Tillverkningsindustrin i Kalmar län 2012 nuläge och framtida möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillverkningsindustrin i Kalmar län 2012 nuläge och framtida möjligheter"

Transkript

1 Tillverkningsindustrin i Kalmar län 2012 nuläge och framtida möjligheter

2 /23 rev Inledning OECD konstaterar i sin analys av Småland, Öland och Blekinge att sydöstra Sverige är landets mest industritäta region. De fyra länen har den högsta sysselsättningsgraden inom tillverkningsindustrin i Sverige. Cirka 20 % totala arbetskraften arbetade i den tillverkande industrin 2010 i alla fyra länen. Vi är således mycket beroende av industrin som arbetsgivare och som ekonomisk bas i den regionala ekonomin, särskilt eftersom tillverkningsindustrin genererar det högsta förädlingsvärdet av samliga näringar (Grufman Reje 2010). 1.1 Trender och utmaningar i ett nationellt och internationellt perspektiv Sverige är en av de mest innovativa OECD-ekonomierna. FoU satsningarna är 2,70 % i jämförelse med OECD:s genomsnitt på 1,56 %. Sverige har också den näst högsta andelen forskare per 1000 sysselsatta. Även antalet patent ligger i topp bland OECD-länderna. Det är dock ett fåtal företag som står för den stora mängden FoU, företag som oftast finns i storstadsregionerna. I Småland Blekinge är andelen FoU betydligt lägre än riksgenomsnittet. Endast Blekinge län har siffror i nivå med riket medan Kalmar län ligger i det absoluta bottenskiktet. Blekinge län 2,6 % Kalmar län 0,4 % Kronobergs län 1,0 % Jönköpings län 1,2 % Tabell 1. FoU som andel av BRP Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012 I Sverige är det tydligt att den ekonomiska aktiviteten är koncentrerad till storstäderna. I de tre storstadsregionerna bor 51 % av landets befolkning men där genereras 57 % av BNP och hela 70 % av tillväxten. Skillnaderna ökar sålunda. Situationen är på intet sätt unik men Sverige tillhör de OECD-länder som har högst storstadskoncentration. Koncentrationen ger särskilt tydliga effekter i kunskapsintensiva delar av näringslivet den kritiska massa av befolkning som behövs för att verklig dynamik ska kunna uppstå saknas på de flesta orter. Utflyttning av främst yngre och välutbildade från de mindre befolkningstäta regionerna förstärker ytterligare effekten. Det är dock inte en självklarhet att en koncentration av människor och verksamheter är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Nackdelarna av hög befolkningskoncentration i form av trängsel, överhettning, bostadsbrist etc. kan äta upp fördelarna. Det finns gott om

3 /23 exempel, i Europa såväl som i den övriga världen, på regioner med goda livsvillkor och förhållandevis liten befolkning. 1.2 Den regionala strukturen och kontexten Arbetskraft per sektor Det kan synas förbryllande att Blekinge som hade den lägsta BRP per capita av de fyra 1995 har haft den bästa utvecklingen medan Kalmar län som hade en högre BRP har haft den sämsta utvecklingen. Förklaringen kan sökas i att Blekinge och Kalmar län genomgått liknande omställningsperiod, med omfattande industrinedläggningar, men vid olika tidpunkter innan 1995 i Blekinge och efter 1995 i Kalmar län. Det har också medfört att andelen anställda i industrin har minskat avsevärt medan andra sektorer, t ex handel och företagstjänster, har ökat. Handel och besöksnäring % Utbildning % Företagstjänster % Tillverkningsindustri % Personliga/kulturella tjänster % Hälso- o sjukvård % Tabell 2. Förändring av antalet anställda per sektor Källa: Anställda per sektor , Regionförbundet i Kalmar län 2008 Totalt ökade arbetskraftsutbudet i länet under samma period med drygt 4 % vilket helt förklaras av minskad arbetslöshet. I siffrorna döljer sig en del strukturförändringar och vissa metodologiska frågor. I viss utsträckning har minskningen av direkt anställda i tillverkningsindustrin kompenserats av en ökning av anställda i bemanningsföretag som är inhyrda hos industrin. I statistiken återfinns dessa under företagstjänster. Delar av minskningen på personliga och kulturella tjänster liksom inom hälso- och sjukvård beror istället på förändringar av statistiska definitioner. Anställda i i olika företagsstorlekar. Andelen anställda i riktigt stora företag minskar medan andelen i de riktigt små och i de medelstora ökar något. Noteras kan att andelen anställda i företag mellan anställda är fortsatt låg vilket är ett generellt problem bland svenska företag. Det finns tillväxthinder som gör att få företag utvecklas från små till medelstora.

4 /23 Anställda Förändring % 14 % +17 % % 11 % -8 % % 26 % 0 % % 10 % +11 % % 26 % + 8 % >500 17% 13 % - 24% Tabell 3. Anställda i respektive företagsstorlek Källa: Regionstudie 2010, GRUFMAN REJE Observera att förändringen anges som procent och inte procentenheter. Materialet avser endast aktiebolag Förädlingsvärde och konkurrenskraft i respektive bransch Diagrammet på nästa sida visar de olika branschernas konkurrenskraft enligt den s.k. Simplermetoden. Metoden illustrerar en grupp av företags konkurrenskraft utifrån dess förmåga att betala sina kostnader och förmåga att ge avkastning till ägarna. Ett värde innanför den diagonala linjen innebär att företaget/branschen förmår betala kostnader för både insatsvaror, personal och kapital och dessutom ger ägarna en rimlig avkastning, ju närmare origo desto större konkurrenskraft och därmed potentiell avkastning eller investeringsförmåga. Ett värde högre än 1 på någon av axlarna innebär förlust. X-axeln avser kapitalkostnader, Y-axeln personalkostnader, företag till höger har alltså hög kapitalintensitet medan företag högt upp är personalintensiva. Cirklarnas diameter illustrerar volymen.

5 /23 Figur 1. Konkurrenskraft per bransch 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Kommentarer Verkstad är både stor och konkurrenskraftig. Även annan tillverkningsindustri som Elektronik och Plast uppvisar mycket goda siffror. Trä/Möbel har mycket stora problem 2011 och får inte ens plats i diagrammet. Hårt pressade den internationell konkurrens och valutaläget krisar flera stora företag, både råvarusidan och företag med mer utvecklade produkter. Låg innovationsgrad är gemensamt för flera, men inte alla, krisföretag. Undantag finns också några få företag går mycket bra. I siffran för Energi måste tas i beaktande de stora investeringsvolymer som energiproduktion och distribution normalt oftast kräver. Avkastningen på insatt kapital är låg men långsiktig i dessa företag varför modellen inte riktigt skapar jämförbarhet. Likaså har ofta företag i Besöksnäring låga krav på kapitalavkastning. Många företag drivs med andra värden i fokus men fenomenet skapar hinder för investeringar.

6 /23 Huvudkontor avser företag med säte i Kalmar län som har den egentliga verksamheten i andra bolag, i eller utanför länet, men där de ekonomiska resultaten inte på ett självklart sätt har kunnat fördelas i rätt bransch. Finans är i allmänhet företag som, som synes med begränsad framgång just under 2011, ägnar sig åt värdepappersförvaltning. Dessa företag rör sig ofta snabbt mellan hög och låg avkastning. Om man detaljstuderar de fina siffrorna för verkstad visar det sig att de fem största företagen har ett väsentligt mycket högre förädlingsvärde än övriga. Figur 1b. Förädlingsvärde hos i verkstadsföretagen fördelat på storlek Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE De fem största i branschen är Scania, Xylem, Metallfabriken Ljunghäll, Gunnebo och Elajo Mekanik. Samtliga utmärks av hög innovationsbenägenhet, mer komplexitet i både produktinnehåll och tillverkningsprocess samt påtaglig internationell konkurrens. Dessa fem företag sysselsätter nästan lika många som de övrig företagen i branschen. Den paradox OECD beskriver att Kalmar län trots sin problematiska struktur visar relativt goda resultat kan troligen till inte oväsentlig del förklaras utifrån dessa fem företag. I synnerhet Scania och Xylem, två företag i världsklass, genererar mycket stora värden.

7 /23 Figur 2. Antal anställda per bransch i Kalmar län 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Sysselsättningens fördelning på respektive bransch visar att större delen av arbetskraften i den privata sektorn arbetar i branscher med hög konkurrenskraft. Ett orosmoln är den krisande trä och möbelindustrin som 2011 ungefär sysselsatte 6,4 % av arbetskraften i företagen vilket är lika mycket som länets två största företag, Scania och Xylem, tillsammans.

8 /23 Andel företag med export resp import Av de cirka 1200 företag som definieras som tillverkningsindustri i länet har cirka 31 % direkt export och ungefär lika många har egen import. Andelen exporterande företag har i princip legat still under 20 år medan andelen företag med egen import har ökat från 26 % till 32 %. Volymen export har under samma period ökat med knappt 14 %. Exportens värde i Kalmar län var 2011 drygt 14 miljarder kronor. Globaliseringen påverkar inte bara export och import utan också ägandet. Andelen utländskt ägda företag och arbetsställen har mer än tredubblats på 20 år Utlandsägda företag Utlandsägda arbetsställen Tabell 4. Utländskt ägande i Kalmar län Källa: SCB Utbildningsnivåer OECD påpekar särskilt vikten av att sänka andelen lågutbildade i regionen, personer som enbart har grundskoleutbildning. Arbetstillfällen för lågutbildade nyskapas i princip inte alls varför sådana som idag förvärvsarbetar får extremt svårt att hitta ett nytt arbete om de skulle behöva byta jobb. De arbetstillfällen som finns för dessa personer har dessutom i allmänhet låg produktivitet vilket gör att risken för arbetslöshet är stor. Figur 3. Andel låg- respektive lågutbildade i de fyra länen i sydost. Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

9 /23 Satsningarna på högskole- och universitetsutbildning i regionen har inneburit att utbudet av högutbildade är större än efterfrågan inom vissa områden. Detta kan delvis bero på att inte utbildningarna matchar det behov som finns inom näringslivet och/eller att det finns ett motstånd i näringslivet att ta in akademiskt utbildad personal. Resultatet blir att välutbildade människor väljer att flytta från regionen. Det finns enligt vissa studier ett behov av en kategori medelhögt utbildade tekniker. Industrin efterfrågar enligt Arbetsförmedlingen oftare till exempel de tidigare gymnasieingenjörerna eller mellaningenjörerna än civilingenjörer. I alla regioner sker en både utflyttning och inflyttning av ungdomar, i synnerhet högutbildade, som väljer att bosätta sig på annan ort för arbete eller studier. Det har många positiva effekter men i regioner där är nettoflödet av högutbildade blir kraftigt negativt leder det till brain drain och en negativ spiral. De fyra länen i sydost lider, i varierande grad, alla av detta fenomen average of Swedish regions Figur 4. Andel utexaminerade från högskola/universitet 2007/2008 som bor kvar i samma län Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

10 /23 Yrkesavgångar Vi är mitt i ett generationsskifte där den så kallade rekordgenerationen, grovt sett personer födda på 40- och 50-talen, går i pension och ersätts av betydligt mindre årskullar. De sektorer som i nominella tal kommer drabbas hårdast är vård och omsorg, chefer på olika nivåer, byggnadsarbetare och maskinoperatörer. I kombination med höjda krav på teknikutveckling och innovation skapas dessutom multipikatoreffekter. Ingenjörer och tekniker är en grupp, som inte bara genom åldersavgångar, utan också genom industrins strukturomvandling och teknisk utveckling inom alla branscher och sektorer kommer att behöva rekrytera relativt stora volymer fram t.o.m Källa: Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge, Arbetsförmedlingens analysavdelning 2012 Inom byggbranschen är söktrycket på framförallt gymnasieutbildningarna relativt bra vilket gör bristen på arbetskraft hanterbar. Inom industrin ser det avsevärt mycket värre ut, många industriprogram har svårt att fylla platserna och en del skolor tvingats lägga ner sina industriprogram. Näringslivet och skolorna står här inför en stor gemensam utmaning. Ett annat område med svårfyllda rekryteringsbehov är att många ägarledda företag saknar en ny generation som står redo att ta över. Det kommer att behövas åtskilda anställda VD:ar i dessa företag. De absoluta volymerna är långt ifrån försumbara men framförallt riskerar brist på kvalificerade kandidater att få allvarliga konsekvenser.

11 /23 2. Analys 2.1 Konkurrenskraften i näringslivet OECD konstaterar att välståndet i Småland och Blekinge är en paradox om man ser till förutsättningarna och innehållet i de verksamheter som genererar förädlingsvärde och BRP. Man menar att regionen lider brist på grundläggande och viktiga faktorer för tillväxt; infrastruktur, täthet i humankapital, innovationsbenägenhet och överhuvudtaget en täthet av människor och verksamheter. Trots detta visar regionen upp både god tillväxt och BRP en bra bit över OECD-snittet. Figur 5. Index företag i låg- mellan- och högteknologisk industri samt industriföretag som klassas som kunskapsintensiva, 2007 och 1993 Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

12 /23 OECD påpekar bl.a. att andelen högteknologiska och kunskapsintensiva (vilket inte nödvändigtvis är samma sak) företag i Kalmar län är låg vilket gör det extra svårt för företagen att upprätthålla konkurrenskraften. Utvecklingen har dessutom varit negativ jämför med Även om resultaten, så här långt, har varit förhållandevis goda måste de dåliga förutsättningarna tas på mycket stort allvar. Det står utom allt tvivel att en hårdnande internationell konkurrens till slut kommer att skapa stora problem i länet om inte förutsättningarna förbättras. Hittills har de lågteknologiska företagen kunnat klara sig på en långt driven produktivitet och ett föredömligt entreprenörskap, men för varje år närmar sig konkurrenterna även i dessa avseenden. Rapporten visar också mycket riktigt att den finansiella krisen 2008 har påskyndat takten för de strukturella förändringarna i alla OECD-ekonomier, men att effekterna för Kalmar län har varit extra stora. Internationaliseringens påverkan på konkurrenskraften Internationaliseringen är inte bara ett hot utan framförallt en möjlighet. Om företagen kan kombinera sin höga produktivitet och sitt goda entreprenörskap med högre grad av innovation är förutsättningarna på exportmarknaderna goda. Internationalisering innebär inte endast export- och importaktiviteter utan kan också innefatta andra former av internationalisering, att företaget bedriver verksamhet i ett annat land eller att företaget har ett utländskt ägande eller äger verksamheter på utomlands (Internationalisering i svenska små och medelstora företag, Tillväxtverket 2011). Kortsiktigt kan internationaliseringen innebära nya affärsmöjligheter i form av nya marknader och nya produktsegment. På lång sikt är internationalisering en förutsättning för dynamik och skapar förutsättningar för tillväxt i små och medelstora företag att småländska företag möter nya konkurrenter, leverantörer och kunder med nya idéer är nödvändigt för den egna utvecklingen och konkurrenskraften. Samtidigt är det viktigt att utländska företag har ett fortsatt intresse för att behålla och etablera sin verksamhet i landet då det på samma sätt är viktig källa till kunskaps- och teknologiflöden mellan företag och länder. Internationalisering bidrar på dessa sätt till en positiv utvecklingsspiral.

13 /23 Internationaliseringen av tillverkningsindustrin i Kalmar län har successivt ökat både vad gäller export, import och ägande. Exporten påverkas generellt starkt av konjunkturen samt av kronans värde vilket blir tydligt sett till en längre tidsperiod. Det finns inget entydigt sätt att mäta export så att siffrorna blir jämförbara över tid. Diagrammen nedan bygger på SCB:s siffror som har de längsta jämförbara serierna. Utrikesdepartementet har statistik som delvis är framtagen på ett annat sätt där man kommer fram till en mer positiv utveckling de senaste åren med en exportökning från på hela 37 %. Skillnaderna har delvis sin förklaring hur produkter tillverkade i Kalmar län av företag med säte i annat län redovisas. Övrigt 3% Livsmedel 3% Trä, massa/papper 14% Maskiner etc 37% Kemi, gummi, plast 12% Metallvaror 11% Fordon 6% Elektronik 14% Figur 6. Exportvärdet i Kalmar län (Mkr) samt fördelning 2011 Källa SCB Utrikeshandel med varor 2012

14 /23 Det som inte framgår av det statistiska materialet men som framkommit i diskussion med ett antal enskilda företag, samt aktörer som på olika sätt arbetar med att stödja företagens utveckling, är att flera företag under krisen arbetade för, och lyckades, att hitta nya kundgrupper på både den nationella som internationella marknaden. Man hittade nya segment där man kunde nyttja sin befintliga kompetens. Resultatet blev att länets tillverkningsindustri drabbades i väsentligt mindre utsträckning än grannlänen av den mycket branta konjunkturinbromsning som skedde. Orsaken står med all säkerhet att finna i det goda ledarskap och entreprenörskap som återfinns i många företag i länet. Branschernas respektive konkurrenskraft Den tidigare nämnda analysen som analysföretaget Grufman Reje gjort på uppdrag av Regionförbundet och länets kommuner analyserar konkurrenskraften i länets näringsliv enligt den s.k. Simplermetoden. Man har studerat åren 2001, 2004 samt perioden Metoden bygger på data från bokslut i aktiebolag. Metoden har svagheten att enskilda firmor m.fl. som inte har offentliga bokslut inte finns med i statistiken. Aktiebolagen står dock för en så stor majoritet av den ekonomiska aktiviteten i länet att resultaten ändå äger stor giltighet. De verksamheter som relaterar till den tillverkande industrin i studien är: Verkstad och Fordon, Trä, Möbel och Papper/Massa, Tillverkning av elektronik, Tillverkning av plast, Areella näringar och Livsmedel. Figur 6. Förädlingsvärde per anställd i respektive bransch 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE

15 /23 Förädlingsvärdet per anställd skiljer sig kraftigt åt i olika branscher. En stor delen av dessa skillnader beror av den kapitalintensitet som gäller för branschen. Mycket kapitalintensiva branscher som t ex fastighet eller finans måste ha hög omsättning och höga förädlingsvärden per anställd medan företag i t ex tjänstenäringar kan ha avsevärt mycket lägre förädlingsvärde och ändå vara konkurrenskraftiga i sin bransch. Vissa företag har avsevärt högre förädlingsgrad än genomsnittet i branschen. Det kan ha sin förklaring i skalfördelar, innovationsgrad eller en bra nischning. Oftast hänger dessa faktorer ihop helt enkelt att duktiga företag växer mer än mindre duktiga! Som tidigare nämnts är de tillverkningsföretag i länet som har högst förädlingsvärde är Scania, Xylem, Metallfabriken Ljunghäll, Gunnebo och Elajo Mekanik. I denna grupp ligger det genomsnittliga förädlingsvärdet mer än dubbelt så högt som bland resterande tillverkningsföretag tkr/anställd jämfört med 522 tkr/anställd, en skillnad på hela 152 %! Ungefär hälften av alla anställda i länets tillverkningsindustri arbetar i dessa fem företag. Siffran antyder den enorma potential som finns i om resterande företag kan närma sig de fem största företagens innovationsbenägenhet. Kommentarer till situationen i respektive bransch Verkstad o fordon Branschen uppvisar en stark konkurrenskraft under hela perioden och den representeras av flera större konkurrenskraftiga företag. Förädlingsgraden var på topp 2009 med 46 % men har minskat till 33 % 2011, fortfarande en mycket hög siffra. Inom analysen är det länets två industribjässar Xylem och Scania som har den högsta konkurrenskraften vilket gäller under hela undersökningsperioden Även metallegoarbeten och tillverkning av delar och tillbehör till fordon visar en bättre position 2011 än tidigare år. Områden som visar något sämre konkurrenskraft är framförallt gjutning av lättmetall och tillverkning av metalltrådvaror. Tillverkning av elektronik Denna sektor visar upp en god konkurrenskraft under hela perioden. Här finns bland annat tillverkning av batterier, tillverkning av isolationsmaterial, styr- och mätutrustning, belysningsarmaturer och legotillverkning av elektronik. Tillverkning av plast Även denna bransch visar upp en bra konkurrenskraft för hela perioden. Branschen har stor spännvidd och finns spridd över hela länet. I gruppen ingår till exempel leverantörer till fordonsindustrin, tillverkare av ytbehandlingsmateriel, leverantörer till medicinteknikindustrin och leverantörer till försvarsindustrin.

16 /23 Trä och möbler Branschen visar svag position genom hela perioden med undantag för De sektorer som visar en stark återhämtning 2010 är framför allt papper/massa, sågverk/hyvleri samt byggnadssnickerier föll dock resultat och konkurrenskraft dramatiskt, delvis beroende på effekter av den starka kronan i förhållande till euron och dollarn. Sågverk och hyvleri samt massa tappar stort men även trägolv och trähustillverkning försämras från ett redan dåligt läge. Konkurrenskraften hos länets trähustillverkare är den sämsta hos alla delbranscher i undersökningen, vilket är särskilt allvarligt eftersom det finns ett par relativt stora arbetsgivare i kategorin. De enda delsektorer som uppvisar god konkurrenskraft är tillverkning av dörrar och fönster samt tillverkning av träbränslen. Energi Konkurrenskraften i energisektorn är bara delvis jämförbar med andra branscher. Investeringar i kraftverk har mycket långa avskrivningstider i jämförelse med andra industriinvesteringar, avkastningskraven blir därför lägre. Bjässen i länet är OKG som, även om räntabiliteten är låg, visar en avsevärd intjänandeförmåga under många år. Areella näringar och livsmedel Sektorn domineras av ett antal riktigt stora livsmedelsföretag med god och stabil konkurrenskraft för hela perioden. Tillväxten är påtaglig både i omsättning, antal anställda och produktivitet förändring Omsättning, Mkr % Anställda % Omsättning/anst, tkr % Tabell 5. Areella näringar i Kalmar län 2006 och 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Det är inte svårt att ur materialet dra slutsatsen att de konkurrenskraftiga branscherna ofta är de som har en högre innovationsbenägenhet och att problemsektorerna har en lägre innovationsbenägenhet. Iakttagelsen blir ännu tydligare om man går ner på företagsnivå även om undantagen, i båda riktningarna, då blir många. En annan faktor som påverkar konkurrenskraften i elintensiva företag och branscher är den nya indelningen i elmarknadsområden där företag från Oskarshamn och söderut drabbas av högre elpriser än övriga Sverige, beroende på att elöverföringskapaciteten mellan södra och

17 /23 norra Sverige anses som för liten. Uppdelningen uppfattas som orättvis inte minst som gränsen är dragen mellan Oskarshamns stad och kärnkraftverket! 2.2 Tillväxtanalys Växande branscher och sektorer Grufman Reje har på uppdrag av Linnéuniversitet också studerat vilka tillväxtbranscher som finns i Linnéregionen Kalmar och Kronobergs län. Man har analyserat vilka sektorer eller nischer som växer och som har potential att bli stora i framtiden. I studien har man gjort jämförelser med samma branscher och nischer i fyra andra län: Östergötland, Värmland, Halland och Blekinge. Man har analyserat sektorer som vuxit mest under perioden och som dessutom klarat perioden utan alltför stort tapp. De sektorer som uppfyller dessa kriterier är: Skog och trä med skogsskötsel, skogsförvaltning, papper/massa och träindustri, exklusive byggnadssnickerier och partihandel Elektronikindustrin Maskintillverkning IT med delbranscherna dataprogrammering och datakonsulter Tekniska konsulter Plastindustrin Analysen visar att tillväxten ofta ligger i speciella nischer. I två av sektorerna, elektronikindustri och maskintillverkning, är Linnéregionen tillväxtledande i jämförelse med de andra länen. I fyra sektorer är det ett annat län som uppvisar högst tillväxt. I dessa fall beräknar analysen de antal arbetstillfällen som skulle kunna skapas om tillväxten stimuleras att bli lika hög som i detta län: Skog och trä växer fram till 2007, därefter ingen tillväxt. Värmland har högre tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Värmland skulle det ha kunnat generera ca nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år 2005.

18 /23 Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av småhus, fönster av trä, dörrar av trä samt träförpackningar. Notera dock att tillverkning av småhus har dramatiskt sämre konkurrenskraft Elektronikindustrin växer i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Linnéregionen har högst tillväxt. Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av elmotorer, generatorer, transformatorer, eldistributions- och elkontrollapparater, batteri- och ackumulatorer, elektroniska och elektriska ledningar och kablar. Maskintillverkning växer i förädlingsvärde och sysselsättning med mestadels god konkurrenskraft. Linnéregionen har högst tillväxt. Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar samt tillverkning av övriga verktygsmaskiner. IT växer kraftigt i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Halland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Halland skulle det ha kunnat generera ca 850 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år Speciella tillväxtnischer: Analysen pekar inte på särskilda nischer men nämner IT-tjänster till tillverkningsidustrin och området e-hälsa som områden där regionen ligger långt fram. Tekniska konsulter växer kraftigt i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Halland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Halland skulle det ha kunnat generera ca 600 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år Speciella tillväxtnischer: De flesta underbranscher av tekniska konsulter (bygg- och anläggning, elteknik, energi-, miljö- och VVS-teknik samt övriga). Plastindustrin har måttlig tillväxt men god konkurrenskraft. Östergötland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Östergötland skulle det ha kunnat generera ca 900 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år Speciella tillväxtnischer: Annan gummivarutillverkning.

19 /23 3. Sammanfattning Låg teknologi låg innovationsgrad OECD konstaterar i sin rapport att Småland Blekinge klarar sig bra i en jämförelse med 2000 andra regioner i OECD-länderna. Man pekar dock på sårbarheten i den produktion som finns idag. Produktionen har ett relativt lågt kunskapsinnehåll och låg teknikhöjd vilket generar ett relativt lågt förädlingsvärde. Det innebär att man är, och i ökande utsträckning kommer att vara, hårt konkurrensutsatt från låglöneländer. En stor andel av företagen är dessutom underleverantörer till större svenska företag och utvecklar inga egna produkter. I motsats till resonemanget ovan visar Grufman Rejes studie på att den tillverkande industrin, bortsett från vissa delar av träindustrin, har ett högt förädlingsvärde per anställd. Häri ligger den paradox som OECD beskriver. Som nämnt i avsnittet om skillnader mellan olika branscher påverkas utfallet kraftigt av de fem största tillverkningsföretagen där de har ett genomsnittligt förädlingsvärde på 1317 tkr per anställd medan de övriga företagen i gruppen blott når 522 tkr per anställd! I den gruppen återfinns en stor del företag i enkel underleverantörsindustri som löper stor risk att konkurreras ut av låglöneländer i takt med att dessa utvecklas vad gäller produktivitet och kvalitet. För att bli mindre sårbara behöver dessa företag förnya sig och komma med nya, egna produkter som riktar sig till nya marknader. Detta ger företagen ett större oberoende, kontroll och flexibilitet vilket är viktigt i dagens och framtidens ekonomi. Resonemanget ovan indikerar att det finns behov av att stödja insatser som leder till att företagen tar en steg upp i värdekedjan, vilken skulle kunna leda till ökad förädlingsgrad, samt att stimulera företagen att utveckla egna produkter. Noteras kan att livsmedelsindustrin visar en mycket positiv utveckling mellan omsättningen ökar så kraftigt att, trots att produktiviteten ökar kraftigt, så stiger antalet anställda med 40 % under perioden. Humankapitalet avgör OECD:s slutsatser och rekommendationer vad gäller näringslivets utveckling handlar främst om att ta ett kliv upp i värdekedjan, dvs. att ändra fokus mot en mer tekniskt avancerad och kunskapsintensiv produktion. På så sätt kan förädlingsvärdet öka och företagen kan öka sin konkurrenskraft. För att lyckas behövs rätt, ofta helt ny, kompetens tillföras verksamheten. OECD menar att för att ta klivet till mer kunskapsintensiva verksamheter behöver utbildningsnivån höjas avsevärt och andelen lågutbildad arbetskraft minska i företagen inte bara öka spetskompetensen utan också höja lägstanivån.

20 /23 Humankapital är A och O i en kunskapsbaserad ekonomi. OECD påpekar vikten av att integrera lokala arbetsmarknadsregioner med varandra för att förbättra tillgången till humankapital. God tillgänglighet är en del i detta och gynnar såväl arbetsgivare som arbetstagare och gör regionen mer attraktiv. OECD framhåller också vikten av en god matchning att det finns relevanta utbildningar som matchar näringslivets behov. Det handlar såväl om gymnasie-, yrkes- som akademiska utbildningar men också att göra det livslånga lärandet möjligt hos de redan yrkesaktiva. Två tredjedelar av de som arbetar i privat sektor i Kalmar län är män. I Kalmar län, liksom i riket i övrigt, går kvinnor oftare än män vidare till högre utbildning. För att öka kunskapsnivån måste industrin därför bli duktigare på att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsplats, även för kvinnor. Internationalisering, större möjligheter än hot Tillverkningsindustrins framtidsmöjligheter handlar inte bara om teknik utan också om att ta del av de positiva effekterna som en ökad internationalisering innebär export, import, internationella samarbeten, kapital, investeringsmöjligheter. För detta krävs förutom kompetens i företagen, tillgång till infrastruktur för både varor, människor och information. Det offentliga har en viktig roll och ansvar vad gäller tillgången till infrastruktur, Tillgängligheter ut till den internationella marknaden påverkar såväl de företag som planerar för satsningar på den internationella marknaden eller redan har kunder och leverantörer utomlands. Det finns flera exempel i länet på företag som tvingats flytta sina marknadsavdelningar till antingen Stockholm eller söderut för att komma närmare sina exportmarknader. Viktigt att nämna är att det också finns företag som flyttat hem verksamheter till länet senaste åren. Även företag i länet med utländska ägare kan påverkas om inte kommunikationerna är tillräckligt utbyggda. Om det av ägaren upplevs för krångligt att regelbundet besöka ett företag ökar risken att det utvecklas dåligt eller avvecklas. OECD konstaterar att den dåliga tillgängligheten till tillväxtmarknader österut är ett handelshinder för regionens företag. Det handlar såväl om godstransporter som om persontransporter, på väg, järnväg, båt och flyg. OECD menar att med lämpliga infrastruktursatsningar skulle Småland och Blekinge kunna bli en betydligt starkare spelare och bli en av Sveriges främsta länkar till växande ekonomierna i öst, i såväl östersjöstaterna som i Ryssland och Kina.

Yttrande över om tillverkningsindustrin i Kalmar län - nuläge och framtida möjligheter

Yttrande över om tillverkningsindustrin i Kalmar län - nuläge och framtida möjligheter TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monica Björkegren-Ohlsson 2013-02-26 KS 2013/0040 Kommunstyrelsen Yttrande över om tillverkningsindustrin i Kalmar län - nuläge och framtida möjligheter

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Framtidssektorer i Linnéområdet

Framtidssektorer i Linnéområdet Framtidssektorer i Linnéområdet Grufman Reje 2014 2014-05-12 Grufman Reje 2014 2014-05-12 44 Grufman Reje 2013 2014-05-12 Samlade förädlingsvärdet per kommun inom hela Skog- och träindustrin* 28 (6) 21

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika

Läs mer

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Anna Löfmarck och Håkan Wolgast Grufman Reje management Databasen 2010, Kronoberg Vi utgår från bolagsdata för alla länets aktiebolag, ca 85-90% finns med för

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2016-05-02 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (10) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Analys av näringslivet i Älmhults kommun

Analys av näringslivet i Älmhults kommun Analys av näringslivet i Älmhults kommun 2006-2010 Anna Löfmarck Håkan Wolgast 1 Simpler Grufman Reje 2006 2012-11-12 2012-11-12 Syfte med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft,

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 22 oktober 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Skogs- och träindustrin i Halland

Skogs- och träindustrin i Halland Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19 Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Analys av näringslivet i Jönköpings län

Analys av näringslivet i Jönköpings län Analys av näringslivet i Jönköpings län 2006-2011 inkl inkomna bokslut 2012 Slutrapport Håkan Wolgast Anna Löfmarck Databasen och gjorda justeringar Utgångsdatabas med samtliga aktiebolag Säte i Jönköpings

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Analys av näringslivet i Kronobergs län

Analys av näringslivet i Kronobergs län Analys av näringslivet i Kronobergs län Uppdatering med 2012 års bokslut Håkan Wolgast Anna Löfmarck Alla 6573 företag i Kronobergs län 2012 IKEA NIBE Combitech Volvo Construction Equipment Kronobergs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Regionala handlingsplaner Färdig RUS Länsuppdraget Löpande utvärdering OECD-rapport

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN 2009-2014 Jan Fineman Anna Löfmarck 20151120 ANDRA BOLAGSFORMER NACKA Kommunen som helhet 2 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt,

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Dialogmöte 2 med Näring

Dialogmöte 2 med Näring Dialogmöte 2 med Näring 2012-03-29 1Projektet samordning för att fylla behovet av arbetskraft Hur mycket tål fordonsindustrin? Dagens FFI exempel hur en skalbagge kan hjälpa Forskning och Export förutsätter

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer