Bilaga till Årsredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2014 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS
|
|
- Astrid Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga till Årsredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2014 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 15
2 INLEDNING Sedan år 2006 finansierar Samordningsförbundet samverkansinsatser och verksamheter avseende samordnad rehabilitering för deltagare. Ambitionen är att förbundets verksamheter och insatser skall göra skillnad avseende samverkansarbetet både för förbundets medlemsparter och för de enskilda personer som behöver stöttning till egen försörjning. Samordningsförbundet är en grund för den samverkan som sker mellan de offentliga organisationerna och en arena för dialog vid individers övergång mellan myndigheter. Styrelsen bedömer att de av Samordningsförbundets finansierade verksamheter stämmer väl överens med syftet för lagstiftningen och dess målgrupp. Verksamheter som Samordningsförbundet finansierat under 2014 redovisas nedan i denna verksamhetsberättelse som är bilagd årsredovisningen. Trädgårdsrehabilitering på Nääs slott i samarbete med Lerums kommun och på Jonsereds trädgårdar i samarbete med Partille kommun Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Verksamheten drivs och finansieras i huvudsak av Lerums och Partille kommun, samordningsförbundet köper platser för självkostnadspris för boende i de av förbundets kommuner som inte har tillgång till grön rehabilitering i sin egen kommun. Arbetsformer och metodutveckling Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder inför en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Verksamheten pågår under tolv veckor med deltagande i grupp där deltagarna arbetar i skapande verksamheter i kombination med reflekterande samtal och föreläsningar. Den skapande verksamheten utgår från naturen och dess tillgångar. Vid avslut går deltagaren vidare till nästa rehabiliteringsinsats i samråd med inremittent. Resultat och måluppfyllelse Under året har 23 deltagare varit aktuella, 21 kvinnor och 2 män. I stort sett har samtliga deltagare ersättning från försäkringskassan vid start. Få av deltagarna går till arbete eller studier. Däremot har i stort sett samtliga deltagare en ökad förutsättning för att ta nästa steg i sin rehabilitering mot arbete. I de skriftliga utvärderingarna som deltagarna gjort efter avslut framkommer det att insatsen varit en vändpunkt för flertalet. En reflektion kan vara att 12 veckors rehabilitering i många fall är en alltför kort period för att den förändring skall komma till stånd som är önskvärd. Hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning upp till ett år innan insats, hälften har haft offentlig försörjning mellan 2 och 10 år. Deltagarna i Grön Rehabilitering har i förhållande till målgruppen i övrigt en högre avslutad utbildning än genomsnittet, närmare hälften av deltagarna har universitetsutbildning. Grön rehabilitering Tkr Budget Platskostnad Övrigt 6 10 Totalt Sida 2 av 15
3 Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära handläggarteam som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Teamets målsättning är att deltagaren genom samordnade insatser dels ska uppnå egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Målgruppen är deltagare i arbetsför ålder år, där tidigare insatser inte har gett önskat resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan deltagaren ta del av alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen/begränsningar styr valet av vilka insatser som sätts in. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in och teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. De flesta utav medarbetarna delar sin tjänst mellan båda teamen, vilket medför en större flexibilitet i individsamverkansteamets arbete. Flera utav teamens medarbetare gick i slutet av året en jämtegreringsutbildning, vilket resulterat i att jämställdhetsfrågorna åter aktualiserats. Utbildningen resulterade till en viljeyttring om att integrera jämställdhetsaspekten som en naturlig del i teamets ordinarie arbete. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har teamet arbetat med 75 deltagare (48 kvinnor och 27 män) och utöver detta har 28 personer kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. 25 ärenden är nya för året, övriga är överflyttade från tidigare år. 17 % av deltagarna har endast grundskola. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 9 19% 4 15% 13 Gymnasium 16 33% 14 52% 30 Högsk./ Univ. upp till 3 år 7 15% 5 19% 12 Högsk./ Univ. mer än 3 år 4 8% 2 7% 6 Saknas 1 2% 0 0% 1 Annan eftergymnasial utb 11 23% 2 7% 13 Summa % % 75 Annan eftergymnasial utb 17% Saknas 2% Högsk./ Univ. mer än 3 år 8% Högsk./ Univ. upp till 3 år 16% Grundskola 17% Gymnasium 40% Under perioden har 32 ärenden avslutats (17 kvinnor och 15 män). 19 av dessa har avslutats enligt planering till arbete, studier eller kunnat stå som aktivt arbetssökande (59%). En stor andel av de avslutade männen (nära hälften), har avslutats då de bedömts för sjuka för att kunna arbetsrehabiliteras för stunden. Just dessa ärenden har efter granskning bedömts ha en högre grad somatisk problematik än våra genomsnittliga deltagare, och har därav inte kunnat Sida 3 av 15
4 fullfölja arbetsrehabiliteringen. Hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning i fyra år och längre. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 6 13% 2 7% år 20 42% 11 41% år 9 19% 4 15% år 4 8% 4 15% 8 > 9 år 7 15% 5 19% 12 Ingen uppgift 2 4% 1 4% 3 Summa % % 75 Medelinskrivningstiden är för avslutade deltagare cirka 21 månader. Något längre för kvinnorna än för männen (22 resp 19).De personer som går ut i egen försörjning (oftast subventionerad) när de avslutar i teamet har en längre medelinskrivningstid än snittet. Detta visar sig år från år och är ett tydligt tecken på att målgruppen kräver en lång samordnad rehabiliteringsperiod för att kunna få en anställning. Erfarenhet från tidigare år är att det behövs en lång rehabiliteringsprocess för att nå ett lyckat resultat. Närmare hälften av deltagarna har mer än tre år av offentlig försörjning innan de kommer in i verksamheten. Förutom förflyttning närmare egen försörjning är målet om en utökad livskvalité bland deltagarna. Vid en snabb analys av de mätningar avseende livskvalitén, så kan man konstatera att graden av den upplevda livskvalitéen hänger ihop med resultatet på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De deltagarna som gjort en förflyttning närmare arbetsmarknaden har också en högre grad av upplevt förbättrat livskvalité. På de avslutade ärendena görs långtidsuppföljning för att styrelsen skall kunna dra slutsatser ifall rehabiliteringen är hållbar över tid. Det är glädjande att notera att av de ärenden som har följts upp, har 83 % (58 av 70) av deltagarna efter ett halvt år eller ett år efter avslutad rehabilitering samma status som vid avslut. 16 % (11 av 70) av deltagarna har utökat graden av arbetsförmåga efter avslut, och 1 % (1 av 70) har blivit försämrad. De tre deltagare som har följts upp vid 3 år efter avslut har samtliga samma status som vid avslut. Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande myndigheterna. Detta är en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer att förstärkas ytterligare genom gemensamma utbildningsinsatser delvis finansierade av Samordningsförbundet. Sida 4 av 15
5 Individsamverkansteam Tkr Budget Aktivitetsansvarig och personal Övrigt, Lokal, Kompetensutveckling, arbetsverktyg Totalt Balder 2014 var Balders sjunde verksamhetsår. Den 30 juni avslutades ESF- projektet Exsistre 1, vilket under projekttiden inneburit att delar av verksamheten har vänt sig till deltagare som bedömts behöva en längre rehabilitering och större stöttning än vad man bedömer att en Balderdeltagare behöver. Totalt har det inkommit 108 (104 st 2013) remisser under Verksamheten har under året bemannats med jobbcoacher, psykolog, aktivitetsansvarig samt en arbetsterapeut som tillkommit i förbundet för att komplettera övrig kompetens i verksamheten. 142 deltagare (70 kvinnor och 72 män) har varit inskrivna i verksamheten under året varav 89 har avslutats efter en inskrivningstid på i medeltal 9,5 månader. Skillnaden i medelinskrivningstid för deltagare i Balder respektive Exsistre är markant (Balder 8 månader, Exsistre 20). Vid årsskiftet står 24 personer i kö och 53 individer (26 kvinnor och 27 män) är aktuella i verksamheten. I januari 2013 stod 46 personer i kö. Riktningen är utstakad men vägen är krokig en av Baldercoacherna berättar. På hösten 2013 började Stefan i Balder och fick mig som coach. Han har diagnosen ADD och uppgav att han led av koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och depression. Han hade aktivitetsersättning från försäkringskassan. Till en början träffades vi väldigt sporadiskt. Stefan uteblev ofta från våra möten, ibland efter att ha meddelat att han inte skulle komma, men oftast inte. Jag upplevde att vi inte kom någon vart med rehabiliteringen och sammankallade ett nätverksmöte där Stefan, hans handläggare på försäkringskassan samt hans mamma (efter Stefans önskemål) var med. På mötet hävdade Stefan att han ville fortsätta i Balder och vi gick noga igenom vilket ansvar för rehabiliteringsprocessen som han i så fall måste ta. Nätverksmötet hade önskad effekt och jag och Stefan började tillsammans utforska Stefans önskemål, behov och förutsättningar. Vi mejslade ut att han var intresserad av hälsa, friskvård, mode, inredning, café, att ge service till andra människor och göra skillnad. Vi pratade mycket om hälsa eftersom Stefan var noga med att ta hand om sin kropp. 1 Exsistres uppdrag är att utveckla verksamhet för unga vuxna med psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Målet är att 200 arbetslösa kvinnor och 200 arbetslösa män med specifika svårigheter får individualiserat stöd för att komma i arbete eller studier. Volymen avser hela projektperioden och hela projektet. Sida 5 av 15
6 Under hösten flyttade Stefan till ett LSS-boende där han skulle få extra stöd i vardagen. Stefan sa dock nej till allt stöd han erbjöds eftersom han ville klara sig själv. Jag hade under den här perioden en del kontakt med Stefans mamma som var frustrerad över att det inte gick så snörrätt framåt som hon hade hoppats med det nya boendet och allt. Normalt sett har jag sällan kontakt med deltagarnas föräldrar men i det här fallet var det motiverat och Stefan gav mig tillstånd. Jag följde med Stefan till öppenpsykiatrin där han fick antidepressiv medicin och bad att få medicin för sin ADD. I och med detta framkom att Stefan rökte marijuana (vilket jag inte hade haft en aning om innan). Vi arbetar inte med personer med aktivt missbruk i Balder, så både för att få fortsätta i Balder och för att få den medicin han behövde, behövde Stefan bevisa sig drogfri med hjälp av urinprov under en tid. Han uteblev från provtagningen några gånger men lyckades faktiskt bevisa sin drogfrihet och få stanna i Balder samt få sin medicin. Det var nu hög tid för Stefan att komma igång och prova arbetslivet. Jag bad honom att fundera och komma med förslag på konkreta praktikplatser efter resultatet av vår tidigare kartläggning och han tog stort ansvar för detta. Han var intresserad av café, butik eller gym och allra helst ville han praktisera i en specifik leksakaffär. Jag kontaktade affären och vi var välkomna dit på ett studiebesök. Tycke uppstod mellan Stefan och handledaren på leksaksaffären och han fick börja där under våren. Han praktiserade tre halvdagar i veckan och det fungerade jättebra. Jag fick skicka påminnelser via sms inför varje dag på praktiken men Stefan tog själv ansvar för att gå upp och åka pendeln till jobbet. Jag besökte praktikplatsen för uppföljningsmöten en gång i veckan. Efter fyra veckor ökade Stefan sin arbetstid med en halvdag per vecka och det fortsatte att gå bra. Stefan, chefen och arbetskamraterna trivdes tillsammans. Eftersom det fungerade så bra på praktikplatsen tog jag kontakt med Stefans handläggare som initierade gemensam kartläggning tillsammans med Arbetsförmedlingen och ett par månader efter att Stefan har börjat praktisera förbereds en lönebidragsanställning. Försäkringskassan kan inte frångå sitt regelverk vilket innebär att anställningen behöver vara på 25%, 50%, 75% eller 100% för att kunna kombineras med fortsatt (minskad) aktivitetsersättning. Då Stefan hade visat sig kunna arbeta 35% behövde anställningen vara på 50%. Vi oroade oss för ökningen av arbetstid och beslutade att Stefan skulle börja praktisera på halvtid för att förbereda sig inför anställningen. Det fungerade tyvärr inte alls, Stefan började utebli och hans psykiska mående försämrades. Detta skedde i samband med sommaren så det tog lite tid innan vi började planera för att ta nya tag. I augusti hade Stefan börjat må bättre men nu ville han inte praktisera mer, han ville bara söka jobb. Jag stöttade honom att söka några jobb och pratade med ett par av dem om möjligheten till lönebidragsanställning men det finns inte intresse från arbetsgivarnas sida. Till slut fick Stefan erbjudande om arbete på 6 timmar per kväll, två kvällar i veckan, i en butik. Då 12 timmar varken motsvarar 25% eller 50% fick vi återigen beskedet att Försäkringskassan inte hade möjlighet att acceptera omfattningen. Stefan fick helt enkelt tacka nej till jobberbjudandet. Stefan gick in i en svacka efter att han behövt tacka nej till jobberbjudandet. Jag börjar bli missmodig och har svårt att se vägen framåt i vårt arbete, men plötsligt väcktes ett intresse hos Sida 6 av 15
7 Stefan att läsa in sina gymnasiebetyg. Vi undersökte olika möjligheter; vuxenutbildning, lärlingsutbildningar, GR-vuxutbildningar och folkhögskola. Stefan fastnade för möjligheten att läsa på folkhögskola efter att vi hittat en med hälsocoach-utbildning, vilket stämde väl överens med hans intresseprofil. Vi gjorde studiebesök på skolan och konstaterade att hälsocoach-utbildningen var eftergymnasial men Stefan hade tillräckliga meriter för att åtminstone börja på andra terminen i tvåan på allmän linje. Stefan är ändå motiverad och sökte, och fick ett positivt antagningsbesked. Drygt ett år efter att Stefan startade sin rehabiliteringsprocess i Balder började han på folkhögskolan. Han har nu gått några veckor i skolan och trivs med både klasskamrater och studier. Han hanterar numera kalendern i telefonen och behöver därför inte längre påminnelser dagligen för att kunna passa tider. I skrivande stund är ett nätverksmöte planerat för att skriva ut Stefan ur Balder. Efter utskrivning kommer en person från boendet stötta Stefan i den utsträckning han behöver för att kunna fullfölja sina studier. Kvalitets- och Förbättringsarbete Under 2014 har metodutvecklingsarbetet främst fokuserat på att ta tillvara de erfarenheter som ESF-projektet Exsistre gav. Vissa erfarenheter från projektet har utvecklats och implementerats i ordinarie verksamhet. Exempel på detta är handlingsplaner, förbättrade introduktionssamtal och andra arbetsmaterial som underlättar coachens arbete. Efter projektet fortsätter också en utveckling av mentorskapsutbildningar tillsammans med andra Samordningsförbund i regionen, samt utvecklingen av en mer omfattande gruppverksamhet för Balders och Individsamverkansteamets deltagare än som tidigare har erbjudits. Arbetssätt som har prövats under projekttiden men som inte kommer implementeras i Balders ordinarie verksamhet är den förlängda inskrivningstiden (då den inte gav önskad effekt) samt möjligheten att ta emot andra förbunds deltagare i den egna verksamheten (då det under projekttiden inte har funnits någon större efterfrågan för detta). Det finns ett fokus att bredda verksamheten genom att komplettera kärnverksamheten coachprocessen- med förtydligade och adekvata stödfunktioner. Som en del i arbetet ingår att utveckla det konkreta samarbetet mellan olika verksamheter inom förbundet. Samtidigt som Exsistre avslutades, avslutades också det nationella ESF-projektet PlugIn 2. I Mölndals stad hade man valt att ta med Balder som en del i det holistiska arbetet för att förbättra möjligheterna för s.k. dropouts/avhoppare från gymnasiet. Utifrån detta har Balder fortsatt ha ett fördjupat samarbete med Mölndals stads gymnasium och vuxenutbildning. 2 Målet för Plug In var att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Ett delmål är att arbetslösheten bland de ungdomar som trots ansträngningar inte återgår till studier minskar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ledde och samordnade projektet i samverkan med GR, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. Sida 7 av 15
8 Jämställdhetsintegrering Teamet i Balder har under året fortsatt sitt förbättringsarbete vad gäller jämställdhetsintegrering. Under 2014 har utvecklingen främst handlat om att öka kunskapen om huruvida mäns och kvinnors situation, möjligheter och bemötande skiljer sig i verksamheten. Ett försök att studera eventuella skillnader i resursfördelning gjordes genom en pilotstudie, vars resultat dock inte gav anledning att inte utveckla studien. Kompetensen att undersöka och mäta rätt saker och på rätt sätt för att få information som kan användas som underlag för utvecklingsarbete ökar genom att prova olika arbetssätt och ha förmågan att analysera och ta tillvara kunskap om både metod och resultat. Tabellen ovan är ett exempel på effekten av att se resultatet könsuppdelat. Här framkommer att det är stora skillnader mellan könen vid avslut till arbete. Kunskapen om dessa skillnader ger incitament att studera detta vidare. Hälsa och tillgänglighet Balders arbete för att förbättra deltagarnas hälsa fortlöper och deltagarna erbjuds förutom det naturliga inslaget av hälsofokus (bla genom ett strukturerat hälsosamtal som utvecklats under året) insatser av friskvårdsterapeut, kostkonsult, föreläsningar och AKTIV. Balder har under året ytterligare intensifierat arbetet med gruppverksamheter med fokus på att skapa gruppverksamhet som är tillgänglig även för deltagare med svårigheter att våga/kunna delta i gruppaktiviteter. Ett par olika gruppkoncept har prövats under året, ett med något mer fokus på hälsa och ett med något mer fokus på arbetsmarknadskunskap, vilka båda har haft goda resultat vid utvärderingar. Kompetensutveckling Medarbetare i Balder har under året gått olika utbildningar och deltagit i olika konferenser. Några medarbetare har utbildat sig i samtalsmetodik, en har utbildat sig i EU-projektledning och en har utbildat sig i samhällsekonomisk beräkning/pay Off. En medarbetare har gemensamt med kollegor från andra samordningsförbund i regionen gått en dansk mentorskapsutbildning riktad till arbetsgivare för att sedan anpassa den till våra förhållanden och utveckla arbetet gentemot arbetsgivare. Medarbetare har också under året gått olika utbildningar genom sina ordinarie arbetsgivare. Dessutom har medarbetare från Balder medverkat i olika samverkansnätverk som tex Unga F på Arbetsförmedlingen, frukostmöten inom psykatrin, implementerat PlugIn mm. Sida 8 av 15
9 Resultat och måluppfyllelse Målet med Balder som komplement till myndigheternas insatser är att deltagaren genom de samordnade insatserna skall påbörja eller närma sig arbete eller studier samt förbättra hälsan. Genom att finansiellt samordna insatserna från de olika myndigheterna finns större möjlighet att erbjuda deltagaren relevanta åtgärder än vad som är möjligt i de enskilda myndigheterna. Vid start har den största andelen ersättning i form av aktivitetsersättning. Ca en fjärdedel saknar vid start helt ersättning och försörjs av exempelvis föräldrar, partner, vänner eller kriminalitet. Av de 89 (54) ärenden (44 kvinnor och 45 män) som har avslutats under 2014 har 47 (39) % avslutats till arbete eller studier. Ytterligare 11% står som aktivt arbetssökande vid avslut. Den grupp som helt saknar försörjning vid inskrivning i verksamheten (26%) har alla efter avslut en försörjningskälla vilket ger större möjligheter att ta ansvar för sin situation och utvecklas vidare. När deltagaren börjar och avslutas i Balder ställs tio frågor om dennes upplevelse av sin livssituation. Frågorna ersatte vid halvårsskiftet tidigare frågor (som endast var två till antalet och upplevdes ge för lite information för att ha som underlag för utvecklingsarbete) varför det ännu inte finns ett tillräckligt stort underlag av frågor besvarade vid avslut för att möjliggöra en jämförelse av upplevelse av livssituation mellan inskrivning och utskrivning. Närmare hälften av deltagarna i Balder har endast grundskola och ytterligare 5 % saknar helt utbildning. Detta är anmärkningsvärt då arbetsmarknaden i princip kräver avslutat gymnasium. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 33 47% 35 49% 68 Gymnasium 23 33% 30 42% 53 Högsk./ Univ. upp till 3 år 5 7% 1 1% 6 Högsk./ Univ. mer än 3 år 1 1% 3 4% 4 Saknas 4 6% 3 4% 7 Annan eftergymnasial utb 4 6% 0 0% 4 Summa % % 142 Sida 9 av 15
10 Saknar försörjning Sjuk- /Rehabpenning Sjuk-/Aktivitetsers. A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiemedel CSN Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås Tjänsteutlåtande Den stora förflyttningen görs från de som helt saknar någon som helst inkomst eller uppbär försörjningsstöd vid start till att vara självförsörjande i form av lön eller studier efter avslut. Av de avslutade deltagarna har 24 stycken kommit in i verksamheten och helt saknat försörjning. Det innebär att de inte heller haft tillgång till det stöd som finns hos myndigheterna. Att säkerställa att deltagarna har försörjning och den stöttning de behöver i sin rehabilitering från välfärdsmyndigheterna ligger i linje med mänskliga rättigheter. 40 Försörjning vid start och avslut i insats Kvinnor Män Förändring Före Efter Före Efter Kvinna Man Totalt Saknar försörjning Sjuk- /Rehabpenning Sjuk-/Aktivitetsers A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiemedel CSN Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Summa Trots att deltagarna i Balder är unga personer så har över hälften haft offentlig försörjning i över 1 år. En stor andel har haft flera års offentlig försörjning när de kommer in i verksamheten. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 23 33% 19 26% år 16 23% 29 40% år 15 21% 13 18% år 1 1% 1 1% 2 > 9 år 3 4% 1 1% 4 Ingen uppgift 12 17% 9 13% 21 Summa % % 142 Sida 10 av 15
11 Balder och BalderExsistre Tkr Budget Personalkostnader Övrigt, lokal, handledning, administrativa kostnader Totalt AKTIV Verksamheten syftar till att förbättra personers hälsa genom träning på gym och därmed påverka arbetsförmågan i positiv riktning. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och används till stor del i en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Verksamheten består av ett introduktionssamtal samt fysisk träning under 6 veckor, två dagar i veckan. Deltagarna har möjlighet att delta i en föreläsningsserie om Stresshantering, Hälsa med fokus på kost och motion och föreläsning om Sömn. Sex stycken sjukgymnaster fördelat på fem kommuner ansvarar för den fysiska aktiviteten medan föreläsningarna ges av två psykologer och en diplomerad friskvårdsterapeut/kostkonsult. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig den fysiska träningen och därmed korta/undvika sjukskrivning och/eller återfå/öka arbetsförmågan samt ta ett större ansvar för sin hälsa framgent. Verksamheten har finansierats av Samordningsförbundets sedan 1 januari 2007 och Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare för AKTIV. Jämställdhet AKTIV finns till för varje enskild individ i arbetsför ålder som är i behov av att undvika sjukskrivning och/eller öka arbetsförmågan oberoende vilket kön man tillhör. Detta ska beaktas och genomsyra verksamheten AKTIV i stort både när det gäller i dialog med deltagarna samt i utformandet av träningsupplägg. Resultat och måluppfyllelse Sida 11 av 15
12 Fördelning över antal kvinnor och antal män i verksamheten speglar ohälsoalet för samtliga län i Sverige. För kvinnor är ohälsotalet i Sverige något högre än för män. Deltagandet i Aktiv representerar fler kvinnor än män. 3 Under 2014 har 359 (328) individer deltagit i AKTIV, fördelat på 243 kvinnor och 116 män. Den största andelen av deltagarna har ersättning från försäkringskassan när de skrivs in. Huvuddelen remitteras från vården och uppbär ersättning från sjukvården. Trots att huvudsyftet för verksamheten inte är att förflytta deltagaren från offentlig försörjning så är det tydligt att flera deltagare under deltagandet erhåller egen försörjning. Främst är förflyttningen från kommunens försörjningsstöd. Majoriteten av de som påbörjar AKTIV fullföljer träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt ser en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, en faktor som är förutsättningar inför fortsatt lyckad arbetsrehabilitering. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är för kort är AKTIV en utmärkt förrehabiliterande insats då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen samt låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen och nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då förhoppningsvis lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal Lokal Övrigt Totalt Försäkringskassan på vårdcentral Samverkan på vårdcentralen består av att en försäkringskassetjänsteman förlägger en del av sin arbetstid på vårdcentral, ca en dag/vecka och vårdcentral. Verksamheten vänder sig till alla patienter som sjukskrivs på vårdcentralen och uppbär ersättning från Försäkringskassan med speciellt fokus på de individer vars rehabilitering och återgång till egen försörjning riskerar att 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade personer mellan år. Alla dagar är omräknade till nettodagar dvs TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Statistiken baseras på Försäkringskassans datalager STORE som i sin tur baseras på de administrativa registren. Sida 12 av 15
13 försenas om inte samverkan mellan berörda organisationer kommer till stånd. Impuls i det enskilda ärendet kan såväl komma från behandlarna på vårdcentralen som från Försäkringskassan eller individen själv. Avsikten med verksamheten är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förebygga eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt underlätta kommunikation och kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer/myndigheter. Vidare förväntas den nära dialogen mellan parterna att leda till en mer korrekt och snabb handläggning och förbättrad och mer effektiv arbetsmetodik hos de samverkande parterna. Arbetsformer och metodutveckling Arbetsformerna till denna typ av samverkan är anpassade utifrån de specifika förutsättningar som finns på varje vårdcentral. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultationer i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att effektivisera sjukskrivningsprocessen, är ett av de mest centrala arbetssätten. Det är också viktigt att det förs en dialog på en mer generell plan för att komma fram till en mer enhetlig uppfattning kring kraven på de medicinska underlag som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. Resultat och måluppfyllelse Under 2014 har 1031 ärenden varit aktuella för konsultation på de aktuella vårdcentralerna. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansiering medför att avstämningsmöten genomförs snabbare. Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Det är svårt att mäta i vilken mån insatsen förhindrar/förkortar sjukskrivning men vad som dock är klart är att kunskapsöverföringen främjas av arbetsmetodiken. Smärtgruppen Samordningsförbundet har finansierat personalkostnader om ca kr för genomförandet av smärtgruppen under Teman har under årets träffar varit sambandet mellan kropp och själ; hur man som sjuk med smärta successivt ställer om sig till ett annat liv; hur man kan finna nya sätt att få energi och livskraft samt hur mindfulness, andningstekniker och acceptans kan minska den inre stressen och därigenom dämpa smärtupplevelsen. Deltagarna har varierat mellan 7-12 stycken varje gång. Totalt har smärtgruppen haft 164 deltagare, huvuddelen kvinnor. Psykologmottagningen Under 2014 har 46 deltagare ifrån Individsamverkansteamet och Balder haft kontakt med psykologen på psykologmottagningen. Av dessa har 38 personer erbjudits och genomfört en kortare eller längre tids psykoterapi. Av dessa är 20 kvinnor och 18 män. Genomsnittligt antal samtalstillfällen är 12. Sida 13 av 15
14 Anledningen till en person söker sig till psykologmottagningen varierar mycket, men det finns tydliga mönster som visar på ett samband mellan svårigheter att få och behålla ett arbete och förmågan att inleda och upprätthålla goda relationer. Tvärsnittet av 15 slumpvalt utvalda deltagare är intressant av flera anledningar. Det mest uppenbara är att svårigheterna med att komma ut i arbete inte är det enda eller kanske ens det största problemet i våra deltagares liv. Att inleda och att upprätthålla goda relationer verkar vara något som de allra flesta vi möter har stora svårigheter med, och när en person har det svårt avseende relationer så är det i de flesta fall dessa svårigheter som upptar det mesta av personens tankar och känslor. Det andra, som kanske överraskar mer, är att dåliga relationer ser olika ut beroende på kön. Om man vågar generalisera utifrån detta begränsade underlag så kan man konstatera att kvinnor har relationer men relationerna fungerar dåligt eller är direkt skadliga för dem, medan männen inte har några relationer överhuvudtaget utan är mycket ensamma. Bland de äldre (födda -84 eller tidigare) är det vanligt med en längre sjukskrivningsperiod, ofta flera år, och en utpräglad känsla av utanförskap. Bland de yngre handlar det ofta om en osäkerhet avseende de egna resurserna och mer eller mindre påtagliga svårigheter att umgås med andra människor. De flesta av de vi möter kommer från besvärliga förhållanden i föräldrahemmet och har därtill blivit utsatta för mobbing i skolan med dåliga studieresultat som följd. Gemensamt för nästan alla - både de äldre och de yngre - är låg självkänsla (som påverkar relationerna) och svag tilltro till den egna förmågan (vilket påverkar arbetsförmågan). Kontentan är att våra deltagares svårigheter inte är begränsade till att det är tufft att komma ut på arbetsmarknaden utan att problemet är betydligt mer komplext än så. Den komplexa problematiken kräver omfattande och intensiva insatser som kan matcha behoven, både för att deltagaren inte ska behöva vara kvar i verksamheten längre än nödvändigt, och för att minska risken att de kommer tillbaka igen. De insatser de enskilda myndigheterna kan erbjuda saknar ofta den intensitet och tillgänglighet som krävs. Inte sällan så saknar dessa personer också förtroende för myndighetspersoner vilket kan göra det extra svårt att åstadkomma någon varaktig förändring. Vårt sätt att arbeta i Individsamverkansteamet och Balder idag bygger på de goda erfarenheter vi har av lyckade ärenden under många år. Vi har utarbetat ett arbetssätt där vi kombinerar en generell verksamhet i grupp med ett skräddarsytt upplägg utifrån individuella behov. Arbetet bedrivs med ett systemiskt, lösningsfokuserat, miljöterapeutiskt och kognitivt arbetssätt. Tyngdpunkten i grupperna ligger på samspels- och kommunikationsträning, hur man kan relatera till andra människor, planering och vardagsstruktur. På individuell nivå arbetar vi med personens specifika möjligheter och begränsningar för att tillsammans med deltagaren ringa in och ta de första stegen på en väg som leder till hållbar förändring det vill säga bättre fungerande relationer till andra människor och så småningom; egen försörjning. Arbetssättet är resurskrävande, men det är effektivt. Det finns ingen genväg. Irene Kolsrud, Leg Psykolog Sida 14 av 15
15 Uppföljning av verksamhet och projekt 2014 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-dec budget jan-dec helår budget jan-dec (aktuell) helår Ledning Information/Utveckling AKTIV Individsamverkansteamet Grön Rehabilitering Kompetensutveckling Uppföljning/Utvärdering Balder & Exsistre Gemensamt - kansli Övrigt Totalt Sida 15 av 15
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merUPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST
2011 Samordningsförbundet Göteborg Nordost UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Detta dokument utgör ett komplement till förbundets årsredovisning. Här presenteras
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2013 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS
VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2013 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 INLEDNING
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2013/013-002 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Läs merSamordningsförbundets verksamhet i Kalmar län. Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013
Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013 Organisationsskiss Försäkring (Fk) Arbete (Af) Hälsa (Lt) Social status (Kommun) Samordningsförbund Avslutade projekt
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:
Läs merÄntligen har jag fått livskraften tillbaka!
för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för
Läs merArbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts
En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra
Läs merSjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:
Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till
Läs merNågra deltagares tankar om Enter
Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merRapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30
Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30 Sammanfattning Deltagare Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden 120701-130630. 130630 hade teamet 24 inskrivna. Således
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merKvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Tjänsteutlåtande 2015-04-23 Diarienummer:0008/15 Förbundschef: Veronica Strömsten tel:031 366 46 57 Postadress: Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 1. Inledning Samordningsförbundet
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merUngdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare
Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej
Läs merVERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN
Läs merSlutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.
Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20
Läs merAnsökan ambitionshöjning Ungdomshälsan
Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2007 Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Styrelsen bedömer att Samordningsförbundets verksamheter stämmer väl överens
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merÅrsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merDELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni
DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni Innehållsförteckning Uppdrag 2 Organisation 3 Styrelsen 3 Styrelsens uppgifter 3 Beredningsgruppens uppgifter 3 Tjänstemannens uppgifter 3 Revisorer 3 Under verksamhetsåret
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merTIA Till och I Arbete
Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2009/013-005 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merDELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING DELÅRSRAPPORT 2008:1 1 (6) DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som är bildat
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning
Läs merPilotmodell: Samordningsteam Västerås
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 4, d.v.s. 2015-07-01 2015-12-31 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Under perioden som projektet pågått har deltagarna
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merJobbtorg Stockholm. Resultat 2013
Jobbtorg Stockholm Resultat 2013 1 Rinkeby- Kista 2 1 Spånga- Tensta Hässelby-Vällingby 3 Bromma Norrmalm Kungsholmen Östermalm 4 Södermalm Skärholmen 5 Hägersten- Liljeholmen Älvsjö Enskede- Årsta- Vantör
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merStatsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden
1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merInnehållsförteckning
ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merRedovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)
Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merVi vill hjälpa tjejer som inte mår bra
Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merStudenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår
Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786
Läs merSLUTRAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE 120101 130630
UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE 120101 130630 Pilotprojektet kring nollplacerade individer initierades
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merSJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015
SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA Sjuhärads Samordningsförbund möjliggör en effektiv
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merLägesrapportering för projekt TIA 20131231
Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merSLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING
SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till
Läs merDELÅRSBOKSLUT 2011-06-30
2011 DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 Samordningsförbundet i Sollefteå presenterar här verksamhet och ekonomi för perioden 1/1 30/6 2011 2 Innehållsförteckning Förbundets verksamhet. Styrelsen... 3 Finansierade
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget
2010-01-22 Arbetsmarknadstorget Berit Björnered, tf. samordnare 1 (7) 2010-01-21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget VERKSAMHETENS UPPDRAG Arbetsmarknadstorgets uppdrag Organisera verksamhet
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merFÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST
Sidan 1 av 17 FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST... 1 Styrelsen
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs mer