets resultat mot balanskrav Vid underskott: Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider ( konjunkturfond ). Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott: Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för finansiering av investeringar avräknas. Övriga medel går in i eget kapital eller markeras för särskilda framtida ändamål.

17 18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN Övergripande mål och måluppfyllelse Det attraktiva Norrköping Utgångspunkten för kommunfullmäktiges mål är att förena rättvisa och jämlikhet med ökad frihet för den enskilde. Genom att fördela resurser så att hela kommunen och alla Norrköpingsbor har förutsättningar att utvecklas tar vi tillvara Norrköpings förutsättningar på bästa sätt. För att göra det krävs att vi dels har en aktiv näringslivspolitik och att det skapas fler jobb. Dessutom behövs satsningar på att höja utbildningsnivån och på kultur och fritid. På det sättet skapar vi förutsättningar för en stark välfärd och trygga invånare.

18 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 Målområde Ett växande Norrköping MÅL 1 MÅL 2 MÅL 3 Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen åringar med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år Andelen vuxenstuderande som fullföljer påbörjad utbildning har ökat jämfört med år Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning år) har ökat sedan år För andelen arbetslösa år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Resultatet redovisas som ett nöjd-kund-index totalt och uppdelat på myndighetsområdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Ett pilotprojekt pågår för att göra månadsvisa Insiktsmätningar. Måluppfyllelse: Nöjd-kundindex utifrån företagens svar på enkätundersökningen Insikt har ökat jämfört med år Antal nyregistrerade företag per invånare i Norrköping har ökat jämfört med år Antalet nystartade sociala företag har ökat varje år. Minst 300 företag har besökts av näringslivskontoret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete. Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Alla som söker kontakt får en första återkoppling inom 24 timmar, räknat under vardagar. En första återkoppling innebär ett personligt svar. Det kan antingen bestå av ett slutligt besked eller så kan det bestå av information om hur den fortsatta hanteringen av frågan kommer att ske och vem som är kontaktperson i ärendet. Uppföljning görs genom årliga servicemätningar via e-tjänster på webben, telefon och e-post. Måluppfyllelse: Andelen som enligt servicemätningen får en första återkoppling inom 24 timmar ökar mellan åren och närmar sig 100 procent. Minst tre nya ärendeprocesser som helt eller till stor del är digitala har utvecklats varje år. Undersökning på norrkoping.se genomförs varje år för att mäta om personer som använder webbplatsen tycker att det är lätt att hitta den information de söker. Andelen som tycker att det är lätt eller ganska lätt har ökat mellan åren. Under perioden inrätta ett servicekontor för företag, kommuninvånare och besökare.

19 20 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN MÅL 4 Kommunikationerna med Stockholm och inom regionen ska utvecklas. Måluppfyllelse: Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att Trafikverkets tidplan för projekt Ostlänken kan hållas. Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att de regionala kommunikationerna utvecklas. MÅL 5 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark i varierande och attraktiva miljöer i hela kommunen och stimulera byggande av bostäder så att Norrköping kan fortsätta växa. Måluppfyllelse: Antalet färdigställda lägenheter är minst 600 per år, räknat som ett genomsnitt över mandatperioden. Antalet personer i hemlöshetssituation har minskat jämfört med år Årlig redogörelse för: hur många bostäder som kan byggas och i vilka sorters miljöer, enligt lagakraftvunna detaljplaner samt vilka av dessa som har tillkommit under året. antalet planerade, pågående och färdigställda bostäder per bostadstyp och områdestyp uppdelat på Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygd. MÅL 6 Vi ska stärka Norrköping som boende- och besöksort genom ett utvecklat samarbete i regionen och med övriga grannkommuner samt med andra aktörer. Måluppfyllelse: Den skattade sysselsättningen i besöksnäringen har ökat jämfört med år Årlig redovisning av vilket samarbete som har skett för att stärka Norrköping som boendeoch besöksort och vilka effekter det kan väntas ge. MÅL 7 Kommunens kultur- och fritidsaktiviteter ska ge våra invånare, turister och andra besökare upplevelser av högsta kvalitet. Därför ska Norrköping vara regionens kulturhuvudstad och Sveriges musikhuvudstad. Måluppfyllelse: Årlig redogörelse med exempel på upplevelser av hög kvalitet inom kultur och fritid för invånare, turister och andra besökare. MÅL 8 Norrköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Norrköpings kommun genomför en medarbetarundersökning vartannat år. En del av resultatet består av ett ambassadörsindex. Det baseras bland annat på frågor om medarbetaren talar om kommunen som en bra arbetsgivare och rekommenderar kommunen som arbetsgivare. Måluppfyllelse: Ambassadörsindex i medarbetarenkäten har ökat jämfört med år Den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommun ska vara lika som eller lägre än genomsnittet bland jämförbara kommuner. Årlig redogörelse av kommunövergripande insatser för att utveckla arbetsgivarvarumärket och stärka attraktionskraften. Årlig lönekartläggning som synliggör osakliga löneskillnader baserade på kön i syfte att utjämna dessa.

20 BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 21 Målområde Ett rättvist Norrköping MÅL 12 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom fritids-, kultur- och idrottsområdet. Måluppfyllelse: Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar för invånare 7-20 år har ökat sedan år Antal spontanidrottsplatser har ökat jämfört med år Antalet besök av barn och unga inom kommunens kultur- och naturaktiviteter har ökat jämfört med år Andel av Norrköpingsborna 7-15 år som deltar i kulturskolan har ökat jämfört med år Antal barnboksutlån från biblioteken per Norrköpingsbo 0-14 år har ökat jämfört med år MÅL 9 Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier. Måluppfyllelse: Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans samtliga kategorier av program har ökat jämfört med år Andel gymnasieelever som fullföljer utbildningen inom 4 år har ökat jämfört med år Andelen vuxenstuderande med godkända betyg på avslutade gymnasiekurser har ökat jämfört med år MÅL 10 Norrköpings kommun ska vara en förebild när det gäller att tidigt ge rätt stöd till de som behöver det. Måluppfyllelse: Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som upplever psykosociala besvär nästan varje dag eller varje vecka har minskat sedan år Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som har använt narkotika har minskat sedan år Antalet ansökningar till sociala investeringsfonden har ökat jämfört med år Årlig redogörelse för effekter av aktiviteter inom den sociala investeringsfonden. Årlig redogörelse för arbetet med att utveckla och tillämpa en modell för evidensbaserade tidiga uppföljningar och insatser, som ger alla barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sin individuella förmåga. MÅL 11 Barngrupperna i förskolan ska minska för de minsta barnen och tillgängligheten till barnomsorg och skolbarnsomsorg ska öka. Måluppfyllelse: Andelen avdelningar i förskolan med barn i åldern 1-3 år, som har högst 14 barn, har ökat jämfört med år Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat sedan år Tillgången till familjedaghem har ökat sedan Årlig redogörelse för hur man stimulerar barn från underrepresenterade grupper inom fritids-, kultur- och idrottsområdet att ta större del av det utbud som finns. Kommunens bidrag ska i första hand fördelas till föreningar och organisationer som jobbar aktivt för integration och jämställdhet. MÅL 13 Norrköpings kommun ska arbeta med jämlikhet och jämställdhet genom att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Måluppfyllelse: Myndigheten för delaktighet gör årligen en mätning av kommunernas arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar som kallas Kolla läget. Norrköpings resultat i Kolla läget har ökat inom alla mätområden jämfört med år Årlig redogörelse för i vilken grad bilder som används i kommunala informationsprodukter är inkluderande och avspeglar mångfalden i samhället. Årlig redogörelse för vilka aktiviteter som har genomförts för att främja lika rättigheter och möjligheter i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund.