SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

Transkript

1 SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning SLUTREFLEKTIONER...6 Reflektioner från Försäkringskassan...6 Reflektioner från Arbetsförmedlingen...7 SDF-Bergsjön...9 SDF-Lärjedalen...10 SDF-Kortedala STATISTIK...13

2 Följande rapport beskriver reflektioner och slutsatser ifrån projektet Team för personer med. Rapporten är indelade i tre avsnitt. Det första avsnittet sammanfattar de gemensamma slutsatser projektets inblandade gjort i projektet. Sammanfattningen utgår från gemensamt möte där personal och chefer från de samverkande parterna deltog. Andra avsnittet är reflektioner från de samverkande parterna. Alla har inte gjort egna reflektioner. Alla har ändå fört fram sina reflektioner genom det gemensamma mötet. Reflektionerna står för dem som skrivit dem och deras uppfattning. Sista avsnittet, statistik, beskriver den redovisning projektet gjort genom DIS (Deltagare i samverkan). BAKGRUND Projektet för personer med startade utifrån förändrade regler i sjukförsäkringen I processen identifierades personer med, utan anställning, vara en grupp som kunde komma att hamna i en situation där deras ersättning upphör och att individerna då skulle befinna sig i okunskap om vilka möjligheter som stod till buds. För att möta de här individerna beslutade Samordningsförbundet Göteborg Nordost att avsätta medel för ett projekt som kunde identifiera och möta dessa individer. Syftet var att informera personerna om de nya reglerna samt kunna ge råd och stöd till vidare rehabiliteringsinsatser. Projektet har bestått av en arbetsförmedlare, en handläggare från Försäkringskassan samt fyra handläggare från respektive stadsdel om 25%. Försäkringskassans personal utökades med 30% från september Det operativa arbetet startade efter nyåret Projktägare har varit Försäkringskassan. Projektet har också haft en styrgrupp bestående av den operativa personalens chefer. Projektet avslutas då nya regler i sjukförsäkring och den så kallade arbetslivsintroduktionen införts. Målgruppen anses då mötas genom Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion

3 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP Styrgrupp och personal har träffats för att gemensamt gå igenom projektets lärdomar. Fyra olika områden lyftes speciellt upp. Dessa redogörs för nedan. Samordningsförbundets slutsatser presenteras efter styrelsebehandling. MÅLGRUPPEN Projektet har gått igenom 980 för att identifiera projektets målgrupp. Av de 980 ärendena har 134 individer bedömts vara i behov av kontakt med projektets handläggare för vidare planering. Främsta orsakerna till att så många inte varit i behov av kontakt med projektet är att de inte tillhört målgruppen. De har i huvudsak haft varaktig sjukersättning eller varit anställda. 20 av de 134 individerna har av läkare bedömts vara i behov av varaktig sjukersättning. 10 personer har tackat nej till fortsatt stöd efter första mötet. 38 individer har varit i behov av fortsatt medicinsk rehabilitering och 8 av social rehabilitering. 58 individer har kunnat ingå i en arbetslivsinriktad rehabilitering. De har då i huvudsak gått till samverkansteam på vårdcentral och handlingsplanesamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För att individerna ska komma till de insatser som projektets personal gjort möjligt har flera möten krävts med individen samt kontakter och påtryckningar för att individen ska erbjudas den rehabilitering som är nödvändig för att komma vidare. Slutsatsen av dessa uppgifter är att syftet med projektet, att informera och sedan stödja till lämpliga insatser, krävt en form av förrehabilitering. Kartläggning av sociala och medicinska förutsättningar tillsammans med motivationshöjande insatser innan planering av individens fortsatta rehabilitering har behövts i de flesta av de aktuella ärendena. En lärdom av projektet är därför att målgruppens rehabiliteringspotiential har varit lägre än väntat och att utredning och motivationshöjande insatser har varit nödvändigt för att ge individen förutsättningar för en fortsatt positiv arbetslivsinriktad rehabilitering. RESULTAT I projektbeskrivningen definierades syftet: Syftet med projektet är att de som har fått 18 månaders förlängning av sin tidsbegränsade sjukersättning ska få ett samordnat stöd i sin rehabilitering

4 Individens sociala situation, vad gäller sysselsättning och försörjning, kommer att bli förändrad. De ska veta vilka krav som ställs och vilket stöd som väntar dem i deras nya situation. Projektets syfte har varit att på ett effektivt sätt möta en målgrupp som identifierats och som kan hamna i en utsatt situation. Fokus på att utveckla samverkan och få fungerande samverkansförutsättningar har varit underordnat. Genom att gå igenom samtliga ärenden som beviljats en förlängning av sin sjukersättning, för att därefter kalla alla som tillhör målgruppen till möte för information, har projektet uppnått sitt syfte. Utöver att uppnå det primära syftet har handläggarna vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gett ytterligare stöd till målgruppen för att komma vidare i sin rehabilitering. Arbetet med individerna har visat att målgruppen inte endast kan mötas med information för att därefter gå in i en aktiv rehabilitering. Utredande samtal och kartläggning har varit nödvändigt för många av projektets individer. Projektet har dessutom utvecklat kontakter främst med vården för att säkerställa att den medicinska rehabilitering fortgår. Projektet har inneburit att 124 av 134 (10 har tackat nej till medverkan) har haft en fortsatt planering. Utav dessa har 38 individer behövt fortsatt medicinsk rehabilitering innan det kan bli dags för en arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet syfte har uppnåtts. Målgruppen har i stor utsträckning en problematik som kräver utredande samtal, kartläggning och kontakter med vården för att en arbetslivsinriktad rehabilitering ska kunna bli framgångsrik. SAMVERKAN Försäkringskassan har identifierat ärenden, möten med individen har skett tillsammans med både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare. Arbetsförmedlingen har haft ett störe ansvar för de fortsatta kontakterna efter det gemensamma mötet. Syftet med socialtjänstens medverkan har varit att möta de individer som eventuellt skulle kunna komma att hamna utanför sjukförsäkringen och vara i behov av försörjningsstöd. Socialtjänsten skulle då i ett tidigt skede kunna informera och stödja individen kring socialtjänstens möjligheter och krav. I förhållande till socialtjänsten har samverkan varit mycket begränsad. Få ärenden har kommit till socialtjänsten. Få deltagare har haft kompletterande försörjningsstöd. Av de individer som kommit till möte med Försäkringkassan och - 4 -

5 Arbetsförmedlingen är det få som skrivit på samtycke till att samverka med socialtjänsten. Antalet träffar mellan handläggare har varit sex stycken. Vid träffarna har Arbetsförmedlingens handläggare träffat handläggarna från socialtjänsten. Vid mötena har diskussioner förts. Ärendena har då avidentifierats av sekretesskäl. Utöver handläggarträffar har sex stycken styrgruppsträffar ägt rum där personal och chefer träffats gemensamt. Då socialtjänstens roll inledningsvis var otydlig och att antalet individer som efterfrågat deras stöd varit begränsad har arbetsuppgifterna för socialtjänsten varit få. Träffar för att utveckla gemensamma metoder har varit begränsade och troligtvis bidragit till att socialtjänstens resurser inte tagits till vara fullt ut. För att samverkan ska fungera på ett positivt sätt krävs att alla parter möts och tillsammans utvecklar metoder för sitt arbete. Sekretessen mellan myndigheter är många gånger ett bekymmer för att kunna använda samtliga myndigheters kompetens kring en individ och skapa en helhet kring individen och vilka insatser som görs och har gjorts. PROJEKTLEDNING Projektet har letts av en styrgrupp bestående av personalens operativa chefer samt Af-chef i Angered. Sammankallande och projektledare för projektet har Försäkringskassan varit. Projektledare har vid två tillfällen bytts ut pga att de fått nya tjänster. Utöver det har Samordningsförbundet Göteborg Nordost bistått med administrativt stöd vid sammankomster samt uppföljning genom DIS. De områden som lyfts fram kring ledning är, bristande samverkan, samtidig information och dialogen kring hur projektets mål och syfte inledningsvis skulle tolkas. Det har efterfrågat en projektledning för samtliga som arbetar i projektet där den vardagliga dialogen kan föras och där informationen kommer ifrån. I projekt med samverkan finns alltid flera aktörer med olika ingång och i många fall jämbördiga relationer. För att tydliggöra ledarskapet krävs att de olika roller som finns i styrgrupp i förhållande till personal tydliggörs för samtliga parter i ett tidigt skede

6 2. SLUTREFLEKTIONER Samtliga samverkande parter har getts möjlighet att ge sin bild av projektet. Beskrivningarna beskriver respektive parts reflektioner och står för dem som skrivit dem. REFLEKTIONER FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN Linda Bertlin och Britt-Mari Axelsson handläggare Försäkringskassan Våra tankar kring projektet FK Det är alltid lite lurigt att starta upp ett projekt från grunden. Det vi haft att förhålla oss till har varit en projektbeskrivning och en målgrupp. Nu när vi skriver ned våra tankar vill vi att man har i åtanke att projektet har varat i tolv månader och vi anser att det går att dela upp tiden i tre delar; uppstart, fortlöpande arbete samt avslutningsfas i och med att projektet nu läggs ned. Försäkringskassans arbete har bestått av att identifiera ärenden, kalla in de försäkrade till samtal, informera om lagändringen samt försöka hitta en rehabiliteringspotential. Vårt identifieringsarbete har bestått i att vi sammanlagt har läst igenom omkring 1000 ärenden. Majoriteten av dessa har inte ingått i målgruppen på grund av att de har beviljats varaktig sjukersättning, har anställning eller har en pågående arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan med AF. En del i målgruppen har varit för sjuka för att kallas in för samtal. Identifieringsarbetet har varit svårarbetet på grund av vårt datasystem. Efter varje personligt möte har det funnits flera vägar att gå. Detta har tidigare beskrivits i verksamhetsberättelsen. Vid identifieringen har vi märkt att utifrån projektets målgrupp så är det just i de här ärendena som det saknats en bra planering från FK:s sida. Det tror vi beror på att dessa individer står långt ifrån arbete. Flertalet har aldrig varit inne i arbetslivet/arbetsmarknaden eller fått fungerande behandling från sjukvården (oftast psykisk ohälsa) och det saknas ett väl fungerande socialt skyddsnät. På så sätt har målgruppen varit i stort behov av samarbete mellan myndigheterna. Utifrån Försäkringskassans synvinkel har vi lyckats träffa väldigt många individer som dessvärre själva och från sjukvården sida inte ansetts vara i fas att påbörja någon form av åtgärd. Vi upplever att det är en väntan i dessa ärenden från alla instanser, att det förhoppningsvis ska ske en förbättring av den försäkrades hälsotillstånd längre fram i tid. Vi anser att det är här det stora problemet finns. I merparten av dessa ärenden tror vi inte att de försäkrade kommer att bli nämnvärt - 6 -

7 bättre eller sämre utan deras tillstånd känns i stället stationära, utan att de för den delen kan få rätt till varaktig sjukersättning enligt det nya regelverket. Där kan vi se att vi i projektet skulle ha kunnat möta individerna på ett annat sätt i stället för att informera och försöka slussa personer vidare till R-uppdraget. Vi anser att vi skulle ha jobbat aktivt för att dessa människor skulle kunna påbörja någon form av för-rehabilitering. Vi tycker att man måste samverka mycket mer med vården (dr/psykolog/kurator) för att lyckas med en så pass svår målgrupp. För att få dem gå till Hälsoteket, Aktiv eller Grön Rehab, hade de rent fysiskt ha behövt en person (ex. boendestödjare) som höll dem i handen. I vems uppdrag detta skulle ligga kan vi inte svara på, men projektet hade vunnit på om det funnits möjlighet till en sådan stöttning. En annan vinst skulle ha kunnat vara att vi haft en jobbcoach knuten till projektet, där denna person aktivt kunde leta efter lämpliga träningsplatser. Detta för att slippa den långa väntan innan uppstart sker inom R-uppdraget. I de ärenden där individerna varit i så gott skick har vi givetvis remitterat dem till R- uppdrag för fortsatta insatser i samverkan. I de ärenden där vi sett behov av stöttning gentemot sjukvården har vi suttit med vid flertalet avstämningsmöten. Eftersom vi under hösten fick reda på att projektet läggs ned till nyår har vi inte kunnat följa alla ärenden på det sätt som vi hade velat. Avslutningsvis anser vi oss nöjda med projektets insats med tanke på den korta tid vi verkat, där vi trots den svårarbetade målgruppen ändå lyckats hjälpa flertalet individer vidare samt fått majoriteten av dem att förstå den förändring de står inför. Vi upplever att våra trepartsamtal har varit i en positiv anda, där den försäkrade haft möjlighet att framföra sina synpunkter och varit delaktig. REFLEKTIONER FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN Mitra Moen, arbetsförmedlare Af Gamlestaden Vid projektets start fanns olika uppfattningar om vad projektets främsta syfte och mål var. Det rådde även oklarhet och oenighet om vad som var det viktigaste delen i det dagliga arbetet. Projektledningen och Samordningsförbundet påpekade att tyngdpunkten på vårt arbete skall ligga på att informera om regeländringar gällande tidsbegränsad SA och att det kvantitativa målet skall gå före kvalitativa. Vid mån av tid fick vi förtroendet att bära/följa de aktuella ärenden ett steg framåt för att direkt därefter lämna till ordinarie verksamhet

8 Dessa direktiv formade självfallet vårt dagliga arbete, både i den förberedande- och genomförande fasen. Under första månaderna fick vi träffa styrgruppen kontinuerligt. Även under dessa träffar fortsatte vi diskutera projektets mål, aktuella hinder, arbetssätt, delaktighet och visioner. Vid varje tillfälle lämnades en noggrann rapport om hur det dagliga arbetet fortlöpte och de grundläggande hinder som fanns för att kunna ändra inriktning mot ett mer vinna-vinna koncept för alla projektets intressenter. Målgruppen visade sig vara färre än det som uppgavs från början. Inom Fks ordinarie verksamhet arbetade man redan med en del av målgruppen. De individer som bedömdes kunna tillgodogöra sig insatser hade man redan etablerat kontakt med. Kvar blev det individer med tyngsta diagnoser och längsta frånvaro från arbetsmarknaden. Att arbeta med en sådan tung homogen grupp har varit både frustrerande, krävande och lärorikt. Detta har i högsta grad varit en bidragande orsak till vårt samarbete med specialist sjukvården såsom PMG, PNO, Kris- o trauma och diverse missbrukenheter m.m. Detta präglar självfallet även de resultat som vi har uppnått under projektets ramar. I verksamhetsberättelsen från juni månad påpekade vi att en majoritet av de individer som vi träffar saknar förutsättningar och motivation för att påbörja någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering eller några övriga insatser överhuvudtaget. Egen försörjning är ett av de mål som nämns i projektbeskrivningen. För att kunna uppnå ett sådant resultat skulle det ha behövts justeringar och anpassningar av resurser, synsätt, arbetssätt, mål och uppdraget i sin helhet. Alltså ett uppdrag med fokus och mål på en långvarig lösning och genom en genuin äkta samverkan över gränserna. Vi har idag all anledning att vara stolta över det uppnådda resultatet och arbetet som är helt i linje med det mål och uppdrag vi fick. Följande utvecklingsområden finns enligt undertecknads uppfattning Mer aktiv projektledning med kreativ support som tydligt visar att man är allas projektledare. Bättre uppföljning från Samordningsförbundet med samtliga handläggare. Viktigt med att bejaka vinna -vinna situationen

9 SDF-BERGSJÖN Monica Fäldt, rehabkoordinator enheten för ekonomiskt bistånd SDF Bergsjön 1) Hur ser socialtjänsten på den del av samverkan i projektet som berör socialtjänsten? Förutsättningen för en god samverkan är att det finns ett ömsesidigt intresse av samverkan från alla parter och att alla involverade har likartade förutsättningar att agera och samverka med varandra. Detta projekt har inte haft detta upplägg och i praktiken har projekt varit i FK:s regi tillsammans med Af. Syftet har varit att informera de personer/målgruppen som finns/fanns försäkrade på FK enligt övergångsreglerna. Med ett annat fokus och ingångsläge kunde även socialtjänsten varit en mer aktiv samarbetspart och kunskapsbärande part. Utifrån handläggarnas erfarenheter definieras målgruppens behov och omfattning av verksamheten som kommer att vara aktuell för projektets fortsättning 2) Hur ser socialtjänsten på projektets betydelse för de individer som fått ta del av projektet? Vad som har nämnts i tidigare verksamhetsberättelser har få individer samtyckt till att medverka med Socialtjänsten. Hur frågan har ställs till målgruppen för att göra de uppmärksammade av den eventuellt kommande situationen kan vi från socialtjänsten inte svara på av förklarliga skäl. Vid efterkonstruktionen då socialtjänsten har haft möjlighet att själv plocka in de individer med tidsbegränsad sjukersättning med kompletterande försörjningsstöd så var de få eller ett ringa antal som tagit del av SA-projektets information. Vi får då förbehålla oss att de tidsmässigt inte var i fas att få ta del av denna information enligt SA-projektets upplägg. Samtidigt har antalet nya ärenden med tidigare sjukersättning ökat i våra mottagningsgrupper som tidigare har haft. - Har de tillhört målgruppen? Vi inom socialtjänsten har inte inom projektets ram fått någon ökad kunskap om målgruppen och det har inte heller uppstått någon vinna vinna situation mellan socialtjänstens och Försäkringskassan. Målgruppen har tydligen varit av tyngre art och många har tillhört specialistpsykiatrin ett område där alla parter har att vinna på ett utökat samarbete. Socialtjänsten har haft behållning av de individer som fått hjälp till förlängd eller permanent sjukersättning av de team som har arbetat i SA-projektet

10 3) Vilka lärdomar tycker socialtjänsten är viktigt att ta med sig från projektet? Det som har varit ett naturligt hinder i projektet är att socialtjänsten måste skilja på rätten till försörjning och behovet av rehabilitering hos den enskilde individen. Det finns inga gräddfiler in till att få försörjningsstöd; - om inte behoven kan tillgodoses på annat sätt. Men utan fokus på vilken sort av försörjning eller hemvist individen har i det initialt skede, skulle vi kunna samverka med öppna ögon och erbjuda individen ett samordnat stöd i sin rehabilitering. 4) Övriga reflektioner? Projektet har, med förklarliga skäl, haft två eller tre samordnare. Vid återkopplingsträffarna har vi ifrån socialtjänsten till största del bara träffat Afhandläggaren. Vi har saknat FK s närvaro. SDF-LÄRJEDALEN Nils Timan 1:e social sekreterare socialtjänsten Lärjedalen 1) Hur ser socialtjänsten på den del av samverkan i projektet som berör socialtjänsten? Att det fanns stor vilja och kunskap kring målgruppen som tyvärr inte kunde tas till vara på. Mycket på grund av olika sekretessregler som i detta fall inte var klienten till gagn. Klienterna gick miste om information samt möjligheter till att utreda sin arbetsförmåga. 2) Hur ser på socialtjänsten på projektets betydelse för de individer som fått ta del av projektet? Problemet var att individerna verkade vara i någon slags förnekelsefas där de inte tog till sig att de kunde bli av med sin ersättning från FK och därför inte vill ingå. Man kan fundera på om man skulle vara övertydlig från FK och trycka mer på hotet om avslag om man söker bistånd hos IFO? Sannolikt är det väl så att man efter en längre tid med sjukersättning har svårt att inse vilka situationer som kan uppstå

11 Ütifrån den senaste tidens utveckling så kanske detta är något som vi får fler levande exempel på efter årsskiftet. 3) Vilka lärdomar tycker socialtjänsten är viktigt att ta med sig från projektet? Det är viktigt att i ett initialskede göra klart ansvarsfördelningen för alla parterna i projektet. Socialtjänsten hamnade tyvärr lite brevid. Det är även viktigt att lyfta eventuella hinder mellan de olika myndigheter innan projektet börjar: sekretess, samtycke, vad händer om vi inte får in det? etc.etc. Det är dock en unik förändring som sker i lagstiftningen, där direktiven blev klara ganska sent. Därför kunde det ha varit en fördel med en större öppenhet och frikort för anpassning till utvecklingen. SDF-KORTEDALA Marie Hansson, enhetschef socialbidragsenheten i Kortedala 1)Hur ser socialtjänsten på den del av samverkan i projektet som berör socialtjänsten? Redan i projektets inledande fas framförde socialtjänstens representanter att de inte uppfattade sig delaktiga i projektet. Vi tolkade också att det inom projektets ram skulle finnas möjlighet till en anpassning av arbetssätt och metoder allt eftersom. Projektet har inte gett socialtjänsten förutsättningar att samverka och ingen förändring har skett i arbetssättet när sådana synpunkter lyftes fram. Eftersom parterna i princip aldrig träffades samtidigt skapades inga arenor för dialog. I det här projektet har vi varit tre samverkansparter. Det som har skilt detta projekt från andra projekt inom ramen för samordningsförbundet är att "Projektdeltagaren" endast varit aktuell hos en myndighet dvs FK. Bara den omständigheten borde ha gett oss anledning till större eftertanke när projektet förbereddes. FK är den myndighet som haft full legitimitet i förhållande till individen och därmed störst handlingsutrymme. AF gavs handlingsutrymme utifrån tidigare samverkan med FK, vilket också var det arbetssätt som projektet beskrev. Samtycke och sekretess angavs som skäl för att socialtjänsten hade svårt att delta. Denna svårighet borde i såfall också påverkat samverkan mellan AF och FK eftersom AF också som vi uppfattade saknade legitimitet i förhållande till projektdeltagaren på samma vis som för socialtjänsten

12 2) Hur ser på socialtjänsten på projektets betydelse för de individer som fått ta del av projektet? Eftersom vi inte skaffat oss några egna erfarenheter är det svårt att se. De som vi hört FK och AF lyfta fram är den hjälp de personer fått genom samarbetet med psykiatrin som bedeömt inte kunna komma tillbaka i arbete. Vi ser också svårigheten med att arbeta med en grupp personer som nyligen fått ett beslut på att de saknar arbetsförmåga och som alldeles uppenbart ser sig som sjuka och med beslut om sjukersättning också fått det bekräftat från FK. Vi har egen erfarenhet från liknande målgrupper och vet vilka långsiktiga strategier man måste ha för att nå en förändring hos individen. Sådant arbete kräver både tålamod och eftertänksamhet. 3) Vilka lärdomar tycker socialtjänsten är viktigt att ta med sig från projektet? Projekt inom ramen för samordningsförbundet borde i första hand fokusera på i vilken grad projektet leder till ökad samverkan och i andra hand till hur målgruppen fångades. Skapa tillräcklig tid för ett gott förarbete innan projektet är i full gång. Projektet blev allt för tidigt uppgiftsbaserat och man fokuserade i för hög utsträckning mot kvantiteter och information. I sådana här projekt är det särskilt viktigt att det finns utrymme för dialog

13 3. STATISTIK Statistiken nedan utgår från DIS. DIS är den statistiska uppföljning som Samordningsförbundet Göteborg Nordost gör för samtliga aktiviteter förbundet finansierar och där aktiviteten aktivt arbetar med deltagare. Totalt antal deltagare under perioden Årsrapport 2009 Tidsbegränsad sjukersättning Antal nya under perioden Antal deltagare vid periodens start Avslutade under perioden Antal deltagare vid periodens slut Stadsdel Gunnared 42 Lärjedalen 23 Bergsjön 37 Kortedala 32 Totalt 134 Bakgrundsfaktorer: Män Kvinnor Totalt -25 år år år Totalt

14 Tid i aktivitet Avslutade Totalt under perioden 0-3 mån mån mån mån mån mån 0 0 Summa Inkomst vid start i aktiviteten: Antal Andel, % Försörjningsstöd 0,0% Sjukpenning 0,0% Sjuk/aktivitetsersättning ,0% A-kassa/aktivitetsstöd 0,0% Studiestöd 0,0% Lön 0,0% Annan 0,0% Vet ej 0,0% Summa ,0% Sysselsättning vid start i aktivitet: Antal Andel, % Anställd/egenföretagare 1 0,7% Studerande 0,0% Arbetslös ,3% Annat 0,0% Vet ej 0,0% Summa ,0%

15 Inkomst vid start och avslut i aktivitet för avslutade deltagare: Start, Andel, % Avslut, antal Andel, % antal Försörjningsstöd 0,0% 0,0% Sjukpenning 0,0% 0,0% Sjuk/aktivitetsersättning ,0% ,0% A-kassa/Aktivitetsstöd 0,0% 0,0% Lön 0,0% 0,0% Studiestöd från CSN 0,0% 0,0% Annan 0,0% 0,0% Vet ej 0,0% 0,0% Summa ,0% % Sysselsättning vid avslut i aktivitet Antal Andel, % Ej rehabilitering i 39 29,1% dagsläget Fortsatt rehabilitering* 71 53,0% Utbildning 0,0% Arbetssökande 1 0,7% Arbete, halvtid eller 0,0% mer Arbete, mindre än 0,0% halvtid Ej känt, flyttat 1 0,7% *Arbetsförberedande rehab, 25 individer. Social rehab, 8 individer. Medicinsk rehab, 38 individer. Ej känt, avbrutit, ej 1 0,7% avhörd Annat* 21 15,7% *Vill ej gå in i aktivitet Summa ,0% Förbättring av arbetsförmåga: Antal Andel, % Ja 14 10,4% Nej 82 61,2% Svårbedömt 38 28,4% Summa ,0%