Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Transkript

1 Kontakt: (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen, står inför. Det gäller bristen på välutbildad arbetskraft och innovationskapacitet, men även att Öresundsregionen inte är en integrerad och funktionell arbetsmarknad. Bristen på arbetskraft är enligt OECD redan ett faktum inom till exempel forskning, men även inom hotell och restaurang, grafisk design och välfärdssektorn. Den andra utmaningen är innovationskapaciteten som ligger på medelnivå jämfört med till exempel Stockholm och München när det gäller andelen patent samt andelen doktorsexamina jämfört med Stockholm. Potentialen i regionen finns enligt OECD i synergier för den regionala arbetsmarknaden och bland företagen inom kunskapsintensiva branscher. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: En ökad tillgång på arbetskraft Ett främjande av innovation och forskning Uppgradering av infrastruktur och bostadsutbud Problemen i Öresundsregionens arbetskraftsutbud har enligt OECD sin grund i fyra faktorer: En hög andel drop-outs (avhopp som leder till att man inte blir behörig till gymnasiet) Ett sent inträde på arbetsmarknaden En underutnyttjad utländsk arbetskraft Dålig på att attrahera högutbildade utländska personer Vidare konstaterar OECD att det finns relativt få internationella företag i Öresundsregionen. Lunds förhållande till Köpenhamn och Öresundsregionen kommer att öka när Citytunneln står klar i november 211. Restiden med tåg mellan Lund och Köpenhamn kommer endast att ta 48 minuter. Dessutom kommer turtätheten att öka. En ambition är att skapa 1 minuterstrafik Lund- Köpenhamn. Den ökade tillgängligheten, i båda riktningarna, kommer att 1 OECD Territorial Reviews Copenhagen, Denmark 29.

2 2 (7) öppna för ökade integrationsmöjligheter och att Lund kommer närmare Köpenhamn. Nuläget Stora delar av världen befinner sig i en historisk djup lågkonjunktur. Efter att finanskrisen slog till på allvar 28 har framför allt efterfrågan och produktionen minskat. Som ett svar på krisen lades den ekonomiska politiken om och blev kraftigt expansiv. Styrräntor är på historiskt låga nivåer. Åtgärderna har lett till att förhållandena på de finansiella marknaderna har förbättrats. Under 29 har flera indikatorer visat på att en återhämtning är på gång, bland annat har fallet i efterfrågan bromsats. Det kraftiga fall som funnits i BNP har planat ut och BNP har ökat något andra och tredje kvartalet 29. Under 21 förväntas BNP globalt börja växa igen. För Sveriges del ser det positivt ut då fallet i BNP har avstannat liksom fallet i export och företagen väntar sig en ökning av orderingången. Detta blir extra tydligt under 21. Återhämtningen sker dock från en låg nivå och kommer att ta tid. Även arbetslösheten spås stabiliseras under 211 då en vändning förväntas ske. Arbetslösheten i Sverige beräknas som högst bli 12 %. Det faktum att arbetskraften kommer att öka genom den demografiska utvecklingen som innebär att många unga träder in på arbetsmarknaden samt ekonomisk-politiska åtgärder kring arbetslöshet gör att arbetslösheten totalt sett kommer att öka mer än sysselsättningen ökar. Det vanliga är det motsatta. En utmaning är att hantera de människor som kommer att bli långtidsarbetslösa och riskerar att inte komma in på arbetsmarknaden igen från arbetslöshet. För kommunens ekonomi är ökad arbetslöshet och en minskning av antalet arbetade timmar negativ då det minskar skatteintäkterna. För år 21 har kommunen ett budgeterat balanskrav på -27 Mkr. Ett ökat tillfälligt konjunkturstöd från Regeringen på cirka 8 Mkr samt större skatteintäkter än budgeterat är positiva signaler. Eventuellt sänkta försäkringspremier är ytterligare et positivt tillskott samt att Lund kommer att kompenseras för den senaste tidens kraftiga befolkningsutveckling. Dessa poster skulle innebära att kommunens budget förstärks med Mkr. Samtidigt ska socialnämndens strukturella underskott på ca Mkr hanteras under 21 samt utrymme skapas för att täcka ett eventuellt underskott för 29. En stor del av förbättringen för 21 är av tillfällig karaktär. Läget för 211 ser fortfarande bekymmersamt ut utifrån de signaler regeringen hittills har lämnat. Samtidigt bör påpekas att ett starkt finansiellt resultat 21 leder till en avsevärd minskning av nyupplåning och därmed ökad självfinansiering.

3 (7) Arbetslöshet Figur 1 Andel arbetssökande i Lund, Skåne och riket, år jan-dec 29. Andel i procent. Källa: Arbetsförmedlingen. Andel i procent 4, 4, 2 2,4 2,4 2,4 2,7 2,9 2,8 2,8 2,7 Lund Skåne Riket 1, 1, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Andelen arbetssökande ungdomar har ökat något i Lund under 29 jämfört med föregående år. Lund har dock en lägre ökning än Skåne och riket. Lunds andel arbetssökande ungdomar är även lägre än Skåne och riket. Under 29 har andelen arbetssökande ungdomar i Lund varit mellan två till tre procent lägre än Skåne och riket, se figur 2.

4 4 (7) Figur 2 Andel arbetssökande i Lund, Skåne och riket, år jan-dec 29. Andel i procent. Källa: Arbetsförmedlingen. Andel i procent 7, 7 6, 6, 4, 4, 2 1, 1, 2,1 2,2 2,1 2,2 1,8 2,7,1 2,9 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov 2,6 Lund Skåne Riket Innovation och forskning I Lunds kommun finns flera stora offentliga arbetsgivare som universitetet, Region Skåne och kommunen samt flera andra myndigheter. Flera av dessa drabbas inte av lågkonjunkturen på ett sådant sätt att de varslar anställda. Näringslivet i Lunds kommun har en speciell struktur. Flera av de större företagen i Lunds kommun kategoriseras som tillverkningsföretag. Den så kallade Ohlsson-Vinell indelningen delar in dessa i fyra kategorier vilka redovisas i diagrammet nedan. Av figur framgår det att Lunds tillverkningsindustri i första hand är kunskap samt forsknings- och utvecklingsintensiv till skillnad från tillverkningsindustrin i Malmö, Helsingborg och övriga Skåne. Frågan om var Lund ligger i konjunturcyklen aktualiseras här. Lunds kommun är den andra kommunen i Sverige räknat andelen invånare med eftergymnasial utbildning, totalt 8 %,

5 (7) Lund är dessutom den kommun som har högst andel personer med forskarutbildning, %. Figur Lunds tillverkningsindustri enligt Ohlsson-Vinell indelning Tillverkningsindustrin enligt Ohlsson-Vinell 6 4 Arbetsintensiv Kapitalintensiv Kunskapsintensiv FoU-intensiv 2 1 Lund Malmö Helsingborg Övriga Skåne Infrastruktur och Bostadsutbud Befolkningsökningen i Lunds kommun har varit kraftig under Kommunen har under perioden växt med cirka 2 invånare årligen. Bostadsbyggandet har under 28 och 29 varit relativt lågt som en följd av finanskrisen och lågkonjunkturen. Under 29 färdigställdes preliminärt cirka 2 bostäder. Olika signaler visar att byggandet är på väg att öka igen under 21. Målet för 21 och åren framöver är att det ska byggas cirka 1 bostäder per år. Byggandet av Brunnshög, MAX IV och ESS kommer med stor sannolikhet att ytterligare öka Lunds attraktivitet och locka hit nya Lundabor från hela världen. Totalt beräknas Lund NE innehålla arbetsplatser och 6-7 nya bostäder. Investeringar i service och infrastruktur är en viktig del för att ta emot en växande befolkning och nya arbetsplatser. För att knyta ihop Lund NE och stadskärnan finns planer på en förtätning av kunskapsstråket att ske, nya arbetsplatser och bostäder med

6 6 (7) service kommer att skapas längs Lundalänkens sträckning. Spårburen trafik längs Lundalänken, vars första etapp till Brunnshög kommer att vara igång från 214, är en av flera infrastruktursatsningar. Andra som är på gång är en är en ny motorvägsavfart vid Brunnshög, fyra spår genom Lund, en eventuell nedgrävning av järnvägen genom Lund och höghastighetståg. Utländsk arbetskraft Ett av de problemområden för arbetskraftsutbudet i Öresundsregionen som OECD poängterade är en underutnyttjad utländsk arbetskraft. Andelen utrikesfödda arbetssökande i Lund har ökat jämfört med motsvarande månader föregående år, men inte i samma utsträckning som för Skåne och riket. Andelen utrikesfödda arbetssökande i Lund har varit en till två procent lägre under 29 jämfört med Skåne och riket, se figur 4. Figur 4 Andel utrikesfödda arbetssökande i Lund, Skåne och riket, år jan-dec 29. Andel i procent. Källa: Arbetsförmedlingen. Andel i procent ,7 4,6 4,6 4,7,1,2,2,2,1 Lund 4 Skåne Riket 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov

7 7 (7) Immigration Befolkningsökningen i Lunds kommun har varit kraftig under En stor del av befolkningsökningen är mastersstudenter, gästforskare och gästarbetare i åldern 2- år från andra länder. Framför allt kommer många av dessa från Kina, Indien och Pakistan. Den kraftiga befolkningsökningen kan avta vid ett eventuellt införande av avgifter för internationella studenter vid svenska universitet och högskolor. Regeringens förslag om att avgiftsbelägga universitetsutbildningar för utbytesstudenter och internationella mastersstudenter kan leda till en minskade invandring till Lund. När samma system infördes i Danmark minskade antalet studenter från länder utanför EES som det gäller med 7 %. Det nya systemet förväntas förverkligas under 211. Diagrammen i detta nyhetsbrev går att ladda hem på sidan