Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura

Transkript

1 Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura

2 Sammanfattning Deltagare Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden hade teamet 24 inskrivna. Således har alltså 29 deltagare avslutats under den redovisade 12- månadersperioden. Varje deltagare har en individuell planering där de väljer från teamets smörgåsbord. Deltagaren äger själv sin utvecklingsprocess och väljer aktiviteter utifrån egna syften. Tanken är att deltagaren ska uppleva meningsfullhet och egen kontroll i sin individuella process i att komma närmare arbete, med de utmaningar som detta kan innebära. 2 av de deltagare som avslutats har gått till arbete, 3 har påbörjat studier och 8 personer har en fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering via arbetsförmedlingen. Om man räknar bort de deltagare som inte tillgodogjort sig insatsen, s.k. drop-outs, har 26 deltagare avslutats, varav 13 till positivt resultat i riktning mot målet. Det innebär 50 %. Flera deltagare beskriver dessutom att de upplever att de kommit närmare jobb. Teamet har börjat använda ett eget skapat instrument Jobbskalan för att fånga den dimensionen av rörelse i rätt riktning. Personal Teamet har genomgått förändringar under perioden genom att det förstärktes med en kurator under hösten Byte av arbetsförmedlare i teamet skedde i mars En fungerande rollfördelning skapades snabbt. Alla i teamet bidrar med olika kompetenser. Det finns exempelvis stor erfarenhet av arbete med ungdomar, personer med psykiska funktionsnedsättningar, försörjningsfrågor och arbetsmarknadsfrågor. Personalen arbetar lösningsinriktat och tillämpar olika redskap inom samtalsmetodik för att kunna möta de skiftande behov som deltagarna har. Gemensamma planeringsdagar, arbetsplatsträffar och ärendedragningar har varit vägar till framgångsrikt samarbete. De aktiviteter som teamet erbjuder är genomdiskuterade och alla är överens om vad som ska göras och varför, vilket har skapat trygghet i rollerna i teamet. Organisation Samarbetet med remittenterna fortlöper och utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att den kunskap som utvecklas i remissgruppen sprids vidare till övriga handläggare inom myndigheterna. Arbetsförmedlingen har remitterat flest ärenden till teamet. Det tål att tänkas på vilka möjligheter som kan rymmas inom andra organisationer för att få en utökad samverkan som eventuellt kan möjliggöra ett ökat inflöde av remisser till teamet. Teamet verkar för att deltagare från de båda kommunerna Hallstahammar och Surahammar ska få samma service trots att förutsättningarna är olika. Teamet upplever att styrgruppens medlemmar är lyhörda och engagerade i såväl deltagare som team. Sida 2

3 1 Deltagare insatsens förutsättningar Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden Av dessa var 29 personer upp till 29 år, och 24 personer var 30 år eller äldre. Könsfördelningen var 29 kvinnor och 24 män (se figur 1). Deltagare pågående och avslutade Män Kvinnor år år Figur 1. Pågående och avslutade deltagare under mätperioden fördelat efter ålder och kön. Teamet har under perioden avslutat 29 deltagare. Anledningarna till avslut redovisas under Deltagare resultat och effekter. I dagsläget består deltagarna av 24 personer, fördelat på 11 kvinnor och 13 män (se figur 2). 9 av dessa är upp till 29 år och 15 personer är 30 år eller äldre. Aktuella deltagare män kvinnor år år Figur 2. Teamets aktuella deltagare fördelat efter ålder och kön. Totalt har Samordningsteamet Hallsta/Sura för närvarande 24 deltagare. 6 av deltagarna bor i Surahammars kommun, och 18 st är bosatta i Hallstahammars kommun. Många av Samordningsteamets unga deltagare har psykiska funktionsnedsättningar i form av exempelvis depression, bipolär sjukdom, ångest och social fobi. De flesta har låg utbildningsnivå och ibland finns även inlärningssvårigheter. De flesta har aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden och Sida 3

4 behovet av att få en meningsfull vardag och en social gemenskap är stort. Hos deltagare som är över 30 år förekommer ofta kombinationer av fysiska, psykiska och sociala problem som medför komplexa behov av rehabilitering. Många av de deltagare som skrivs in är intresserade av att delta i gruppaktiviteter och påbörjar dessa direkt efter inskrivningen. Analys och reflektion Deltagarna har varierande behov. Många unga behöver stöd för att få vardagen att fungera samt utveckla sina sociala förmågor. Flera av deltagarna som är över 30 år har tidigare varit etablerade på arbetsmarknaden och har snarare behov av att överkomma hälsohinder eller återfå gnistan. Det ger en spännande dynamik i möten mellan människor vid teamets gruppaktiviteter. 2 Deltagare genomförande och process När handläggare inom myndigheterna uppmärksammar att en person är i behov av stöd från Samordningsteamet informeras personen om hur teamet arbetar och erbjuds ett studiebesök. I samband med studiebesöket får personen information om teamets aktiviteter och det blir tydligare vad det innebär att delta. Aktualiseringsblankett skrivs och deltagaren kallas till inskrivningssamtal med handläggare och Samordningsteam, där en enkel handlingsplan upprättas. Tillsammans skapar personalen och deltagaren trygghet i rummet och miljön genom att prata om vad deltagaren behöver för att må bra och klara av de utmaningar som väntar. Kanske behöver man ha stöd från någon i teamet för att kunna gå in i lokalen första gångerna, sitta vid ett eget bord, slippa delta i samtal etc. Den personliga relationen mellan deltagare och teamets personal är avgörande för att deltagaren ska känna den trygghet som blir bas för det fortsatta gemensamma arbetet i riktning mot arbetsmarknaden. Härifrån fortsätter samarbetet mellan deltagaren och teamet. Deltagaren väljer från teamets smörgåsbord de aktiviteter som känns intressanta. Regelbundna träffar med socialkonsulent sker utifrån behov. Man har också uppföljningar med remittent minst var tredje månad och följer upp och uppdaterar handlingsplanen. Tillsammans kommer man överens om vilka aktiviteter som är aktuella just nu och vilka individuella syften som finns med varje aktivitet. Deltagarna upptäcker snabbt att de uppmuntras att ta ansvar för sina behov och får stöd för att kunna göra det. De märker att teamet lyssnar på deras idéer och förslag till aktiviteter. Man erbjuds exempelvis samtal hos socialkonsulent och/eller kurator, samt intresseinventering och yrkesvägledning hos teamets arbetsförmedlare. Olika återkommande gruppaktiviteter finns att tillgå, exempelvis café, yrkesvägledning och friskvård. Därtill kan man anmäla sig till andra aktiviteter. Under perioden har det exempelvis erbjudits matlagningscirkel, massage, minigolf, studiebesök på Säters Mentalvårdsmuseum, turridning på islandshäst, fiske, samt studiebesök på Kanalhuset. När deltagaren känner sig redo för arbetsprövning söker teamets arbetsförmedlare och deltagaren i nära dialog efter en lämplig plats hos arbetsgivare. Under arbetsprövningen hålls tät kontakt med teamet och det finns möjlighet att fortsätta i gruppaktiviteter och enskilda samtal parallellt med arbetsprövningen. Sida 4

5 Efter en periods deltagande börjar de som kommer till de olika grupperna lära känna varandra. Man stöttar varandra och får större förståelse för varandras olikheter. Det finns en stor trygghet i den gemensamma faktorn att man sitter i samma båt. Analys och reflektion Deltagandet i gruppaktiviteter har ökat. Alla har sina egna syften med att delta. För någon är det för att komma upp på morgonen, andra vill träffa folk, några vill utmana sin sociala fobi etc., etc. Teamet finns tillgängligt i grupperna och ser det som fortsatt viktigt att ge deltagarna stöd att hitta strategier för att hantera tankar och känslor som uppkommer i sociala situationer. Vi tror också att teamet även fortsättningsvis bör erbjuda grundläggande kunskaper om exempelvis andning och avslappningstekniker, sömn m.m., likväl som ett ökat arbetsmarknadsfokus som förtydligar syftet med deltagandet i teamet. 3 Deltagare resultat och effekter Under perioden har 29 deltagare avslutats i teamet. Avslutade deltagare kvinnor år män år kvinnor år män år Figur 3. Avslutsorsaker avseende deltagare som avslutats i teamet, fördelat på ålder och kön. Av figur 3 framgår att 2 av de deltagare som avslutats har gått till arbete. 3 personer har påbörjat studier. 8 personer har en fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering via arbetsförmedlingen. Det kan vara att Af har tagit över ansvaret för en pågående arbetsprövning eller att deltagaren har erbjudits annat fortsatt stöd via Af, såsom arbetspsykolog eller SIUS. 7 personer har avslutats till medicinsk rehabilitering. Här har funnits varierande behov, exempelvis fortsatt sjukskrivning efter operation, psykiatrisk utredning eller daglig verksamhet i kombination med medicinska insatser. 1 person blev Sida 5

6 föräldraledig och 3 personer räknas som s.k. drop-outs, då de hoppat av utan att ha tagit del av insatsen. 5 har avslutats till annat. Av dessa var det 2 personer som flyttade, en hamnade bakom lås och bom och en var i ett aktivt missbruk. En deltagare hade en var i behov av samordnade insatser men tackade nej till alla erbjudanden om insatser och kunde inte tillgodogöra sig teamets aktiviteter p.g.a. sitt mående. Om man räknar bort de deltagare som inte tillgodogjort sig insatsen, s.k. drop-outs, har 26 deltagare avslutats, varav 13 till positivt resultat i riktning mot målet arbete (arbete, studier samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Det innebär 50 %. Lösningsfokuserat arbetssätt och personligt stöd Hela teamet arbetar lösningsfokuserat. Personalen inger hopp och stöttar deltagarna till att identifiera sina styrkor och förmågor. Deltagarna får därigenom självförtroende att våga utmana sig själva genom att prova nya handlingsmönster, såsom att delta i aktiviteter, grupper och arbetspröva. Teamet stöttar under hela processen och hjälper deltagaren att identifiera framgångar och göra konstruktiva vägval byggda på tidigare erfarenheter och självkännedom. I en del av kontakterna med deltagare under året som gått, kan märkas att konsumtion av vård inte är lika frekvent. Det blir en skillnad då kurator kan ge de elementära kunskaperna/informationen som deltagare i annat fall kanske skulle ha bokat en tid vid vårdcentralen eller psykiatrin för att få. Kuratorn ger också en trygghet i att det kan vara möjligt att normalisera en hel del av den oro och de känslor som deltagaren känner genom att prova nya tankesätt. Redskapet Jobbskalan Teamet använder en jobbskala för att identifiera om deltagaren själv upplever att denne kommit närmare jobb under inskrivningstiden i teamet. Ett individuellt resultat bifogas, se bilaga 4. Det är en kvinna, c:a 35 år, som hade varit inskriven i teamet c:a ett år när hon på egen hand sökte sommarjobb och fick det. Hon upplevde att hon var på noll på skalan när hon skrevs in i teamet och var på över 9 vid avslutssamtalet. På skalan finns det plats att skriva ovanför 10-markeringen vad miraklet innebär, vad det finns för olika drömmar och drivkrafter kring detta. Bredvid skalan anges skillnader och det finns utrymme att skriva olika steg som tagits under resans gång. Deltagaren kan fylla i skalan på egen hand, eller peka och prata medan teamet fångar upp det som sägs och stämmer av med deltagaren att det uppfattats rätt. Redskapet Utvecklingsstegen Utvecklingsstegen består av en skala mellan 0,0 och 4,0. Värdet 4,0 innebär att deltagaren har realiserat en arbetsförmåga utifrån sina egna förutsättningar, medan 0,0 motsvarar att deltagaren inte är aktuell för deltagande i samordningsteam eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering. Personalen i samordningsteamet bedömer tillsammans var man tycker att deltagaren befinner sig på utvecklingsstegen. Bedömningen görs en gång i månaden på ärendedragning. Då teamet nyligen börjat använda redovisningsmodellen görs en punktmätning denna gång. Resultatet redovisas i figur 4. Sida 6

7 Antal deltagare Pågående deltagares bedömda värde på utvecklingsstegen ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Värde utvecklingsstegen mer än 12 mån mån 7-9 mån 4-6 mån 1-3 mån Figur 4. Personalens bedömning av deltagarna enligt utvecklingsstegen enligt en punktmätning i juni Skalan går från 0 till 4 och varje aktuell deltagare redovisas med färgmarkering baserad på inskrivningstid. Antal inskrivna är 24 personer. Av figuren framgår bl.a. att tre deltagare som varit inskrivna mellan 4-9 mån är på 3,5 på utvecklingsstegen, vilket förmodligen innebär att de kan gå vidare från teamet inom kort. Vi ser också en grupp som varit inskrivna mer än 12 månader som befinner sig på 2 enligt teamets bedömning. Här finns deltagare som behöver mycket stöd och social träning innan en arbetsförmåga kan realiseras. Det finns en deltagare som befinner sig på 1 på utvecklingsstegen trots att personen varit inskriven mer än 12 månader. Det är en ung person med komplex psykiatrisk problematik. Initialt kunde personen inte delta i gruppaktiviteter och hörde inte av sig vid frånvaro, men efter många månader började deltagaren vara mer aktiv och stabil. Vid mättillfället hade personen dock en dip och gick under jorden. Idag går det på rätt håll igen, personen kommer till flera aktiviteter och har t.o.m. börjat prata om arbetsprövning. Berättelser och citat från våra deltagare Det varierar stort vad deltagarna vill ha ut av samordningsteamet. En deltagare tyckte att det var väldigt värdefullt att lära sig att laga mat som ett led i att bli självständig. Efter en intresseinventering bland deltagarna erbjöd teamet en matlagningscirkel. Personen deltog i cirkeln och uttryckte efteråt att nu vet jag att det inte är svårt att laga mat. Teamets gruppverksamheter har av deltagarna upplevts som ett steg i riktning mot arbetsprövning. Grupperna uppskattas av deltagarna och så här har en deltagare uttryckt sig: Känns bra att ha någonting att gå till, och träna på att träffa folk. En deltagare uttrycker Jag vet att jag kan ringa om det är något tryggheten att ha kvar kontakten med teamet under en arbetsprövning kan upplevas som ovärderlig. Man måste ju våga prova. Många deltagare utmanar sina rädslor och får uppmuntran av teamet och varandra i att våga prova olika saker, såsom att komma på gruppaktiviteter eller besöka en arbetsplats som man vill arbetspröva på. Sida 7

8 Analys och reflektion Vi ser att deltagarnas självkänsla växer i gruppgemenskapen. Att delta i en aktivitet medför ofta att det blir lättare att komma till andra aktiviteter. Deltagarna tar initiativ i riktning mot arbetsprövning och det är högt i tak för att våga utmana sig själv på olika områden. 4 Personal insatsens förutsättningar Teamet har genomgått förändringar under perioden genom att det förstärktes med en kurator under hösten Byte av arbetsförmedlare i teamet skedde i mars Snabbt skapades en fungerande rollfördelning. Alla i teamet bidrar med olika kompetenser. Det finns exempelvis stor erfarenhet av arbete med ungdomar, personer med psykiska funktionsnedsättningar, försörjningsfrågor och arbetsmarknadsfrågor. Personalen arbetar lösningsfokuserat och tillämpar olika redskap inom samtalsmetodik för att kunna möta de skiftande behov som deltagarna har. Analys och reflektion Det lilla teamet kan ge trygghet och en familjär känsla, men är också känsligt för friktioner. Det innebär också ensamarbete när kollegor är frånvarande p.g.a. semester, sjukdom eller uppdrag utanför lokalen. Vi ser fram emot en flytt till lokaler där andra parter finns på plats för erfarenhetsutbyte och känslan att vara del av en större helhet. 5 Personal Genomförande och process Under perioden har teamet haft planeringsdagar, arbetsplatsträffar och ärendedragningar. Teamet har en broschyr som beskriver verksamheten för att underlätta för samverkansparter och presumtiva deltagare. Tillsammans har teamet kommit fram till en tydligare ansvarsfördelning, där arbetsförmedlaren fokuserat på vägledning och arbetsprövning medan socialkonsulenterna övertagit ansvaret för uppföljningar och samordnande insatser. Om någon är i behov av extra samtalsstöd förmedlar socialkonsulenterna en kontakt med teamets kurator. Det kan handla om att få stöd i att hitta strategier för att hantera sin livssituation och även föreberedelse för att våga ta steget att delta i gruppaktiviteter hos teamet. Fler gemensamma möten med deltagare har skett och teamets medlemmar har fått mer kunskap om varandras arbetssätt och värderingar. Teamet har jobbat ihop sig och samarbetet gynnar deltagarna. Teamet ägnar mycket tid åt att ta fram förslag på aktiviteter och har också provat att starta upp olika aktiviteter. Ibland blir uppslutningen klart mindre än förväntat. Det är ett dilemma för teamet hur mycket man ska investera av såväl tid som pengar på att leta aktiviteter som är tillräckligt lockande för tillräckligt många deltagare samtidigt. I några fall har tjänster köpts in som sedan inte nyttjas till fullo. Teamet fortsätter att efterfråga deltagarnas önskemål på aktiviteter och vara lyhörda för deltagarnas individuella behov för att kunna skapa meningsfulla aktiviteter och öka träffsäkerheten i att varje deltagare kommer till de aktiviteter de visat intresse för. Ett steg i detta kan vara att skapa samarbete med lokala föreningar i kommunerna, exempelvis Hammarteatern, ABF m.fl. Sida 8

9 Analys och reflektion Teamkänslan har ökat genom att man har gemensamma möten med och kring deltagarna. Teamet jobbar gemensamt med deltagarna i stort och i smått. Det är ett stabilt team där man kan vända sig till vem som helst i teamet och känna sig trygg med all personal. Teamet kännetecknas av prestigelöshet och samarbetsvilja. Kuratorn har en viktig roll som kunskapsspridare mellan teamen. Information om hur andra samordningsteam gör har lett till ökad känsla av samhörighet med övriga team och det känns som utvecklingen går på rätt håll. Det finns också stora förhoppningar på att landstinget ska bli en synligare aktör inom samordningsteamen genom att kuratorn är landstingsanställd. 6 Personal resultat och effekter De aktiviteter som teamet erbjuder är genomdiskuterade och alla är överens om vad som ska göras och varför, vilket har skapat trygghet i rollerna i teamet. Det har utvecklats rutiner för vem som gör vad, såsom att uppdatera deltagarlistor, bjuda in till aktiviteter osv. Teamet har genomgått kompetensutveckling i form av påfyllning av lösningsfokuserat arbetssätt, samt den myndighetsgemensamma KUR-utbildningen. Vi ser hela tiden utvecklingsområden och nya arbetssätt som kan föra teamet framåt och ännu mera ge varje deltagare rätt insats. Kuratorn i teamet kan vara lite av vårdens förlängda arm för deltagaren. Ett utvecklingsområde är att öka samverkan mellan samordningsteamen och vårdkedjan. I vårdkedjan ingår såväl vårdcentraler, psykiatri, handikappcentrum och mera specifika mottagningar som smärtkliniken m.fl. Analys och reflektion Tidigare har vi upplevt att vi varit upptagna med deltagarna och haft alltför lite tid att träffas och utveckla teamarbetet. Olikheterna mellan olika personligheter märktes tydligare och kreativiteten sjönk. I och med att teamet under våren 2013 avsatte mer tid för gemensamt samarbete, har detta förbättrats. Vi har ärendegenomgångar, där vi gör gemensamma bedömningar om deltagarens framsteg och styrkor (bl.a. genom utvecklingsstegen). Teamet har också handledning regelbundet sedan februari Organisation förutsättningar Samarbetet med remittenterna fortlöper väl. De remitterande myndigheterna har varsin representant som kommer till remissgrupp en gång per månad. Teamet har förtydligat att det är viktigt att representanten närvarar även om det inte finns någon remiss från just dennes myndighet, eftersom allas kompetens är viktig vid remissförfarandet. Sida 9

10 25 Remittenter Avslutade Pågående 5 0 Figur 5. Fk Af IFO Sura IFO Hallsta Remittenter för pågående och avslutade deltagare under mätperioden. Av figur 5 framgår att det under perioden remitterats och avslutats flest ärenden från Arbetsförmedlingen. Det är lite oklart vad det kan bero på men en möjlig delförklaring kan vara att teamets arbetsförmedlare regelbundet deltar på arbetsplatsträffar på Af och förmedlar information om teamet samt är tillgänglig för handläggarnas frågor. Det tål att tänkas på vilka möjligheter som kan rymmas inom andra organisationer för att öka möjligheterna till integrerad samverkan. Teamet har träffat handläggarna på IFO i Hallstahammar vid tre tillfällen utöver remissgruppen. Det finns också planer på att träffa handläggarna på IFO i Surahammar för att se om det finns personer som kan vara aktuella för samordningsteamet. Det är en bra dialog i remissgruppen, och det finns ett lärande mellan myndigheterna, både vid resonemang kring enskilda deltagare och mer generella frågor, såsom förändringar inom sjukförsäkringen etc. Ett utvecklingsområde kan vara att försäkra sig om att kunskapen som utvecklas i remissgruppen sprids vidare till övriga handläggare inom myndigheterna. Det är viktigt att diskussionen om vilka målgrupper Samordningsteamet skall arbeta med fortsätter. Det finns olika förväntningar från myndigheter och handläggare angående vad teamet eller deltagaren ska uppnå under inskrivningstiden. För vissa handläggare är det ett acceptabelt mål att deltagaren får en något bättre livskvalité och vågar prova på enstaka aktiviteter, medan andra handläggare har klara förväntningar på att deltagaren ska ut i arbete så fort som möjligt. Remittentens förhållningssätt gentemot deltagaren vid inskrivning och uppföljning påverkar deltagarens delaktighet och motivation. Man ska inte underskatta remittentens betydelse vad gäller att ge deltagaren en känsla av att vara på rätt väg eller tvärtom, att deltagaren upplever att det ställs orimliga krav under tidspress. Även inom styrgruppen har det pågått diskussioner kring förväntningar på verksamheten, exempelvis att man bör kunna erbjuda fler och längre aktiviteter eller heldagsverksamhet i form av öppet hus. Det har även framkommit synpunkter på att teamet bör ha en verksamhetsledare för att styrgruppens förväntningar och mål ska uppfyllas. För teamet har det dock varit lite oklart vilka dessa förväntningar är. En annan återkommande diskussion i styrgruppen har varit vilka deltagare som Af kan remittera, om deltagarna kan vara inskrivna i olika garantier eller inte och om hur närvaro ska redovisas i så fall. Sida 10

11 Analys och reflektion Team, remissgrupp och styrgrupp behöver ha en fortsatt dialog kring på vilket sätt deltagande i teamet är frivilligt så att budskapet till deltagaren blir tydligt och enhetligt. Det är önskvärt med ytterligare förtydligande av målgruppen. Ska teamet ta emot deltagare där remittenten signalerar att det är mest intressant att fastställa en arbetsoförmåga, snarare än att utveckla en arbetsförmåga? 8 Organisation genomförande och process Samarbetet med remittenterna har blivit tätare. Remissgruppen har blivit ett aktivt och levande forum där alla bidrar med sin kompetens i diskussioner kring enskilda remisser samt teamets arbetssätt. Arbetsförmedlingen har infört ett rullande schema till remissgruppen så att flera handläggare alternerar, vilket har inneburit att fler handläggare vet hur teamet arbetar och lär sig mer om remissförfarandet. Teamet och handläggarna på de olika myndigheterna har lärt känna varandras arbetssätt i större utsträckning genom att man har haft återkommande uppföljningar i enskilda ärenden. Det har inneburit högre kvalitet i uppföljningssamtalen med deltagarna. Deltagaren vet att han/hon kan förvänta sig att man pratar om vad som gått på rätt håll och vad nästa steg kan vara. Några deltagare har anvisats andra arbetsmarknadsåtgärder trots att de är inskrivna hos teamet. Detta har lyfts med berörda handläggare och i remissgruppen. Oftast beror det på bristande kommunikation mellan myndigheterna inför en inskrivning, d.v.s. den andra myndigheten känner inte till planeringen som skett. Aktualisering/remiss till teamet ska skickas en vecka före remissgrupp, vilket innebär att teamet kan stämma av frågor med myndigheterna innan remissgruppen äger rum. Det spar tid och energi från alla involverade när man inte behöver skicka tillbaka remisser med kompletterande frågor. Välgrundade beslut om inskrivning kan då göras vid sittande bord. Det har fungerat bra och förenklat inskrivningarna betydligt. Teamet verkar för att deltagare från de båda kommunerna Hallstahammar och Surahammar ska få samma service trots att förutsättningarna är olika. En deltagare har fått arbetspröva på AMA i Hallstahammar trots att deltagaren bor i Surahammar. Gruppaktiviteter anpassas i möjligaste mån efter gratisbussar, men det är fortfarande ett dilemma att deltagare från Surahammar riskerar att drabbas av kostnader för sitt deltagande i teamet, kostnader som ingen myndighet ersätter. Det kan vara vid teamets heldagsaktiviteter när avresan inte kan anpassas till gratisbussar, eller när bussarna gör uppehåll på skollov. Det händer att deltagare uteblir eller tackar nej till aktiviteter av den anledningen. Frågan om förlängningar tas upp i styrgruppen. Flera av deltagarna har varit inskrivna längre än ett år. I dessa diskussioner har det bl.a. framkommit att några i styrgruppen anser att teamet inte bör arbeta alltför mycket med social träning för personer som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, då man riskerar att bli alltför psykiatriskt inriktade med för lite fokus på arbete. Andra uttrycker att den sociala träningen kan vara nyckeln för vissa personer att komma vidare och att det är väl värt att Sida 11

12 försöka med. I slutänden har alltid styrgruppen varit enig kring de förlängningsbeslut som tagits. Teamet upplever att styrgruppens medlemmar är lyhörda och engagerade i såväl deltagare som team. Styrgruppens medlemmar är samma som tidigare och styrgruppen har träffats regelbundet. Det har varit en del frånvaro från styrgruppsmötena under hösten Detta har lyfts och man har gemensamt beslutat att prioritera styrgruppsmötena i större utsträckning. Analys och reflektion Teamets arbete och samverkansparternas arbete gränsar till varandra inom många områden. När teamet rapporterar närvaro/frånvaro blir teamets koppling till deltagarens försörjning tydlig och teamet riskerar att förlora deltagarens förtroende. Det är fortfarande oklart om teamet jobbar med rätt målgrupp. Många har omfattande behov av medicinsk rehabilitering men har tappat förtroendet för landstinget. Vi har också en grupp som tillhör målgruppen för LSS men vill inte ansöka om LSSinsatser. 9 Organisation resultat och effekter Teamet redovisar ett överskott för 2012 med 158 tkr till följd av att inte ha varit fullbemannat hela året (se bilaga 1). För perioden har teamet haft kostnader om 857 tkr, vilket utgör 40% av budgeten som är tkr. Poster i budget 2013 som hittills inte nyttjats fullt ut är personalutbildning och aktivitetskostnader. Det finns också en viss eftersläpning på lönekostnader i och med att arbetsförmedlarens lönekostnader faktureras i efterhand. Teamets målgrupp är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har komplexa behov av samordnande insatser. Det innebär ett långsiktigt arbete vilket gör det svårt att värdera om det är kostnadseffektivt eller inte på kort sikt. Analys och reflektion Om teamets mål beskrivs som att deltagaren ska få en egen icke-offentlig försörjning har vi lång väg att gå. Men om man betraktar det som viktiga delar inför en framtida självförsörjning att kunna umgås med andra människor, ha självkänsla och en idé om vilken riktning man vill gå så finns det goda förutsättningar att lyckas med nuvarande målgrupper. Vi ser fram emot att tillsammans med alla involverade parter utveckla gemensamma mått för resultat som fångar de olika perspektiv som respektive myndighet behöver beakta. Bilagor 1 Budgetutfall Budgetutfall Broschyr 4 Jobbskalan ett exempel Sida 12