Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT13 MSTA20/8LAG20 STA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2014-01-07"

Transkript

1 Aid nr..1(35) Fall A (32 p) Gunilla, 51 år Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har det tillkommit andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 mmhg Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation Temp: 37, 3 C Saturation: 95 % Fråga A1 (1p) Vilken undersökning vill du i första hand komplettera med på undersökningsrummet? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T3C4

2 Aid nr..2(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG analyseras. Fråga A2 (2p) Tolka EKG (finns på nästa sida, som du får ha framme tillsammans med denna) Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C9

3 Aid nr..3(35)

4 Aid nr..4(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Fråga A3 (2p) Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter önskar du få fram mot bakgrund av vad som hittills framkommit? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C2, T3C4 Fråga A4 (2p) Vilka blodprover vill du primärt analysera? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T3C4

5 Aid nr..5(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). B-Hb 72 ( g/l), B-MCV 92 (82-98 fl), B-LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), B-TPK 226 ( x10 9 /L), P-CRP <10 (<10 mg/l), P-Natrium 139 ( mmol/l), P-Kalium 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), P-Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), P-Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), S-TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), P-PK 1,0 (0,8-1,2 INR), P-APTT 32 (24-34 s) Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Kompletterande blodprover togs innan dess. Fråga A5 (2p) Vilka kompletterande blodprover är rimligt att ta mot bakgrund av vad som framkommit hittills? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

6 Aid nr..6(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), P-Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har efter blodtransfusion stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: P-Ferritin 7 ( µg/l), S-Folat 5 (7,6-54 nmol/l), S-Kobalamin 320 ( pmol/l), P-Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), B-Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Även blodutstryk gjordes och illustreras nedan. Fråga A6 (3p) Vilka av laboratorieproverna som det kommit svar på kan relateras till det som illustreras ovan? Motivera! Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

7 Aid nr..7(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Man såg olika stora erytrocyter (anisocytos). En del var stora och andra var små vilket medför att MCV är inom referensområdet. Folatbristen orsakar stora erytrocyter medan järnbristen ger upphov till små erytrocyter. Fråga A7 (1p) Vilken undersökning är nu rimligt att göra i första hand mot bakgrund av Gunillas anemi? Motivera! Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

8 Aid nr..8(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Gunilla genomgår esofagogastroduodenoskopi. Esofagus och ventrikeln inspekteras utan att man finner några avvikelser. I bulbus duodeni ses fynd enl. den vänstra bilden. För jämförelse visas en normal bulb i den högra bilden. Fråga A8 (2p) Kan ovanstående fynd förklara de avvikande blodprovsresultaten? Motivera! Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: Anemi (målpyramid T3), T4C11

9 Aid nr..9(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Esofagus och ventrikel inspekteras utan avvikelser. Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Fråga A9 (2p) Vad ska, mot bakgrund av det som hittills framkommit, läkaren göra under esofagogastroduodenoskopin? Motivera! Om du vill kan du markera i bilden nedan för att precisera ditt svar men det går också bra att svara med bara text. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: Anemi (målpyramid T3), T4C11, T4C13

10 Aid nr..10(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Esofagus och ventrikel inspekteras utan avvikelser. Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Läkaren, som genomförde den endoskopiska undersökningen, tog biopsier från duodenum descendens och skickade dessa till laboratoriet för patologi. Läkaren tog också biopsier från antrum ventriculi som användes för s.k. CLO-test. Biopsin stoppas in i den lilla kammaren. Denna ändrar färg om ph ändras (v g se bild, där det övre testet illustrerar utseendet innan biopsin placerades och det nedre en timme efter det att biopsin placerats). Fråga A10 (3p) Vad är syftet med detta test? Förklara den biokemiska reaktion som medför att färgomslaget sker. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C11

11 Aid nr..11(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har hon dock fått tillkomst av andnöd och vid flera tillfällen har hon fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla tog tag i sin hälsa och skjutsade henne till akutmottagningen. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Nästföljande morgon mår Gunilla mycket bättre. På EKG ses sinusrytm 84/min. Hb har stigit till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Esofagus och ventrikel inspekteras utan avvikelser. Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Läkaren, som genomförde den endoskopiska undersökningen, tog biopsier från duodenum descendens och skickade dessa till laboratoriet för patologi. Läkaren tog också biopsier från antrum ventriculi som användes för s.k. CLO-test. Det positiva ureastestet på ventrikelbiopsi orsakas av infektion med Helicobacter pylori. Gunilla mår efter blodtransfusionen bra och är inte längre andfådd. EKG visar normofrekvent sinusrytm. Du planerar att nästföljande dag skriva ut Gunilla från sjukhuset. I samband med utskrivning tar man ställning till patientens läkemedelsbehandling. Fråga A11 (2p) Vad innehåller de preparat som du förskriver? Motivera. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: Anemi (målpyramid T3), T4C11, T4C34 Fråga A12 (1p) Ställningstagandet innebär inte bara att sätta in läkemedel. Det kan också innebära att sätta ut läkemedel. Ger du Gunilla något råd med anledning av detta? Motivera. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: Anemi (målpyramid T3), T4C11, T4C34

12 Aid nr..12(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Hb stiger till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Läkaren, som genomförde den endoskopiska undersökningen, tog biopsier från duodenum descendens och skickade dessa till laboratoriet för patologi. Läkaren tog också biopsier från antrum ventriculi som användes för s.k. CLO-test. Det positiva ureastestet på ventrikelbiopsi orsakas av infektion med Helicobacter pylori. Gunilla mår efter blodtransfusionen bra och är inte längre andfådd. EKG visar normofrekvent sinusrytm. Gunilla blev insatt på peroral substitution med järn och folsyra. Hon fick också en veckas behandling med omeprazol, amoxicillin och metronidazol. Hon avråddes från att ta ibuprofen. Vid återbesöket är Hb 131 g/l. Järn- och folatbristerna är restituerade och EKG är fortsatt normalt. Gunilla är vare sig trött eller andfådd. Magen är som den alltid har varit. PAD-svar från duodenum descendens föreligger nu. Patologen beskriver förändringar som framgår i den vänstra bilden. Som jämförelse visas en normal biopsi i den högra bilden. Fråga A13 a) (2p) Vilka tre viktiga skillnader finns mellan den vänstra och den högra bilden? Vilken diagnos talar detta för? Fråga A13 b) (2p) Kan den morfologiska bilden förklara födointoleransen som Gunilla rapporterat? Motivera. 13 a + b Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C13

13 Aid nr..13(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Hb stiger till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Läkaren, som genomförde den endoskopiska undersökningen, tog biopsier från duodenum descendens och skickade dessa till laboratoriet för patologi. Läkaren tog också biopsier från antrum ventriculi som användes för s.k. CLO-test. Det positiva ureastestet på ventrikelbiopsi orsakas av infektion med Helicobacter pylori. Gunilla mår efter blodtransfusionen bra och är inte längre andfådd. EKG visar normofrekvent sinusrytm. Gunilla blev insatt på peroral substitution med järn och folsyra. Hon fick också en veckas behandling med omeprazol, amoxicillin och metronidazol. Hon avråddes från att ta ibuprofen. Vid återbesöket är Hb 131 g/l. Järn- och folatbristerna är restituerade och EKG är fortsatt normalt. Gunilla är vare sig trött eller andfådd. Magen är som den alltid har varit. PAD-svaret anger villusatrofi, krypthyperplasi och intraepitelial lymfocytos vilket gör det troligt att Gunilla lider av celiaki. För att styrka diagnosen ordinerar du provtagning för att värdera om hon även har antikroppar mot transglutaminas eftersom du läst att testet har ett mycket högt negativt och positivt prediktivt värde på % för celiaki. Till din förvåning får du svaret IgA-antitransglutaminas <7E vilket är normalt. Fråga A14 a) (1p) Vad innebär positivt respektive negativt prediktivt värde? Stadiemål: analysera principer för evidensbaserad medicin Terminsmål: T5A3 Fråga A14 b) (1p) Ange med motivering den mest troliga orsaken till negativt transglutaminastest hos Gunilla Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C13

14 Aid nr..14(35) Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var tvungen att sätta sig ned. Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker 2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk. AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad. Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min. Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt. BT: 110/70 Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser. PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation. Temp: 37, 3 Saturation: 95 % EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens. Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att det var något konstigt med hjärtat. Hon har inte haft centrala bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm). Hb 72 ( g/l), MCV 92 (82-98 fl), LPK 4,2 (3,5-8,8 x10 9 /L), TPK 226 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), Na 139 ( mmol/l), K 3,9 (3,5-4,4 mmol/l), Kreatinin 57 (45-90 µmol/l), Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/l), TSH 2,2 (0,4-4 mie/l), PK 1,0 (0,8-1,2 INR), APTT 32 (24-34 s). Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Hb stiger till 91 g/l. Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna: Ferritin 7 ( µg/l), Folat 5 (7,6-54 nmol/l), Kobalamin 320 ( pmol/l), Haptoglobin 1,2 (0,24-1,9 g/l), Retikulocyter 20 ( x10 9 /L). Man påvisar ulcus duodeni samt erosioner i bulben, vilket kan förklara järnbristen men inte folatbristen. Läkaren, som genomförde den endoskopiska undersökningen, tog biopsier från duodenum descendens och skickade dessa till laboratoriet för patologi. Läkaren tog också biopsier från antrum ventriculi som användes för s.k. CLO-test. Det positiva ureastestet på ventrikelbiopsi orsakas av infektion med Helicobacter pylori. Gunilla mår efter blodtransfusionen bra och är inte längre andfådd. EKG visar normofrekvent sinusrytm. Gunilla blev insatt på peroral substitution med järn och folsyra. Hon fick också en veckas behandling med omeprazol, amoxicillin och metronidazol. Hon avråddes från att ta ibuprofen. Vid återbesöket är Hb 131 g/l. Järn- och folatbristerna är restituerade och EKG är fortsatt normalt. Gunilla är vare sig trött eller andfådd. Magen är som den alltid har varit. PAD-svaret anger villusatrofi, krypthyperplasi, och intraepitelial lymfocytos vilket gör det troligt att det är Gunilla lider av celiaki. För att styrka diagnosen ordinerar du provtagning för att värdera om hon även har antikroppar mot transglutaminas eftersom du läst att testet har ett mycket högt negativt och positivt prediktivt värde på % för celiaki. Till din förvåning får du svaret IgA-anti-transglutaminas <7E vilket är normalt. Gunillas mag-tarmbesvär samt laborativa brister och entydigt PAD gör att den mest sannolika förklaringen till frånvaro av antikroppar av IgA-klass är att hon dessutom har IgA-brist. Celiaki är ca 10 gånger vanligare hos personer med IgA-brist. Gunilla påbörjar glutenfri kost efter att hon fått information av dietist. Kosthållet ändras helt hemma så att även hennes två tonårsbarn bara får glutenfritt. Vid återbesöket tre månader senare rapporterar hon att magen känns mycket bättre. Även äldste sonen upplever minskade gasbesvär efter kostomläggningen. Gunilla undrar därför om du kan ta prov på sonen för att se om han också har celiaki. Fråga A15 (3p) Vilka analyser vill du beställa för att säkerställa eller utesluta att även sonen har celiaki utan att behöva ta prov från tarmslemhinnan? Motivera och diskutera analysernas diagnostiska värde samt ev. åtgärd som kan vara av värde i denna situation. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T4C13

15 Aid nr..15(35) Fall B (30 p) Lars, 14 år Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Fråga B1 (3p) Beskriv tänkbara mekanismer/orsaker som kan ligga bakom ökade urinmängder Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C17, T4C15, T2C 11

16 Aid nr..16(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P- Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Fråga B2 (2p) Vilken diagnos ter sig mest sannolik mot bakgrund av anamnes och laboratorieprover? Motivera. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C4, T4C15, T4C40 Fråga B3 (2p) Vad är särskilt viktigt att undersöka i status mot bakgrund av den diagnos som nu ter sig mest sannolik? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5 C28

17 Aid nr..17(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P-Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Proverna kan tala för dehydrering (intorkning) men du finner en låg urin-osmolalitet som i så fall borde vara hög. Du misstänker istället central eller renal diabetes insipidus. Huvudvärken talar för central genes. Om man misstänker central diabetes insipidus kan Lars även ha hypofyssvikt där kortisolbrist kan bidra till symptomen. Du gör komplett status men lägger särskild vikt på den neurologiska undersökningen och ögonundersökningen. När du gör en synfältsundersökning enligt Donders tycker du att Lars har svårt att se hur du rör din hand inom yttre delar av synfältet. Fråga B4 (2p) Vilken typ av syndefekt misstänker du utifrån statusfyndet och din kliniska bedömning så här långt? Förklara mot bakgrund av din kunskap om anatomin för synbanorna. Rita gärna en anatomisk förklaring. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C13, T4C17 T5C1

18 Aid nr..18(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P-Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Proverna kan tala för dehydrering (intorkning) men du finner en låg urinosmolalitet som i så fall borde vara hög. Du misstänker istället central eller renal diabetes insipidus. Huvudvärken talar för central genes. Om man misstänker central diabetes insipidus kan Lars även ha hypofyssvikt där kortisolbrist kan bidra till symptomen. Du gör komplett status men lägger särskild vikt på den neurologiska undersökningen och ögonundersökningen. När du gör en synfältsundersökning enligt Donders tycker du att Lars har svårt att se hur du rör din hand inom yttre delar av synfältet. Du misstänker att Lars drabbats av bitemporal hemianopsi, dvs. att han inte ser åt sidorna. Detta beror oftast på processer som är lokaliserade i anslutning till sella turcica vilket kan påverka synnerverna för temporala seendet. Dessa korsar ovanför sella turcica (chiasma) medan centrala seendet ombesörjs av nerver på samma sida. Dessa nerver korsar inte. Lars symptom sammantaget med laboratoriesvaren överensstämmer med diagnosen diabetes insipidus och i samråd med barnendokrinolog beställs snar magnetkameraundersökning av området i anslutning till sella turcica. Dessutom skrivs remiss till ögonläkarbedömning samt ordnas med kompletterande provtagning. Fråga B5 (3p) Vilka andra hormonprover bör kontrolleras när man nu misstänker att Lars har diabetes insipidus. Diskutera även normalfysiologiska mekanismer som man måste ta hänsyn till vid provtagningen på Lars? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T5C19

19 Aid nr..19(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P-Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Proverna kan tala för dehydrering (intorkning) men du finner en låg urinosmolalitet som i så fall borde vara hög. Du misstänker istället central eller renal diabetes insipidus. Huvudvärken talar för central genes. Om man misstänker central diabetes insipidus kan Lars även ha hypofyssvikt där kortisolbrist kan bidra till symptomen. Du gör komplett status men lägger särskild vikt på den neurologiska undersökningen och ögonundersökningen. När du gör en synfältsundersökning enligt Donders tycker du att Lars har svårt att se hur du rör din hand inom yttre delar av synfältet. Du misstänker att Lars drabbats av bitemporal hemianopsi, dvs. att han inte ser åt sidorna. Detta beror oftast på processer som är lokaliserade i anslutning till sella turcica vilket kan påverka synnerverna för temporala seendet. Dessa korsar ovanför sella turcica (chiasma) medan centrala seendet ombesörjs av nerver på samma sida. Dessa nerver korsar inte. Lars symptom sammantaget med laboratoriesvaren överensstämmer med diagnosen diabetes insipidus och i samråd med barnendokrinolog beställs snar magnetkameraundersökning av området i anslutning till sella turcica. Dessutom skrivs remiss till ögonläkarbedömning samt ordnas med kompletterande provtagning. Man tar laboratorieprover på morgonen (behöver inte vara fastande) för att kontrollera alla hormonaxlar. Hormoner har dygnsrytmer (ffa kortisol och testosteron som har högst värden ca kl ). S-Prolaktin däremot kan vara falskt förhöjt om man tar det för tidigt så man bör vara uppe ett par timmar innan provtagning. Tillväxthormon insöndras episodiskt så IGF-I är en säkrare markör vid enstaka prov. TSH är lite högre på natten medan fritt T4 inte varierar så mycket. Inför planerat besök på barnendokrinologen nästa dag har några svar på de kompletterande hormonanalyserna kommit. Bl a ses S-TSH 3.1 (0.4-4 mie/l) och S-T4, fritt 7.8 (11-22 pmol/l). Fråga B6 (2p) Tolka svaren på dessa två laboratorieprover. Motivera. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C15 Fråga B7 (2p) Lars har ju känt sig matt och orkeslös. Vilka ytterligare symptom/kliniska fynd skulle ovanstående nivåer av de två hormonerna kunna ge upphov till? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C15, T4C40

20 Aid nr..20(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P-Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Proverna kan tala för dehydrering (intorkning) men du finner en låg urinosmolalitet som i så fall borde vara hög. Du misstänker istället central eller renal diabetes insipidus. Huvudvärken talar för central genes. Om man misstänker central diabetes insipidus kan Lars även ha hypofyssvikt där kortisolbrist kan bidra till symptomen. Du gör komplett status men lägger särskild vikt på den neurologiska undersökningen och ögonundersökningen. När du gör en synfältsundersökning enligt Donders tycker du att Lars har svårt att se hur du rör din hand inom yttre delar av synfältet. Du misstänker att Lars drabbats av bitemporal hemianopsi, dvs. att han inte ser åt sidorna. Detta beror oftast på processer som är lokaliserade i anslutning till sella turcica vilket kan påverka synnerverna för temporala seendet. Dessa korsar ovanför sella turcica (chiasma) medan centrala seendet ombesörjs av nerver på samma sida. Dessa nerver korsar inte. Lars symptom sammantaget med laboratoriesvaren överensstämmer med diagnosen diabetes insipidus och i samråd med barnendokrinolog beställs snar magnetkameraundersökning av området i anslutning till sella turcica. Dessutom skrivs remiss till ögonläkarbedömning samt ordnas med kompletterande provtagning. Man tar laboratorieprover på morgonen (behöver inte vara fastande) för att kontrollera alla hormonaxlar. Hormoner har dygnsrytmer (ffa kortisol och testosteron som har högst värden ca kl ). S-Prolaktin däremot kan vara falskt förhöjt om man tar det för tidigt så man bör vara uppe ett par timmar innan provtagning. Tillväxthormon insöndras episodiskt så IGF-I är en säkrare markör vid enstaka prov. TSH är lite högre på natten medan fritt T4 inte varierar så mycket. Inför planerat besök på barnendokrinologen nästa dag har några svar på de kompletterande hormonanalyserna kommit. Bl a ses S-TSH 3.1 (0.4-4 mie/l) och S-T4, fritt 7.8 (11-22 pmol/l). Förutom diabetes insipidus har Lars central hypotyreos. TSH är för lågt i relation till det låga ft4 vilket talar för central hypotyreos. Symptom/kliniska fynd vid hypotyreos är bl.a. blekhet, bradykardi (nedsatt katekolaminpåslag), frusenhet (låg kroppstemperatur), anemi, måttligt stegrat kreatininvärde (nedsatt GFR), nedsatt aptit, psykiska symptom och svullnad (myxödem). Fråga B8 (2p) Vad kan man föreslå Lars för principiell hormonell ersättningsbehandling utifrån de hormonbrister som man hittills diagnostiserat? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T4C15

21 Aid nr..21(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror inte att han har haft feber. Du överväger diabetes mellitus (osmotisk diures), diabetes insipidus (central pga. avsaknad av ADH eller renal pga. tubulär skada), ökat vätskeintag (hämning av ADH), hypercalcemi (osmotisk diures, hämning av ADH), njursjukdom (polyurisk fas). Ökade antal vattenkastningar vid urinvägsinfektion kan medföra att Lars måste gå upp och kissa på natten men ger ingen ökad urinvolym. Sköterskan på mottagningen har tagit akuta prover kl som du ordinerat på Lars: P-Natrium 149 ( mmol/l), P-Osmolalitet 307 ( mosm/kg), U-Osmolalitet 154 (>800 mosm/kg), P-Calcium (joniserat) 1,24 (1,18-1,34 mmol/l), fp-glukos 4,2 (4,0-6,0 mmol/l), B-Hb 164 ( g/l). Han hade med sig en dygnsmängd urin som var på 5,8 liter. Urinsticka: Glukos 0, Leukocyter 0, Protein 0, Erytrocyter 0, Nitrit 0. Proverna kan tala för dehydrering (intorkning) men du finner en låg urinosmolalitet som i så fall borde vara hög. Du misstänker istället central eller renal diabetes insipidus. Huvudvärken talar för central genes. Om man misstänker central diabetes insipidus kan Lars även ha hypofyssvikt där kortisolbrist kan bidra till symptomen. Du gör komplett status men lägger särskild vikt på den neurologiska undersökningen och ögonundersökningen. När du gör en synfältsundersökning enligt Donders tycker du att Lars har svårt att se hur du rör din hand inom yttre delar av synfältet. Du misstänker att Lars drabbats av bitemporal hemianopsi, dvs. att han inte ser åt sidorna. Detta beror oftast på processer som är lokaliserade i anslutning till sella turcica vilket kan påverka synnerverna för temporala seendet. Dessa korsar ovanför sella turcica (chiasma) medan centrala seendet ombesörjs av nerver på samma sida. Dessa nerver korsar inte. Lars symptom sammantaget med laboratoriesvaren överensstämmer med diagnosen diabetes insipidus och i samråd med barnendokrinolog beställs snar magnetkameraundersökning av området i anslutning till sella turcica. Dessutom skrivs remiss till ögonläkarbedömning samt ordnas med kompletterande provtagning. Man tar laboratorieprover på morgonen (behöver inte vara fastande) för att kontrollera alla hormonaxlar. Hormoner har dygnsrytmer (ffa kortisol och testosteron som har högst värden ca kl ). S-Prolaktin däremot kan vara falskt förhöjt om man tar det för tidigt så man bör vara uppe ett par timmar innan provtagning. Tillväxthormon insöndras episodiskt så IGF-I är en säkrare markör vid enstaka prov. TSH är lite högre på natten medan fritt T4 inte varierar så mycket. Inför planerat besök på barnendokrinologen nästa dag har några svar på de kompletterande hormonanalyserna kommit. Bl a ses S-TSH 3.1 (0.4-4 mie/l) och S-T4, fritt 7.8 (11-22 pmol/l). Förutom diabetes insipidus har Lars central hypotyreos. TSH är för lågt i relation till det låga ft4 vilket talar för central hypotyreos. Symptom vid hypotyreos är bl.a. blekhet, bradykardi (nedsatt katekolaminpåslag), frusenhet (låg kroppstemperatur), anemi, måttligt stegrat kreatininvärde (nedsatt GFR), nedsatt aptit, psykiska symptom och svullnad (myxödem). Lars föreslås behandling med ADH (antidiuretiskt hormon = vasopressin) 60 mikrogram x 3 samt med tyroxin (Levaxin ) 25 mikrogram x 1. Den erfarna endokrinologen vet att man även bör sätta in substitution med hydrokortison 5 mg x 3 i väntan på provsvar då man kan misstänka att Lars även har en kortisolsvikt. Tyroxin kan annars utlösa en Addisonkris genom den ökade ämnesomsättningen. Lars får tid för MRT under eftermiddagen. Du blir uppringd av jourhavande radiolog och meddelas att man påvisat en stor cystisk process med en solid, förkalkad del som är förenligt med kraniofaryngiom en restcellstumör. Tumören trycker hårt mot chiasma. Fråga B9 (3p) Beskriv hur hypofysen bildas under fetallivet och förklara även kopplingen till kraniofaryngiom. Stadiemål: analysera och värdera betydelsen av normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organoch organsystemnivå för upprätthållande av hälsa Terminsmål: T1C7, T5C1

22 Aid nr..22(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror sig inte ha haft feber. Du har diagnostiserat att Lars har diabetes insipidus och central hypotyreos orsakat av ett troligt kraniofaryngiom. Du har ordinerat substitution med ADH, tyroxin och för säkerhets skull även med hydrokortison. Du blir uppringd av jourhavande radiolog och meddelas att man påvisat en stor cystisk process med en solid, förkalkad del som är förenligt med kraniofaryngiom en restcellstumör. Tumören trycker hårt mot chiasma. Kraniofaryngiom är suprasellära cystiska tumörer, som utvecklas från rester av epitel deriverat från Rathkes ficka, en embryologisk rest av hypofysens framlob. Akut ögonundersökning konfirmerar din misstanke på bitemporal hemianopsi. Lars opereras nästa dag med öppen transkraniell resektion av de omfattande cystiska förändringarna. Den solida komponenten av tumören kan inte helt säkert avlägsnas från hypofysstjälken. PAD från tumören bekräftade diagnosen kraniofaryngiom. I samband med operationen ges även betametason (Betapred ), som är en mycket potent glukokortikoid. Denna behandling pågår i minskande dosering under den första postoperativa veckan. Postoperativt görs provtagning med följande resultat: Före operation Efter operation Referens (kl ) (kl ) S-TSH mie/l S-T4, fritt pmol/l S-Kortisol 240 <15 >400 nmol/l kl P-ACTH 6 <1 <11 pmol/l Fråga B10 (3p) Ange din bedömning av provsvaren både före och efter operation. Diskutera alternativa mekanismer till de avvikande värdena. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C15

23 Aid nr..23(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror sig inte ha haft feber. Du har diagnostiserat att Lars har diabetes insipidus och central hypotyreos orsakat av ett troligt kraniofaryngiom. Du har ordinerat substitution med ADH, tyroxin och för säkerhets skull även med hydrokortison. Du blir uppringd av jourhavande radiolog och meddelas att man påvisat en stor cystisk process med en solid, förkalkad del som är förenligt med kraniofaryngiom en restcellstumör. Tumören trycker hårt mot chiasma. Kraniofaryngiom är suprasellära cystiska tumörer, som utvecklas från rester av epitel deriverat från Rathkes ficka, en embryologisk rest av hypofysens framlob. Akut ögonundersökning konfirmerar din misstanke på bitemporal hemianopsi. Lars opereras nästa dag med öppen transkraniell resektion av de omfattande cystiska förändringarna. Den solida komponenten av tumören kan inte helt säkert avlägsnas från hypofysstjälken. PAD från tumören bekräftade diagnosen kraniofaryngiom. I samband med operationen ges även betametason (Betapred ), som är en mycket potent glukokortikoid. Denna behandling pågår i minskande dosering under den första postoperativa veckan. Lars har tecken på både partiell central hypotyreos och partiell ACTH/kortisolsvikt före operationen. Efter operationen har Lars omätbart S-Kortisol och P-ACTH vilket inger misstanke om kortisolbrist, vilket styrks av det låga ACTH. Dock kan pågående behandling med betametason (som ej detekteras av kortisolanalysen) väsentligt ha bidraget till negativ feedback och sänkning av ACTH och kortisol. Sannolikt behöver Lars ändå substitution med hydrokortison. Lars har en kusin som behandlas för primär binjurebarksvikt (Addisons sjukdom). Fråga B11 (2p) Diskutera principiella skillnader mellan Lars och hans kusins behov av substitution avseende binjurebarksvikt för att kunna hålla en adekvat elektrolyt- och vätskebalans. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C15

24 Aid nr..24(35) Lars, 14 år, har inte mått bra på senaste tiden och har varit hemma från skolan många dagar senaste månaden. Han söker nu på vårdcentralen tillsammans med sin mamma. I anamnesen framkommer att Lars kissar mer än vanligt och han dricker stora mängder vätska. Han måste också gå upp på nätterna för att kissa. Han har gått ned i vikt 2-3 kg och känner sig matt och orkeslös och klagar ofta på huvudvärk. Han tror sig inte ha haft feber. Du har diagnostiserat att Lars har diabetes insipidus och central hypotyreos orsakat av ett troligt kraniofaryngiom. Du har ordinerat substitution med ADH, tyroxin och för säkerhets skull även med hydrokortison. Du blir uppringd av jourhavande radiolog och meddelas att man påvisat en stor cystisk process med en solid, förkalkad del som är förenligt med kraniofaryngiom en restcellstumör. Tumören trycker hårt mot chiasma. Kraniofaryngiom är suprasellära cystiska tumörer, som utvecklas från rester av epitel deriverat från Rathkes ficka, en embryologisk rest av hypofysens framlob. Akut ögonundersökning konfirmerar din misstanke på bitemporal hemianopsi. Lars opereras nästa dag med öppen transkraniell resektion av de omfattande cystiska förändringarna. Den solida komponenten av tumören kan inte helt säkert avlägsnas från hypofysstjälken. PAD från tumören bekräftade diagnosen kraniofaryngiom. I samband med operationen ges även betametason (Betapred ), som är en mycket potent glukokortikoid. Denna behandling pågår i minskande dosering under den första postoperativa veckan. Lars har tecken på både partiell central hypotyreos och partiell ACTH/kortisolsvikt före operationen. Efter operationen har Lars omätbart S-Kortisol och P- ACTH vilket inger misstanke om kortisolbrist, vilket styrks av det låga ACTH. Dock kan pågående behandling med betametason (som ej detekteras av kortisolanalysen) väsentligt ha bidraget till negativ feedback och sänkning av ACTH och kortisol. Sannolikt behöver Lars ändå substitution med hydrokortison. Lars har en kusin som behandlas för primär binjurebarksvikt (Addisons sjukdom). Vid sekundär kortisolbrist är Renin-Angiotensin-Aldosteron-systemet (RAAS) intakt varför risken för allvarliga vätskebalansrubbningar är mindre och enbart hydrokortison behöver tillföras. Vid primär binjurebarksvikt medför avsaknad av aldosteronproduktion att natrium utsöndras via njurarna och kalium retineras. I regel måste man kompensera genom att ge läkemedel med stark mineralkortikoid effekt som fludrokortison (Florinef ) eller tillföra extra natriumklorid. Den mineralkortikoida effekten, som även kortisol har om det inte inaktiveras till kortison av njurarnas 11-beta-HSD), är att öka resorption av natrium och minska resorption av kalium i njurarna. Man misstänker att patienter med hypofysinsufficiens löper risk att dö i förtid och har därför gjort en undersökning på 1286 svenska patienter med hypofysinsufficiens som följts prospektivt mellan 1995 och 2009 och gjort en jämförelse av antalet dödsfall i hela svenska befolkningen med hjälp av svenska dödsorsaksregistret. Man fann en mortalitet på 120 i gruppen med hypofysinsufficiens mot förväntat 84.3 i allmänna befolkningen vilket gav en standardiserad mortalitetskvot (SMR) på 1.42 (95% konfidensintervall: ). Fråga B12 a) (2p) Förklara hur den statistiska beräkningen av SMR görs och hur man skall tolka hela resultatet som anges ovan. Fråga B12 b) (2p) Vad är anledningen till att man beräknar ett standardiserat riskmått? 12 a + b Stadiemål: kritiskt värdera och sammanställa data från olika medicinska informationskällor, analysera principer för evidensbaserad medicin Terminsmål: T5A3, T5A4

25 Aid nr..25(35) Fall C (28 p) Veronica, 25 år Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärt-lungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Fråga C1 (1p) Vilket medicinskt tillstånd misstänker du i första hand kan vara orsak till att Veronica är trött och andfådd? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Anemi (målpyramid T3) Fråga C2 (2p) Vilka basala laboratorieanalyser vill du i första hand gå vidare med? Motivera! Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar; motivera val av och tillämpa enklare laboratorietest och behandling på vårdcentral Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

26 Aid nr..26(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med Blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Ref. Hb (g/l) EVF MCV (fl) MCH (pg) MCHC (g/l) LPK (x 10 9 /L) TPK 245 ))(x10^9/l) /L) CRP <10 <10 (mg/l) SR 15 <20 (mm/h) Fråga C3 (1p) Hur skulle du beskriva Veronicas blodstatusbild? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

27 Aid nr..27(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Fråga C4 (1p) Mot bakgrund av vad som framkommit i status ter sig en typ av anemi mer trolig. Vilken? Motivera! Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Anemi (målpyramid T3), Ikterus (målpyramid T4)

28 Aid nr..28(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Fråga C5 (5p) Vilka prover kan du ta för att bekräfta din misstanke? Motivera svaret genom att för varje prov ange frågeställning och mekanismen bakom provets utfall. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar; utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

29 Aid nr..29(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin, bilirubin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Fråga C6 (1p) På vilken misstanke togs DAT, och vad innebär det positiva utfallet? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Autoimmunitet (målpyramid T4), Autoantikroppar (målpyramid T4)

30 Aid nr..30(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Att DAT utfaller positiv talar för att Veronica har en autoimmun hemolytisk anemi. Fråga C7 (3p) Beskriv immunologiskt på vilka sätt röda blodkroppar kan gå i lys vid autoimmun hemolytisk anemi? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: Autoimmunitet (målpyramid T4), Autoantikroppar (målpyramid T4)

31 Aid nr..31(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Att DAT utfaller positiv talar för att Veronica har en autoimmun hemolytisk anemi. Tillståndet innebär att man har autoantikroppar mot erytrocytantigen på erytrocyternas yta. Då dessa binder in kan erytrocyterna förstöras till följd av FcR-medierad fagocytos, komplementmedierad lys eller ADCC. Fråga C8 (6p) Förekomst av lyserande autoantikroppar mot erytrocyter visar att den immunologiska toleransen mot vissa självantigen på erytrocyter är bruten. Beskriv toleransen (central och perifer) och hur den kan ha brutits och givit upphov till AEA (anti-erythrocyte-antibodies). Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C5, Autoimmunitet (målpyramid T4), Autoantikroppar (målpyramid T4)

32 Aid nr..32(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Att DAT utfaller positiv talar för att Veronica har en autoimmun hemolytisk anemi. Tillståndet innebär att man har autoantikroppar mot erytrocytantigen på erytrocyternas yta. Då dessa binder in kan erytrocyterna förstöras till följd av FcR-medierad fagocytos, komplementmedierad lys eller ADCC. Eftersom du precis varit på Hematologiska kliniken under din ST börjar du fundera över hur du skulle vilja behandla Veronica. Fråga C9 (2p) Skulle du ge blodtransfusion till henne för att minska hennes symtom? Motivera ditt svar. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion; utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd. Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

33 Aid nr..33(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Att DAT utfaller positiv talar för att Veronica har en autoimmun hemolytisk anemi. Tillståndet innebär att man har autoantikroppar mot erytrocytantigen på erytrocyternas yta. Då dessa binder in kan erytrocyterna förstöras till följd av FcR-medierad fagocytos, komplementmedierad lys eller ADCC. Eftersom du precis varit på Hematologiska kliniken under din ST börjar du fundera över hur du skulle vilja behandla Veronica. Du avstår från att ge blodtransfusion eftersom även de erytrocyter som tillförs vid transfusionen kommer att hemolyseras, då de flesta autoantikropparna vid autoimmun hemolys är riktade mot antigen som alla individer har. Åtgärden leder därför oftast inte till någon ökning av Hb, eller lindring av symtomen. Fråga C10 (3p) Hur vill du behandla Veronica istället? Motivera ditt svar utifrån den föreslagna behandlingens övergripande verkningsmekanismer. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion; utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd. Terminsmål: Anemi (målpyramid T3)

34 Aid nr..34(35) Du tjänstgör som ST-läkare på vårdcentralen i Kisa. Där söker Veronica, 25 år, som aldrig har varit på vårdcentralen tidigare. Hon har varit väsentligen frisk hela livet. Hon har aldrig rökt och har alltid gillat idrott och motion. På senare år är det cykling som varit hennes passion och hon missar aldrig tjejvättern. I år har det dock gått väldigt trögt med träningen efter den långa vintern. Kroppen svarar inte på träning som den gjort tidigare och hon känner sig trött och mer andfådd vid träningen, men egentligen inte sjuk. Hon skäms lite för att söka vård, men kilometertiderna är så pass mycket sämre än förra året så hon är övertygad om att det är något som inte står rätt till. När du undersöker henne finner du normalt hjärtlungstatus och inga ödem. Buken palperas utan anmärkning, och undersökning per rektum visar inget blod eller svart avföring. Blodtrycket liggande är 120/80 i båda armarna. EKG visar lätt sinustakykardi, för övrigt normalt. Veronica är märkbart blek med lätt gulfärgning av ögonvitorna. Du misstänker att Veronica har någon form av anemi som orsak till tröttheten och andfåddheten. Du ordinerar i ett första steg provtagning med blodstatus, CRP och SR. Dessa kan analyseras direkt på vårdcentralen, och svaren visar: Hb 85 ( g/l), EVF 0.25 ( ), MCV 97 (92-98 fl), MCH 29 (27-33 g/l), MCHC 333 ( g/l), LPK 5.8 ( x10 9 /L), TPK 245 ( x10 9 /L), CRP <10 (<10 mg/l), 15 (<20 mm/h). Blodstatus bekräftar din misstanke om anemi och visade bild av normocytär (och normokrom) sådan. Du vill förstås utreda detta vidare. Veronicas ikterus får dig att misstänka hemolytisk anemi, och är ett uttryck för hyperbilirubinemi orsakad av att hemoglobinet i erytrocyterna bryts ned. Du kompletterar utredningen med laktatdehydrogenas (LD), haptoglobin och retikulocyter. Misstanken om hemolys bekräftas i svaren du får av att LD är förhöjt pga. ökat cellsönderfall, fritt haptoglobin är sänkt pga. att det binder till fritt hemoglobin, bilirubin är förhöjt då det är en nedbrytningsprodukt av heme, och retikulocyter är förhöjda som tecken till att benmärgen försöker kompensera förlusten av röda blodkroppar. Utöver dessa prover togs också ett DAT (direkt antikroppstest, Direkt Coombs test). Detta visade sig vara positivt. Att DAT utfaller positiv talar för att Veronica har en autoimmun hemolytisk anemi. Tillståndet innebär att man har autoantikroppar mot erytrocytantigen på erytrocyternas yta. Då dessa binder in kan erytrocyterna förstöras till följd av FcR-medierad fagocytos, komplementmedierad lys eller ADCC. Eftersom du precis varit på Hematologiska kliniken under din ST börjar du fundera över hur du skulle vilja behandla Veronica. Du avstår från att ge blodtransfusion eftersom även de erytrocyter som tillförs vid transfusionen kommer att hemolyseras, då de flesta autoantikropparna vid autoimmun hemolys är riktade mot antigen som alla individer har. Åtgärden leder därför oftast inte till någon ökning av Hb, eller lindring av symtomen. Du remitterar Veronica till Hematologiska kliniken för vidare utredning och behandling. Innan hon får komma dit hör hon dock av sig till vårdcentralen igen, eftersom hon fått ett rodnat utslag i ansiktet (se bild). Fråga C11 (1p) Förutom Veronicas autoimmuna hemolytiska anemi, vilken annan autoimmun sjukdom, som inte sällan är bakomliggande orsak, ger hudutslaget anledning att misstänka? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Autoimmunitet (målpyramid T4), T4C22

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00 Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild och

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7 Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 22 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT11 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-01-11

Aid nr: Sidan 1 av 22 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT11 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-01-11 Aid nr: Sidan 1 av 22 Fall A (17 p) Berit 61 år Berit är en 61- årig röntgensjuksköterska. Personal som i sitt arbete exponeras för röntgenstrålning, skall enligt lag kontrolleras med blodstatus med regelbundna

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år Margareta 73 år Du har fått jobb som akutläkare på sjukhuset. En 73-årig kvinna kommer på akut besök. Hon har haft blindtarmen vid 26 års ålder. Hon hade två normala förlossningar vid 28 och 31 års ålder.

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10) 1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod 1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Del sidor 22 poäng Margareta 73 år

Del sidor 22 poäng Margareta 73 år 10 sidor 22 poäng Margareta 73 år Du har fått jobb som akutläkare på sjukhuset. En 73-årig kvinna kommer på akut besök. Hon har haft blindtarmen vid 26 års ålder. Hon hade två normala förlossningar vid

Läs mer

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder. MEQ 6 (15,5 poäng) Martin Svensson, 45-årig rökande industriarbetare, söker dig på din vårdcentral där du arbetar som distriktsläkare och har akuttider nu på förmiddagen (15 minuters besök). Han är tidigare

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla

Läs mer

Del 5_6 sidor_17 poäng

Del 5_6 sidor_17 poäng Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Del 3 5 sidor 14 poäng

Del 3 5 sidor 14 poäng 5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2015-04-17 40 p Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2015-04-17 40 p Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2015-04-17 40 p Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 Fråga 1 Identifiera den mest sannolika orsaken till trombocytopeni/trombocytos

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05 Aid nr: Sidan 1 av 35 Fall A (38 p) Lennart, 64 år Hustrun till Lennart, 64 år, upplever att maken under den senaste tiden är förändrad. Hon upplever att han inte längre bryr sig, verkar nedstämd och kommer

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Del 5_9 sidor_15 poäng

Del 5_9 sidor_15 poäng Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd

Läs mer

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5 Omtentamen i Klinisk Medicin II T6 V13, 2013-08-15 kl 09-16 Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2_5 sidor_14 poäng 48-årig man som har återbesök hos sin husläkare för svar på avvikande laboratorieprover. Patienten

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare Problem med mage och tarm Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 6 veckors gosse med konstant skrik Skrik Började för en vecka sedan Skriker mest på eftermiddagar o kvällar Otröstlig Ammas, äter bra Ökar

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Del 5 6 sidor 20 poäng

Del 5 6 sidor 20 poäng 6 sidor 20 poäng På akutmottagningen söker en 58-årig kvinna hemmahörande i annat län men tillfälligt på besök i Uppsala. Hon är mångårig rökare men slutade för en månad sedan. Känd lindrig KOL och allergier

Läs mer

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08 Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (26 p) Per Du jobbar på en vårdcentral som vikarierande underläkare. Av distriktssköterskan får du i förbifarten veta att hon bokat in en patient på din mottagningslista under

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Delexamination 1 Kortsvarsfrågor VT 2011 Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Skriv svaren i svarshäftet! Om vi efterfrågar t.ex. 3 åtgärder skriv då bara 3 åtgärder. Skriver

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

Lena 26 år med amenorré

Lena 26 år med amenorré Tentamen T5 HT02-2003-01-08 Kod 1(21) Fall A Lena 26 år med amenorré Lena Svensson, 26 år, söker på vårdcentralen i Åtvidaberg där du är vikarierande distriktsläkare. Hon har det senaste året enbart haft

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga DX2 2014-04-21 Totalt 21 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 5 sidor (Exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-13

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-13 Aid nr..1(40) Fall A (30 p) Maria, 38 år Maria, 38 år, är tidigare frisk. Hon har den senaste veckan känt tryck över bröstet när hon cyklar till sitt arbete. Hon har fått kliva av cykeln och då har trycket

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Del 8_10 sidor_12 poäng

Del 8_10 sidor_12 poäng Du träffar Therese som är 38 årig som varit överviktig sedan barndomen. Hon har försökt med olika bantningsprogram utan att lyckas. Hon är bekymrad över sitt hälsotillstånd pga. en nyupptäckt diabetes

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 27 augusti 2010 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild och

Läs mer