Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - Linjär residualgenerering och detekterbarhet. Linjär residualgenerering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - Linjär residualgenerering och detekterbarhet. Linjär residualgenerering"

Transkript

1 TSFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - och detekterbarhet Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet erik.frisk@liu.se Definition Ett propert linjärt filter R(p) är en residualgenerator för observationsmängden O och r = R(p)z en residual om z O lim t r(t) = En residualgenerator är inte nödvändigtvis känslig för fel. r = är alltid en residualgenerator, men en smula värdelös. Metod för att hitta alla, sedan kan man välja bland dem de som har bäst prestanda, med avseende på till exempel detekterbarhetsprestanda. Förra föreläsningen visades att för en modell H(p)x + L(p)z + F (p)f = så kan alla residualgeneratorer skrivas r = R(p)z där designfrihet i d(p) och γ(p). R(p) = d 1 (p)γ(p)n H (p)l(p) d(s) stabil och med gradtal större eller lika med täljarens γ(s)n H (s)l(s) gradtal. 3 4

2 Överföringsfunktion från fel till residual För modellen så har residualgeneratorn överföringsfunktionen från fel till residual. H(p)x + L(p)z + F (p)f = R(p) = 1 d(p) γn H(p)L(p)z G rf (s) = 1 d(s) γn H(s)F (s) Hur kan man forma G rf (s) via d(s) och γ? Vad är möjligt? 5 6 Frihetsgrader En fråga: Hur många linjärt oberoende residualgeneratorer finns det? (grad av redundans i modellen) y 1 = x y 3 = x y 2 = x y 4 = x Här kan alla parvis jämförelser (6 st) skapa en residual Frihetsgrader En fråga: Hur många linjärt oberoende residualgeneratorer finns det? (grad av redundans i modellen) ẋ 1 = x 1 + u ẋ 2 = x 1 x 2 r = y i y j men modellen har redundans 3. Alla residualer kan skrivas som linjärkombination av dvs. r 1 = y 1 y 2 r 2 = y 2 y 3 r 3 = y 3 y 4 r = ( ) r 1 γ 1 γ 2 γ 3 r 2 = γ 1 r 1 + γ 2 r 2 + γ 3 r 3 r 3 7 y 1 = x 1 y 2 = x 2 Genom direkt insättning får vi exempelvis e 1 :ẏ 1 + y 1 u = e 2 :ẏ 2 + y 2 y 1 = Vi kan också få e 3 : ÿ 2 + 2ẏ 2 + y 2 u = Den tredje fås genom e 3 = (p + 1)e 2 + e 1 8

3 Frihetsgrader En fråga: Hur många linjärt oberoende residualgeneratorer finns det? (grad av redundans i modellen) Då alla residualgeneratorer kan skrivas R(s) = 1 d(s) γ(s)n H(s)L(s) så ser man att rummet av residualgeneratorer spänns upp av N H (s)l(s) dvs. dimensionen ges av antalet oberoende rader i N H (s) som enligt dimensionssatsen ges av n r = rader i H(s) Rank H(s) = = # ekvationer # oberoende obekanta. För en tillståndsmodell blir detta n r = n y n d. n r = n y n d = # givare # oberoende störningar. 9 Hur många signaler kan avkopplas i residualen Hur många signaler kan vi avkoppla i en residual? Samma fråga är: hur många nollor kan vi införa i en rad i f residualstrukturen 1 f 2 f 3 r 1 X X Svaret är att n r >, dvs. rader i H(s) > Rank H(s) vilket är ganska naturligt. Antalet ekvationer måste vara större än antalet signaler vi vill avkoppla. 1 Mod b i (svarande mot felsignal f i ) är detekterbar i en modell om O(b i ) O(NF ) O(NF ) O(b 1 ) 11 Här är mod b 1 detekterbar i stokastiska modeller ej samma sak. en modellegenskap. Är observationerna, då f, möjliga att skilja från fallet då f =? 12

4 Felkänslighet i en residual För en modell och residualgenerator Felkänslighet H(p)x + L(p)z + F (p)f = En residual från en residualgenerator R(p) är känslig för fel i om G rfi (s), dvs. om G rf (s) = 1 d(s) γn H(s)F i (s) Skilj på detekterbarhet och känslighet för ett fel i en specifik residual. Testa ett fel i taget! Teorem Ett fel är detekterbart om och endast om det existerar en residual känslig för felet. 13 Skillnad mellan detekterbarhet och felkänslighet I systemet ( y1 y 2 ) = [ ] 1 p+1 1 u + p+2 ( f1 är båda felen detekterbara. För residualgeneratorn så gäller att f 2 r = y 1 1 p + 1 u = f 1 ) G rf1 (s) = 1, G rf2 (s) = Det går och konstruera residualer så alla detekterbara fel kan detekteras med någon residual. Vi kan visa detekterbarhet av ett fel genom att konstruera en residual som är känsligt för det felet. 14 Hur avgör man om ett fel är detekterbart? För att illustrera den enkla principen, betrakta tillståndsformen [ ] [ ] 1 c1 ẇ = Aw + Bu + d + f 2 y = w Eftersom alla tillstånd mäts så är felet detekterbart om det går att särskilja från störningen d [ ] {[ ]} c1 1 [ ] [ ] Im Im 1 c1 1 c 2 2 Rank > Rank 2 c 2 2 Naturligt: felet är detekterbart om c 2 2c 1. Ett fel är detekterbart om dess påverkan på systemet kan särskiljas från inverkan av okända signaler c 2 15 Generellt detekterbarhetstest Betrakta endast fel i, dvs. modellekvationen är H(p)x + L(p)z + F i (p)f i = där [H(s) L(s)] har full radrang för alla s C. Detta är inte uppfyllt om felmodeller används som t ex f i =. På samma sätt som i exemplet är f i detekterbart om f i kan särskiljas från x, dvs. Teorem Mod b i är detekterbar om Im F i (s) Im H(s) eller ekvivalenta uttryck som är mer lämpliga att använda som test i Matlab Rank [H(s) F i (s)] > Rank H(s) N H (s)f i (s) 16

5 Vad betyder detekterbarhetsvillkoret Antag ett icke detekterbart fel, dvs. O(b i ) O(NF ), dvs. det gäller att Im F i (s) Im H(s) Detta betyder att det existerar en matris ξ(s) så att F i (s) = H(s)ξ(s) Det betyder att modellen, under b i, kan skrivas enligt = H(p)x(t) + L(p)z(t) + F i (p)f i (t) = = H(p)x(t) + L(p)z(t) + H(p)ξ(p)f i (t) Vid elimination av x, genom multiplikation från vänster med N H (p) elimineras även f i : = N H (p)h(p) x(t) + N }{{} H (p)l(p)z(t) + N H (p)h(p) ξ(p)f }{{} i (t) = = av isolerbarhet Mod b i är isolerbar från mod b j i en modell om O(b i ) O(b j ) O(b 2 ) O(b 1 ) som ett detekterbarhetsproblem Från föreläsning 2 vet vi att O(b 1 ) O(b 2 ) detektera f 1 oavsett värdet på f 2 Skriv om modellen (med f 1 och f 2 ) ( ) x = H(p)x+L(p)z+F 1 (p)f 1 +F 2 (p)f 2 = [H(p) F 2 (p)] +L(p)z+F 1 (p)f 1 Nu kan vi använda detekterbarhetskriteriet för en ny modell med ny H-matris ( H(p) F2 (p) ) f 2 Här är mod b 1 isolerbar från mod b 2. Samma typ av villkor som detekterbarhet Går att skriva om isolerbarhetskravet som ett detekterbarhetskrav och använda samma villkor som för detekterbarhet 19 Mod b 1 isolerbar från mod b 2 om Im F 1 (s) Im [H(s) F 2 (s)] Rank [H(s) F 1 (s) F 2 (s)] > Rank [H(s) F 2 (s)] 2

6 Lågpassverkan i residualen t [s] Är fel/brus-förhållandet för dåligt i en residual? Lågpassfiltrera hårdare. Säkrare detektion till priset av längre detektionstid! Val av γ(s) och d(s), generellt Val av γ(s) och d(s), generellt R(s) = d 1 (s)γ(s)n H (s)l(s) Det skalära polynomet d(p) ger lämplig, tex. låg-pass, karakteristik hos residualgeneratorn Antag mätbrus, dvs. mätsignalen och residualgenerator ges av r = R(p)z = då blir residualen i felfritt fall a(p)y + b(p)u, y = y + ɛ d(p) r = a(p) d(p) ɛ Känslighetsresultatet säger att om alla felen är detekterbara så existerar ett γ(s) så att G rfi (s) = d 1 (s)γ(s)n H (s)f i (s), i = 1,..., n f dvs. γ kan väljas genom att bilda N H (s)f (s) och se till att γ väljs så att alla element i γn H (s)f (s) är skilda ifrån. γ(s) kan alltid väljas konstant (och det finns i regel ingen anledning att göra något annat). Det hela handlar om att forma överföringsfunktionerna från fel, brus, modellfel etc. till residual

7 Designvariabel γ För flygmodellen från förra föreläsningen avkopplade vi fel f 6 och fick följande felkänslighet: N H (s)f (s) = [ ].75s s s s s s Dimensionen är 2 och det finns exakt två linjärt oberoende residualgeneratorer. Välj γ i γn H (s)f (s) så att residualen blir känslig för de ej avkopplade felen, dvs för f 1,..., f 5. För att göra residualen känslig för fel f 5 måste rad 1 användas, dvs om γ = [γ 1 γ 2 ] så måste γ 1. Designvariabel d(s) För att välja till exempel första raden i basen, välj γ = [1 ]: γ(p)n H (p)l(p) = [.75p p ] Följande räkningar illustrerades redan förra föreläsningen. En realiserbar residualgenerator är då till exempel: R(s) = 1 [ ].75s s s En tillståndsbeskrivning av residualgeneratorn kan visas vara ẇ = w + [ ] z r = w + [.75 1 ] z vilket är enkelt att implementera i en dator sutvärdering i en bode-plot Grf(s) [db] 5 1 f1 5 1 f2 5 1 f3 5 1 f4 5 1 f w [rad/s] Flera fel avvägning i varje residual vilken/vilka man ska prioritera. Optimering

8 sexempel Antag ett roterande system som beskrivs av ekvationerna nedan och man mäter vinkeln ϕ med ett additivt sensorfel f. = hur bra kan vi detektera konstanta fel. eller ekvivalent y = ϕ = ω ω = µω + u y = ϕ + f 1 p(p + µ) u + f Enkla räkningar ger att alla residualer bygger på sambandet f r 1 r 2 p(p + µ)y u = p(p + µ)f ÿ + µẏ u = f + µ f Illustrerar ett enkelt fall då f är detekterbart men endast reagerar på derivatan av felet t [s] Båda residualerna är känsliga för felet, men den ena är uppenbart bättre Överföringsfunktioner från fel till residual, forts. G rfi (s) = d 1 (s)γ(s)n H (s)f i (s) G rf [db] ω [rad/s] G rf [db] ω [rad/s] Definition (Starkt/svagt detekterbart fel) Mod b i är starkt detekterbart om för ett konstant f i z O. Ett detekterbart fel som inte är starkt detekterbart är svagt detekterbart. Definition Ett fel f i är starkt detekterbart i en residual r om G rfi (s) s=. Teorem Ett fel f i är starkt detekterbart om och endast om N H ()F i (). 31 Teorem Ett fel är starkt detekterbart om och endast om felet är starkt detekterbart med en residual. 32

9 Stark/svag detekterbarhet och isolerbarhet Sammanfattning av val av γ Åter flygmodellen: avkopplade av fel f 6 gav följande felkänslighet: N H (s)f (s) = [ ].75s s s s s s Ett fel f i är starkt detekterbart om och endast om N H ()F i (). Eftersom N H ()F 1 () = så finns går det inte att isolera ett konstant fel f 1 ifrån f 6. (Generalisering av stark detekterbarhet till isolerbarhetsfallet) Det finns ingen residual, dvs inget val av γ, så att f 6 avkopplas och f 1 är starkt detekterbar med residualen. Antag att f 4 har avkopplas och följande felkänslighet har beräknats [ ] 1 s N H (s)f (s) = 1 s s Hur ska γ = [ ] γ 1 γ 2 väljas? Känslig för f 1 γ 2. Starkt detekterbarhet för f 2 γ 1. f 3 är svagt detekterbar för alla val av γ. Exempel på lösning: γ = [ 1 1 ] och känslighet vid isolering f 1 f 2 f 3 r 1 X X f = ( f1 f 3 ), d = f 2 För att kunna isolera fel från varandra så vill man avkoppla fel i residualen Avkoppling påverkar möjligheten att detektera andra fel. Ett detekterbart fel kan därmed vara ej detekterbart i en viss given residualstruktur. Detta relaterar direkt till modellens isolerbarhetsegenskaper. Om b i ej är isolerbar från b j så kommer avkoppling av f j automatiskt avkoppla även fel f i. svillkoren ger direkt villkor på möjliga beslutsstrukturer

10 Avkoppling påverkar möjligheten att detektera andra fel Anta ett andra ordningens system med två insignaler och två utsignaler samt modellerade fel på in/ut-signaler. Rita en figur eller analysera strukturen så ser man f u1 f u2 f y2 e 1 : ẋ 1 = x 1 + u 1 + f u1 e 2 : ẋ 2 = x 1 x 2 + u 2 + f u2 e 3 : y 1 = x 1 + f y1 e 4 : y 2 = x 2 + f y2 Vilka av nedanstående residualer är möjliga och vilka är det inte? f u1 f u2 f y1 f y2 r 1 X X X r 2 X X X r 3 X X X r 4 X X X r 5 X X Går att räkna på men vill man förstå är det nyttigt att rita en figur. 37 u 1 e 1 x 1 e 2 f y1 e 3 y 1 u 2 f u1 f u2 f y1 f y2 r 1 X X X x 2 e 4 y 2 Redundans två kan inte skapa r 5 (N H = ). f u1 f u2 f y1 f y2 r 1 X X x 1 x 2 e 1 X f u1 e 2 X X f u2 e 3 X f y1 e 4 X f y2 38 Koppling isolerbarhet och känslighet Sammanfattningsvis finns följande väntade resultat som kopplar ihop känslighet med detekterbarhet/isolerbarhet: Teorem ( och känslighet) Fel f i är detekterbart om och endast om det existerar en residualgenerator som är känslig för fel f i. Teorem (isolerbarhet och känslighet) Fel f i är isolerbar från f j om och endast om det existerar en residualgenerator som avkopplar f j och som är känslig för f i. 39 Designprocedur 1. Beräkna detekterbarheten och isolerbarheten, som är lika med den maximala detekter- och isolerbarhetsprestandan för ett diagnossystem. 2. Ansätt en beslutstruktur så att: a) varje rad i beslutstrukturen kan realiseras enligt detekter- och isolerbarheten. b) diagnossystemets totala detekter- och isolerbarhetsprestanda blir den önskade. 3. Konstruera residualer genom att avkoppla fel enligt raderna på beslutsstrukturen. 4. Använd designfrihet i residualgeneratorerna för att få känslighet för alla fel som inte ska avkopplas enligt beslutsstrukturen. Vi ska studera detta steg härnäst. I det olinjära fallet blir det ännu viktigare att kunna ansätta en bra beslutsstruktur, eftersom det kan krävas stora insatser att designa en residual. Analytiska metoder är begränsade i olinjära fall och strukturella analyser kan då användas för att analysera modellens detekter- och isolerbarhetsegenskaper. 4

11 Att ta med sig från föreläsningen är en modellegenskap som inte nödvändigtvis är samma som felkänsligheten i konstruerade residualer. Enkla detekterbarhets/isolerbarhets-test via matrisvillkor. Om de två designvariablerna kan grovt sägas: γ(s) Åstadkomma känslighet för önskade fel och forma överföringsfunktionen. d(s) Införa, till exempel, lågpass-verkan för att filtrera bort brus och förstärka fel/brus-förhållandet. = kan konstanta fel detekteras? TSFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - och detekterbarhet Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet erik.frisk@liu.se

Tentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 1 juni, 2013, kl

Tentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 1 juni, 2013, kl Tentamen med lösningsdiskussion TSFS6 Diagnos och övervakning juni, 23, kl. 4.-8. Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori

Läs mer

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 3 - Linjär residualgenerering. Feldetektion och observationsmängder. Arkitektur för diagnossystem

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 3 - Linjär residualgenerering. Feldetektion och observationsmängder. Arkitektur för diagnossystem Översikt TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 3 - Linjär residalgenerering Erik Frisk Bakgrnd och grndläggande principer för residalgenerering Linjära differential-algebraiska modeller Formell definition

Läs mer

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori samt

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-08-19 Sal KÅRA Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl Lösningsförslag till Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 007, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-01-15 Sal KÅRA Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori och miniräknare.

Läs mer

Teststorheten är ett modellvalideringsmått Betrakta. Översikt. Modellvalideringsmått, forts. Titta lite noggrannare på testet.

Teststorheten är ett modellvalideringsmått Betrakta. Översikt. Modellvalideringsmått, forts. Titta lite noggrannare på testet. Ämnen för dagen TSFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning 5 - Konstruktion av teststorheter Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se 27-4-5 En teststorhet är ett

Läs mer

Ämnen för dagen. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 5 - Konstruktion av teststorheter. Beteendemoder och felmodeller.

Ämnen för dagen. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 5 - Konstruktion av teststorheter. Beteendemoder och felmodeller. Ämnen för dagen TSFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning 5 - Konstruktion av teststorheter Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet erik.frisk@liu.se 29-4-8 En teststorhet är ett

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-06-01 Sal(3) U6, U7, U10 Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal

Läs mer

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad Reglerteori. Föreläsning 3 Torkel Glad Föreläsning 1 Torkel Glad Januari 2018 2 Sammanfattning av föreläsning 2 Det mesta av teorin för envariabla linjära system generaliseras lätt till ervariabla (era

Läs mer

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad Reglerteori. Föreläsning 4 Torkel Glad Föreläsning 1 Torkel Glad Januari 2018 2 Sammanfattning av Föreläsning 3 Kovariansfunktion: R u (τ) = Eu(t)u(t τ) T Spektrum: Storleksmått: Vitt brus: Φ u (ω) =

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10 Sammanfattning av föreläsning 9 Tillståndsbeskrivningar Överföringsfunktion vs tillståndmodell Stabilitet Styrbarhet och observerbarhet Sammanfattning föreläsning

Läs mer

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer.

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer. Översikt TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet erik.frisk@liu.se 2017-04-26 Introduktionsexempel för

Läs mer

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1) 8.3 Variabeltransformationer Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen y () s G () s G () s u () s 1 11 12 1 y2() s = G21() s G22() s u2() s (8.3.1) Figuren till höger visar ett blockschema över

Läs mer

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system Erik Frisk 2 juni 200 Uppgift. Antag ett linjärt system som beskrivs av exkvationerna: ẋ = Ax+Bu y = Cx med n = 4 tillstånd,

Läs mer

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s) Övning 9 Introduktion Varmt välkomna till nionde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Känslighetsfunktionen y ref + e u F (s) G(s) v + + y Figure : Blockdiagram Känslighetsfunktionen

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10 TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 15 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik Föreläsning 7 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 26 september 2013 Introduktion Förra gången: Känslighet och robusthet Dagens program: Repetion

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Sammanfattning av föreläsning 8 Prestandabegränsningar Robusthet Mer generell återkopplingsstruktur Sammanfattning av förra föreläsningen H(s) W(s) 2 R(s)

Läs mer

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik Föreläsning 8 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 27 september 2013 Introduktion Förra gången: Tillståndsmodell: ẋ(t) = Ax(t) + Bu(t), x(0) =

Läs mer

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y (för Y och D) (TSRT) 008-06-0. (a) Vi har systemet G(s) (s3)(s) samt insignalen u(t) sin(t). Systemet är stabilt ty det har sina poler i s 3 samt s. Vi kan

Läs mer

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Reglerteori 217, Föreläsning 2 Daniel Axehill 1 / 32 Sammanfattning av Föreläsning 1 TSRT9 Reglerteori Föreläsning 2: Beskrivning av linjära system Daniel Axehill Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Läs mer

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp Tid: Torsdag 20 oktober 20, kl. 4.00-7.00 Plats: Gimogatan 4, sal Ansvarig lärare: jartan Halvorsen, kommer och svarar på frågor ungefär kl 5.30. Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11 Föreläsningar / 5 TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK Tentamen Reglerteknik AK Tentamen 20-0-7 Lösningsförslag Uppgift a Svar: G(s) = Uppgift b G c (s) = G(s) = C(sI A) B + D = s. (s+)(s+2) Slutna systemets pol blir s (s + )(s + 2). G o(s) + G o (s) = F (s)g(s) +

Läs mer

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B Tid: Torsdag 5 december 206, kl. 3.00-6.00 Plats: Fyrislundsgatan 80, sal Ansvarig lärare: Fredrik Olsson, tel. 08-47 7840. Fredrik kommer och svarar på frågor

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Sammanfattning av föreläsning 8 Prestandabegränsningar Robusthet Mer generell återkopplingsstruktur Sammanfattning föreläsning 8 2 F(s) Lead-lag design:

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19) Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT9) 26-3-6. (a) Systemet är stabilt och linjärt. Därmed kan principen sinus in, sinus ut tillämpas. Givet insignalen u(t) sin (t) sin ( t) har vi G(i )

Läs mer

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1. REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL20 Lösningsförslag till tentamen 2009 2 5, kl. 4.00 9.00. (a) Laplacetransform av () ger s 2 Y (s)+4sy (s)+y (s) =U(s), och överföringsfunktionen blir G(s)

Läs mer

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL000/EL00/EL20 20-0-3 a. Överföringsfunktionen från u(t) till y(t) ges av Utsignalen ges av G(s) = y(t) = G(iω) A sin(ωt + ϕ + arg G(iω)) = 2 sin(2t). Identifierar

Läs mer

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK, FRT010 Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK, FRT Tentamen januari 27 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2 Föreläsningar / TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning 2 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

Robust flervariabel reglering

Robust flervariabel reglering Föreläsning 2 Anders Helmersson andersh@isy.liu.se ISY/Reglerteknik Linköpings universitet Vad gör vi i dag Normer Representation av system Lyapunovekvationer Gramianer Balansering Modellreduktion Lågförstärkningssatsen

Läs mer

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D SAL: TER3 TID: 8 augusti 8, klockan 8-3 KURS: TSRT, Reglerteknik Y/D PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD): 6 ANSVARIG

Läs mer

TESTPLAN. Markus Vilhelmsson. Version 1.3. Status Detektion och felisolering i förbränningsmotor

TESTPLAN. Markus Vilhelmsson. Version 1.3. Status Detektion och felisolering i förbränningsmotor TESTPLAN Markus Vilhelmsson Version 1.3 Status Granskad Godkänd LIPS Kravspecifikation i bohli890@student.liu.se PROJEKTIDENTITET HT15, Detektion och felisolering i er Linköpings universitet, Institutionen

Läs mer

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

ERE103 Reglerteknik D Tentamen CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system System- och reglerteknik ERE03 Reglerteknik D Tentamen 207-0-2 08.30-2.30 Examinator: Jonas Fredriksson, tel 359. Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd

Läs mer

Sammanfattning av föreläsning 10. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 11. DAE-modeller. Modelltyper. Föreläsning 11 : DAEmodeller

Sammanfattning av föreläsning 10. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 11. DAE-modeller. Modelltyper. Föreläsning 11 : DAEmodeller Sammanfattning av föreläsning 10 Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 11. DAE-modeller Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Bindningsgrafer: Kausalitet anger beräkningsgången i en bindningsgraf.

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06) Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT6) 216-1-15 1. (a) Känslighetsfunktionen S(iω) beskriver hur systemstörningar och modellfel påverkar utsignalen från det återkopplade systemet. Oftast

Läs mer

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen 2009 12 15, kl. 14.00 19.00 Hjälpmedel: Kursboken i Reglerteknik AK (Glad, Ljung: Reglerteknik eller motsvarande) räknetabeller, formelsamlingar

Läs mer

Föreläsning 5. Approximationsteori

Föreläsning 5. Approximationsteori Föreläsning 5 Approximationsteori Låt f vara en kontinuerlig funktion som vi vill approximera med en enklare funktion f(x) Vi kommer använda två olika approximationsmetoder: interpolation och minstrakvadratanpassning

Läs mer

Lärare i kursen. TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion. Denna föreläsning - disposition.

Lärare i kursen. TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion. Denna föreläsning - disposition. Lärare i kursen TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se Kursansvarig: Erik Frisk

Läs mer

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant

Läs mer

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna. Man använder en observatör för att skatta tillståndsvariablerna i ett system, och återkopplar sedan från det skattade tillståndet. Hur påverkas slutna systemets överföringsfunktion om man gör observatören

Läs mer

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen Lösningar Reglerteknik AK Tentamen 060 Uppgift a G c (s G(sF (s + G(sF (s s + 3, Y (s s + 3 s ( 3 s s + 3 Svar: y(t 3 ( e 3t Uppgift b Svar: (i insignal u levererad insulinmängd från pumpen, mha tex spänningen

Läs mer

Lärare i kursen. TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion. Denna föreläsning - disposition.

Lärare i kursen. TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion. Denna föreläsning - disposition. Lärare i kursen TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se Kursansvarig/lektion:

Läs mer

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A, Övning 8 Introduktion Varmt välkomna till åttonde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Frekvenssvar Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens

Läs mer

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp Tid: Fredag 8 mars 0, kl. 4.00-9.00 Plats: Gimogatan 4 sal Ansvarig lärare: Hans Norlander, tel. 08-473070. Hans kommer och svarar på frågor ungefär kl 5.30 och kl 7.30.

Läs mer

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före Några allmänna kommentarer gällande flera av lösningarna: Genomgående används kausala signaler och kausala system, vilket innebär att det är den enkelsidiga laplacetransformen som används. Bokens författare

Läs mer

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4 SYSTEMTEKNIK, IT-INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET DZ 2015-09 INLÄMNINGSUPPGIFTER REGLERTEKNIK I för STS3 & X4 INLÄMNINGSUPPGIFT I Inlämning: Senast fredag den 2:a oktober kl 15.00 Lämnas i fack nr 30,

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9 TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 20 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av föreläsning 7 2(27) H 2 - och H - syntes. Gör W u G wu, W S S, W T T små. H 2

Läs mer

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL20 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 202 2 7, kl. 9.00 4.00. (a) (i) Överföringsfunktionen ges av G(s)U(s) = G 0 (s)u(s)+g (s)(u(s)+g 0 (s)u(s)) = [G

Läs mer

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Reglerteknik AK. Tentamen kl Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 20 0 20 kl 8.00 3.00 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt

Läs mer

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer Översikt TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se 2015-04-29 Introduktionsexempel för

Läs mer

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering Sammanfattning av föreläsning 11 Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 12. Simulering Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Index för en DAE Antalet derivationer som behövs för att lösa ut ż

Läs mer

Arkitektur för diagnossystem. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 2 - Felisolering. Dagens föreläsning. Prolog. Erik Frisk

Arkitektur för diagnossystem. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 2 - Felisolering. Dagens föreläsning. Prolog. Erik Frisk Arkitektur för diagnos Diagnosis Statement SFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning - Felisolering Fault Isolation Erik Frisk Institutionen för teknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se Diagnostic

Läs mer

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D SAL: T1, KÅRA TID: 9 juni 2017, klockan 14-19 KURS: TSRT12, Reglerteknik Y/D PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD):

Läs mer

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2, Differentialekvationer Övningar i Reglerteknik Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys.. Lös följande begynnelsevärdesproblem dy dt y =, t > 0 y(0)

Läs mer

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY) Innehåll föreläsning 9 2 Reglerteknik, föreläsning 9 Tillståndsbeskrivning, styr- och observerbarhet Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@liu.se Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik

Läs mer

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik Reglerteknik I: F10 Tillståndsåterkoppling med observatörer Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 14 2 / 14 F9: Frågestund F9: Frågestund 1) När ett system är observerbart då

Läs mer

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B Tid: Tisdag 8 oktober 206, kl. 2.00-5.00 Plats: Fyrislundsgatan 80, sal Ansvarig lärare: Hans Rosth, tel. 08-47070. Hans kommer och svarar på frågor ungefär kl.0.

Läs mer

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: G32 TID: 8 juni 217, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-311319 BESÖKER SALEN: 9.3,

Läs mer

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna! TSRT9 Reglerteknik: Välkomna! Föreläsning 6 Inger Erlander Klein / 25 Förra föreläsningen (föreläsning 5) Rotort plotta rötternas (polernas) läge som fnktion av någon parameter Bakhjlsstyrda cykeln (&

Läs mer

REGLERTEKNIK Laboration 5

REGLERTEKNIK Laboration 5 6 SAMPLADE SYSTEM 6. Sampling av signaler När man använder en dator som regulator, kan man endast behandla signaler i diskreta tidpunkter. T.ex. mäts systemets utsignal i tidpunkter med visst mellanrum,

Läs mer

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK, FRTF05 Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK, FRTF05 Tentamen 23 augusti 207 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar

Läs mer

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering Reglerteori 7, Föreläsning 6 Daniel Axehill / 4 Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC TSRT9 Reglerteori Föreläsning 6: LQ-reglering Daniel Axehill Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet RGA mäter

Läs mer

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad Reglerteori. Föreläsning 5 Torkel Glad Föreläsning 1 Torkel Glad Januari 2018 2 Sammanfattning av Föreläsning 4 Kalmanlter Optimal observatör Kräver stokastisk modell av störningarna Kräver lösning av

Läs mer

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik Föreläsning 3 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 9 september 2013 Introduktion Förra gången: PID-reglering Dagens program: Stabilitet Rotort

Läs mer

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker Hantering av Tid Återkopplade Återkopplade Återkopplade t Återkopplade Återkopplade Temporala signaler är svåra Gör om temporal signal till spatial t 1 t 2 t 3 t 4 Återkopplade t Enklaste formen Neuronal

Läs mer

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TENTAMEN I REGLERTEKNIK TID: 29-6-4, kl 4.-9. KURS: TSRT9 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, tel 7-339 BESÖKER SALEN: 5., 7.3 KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård,

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar IV Innehåll Nollrum och

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 202-2-3 DEL A Betrakta punkterna A = (2, 2) och B = (6, 4) och linjen (, 3) + t(2, ) i planet (a) Det finns exakt en punkt P på linjen så att triangeln

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 6 Institutionen för matematik KTH 11 november 2016 Feedback Innan vi börjar: En liten feedback-övning Vad menas med rangen av en matris? Vad menas med ett homogent linjärt ekvationssystem?

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen DEL A (1) a) Definiera begreppen rektangulär form och polär form för komplexa tal och ange sambandet mellan dem. (2) b) Ange rötterna till

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 10 Institutionen för matematik KTH 21 november 2016 Dagens och veckans ämnen Idag: Allmänna vektorrum, baser, koordinater, kap 4.1-4.4: Vektorrum och delrum, igen Bas, igen Koordinater med

Läs mer

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B Tid: Tisdag 23 oktober 208, kl. 4.00-7.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Hans Rosth, tel. 08-473070. Hans kommer och svarar på frågor ungefär kl

Läs mer

TSIU61: Reglerteknik

TSIU61: Reglerteknik TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 11 Tidsdiskret implementering Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se TSIU61 Föreläsning 11 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 17 Innehåll föreläsning 11 ˆ Sammanfattning av föreläsning

Läs mer

Tentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 30 maj, 2012, kl

Tentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 30 maj, 2012, kl Tentamen me lösningsiskussion TSFS06 Diagnos och övervakning 30 maj, 2012, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmeel: TeFyMa, Beta, Physics Hanbook, Reglerteknik (Gla och Ljung), Formelsamling i statistik och

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2 SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 4--4 DEL A. I rummet R har vi punkterna P = (,, 4) och Q = (,, ), samt linjen L som ges av vektorerna på formen t t, t där t är en reell parameter.

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori Lösningsförslag TSRT9 Reglerteori 6-8-3. (a Korrekt hopparning: (-C: Uppgiften som beskrivs är en typisk användning av sensorfusion, där Kalmanfiltret är användbart. (-D: Vanlig användning av Lyapunovfunktioner.

Läs mer

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK SAL: XXXXX TENTAMEN I TSRT9 REGLERTEKNIK TID: 25-8-2 kl. 8:-3: KURS: TSRT9 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Inger Erlander Klein, tel. 3-28665,73-9699 BESÖKER

Läs mer

Vektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.

Vektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0. Vektorrum Denna kurs handlar till stor del om s k linjära rum eller vektorrum. Dessa kan ses som generaliseringar av R n. Skillnaden består främst i att teorin nu blir mer abstrakt. Detta är själva poängen;

Läs mer

Laplacetransform, poler och nollställen

Laplacetransform, poler och nollställen Innehåll föreläsning 2 2 Reglerteknik, föreläsning 2 Laplacetransform, poler och nollställen Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@liu.se Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Läs mer

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D SAL: TER, TER 2, TER E TID: 4 mars 208, klockan 8-3 KURS: TSRT2, Reglerteknik Y/D PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD):

Läs mer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 8

Linjär Algebra, Föreläsning 8 Linjär Algebra, Föreläsning 8 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Linjärkombinationer (repetition) Låt v 1, v 2,..., v n vara vektorer i ett vektorrum V. Givet skalärer λ 1, λ 2,..., λ n R så kallas λ

Läs mer

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad Reglerteori. Föreläsning 8 Torkel Glad Föreläsning 8 Torkel Glad Februari 2018 2 Sammanfattning av föreläsning 7 H 2 och H syntes. Gör W u G wu, W S S, W T T små. H 2 : Minimera ( W u G wu 2 2 + W SS

Läs mer

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är Martin Enqvist Återkoppling, PID-reglering, specifikationer Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Repetition: Reglerproblemet 3(21) Exempel: Farthållare i en bil 4(21) Välj

Läs mer

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Sammanfattning av föreläsning 7 TSRT9 Reglerteori Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet Daniel Axehill Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet H

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 533 DEL A Planet H ges av ekvationen 3x y + 5z + a) Bestäm en linje N som är vinkelrät mot H ( p) b) Bestäm en linje L som inte skär planet H ( p)

Läs mer

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp Tid: Denna övn.tenta gås igenom 25 maj (5h skrivtid för den riktiga tentan) Plats: Ansvarig lärare: Bengt Carlsson Tillåtna hjälpmedel: Kurskompendiet

Läs mer

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik Reglerteknik I: F2 Överföringsfunktionen, poler och stabilitet Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 16 Linjära systemmodeller Linjära tidsinvarianta modeller är användbara

Läs mer

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4 Fouriertransformen, forts Mer egenskaper av fouriertransformen Enkel tillämpning: Filtrera bort oönskat buller från vacker visselton Fouriertransformen, slutsats

Läs mer