Budget 2013 och plan Norrköpings kommun

Transkript

1 Budget 2013 och plan Norrköpings kommun

2 Grafisk form och produktion: Tina Vennerholm, kommunikation Foto: Sofia Andersson M&F Foto, Gustav Lindh, Ida Ling Flanagan, Niclas Sandberg, Fotofabriken, istockphoto, Mostphotos och sxc.hu. Illustrationer: Tryck: Elanders 2012

3 Budget 2013 och plan Utdebitering Kommunen 21,45 21,45 21,03* 21,03 Landstinget 9,85 9,85 10,27* 10,92 Summa kommunalskatt 31,30 31,30 31,30 31,95 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 32,47 32,47 33,12 * Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvud manna - skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till lands tinget.

4 Innehåll Beslut 5 Mat, musik och mer än något annat, fler jobb och utbildning 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2013 och driftplan Sammanställning av budgetramar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 13 Finansieringsplan Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 18 Den attraktiva staden 18 Utbildnings staden 19 Den barnvänliga staden 20 Omsorgsstaden 21 Den gröna staden 21 Den demokratiska och tillgängliga staden 22 Preciseringar av kommunstyrelsen tvärsektoriella arbete 23 Budgetprocessen 25 Styrning och organisation 26 Budgetanslag Kommunfullmäktiges budgetanslag Kommunrevisionens budgetanslag Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 29 Nämndernas budgetanslag Valnämnden 31 Överförmyndaren 31 Kommunstyrelsen 32 Barn- och ungdomsnämnden 34 Gymnasienämnden 36 Kultur- och fritidsnämnden 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 39 Vård- och omsorgsnämnden 40 Socialnämnden 42 Stadsplaneringsnämnden 43 Tekniska nämnden 44 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 45 Ofördelat kommunstyrelsen 46 Investeringar 47 Investeringsbudget 2013 nämndvis med objekt 47 Kommunstyrelsen 47 Kommunfullmäktige 47 Stadsplaneringsnämnden 48 Tekniska nämnden 49 Kultur- och fritidsnämnden 49 Barn- och ungdomsnämnden 50 Gymnasienämnden 50 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 50 Vård- och omsorgsnämnden 50 Socialnämnden 50 Planerade förhyrningar under perioden Investeringsplan Kommunstyrelsen 52 Kommunfullmäktige 52 Stadsplaneringsnämnden 52 Tekniska nämnden 54 Kultur- och fritidsnämnden 55 Barn- och ungdomsnämnden 55 Gymnasienämnden 55 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 55 Vård- och omsorgsnämnden 56 Socialnämnden 56 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 56 Bolagskoncernen 90 Bolagsöversikt 90 Norrköping Rådhus AB 92 Hyresbostäder i Norrköping AB 94 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 98 Eventfastigheter i Norrköping AB 100 Etablering Norrköping AB 102 Norrköping Vatten AB 104 Upplev Norrköping AB 106 Norrköping Airport AB 108 Norrköping Visualisering AB 110 Norrköping Spårvägar AB 112 Fastighets AB Butangia 113 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd 114 Bilaga 2. Social investeringsfond 115 Bilaga 3. Fördelningsmodell för volymändringar äldreomsorg 117 Bilaga 4. Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB 119 Bilaga 5. Förhandlingsprotokoll MBL 121 Bilaga 6. Yrkande Akademikerförbundet SSR 124 Bilaga 7. Yrkande Lärarförbundet 125 Bilaga 8. Yrkande Lärarnas Riksförbund 128

5 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN 5 Beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 skattesatsen för år 2013 till 21,03 procent, 1.2 de mål och preciseringar för åren som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redo visas på sidorna 16-24, 1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2013, 1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för åren , 1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2013 för respektive nämnd samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren , 1.6 budget 2013 och ekonomisk plan med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2013 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med kronor, Eventfastigheter i Norrköping AB kronor, Norrköping Vatten AB kronor och från Norrköpings Hamn och Stuveri AB med kronor, 1.8 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2013 från Norrköping Rådhus AB till Upplev Norrköping AB med kr, Norrköping Airport AB kr, Norrköping Visualisering AB kr och till Fastighets AB Butangia med kr. 1.9 införandet av en ny fördelningsmodell för äldreomsorgen från och med budget 2013, för mer information se bilaga 3. 2 Kommunfullmäktige fastställer uppdrag 2.1 till kommunstyrelsen att initiera en utredning om hur kommunen på ett optimalt sätt kan utveckla kommunens samlade organisation och kompetens för utredningar. 2.2 till barn- och ungdomsnämnden att till kommun styrelsen redovisa vilka kvalitets höjande insatser som genomförs inom förskola och grundskola 2013 med anledning av de extra tillskotten i budgetramen. 2.3 till barn och ungdomsnämnden att utreda ökad tid i förskolan för barn till föräldrar som är arbetslösa, sjukskrivna eller föräldralediga. 3 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om kronor till partistöd 3.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om kronor, 3.2 fastställa mandatstödet till kronor per mandat, 3.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om kronor, 3.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till kronor per mandat, 3.5 notera fördelningen av partistödet för år 2013 enligt bilaga 1. 4 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 4.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, 4.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 5 För 2013 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till kr. 6 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst kronor och sälja fastigheter till ett värde av högst kronor vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger kronor. 7 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna mån atligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Bengt Cete (MP) kommunalråd Mona Olsson (V) kommunalråd Åsa Byman Falck kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör Ett alternativt budgetförslag från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet samt ett alternativ från Sverigedemokraterna finns tillgängliga på kommunstyrelsens kontor (diarienummer KS-892/2011).

6 6 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Mat, musik och mer än något annat, fler jobb och utbildning Under senare tid har vi fått flera goda nyheter. Ostlänken ger ytterligare järnvägsspår till såväl Linköping som Stockholm. Det betyder att i framtiden kommer restiden till huvudstaden med god marginal att understiga en timme. Vrinnevisjukhuset ska byggas om och byggas ut, och Norrköping får en läkarutbildning. När det gäller skolresultaten har vi under en längre tid sett förbättringar när det gäller de små barnens läsförståelse. I år förbättrades även niornas resultat. Ökad inflyttning från framför allt grannkommuner och höga födelsetal gör att vi just nu har den snabbaste befolkningsökningen under 2000-talet vilket har lett till bostadsbrist. Det är i och för sig ett bekymmer, men visar samtidigt att Norrköping växer och kan växa ännu mer. Den här uppräkningen betyder inte att vi blundar för problemen. Nej, vi i Norrköping har utan tvekan stora utmaningar framför oss. Arbetslösheten ligger över snittet i länet och landet, och vi har en stor grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Många Norrköpingsbor har det svårt socialt och ekonomiskt. De goda nyheterna är emellertid viktiga av tre skäl. För det första visar de att Norrköping har stora möjligheter utvecklas. En bra befolkningsutveckling och därmed en relativt ung befolkning är utan tvekan en framgångsfaktor. Kommunens höjda utbildningsnivå är en annan. Vi behöver dock höja utbildnings- och kompetensnivån ytterligare för att kunna konkurrera om framtidens jobb. Förskolan och skolan måste lägga en bra grund. Kulturlivet betyder mycket för trivseln och attraktiviteten i vår kommun. Goda kommunikationer är en annan av görande framgångsfaktor. Med Ostlänken blir Norrköping en del av huvudstadens arbetsmarknadsområde. För det andra illustrerar nyheterna att det går att påverka utvecklingen. Efter flera års opinionsarbete får vi flera spår och en teknisk lösning för Ostlänken som passar Norrköping perfekt. För oss är snabbtåg en mycket bra lösning. På samma sätt är utvecklingen när det gäller högre utbildning och forskning en följd av många decenniers arbete för ett campus i Norrköping. Om vi kraftsamlar, lyckas samla politiker, företagare och andra för gemensamma mål, då ökar vi vår slagkraft.

7 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN 7 Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Mona Olsson kommunalråd Vänsterpartiet Bengt Cete kommunalråd Miljöpartiet de Gröna För det tredje är nyheterna viktiga för att de visar att det går att förena ekonomisk utveckling med ansvar för miljö. Satsningen på järnväg är ett tydligt bevis för detta. Följden kommer att bli en övergång till ett hållbart trafiksystem och dessutom fler jobb, men vi måste göra ännu mer för att knäcka arbetslösheten, framför allt långtidsarbetslösheten. För det har vi tillsatt jobbkommissionen. Vi föreslår i årets budget en satsning på skolan som ytterst handlar om att skapa bättre utbildningar och minska arbets lösheten. Vi vet att en bra skolgrund betyder oerhört mycket för individen. Det behövs fler pedagoger, framförallt för de mindre barnen. Vi föreslår en satsning på generationsväxling och utbildningsvikariat. Därmed bidrar vi till att över 160 personer får in en fot på arbetsmarknaden. Inom ramen för utbildningsvikariaten ökar vi kunskapen och kompetensen hos vår kökspersonal. Det är ett led i vår strävan att höja kvalitén på maten. Fler ska äta god mat, lagad så nära som möjligt. Vi vill utveckla Norrköpings kulturliv. Vi är redan i dag en betydande kulturstad och under nästa år genomförs för första gången en musikfestival på Bråvalla. Men mer kan göras för att kulturarbetare ska kunna stanna och verka i vår kommun. En särskild satsning görs på musiken. Om vi ska ta ansvar för ekonomin förutsätter satsningar på dessa områden att vi håller igen på andra. Vi befinner oss fortfarande i ett mycket besvärligt konjunkturläge. Norrköping har redovisat överskott under de senaste åren, och målen om ekonomisk balans ligger fast. Det betyder att ovanstående satsningar fordrar neddragningar inom en del andra områden. Politik är att vilja, men även att välja. Vi väljer att i årets budget ge mer resurser till skolan därför att det är det som betyder mest för att vi i framtiden ska skapa fler jobb, vilket i sin tur är helt avgörande för att skapa ett mer jämlikt och rättvist Norrköping.

8 8 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella förutsättningar Statens riktlinjer för den kommunala ekonomin Regeringen presenterade den 20 september 2012 budgetpropositionen för år Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 1,6 procent 2012 och 2,7 procent Jämfört med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så är det en ökning med 1,2 procentenheter för 2012 och 0,6 procentenheter för Åsikterna om utvecklingen av BNP-tillväxten skiljer sig dock mycket åt mellan olika prognosmakare och regeringen är en av de mest positiva vad gäller utvecklingen av BNP. Prognos BNP i budgetpropositionen procentuell årlig förändring ,7 3,7 3,5 3,0 Osäkerheten i den globala ekonomin är fortsatt stor, framförallt på grund av att det saknas långsiktiga hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Det osäkra läget kommer att ha en dämpande inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Sverige de kommande åren. Många europeiska länder har haft höga löneökningar och låg produktivitet. Detta i kombination med skuldkrisen kommer att medföra att Europa även på lite längre sikt kommer att fortsätta ha låg tillväxt. I spåret av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in och varken USA eller Kina har så stark ekonomi att de för närvarande kan fungera som särskilt starka draglok. I både USA och i euroområdet dämpas tillväxten av en åtstramande finanspolitik, en svag arbetsmarknad och hushållens fortsatta behov av att minska sina skulder. Återhämtningen i omvärlden väntas bli utdragen och efterfrågan på svenska exportprodukter stiger därmed långsamt. Svensk ekonomi har visat god motståndskraft det första halvåret 2012, men en fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten år 2012 och år Sverige har ett bättre utgångsläge än många av länderna i euroområdet, vilket bland annat återspeglas i de historiskt låga räntepremierna på svenska statspapper. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges statsskuld förväntas uppgå till 36,9 procent av BNP under 2013, vilket kan ställas i relation till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Skulden i Europa ser ut att stabiliseras kring 90 procent, men troligen har Grekland inte infört nödvändiga åtgärder och banksystemet i Spanien har fortfarande problem. Osäkerheten om det ekonomiska läget i omvärlden har en negativ inverkan på de svenska hushållens och företagens förväntningar om framtiden, vilket bidrar till att dämpa hushållens konsumtion och företagens investeringar 2012 och Inbromsningen i svensk ekonomi medför att företagens behov av att anställa avtar och syssel sättningen ökar förhållandevis svagt Utbudet av arbetskraft fortsätter samtidigt att öka, vilket innebär att arbetslösheten stiger något under BNP-tillväxten blir sedan gradvis starkare under 2013, och under 2014 bedömer regeringen att konjunkturen återhämtar sig i takt med att trovärdiga åtgärder börjar implementeras för att lösa de statsfinansiella problemen i Europa och i takt med att omvärldsefterfrågan ökar igen. Minskad osäkerhet, en lång period av hög sparkvot och successivt ljusare utsikter på arbetsmarknaden bidrar till att de svenska hushållens konsumtion ökar i god takt I omvärlden sker en långsam återhämtning, vilket bidrar till en ökad export. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är i nuläget lågt och när efterfrågan ökar 2014 kommer företagen att ha ett stort behov av att anställa. Det låga resursutnyttjandet leder i kombination med relativt låga enhetsarbetskostnader till att den underligganden inflationen, KPIF, stiger långsamt och närmar sig 2 procent först år Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi Arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften år 7,5 6,7 5,5 5,2 Utveckling av timlöner* 3,1 3,4 3,5 3,6 Utveckling av arbetade* timmar 0,6 1,5 1,5 0,8 *årlig procentuell förändring Den framtida konjunkturutvecklingen är dock osäker och sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera i förhållande till huvudscenariot. Det råder stor osäkerhet om hur statsskuldkrisen i euroområdet kommer att utvecklas, hur länge den består och hur den påverkar världsekonomin. Den finansiella oron är stor, vilket exempelvis syns i skillnaden mellan olika länders statsobligationsräntor. Det finns också en betydande osäkerhet om hur det europeiska banksystemet skulle klara av en förvärrad ekonomisk utveckling. Det råder även osäkerhet kring utvecklingen av den svenska växelkursen. Kronan har stärkts kraftigt under sommaren 2012, främst gentemot euron. Det är möjligt att kronan förstärks betydligt mer än bedömningen i huvudscenariot vilket kan innebära en svagare exporttillväxt och en högre import.

9 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 Skatteunderlag Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2013 uppgår enligt prognos augusti 2012 till tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 5,4 procent jämfört med budget Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 92,1 procent för 2012 och bedöms bli 92,9 procent för Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2013 är 21,03 procent, vilket är oförändrat jämfört med år Jämfört med år 2011 är det en minskning med 0,42 procentenheter på grud av skatteväxling avseende kollektivtrafik. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2013 uppgå till tkr. Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2013 är att kommunen får tkr i fastighetsavgifter. Prognosen för fastighetsavgift har sänkts i enlighet med regeringens budgetproposition i och med att de förslår en sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från den 1 januari 2013, vilket beräknas påverka kommunernas intäkter negativt. För att neutralisera effekten av förslaget föreslås en höjning av de generella statsbidragen med 550 miljoner kronor från och med 2013, vilket för Norrköpings del innebär tkr som flyttas från posten Kommunal fastighetsavgift till posten Statlig inkomstutjämning, se tabell nedan. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2013 är att kommunen får ett bidrag motsvarande tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera åren för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 18 augusti 2012, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) Egna skatteintäkter 4 919, , , ,1 Statlig inkomstutjämning 1 094, , , ,0 Kostnadsutjämning 27,5 27,8 28,0 28,3 Regleringsbidrag/ avgift 33,3 3,0-39,4-77,1 Kommunal fastighets avgift 208,5 213,4 213,6 213,6 LSS-utjämning 96,5 97,4 98,2 99,1 Summa 6 378, , , ,0

10 10 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2013 och driftplan Driftbudget (mnkr) Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,4 exklusive avskrivningar 1 Avskrivningar -223,5-224,1-233,0-252,6-262,6 Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,0 Skatteintäkter , , , , ,1 Kommunalekonomisk utjämning , , , , ,9 Finansnetto 4 18,0 16,0 12,0 10,0 10,0 Resultat före extraordinära poster 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Årets resultat 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Specificering av vissa poster 1 Verksamhetens nettodriftkostnad , , , , ,4 exklusive avskrivningar Varav pensionskostnader: utbetalda pensioner -113,0-128,0-125,0-124,6-126,5 individuell del -123,3-121,7-124,1-126,6-121,1 löneskatt -60,1-63,9-62,7-62,5-63,8 förändring av avsättning för pensioner -1,2-2,0-2,0-3,0-4,0 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 4 700, , , , ,1 3 Kommunalekonomisk utjämning 1 413, , , , ,9 Inkomstutjämning 1 020, , , , ,0 Kostnadsutjämning 30,5 27,5 27,8 28,0 28,3 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 60,6 33,3 3,0-39,4-77,1 LSS-utjämning 90,7 96,5 97,4 98,2 99,1 Fastighetsavgift 211,2 208,5 213,4 213,6 213,6 4 Finansnetto 18,0 16,0 12,0 10,0 10,0 Finansiella intäkter 343,0 342,0 344,0 346,0 348,0 Intäktsränta 320,0 323,0 325,0 326,0 328,0 Kreditivränta 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 20,0 15,0 15,0 16,0 16,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -318,0-326,0-332,0-336,0-338,0 Räntekostnader lån -308,0-316,0-322,0-326,0-328,0 Räntor pensionsavsättningar -8,0-7,0-7,0-7,0-7,0 Övriga finansiella kostnader -2,0-3,0-3,0-3,0-3,0

11 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 11 Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Stadsplaneringsnämnden Tekniska nämnden Byggnads- och miljöskyddsnämnden Ofördelat kommunstyrelsen Pensionsskuldens förändring Avsättning för pensioner* Finansiering av investeringar* Återbetalning social investeringsfond* Medel för löneavtal, kommunstyrelsen** Skatteväxling kollektivtrafik Anpassning till balans Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen** Summa budgetramar*** * Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan ** För mer information se sidan 29. *** I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) Summa budgetramar 6 360, , , , ,5 Avgår avskrivningar -223,5-224,1-233,0-252,6-262,6 Avgår internränta -229,4-174,8-187,3-208,1-204,5 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 5 908, , , , ,4 Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna

12 12 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning av investeringar Nämndernas investeringsanslag 2013 och investeringsplaner Nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Stadsplaneringsnämnden Varav: lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor lokalförsörjning vård och omsorg lokalförsörjning köksverksamhet lokalförsörjning övrigt geografisk information mark och exploatering Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Gymnasienämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Summa Investeringsbudget för år 2013 redovisas på sidorna Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 51. Investerings plan för åren redovisas på sidorna

13 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 13 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen Dessa ingår inte i investeringsplanen Anslag (tkr, netto) Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Stadsplaneringsnämnden Summa Utöver investeringplanen redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun. Ovanstående investeringar redovisas på sidan

14 14 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansieringsplan (mnkr) Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 1 309,2 321,6 329,7 354,8 367,1 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 177,8 346,3 503,3 192,4 130,2 Summa 507,0 687,9 853,0 567,2 517,3 Använda medel Investeringar 507,0 687,9 853,0 567,2 517,4 Summa 507,0 687,9 853,0 567,2 517,4 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 687,9 mnkr för år 2013, till 853 mnkr för år 2014, till 567,2 mnkr för år 2015 samt till 517,4 mnkr för år Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. 1 Justerat resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 223,5 224,1 233,0 252,6 262,6 Markering egenfinansiering av investeringar 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Markering pensioner 20,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Markering social investeringsfond 0,0 2,5 1,7 7,2 9,5 Justerat resultat 309,2 321,6 329,7 354,8 367,1 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.

15 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.

16 16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella mål Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning. Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Social investeringsfond I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar. Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköping Egenfinansiering av tillgångar Norrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egenfinansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Egenfinansiering av tillgångar (mnkr) Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Avsättning för pensioner (mnkr)

17 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Social investeringsfond Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/ utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. Återbetalning social investeringsfond (mnkr) ,5 1,7 7,2 9,5 Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande. Årets resultat Avgår: realisationsvinster, orealiserade vinster på värdepapper, intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip, markering inom eget kapital för framtida pensioner, markering av medel till social investeringsfond Tillkommer: orealiserade förluster på värdepapper, kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip, kostnader för omstruktureringsåtgärder, disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner, disposition av övriga markeringar, exempelvis social investeringsfond. Årets resultat mot balanskrav Vid underskott: Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider. Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott: Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för egenfinansiering av investeringar, resultatavsättning av pensioner samt markering av medel till social investeringsfond avräknas överskottet. Övriga medel markeras inom egna kapitalet som balanserat resultat. Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas.

18 18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål och målupp fyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Uppföljning av målen sker i delårsrapporter och årsredovisningar utifrån angivna måluppfyllelser. Målområde Den attraktiva staden Under perioden ska den generella utbildningsnivån höjas och arbetslösheten sjunka. Detta ska ske genom utbildningsinsatser samt jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildning är nyckeln till arbetslivet. Många i Norrköping saknar den nyckeln. Alla arbetssökande som saknar grundskoleutbildning ska erbjudas yrkesutbildning eller annan utbildning. MÅL 1 Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober God ekonomisk hushållning med sikte på arbete åt alla kräver god tillgång på kunnig arbetskraft, en slagkraftig och hållbar infrastruktur samt en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och för enskilda att bosätta sig. MÅL 2 Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Måluppfyllelse: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultaten ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år. Möjligheten att leva i varierande och attraktiva miljöer såväl i inner staden som på landsbygden, i skärgården och i nya attraktiva stadsdelar är avgörande. Tillgången på bostäder i varje stadsdel, med olika upplåtelseformer och till rimliga hyror är av central betydelse för att vi ska kunna fortsätta den utvecklingen. MÅL 3 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett. MÅL 4 Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet. Måluppfyllelse: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.

19 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 Hållbar ekonomisk utveckling med sikte på arbete åt alla kräver en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och enskilda att bosätta sig. Det handlar också om att stötta nya idéer och tankar hos de som vill starta företag. Goda kommunikationer till Stockholm och inom den fjärde storstadsregionen är oerhört viktigt för näringslivet i Norrköping. Utbyggnaden av järnvägskapaciteten inom och till länet måste ta fart. MÅL 5 Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång. Måluppfyllelse: Arbetet med Ostlänken ska ha högsta prioritet i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag. Kommunen har medverkat till att express bussarnas turtäthet till Linköping har ökat. Expressbussarnas restid till Linköping har min skat genom att exempelvis bussar prioriteras framför bilar i trafiken. Planering av spårbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad samt Söderköping och Norrköping har framskridit. MÅL 6 Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring. Måluppfyllelse: Det har till - kom mit fler delägare i Clean tech Östergötland och i Marknadsbolaget Fjärde Storstads regionen jämfört med år Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling. Människor ska vilja bosätta sig i Norrköping. För dem ska det finnas goda bostäder och tillgång till arbete. Därför ska vi ha en planering som ger tillgång till byggbar mark för bostäder och företag. MÅL 7 Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för hur många bo städer som har byggts och vilken upplåtelseform de har. Målområde Utbildningsstaden Norrköping ska ha en förskola präglad av omsorg, lärande och mångfald för barnen samt valmöjligheter för hela familjen. Norrköping ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Elevens lärande ska stå i fokus. Alla elever ska känna trygghet och glädje oavsett skolform. MÅL 8 Barngrupperna ska minska i storlek. Måluppfyllelse: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år MÅL 9 Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Måluppfyllelse: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem. MÅL 10 Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner. Måluppfyllelse: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent år Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år Andelen vuxenstuderande med lägst betyget E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa vid en jämförelse inom gruppen större städer.

20 20 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Målområde Den barnvänliga staden MÅL 11 Kommunen ska utveckla bra livsoch lekmiljöer för barn. Måluppfyllelse: Arbete med säkra skolvägar genomförs för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser anläggs varje år. Genom tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa - såväl fysisk som social och psykisk - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Insatser särskilt riktade mot familj, skolgång och barnets vardagsliv är viktiga för att få en långsiktigt god hälsoeffekt. Genom att utveckla och stärka de tidiga insatserna ska färre barn och unga behöva placeras på så kallade HVB-hem. En av de faktorer som har störst negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska denna minska. MÅL 12 Antalet barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska. Måluppfyllelse: Antalet barn som har placerats i HVBhem har minskat under året jämfört med antalet år MÅL 13 Andelen barn som lever i hushåll med långvarigt beroende av försörjnings stöd ska minska. Måluppfyllelse: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år Kultur och en i övrigt rik fritid ska vara en självklar del i alla barns och ungdomars vardag. Därför ska kulturen vara integrerad i förskola och skola. Vi ska också ha ett attraktivt kulturliv, liksom det är viktigt att det finns aktiva och levande föreningar och kulturliv. MÅL 14 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet. Måluppfyllelse: Samarbetet mellan kultur- och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år Andel antagna av de sökande till kulturskolan har ökat jämfört med hösten Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år Antal barn och unga som nyttjar det bidragsstödda föreningslivet har ökat jämfört med år 2010.

21 BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 21 Målområde Den gröna staden Vid nybyggnationer och planering av nybyggnationer ska stor miljöhänsyn tas. Vi ska bygga staden så att behovet av transporter minskar, och så att de transporter som krävs kan ske på så hållbart sätt som möjligt. Vi ska bevara och utveckla den biologiska mångfalden genom skapandet av nya grönstrukturer, stadsodling och genom att skydda värdefull natur. MÅL 15 Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt. Måluppfyllelse: Kommunstyrelsen, stads planeringsnämnden och tekniska nämnden redo visar årligen hur man i stads planeringen har arbetat för att minska behovet av transporter. Den årliga relativa ökningstakten av bil trafik arbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år Antalet cyklister ökar jämfört med år MÅL 16 Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gångavstånd från sin bostad. Måluppfyllelse: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år Mat är en central del av livet för alla människor och lägger samtidigt grunden för hälsa och välmående. Den mat som serveras i Norrköpings kommun ska vara god, nyttig och i så stor utsträckning som möjligt ekologisk. MÅL 17 All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden ska tillagas så nära brukaren som möjligt. Måluppfyllelse: Antalet tillagnings kök har ökat jäm fört med år Norrköping ska vara en kommun där det känns tryggt att åldras. Därför ska vi anställa fler inom vård- och omsorgsverksamheten samt stärka den enskildes valfrihet vad gäller möjligheten att själv bestämma hur omsorgen och stödet ska utformas. Det är en rätt som ska gälla alla oavsett storlek på plånboken. Antalet personer med diagnostiserad neuropsykiatrisk nedsättning har ökat markant de senaste åren. Det finns inga indikationer på att trenden kommer att brytas. Människor med funktionsnedsättningar eller sjukdomar ska garanteras en god livskvalitet. Målområde Omsorgsstaden MÅL 18 Den enskildes delaktighet och in fly tande inom äldreomsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssatsningen Mina timmar. Måluppfyllelse: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts. MÅL 19 Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper. Måluppfyllelse: Årligen redovisas i vilken utsträckning som personer med funktionsnedsättningar eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen.

22 22 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2013 NORRKÖPINGS KOMMUN Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden Aktivt deltagande invånare är grunden för en fungerande demokrati. Det är viktigt för oss att alla människor kan påverka sitt samhälle och ta del av det fullt ut. Därför ska tjänstemän och förtroendevalda arbeta aktivt med att öka sin öppenhet och tillgänglighet. Det är också en demokratisk rättighet att kunna ta del av offentliga miljöer och inte utsättas för strukturell diskriminering. MÅL 20 Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norr köping ska därför främja lika rättig heter och möjligheter för alla, oberoende av förutsättning eller bakgrund. Måluppfyllelse: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kommundelar med medborgare, föreningar, nätverk etcetera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar. Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hanteringen av synpunkter från medborgarna har skett. Norrköpingsbornas deltagande i valet till Europaparlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet år Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdeltagandet år MÅL 21 Den fysiska tillgängligheten i kommunen ska öka. Måluppfyllelse: Norrköpings kommuns tillgänglighetsarbete, utifrån en samlad årlig bedömning som görs med hjälp av E-verktyget, har förbättrats jämfört med år MÅL 22 Kommunen ska aktivt arbeta för att andelen människor som upplever att de blir diskriminerade minskar. Måluppfyllelse: Kommunen stödjer varje år aktiviteter som syftar till att minska diskriminering och genomför aktiviteter för att öka kunskaperna om mångfaldsfrågor bland kommunanställda. MÅL 23 Tillgänglighets frågor ska inte grer as i alla verksamheter och på alla nivåer, från besluts underlag till upp följning och utveck ling. I situationer där man måste göra avsteg från detta ska anledningen förklaras och motiveras. Måluppfyllelse: Tillgänglighets frågorna ingår i samtliga verksamhets nämnders uppdragsplaner.