Delårsrapport Jan-oktober Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård

Transkript

1 Delårsrapport Jan-oktober Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård

2

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Ekonomiperspektivet 2 Fördjupad ekonomisk analys 2 Fördjupad ekonomisk analys - KPP 7 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning: Resultaträkning Bilaga 1 Kassaflödesanalys Bilaga 1 Investeringsredovisning Bilaga 1 Balansräkning Bilaga 1

4 1 Till Landstingsstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion Arbetsbelastningen under årets 10 första månader har varit fortsatt mycket hög. Framförallt ses detta inom kirurgin där tidigare års volymökningar fortsätter. Begränsningen i tillgång till operationsutrymme, vårdplatsbristen på mottagande enheter för medicinskt färdigbehandlade patienter framförallt i Norrköping samt det ökade antalet akuta patienter har accentuerat det pressade läge som flera kliniker befinner sig i. De Onkologiska, Hematologiska och Lungmedicinska klinikerna har haft en osedvanligt stor tillströmning av nydebuterade behandlingskrävande maligna åkommor och för vissa diagnosgrupper råder all-time-high. Glädjande ses även en ökad överlevnad i några cancertyper. Sammantaget har detta medfört en påtaglig kostnadsökning för de cancerläkemedel som inte faller inom ramen för ordnat införande samt för dyra diagnostiska undersökningar. CKOC har de senaste åren ökat tillgängligheten avsevärt. Under sommaren sågs dock en klar försämring vilket resulterat i viten. Från och med september klarar CKOC att upprätthålla tillgängligheten till både besök och behandling och detta ser ut att vara en bestående trend. Vi har fortsatt fokus på tillgänglighet genom att optimera och flytta flöden inom CKOC samt till avtalspartners för att på så vis utnyttja det totala, befintliga operationsutrymmet. Arbetet med produktionsplanering för de opererande klinikerna börjar ge resultat. Utvecklingsarbetet med överföring från slutenvårdskirurgi till dygnskirurgi och därifrån till dagkirurgi har ytterligare intensifierats för att CKOC inte ska tappa mark i utvecklingen inom våra opererande specialiteter. Det sistnämnda kräver dock möjlighet till övernattning/övervakning under en tämligen lång tidsperiod i syfte att kunna utvärdera och därmed garantera patientsäkerheten. Exempelvis utförs nu sedan en månad tillbaka majoriteten av alla bröstcanceroperationer som dagkirurgiska ingrepp. Detta kommer att följas upp noggrant både avseende rent medicinska resultat men även ur patientens perspektiv. Personalomsättningen har på några kliniker tidigare varit mycket hög. Vi ser nu en stabilisering men enstaka kliniker har fortsatta behov av att rekrytera sjuksköterskor. Ytterligare en utmaning är den pågående generationsväxlingen med brist på erfarna specialistläkare inom några av centrumets verksamhetsområden. Vi måste därför fortsätta arbetet med att rekrytera ST-läkare samt ge stöd till vidareutbildning för sjuksköterskor liksom att arbeta för en god arbetsmiljö där våra medarbetare trivs och vill stanna kvar. Historiken med hög personalomsättning, brist på vissa yrkeskategorier och förhållandevis dyra lösningar för att klara verksamheten har lett till kraftigt ökade personalkostnader. Därför har kravet på personalbehovsanmälan med godkännande av undertecknad före nyrekrytering återinförts sedan augusti i syfte att försöka balansera behovet mot det tillgängliga ekonomiska utrymme vi har. En övergripande strategi för att klara vårt kontinuerliga utvecklings- och förbättringsarbete bättre är att skapa struktur samt ordning och reda genom att fortsätta arbeta med Lean samt fortsätta arbetet med införande av ledningssystem. Under hösten har vi fortsatt arbetet med att effektivisera våra processer samt fortsätta de långsiktiga projekten med

5 2 produktionsplanering. Samtliga kliniker berörs. Noggrann styrning och kontinuerlig uppföljning sker från undertecknad och CKOC stab. Det ekonomiska periodbokslutet för januari till och med oktober slutade på -68,2 mkr. Huvudskälen till försämringen jämfört med budget är som beskrivet ovan en fortsatt hög produktion med volymökningar avseende såväl akut som cancerkirurgi liksom inom den medicinska cancervården. Helårsprognosen för CKOC bedöms därmed försämras till -82 mkr. Samtidigt kan konsteras att i ett nationellt perspektiv, KPP-kostnad per DRG, är vården som CKOC bedriver både kostnadseffektiv och konkurrenskraftig. Vi är i en situation där prioriteringar av verksamheternas olika uppdrag kommer att börja diskuteras. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) Ann Josefsson Produktionsenhetschef

6 3 Fördjupad ekonomisk analys Ekonomiskt resultat Verksamhetsområde/Klinik Utfall Utfall * Diff vs Utfall periodis Diff vs periodis helårsbedömn helårsbed Radiofysik 0,2 0,8-0,6 0,3-0,1 Lungmedicin -13,3-4,3-9,0-6,6-6,7 Hematologen -8,2-5,8-2,4-6,2-2,0 Onkologen -2,6 1,0-3,6 3,7-6,3 Dagkirurgen i Finspång 0,3-0,4 0,7 0,1 0,2 Urologen 2,2 4,5-2,3 3,4-1,2 Kirurgkliniken US -27,1-7,5-19,6-17,3-9,8 Kirurgkliniken ViN -13,3-10,5-2,8-8,8-4,5 Ortopedkliniken US 1,9 2,9-1,0-0,6 2,5 Ryggkliniken -0,9 0,9-1,8-0,2-0,7 Ortopedkliniken ViN -0,6 0,1-0,4-1,5 0,9 Övrigt/stab/gemensamt -6,8-6,6-0,2-20,4 13,6 CKOC totalt -68,2-24,9-43,3-54,1-14,1 Helårsresultatet ser enligt resultattrenderna ovan ut att landa på den helårsbedömning som CKOC lämnade efter augusti på -79 mkr. Dock avviker resultatet efter oktober redan med 14,1 mkr från troligt resultat i enlighet med CKOC:s periodisering av helårsbedömningen, vilket är ett bättre läge än för både augusti och september i förhållande till periodiserad prognos, men cirka 60 mkr sämre än budget och 25 mkr sämre än föregående års utfall (se diagram nedan). I och med nuvarande volymökningar och därmed förknippade kostnadsutveckling bedöms CKOC:s helårsresultatet hamna på -82 mkr. Helårsbedömningen avviker från helårsbedömningen 08 framför allt med anledning av fortsatt hög kostnadsutveckling vid Kirurgklinikerna och vid Lungmedicinska kliniken. I jämförelse med föregående år är det framför allt Kirurgiska kliniken vid US som avviker mest som har haft mycket större produktionsökning än budgeterat, men även Lungmedicinska kliniken avviker främst till följd av högre läkemedelskostnader. Ökade volymer är den främsta anledningen till ökade kostnaderna 2014 då en stor del av CKOC:s kostnader är rörliga. Även lönekostnadsökningar hänger samman med ökad produktion. Tidigare år har CKOC lyckats begränsa lönekostnadsökningarna trots ökande volymer, men detta är en trolig orsak till att CKOC under de senaste åren har haft ett antal ärenden gällande arbetsmiljön. Även viten till följd av missade tillgänglighetsmål försämrar CKOC:s ekonomi. Volymökningen hänför sig framförallt till Östergötland medan regionproduktionen i slutenvården ligger något under Antal heltidsanställda har ökat med cirka 82 heltidstjänster sedan CKOC:s stabila nivå och antal arbetade timmar ökar med 6,1 % tom september. Det är framförallt yrkesgrupperna socialterapeutisk personal, undersköterskor och sjuksköterskor som ökar. Yrkesgrupper som ökar delvis för att de kan avlasta andra yrkesgrupper i ambitionen att arbetsuppgifterna ska hamna hos rätt kompetens enligt MEON (mest effektiva omhändertagandenivå) -principen. Ökningen kan till del förklaras med nyöppnad avdelning 10 på Kirurgen ViN (11 tjänster). Även andra förstärkningar har skett, framförallt på Kirurgen US och Kirurgen ViN. Kirurgen US hade delvis stängda vårdplatser 2013 vilket påverkar jämförelsen. Andra orsaker till det ökade antalet anställda är utbildningssatsningar inom SSK gruppen, omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, nya direktiv gällande till exempel

7 4 kontaktsjuksköterskor, minskad övertid och minskade köp från bemanningen samt även av arbetsmiljöskäl. En analys per kostnadsslag visar att trots ökade personalkostnader så fortsätter hyrläkarkostnaderna att öka, detta på grund av att vissa specialistkompetenser är svårrekryterade. Även köpt utomlänsvård ökar kraftigt. Totalkostnaden ligger 8,2 % över 2013 varav lönekostnad +9,5 %, hyrläkare med 10,7 % läkemedelskostnad +20 % (9,7 % efter tillskott ordnat införande), operation +5,0 % och röntgen +7,4 %. Utfall Utfall Diff Diff % Kostnadstyp Intäkter ,4% Personalkostn ,5% Hyrläkare ,6% Köpt utomlänsvård ,1% Köpta vårdplatser ,8% Operation ,0% Rtg, klin fys ,4% Lab ,0% Läkemedel ,0% Hyresrelaterat ,9% Övrigt ,5% Totalt Intäkter ,4% Kostnader ,2% Fördjupad analys av produktionsutvecklingen CKOC:s produktion har ökat under samtliga årets första 10 månader. Antal vårdtillfällen ligger 4,5 % högre totalt än 2013 och det syns ökningar ackumulerat hos i princip samtliga kliniker. Ökningar ses, jämfört med samma tid 2013, framförallt på Onkologiska kliniken (+14,4 %), Hematologiska kliniken (+11,4 %), Lungmedicinska kliniken (+4,4 %), Kirurgkliniken US (+7,5 %) och Kirurgiska kliniken ViN (4,0 %). CKOC produktionsöversikt Jan - Okt Förändr % Diff % föreg mån Vårdtillfällen ,5% 4,3% Akuta vårdtillfällen ,4% 3,2% Vårdtid ,1% 5,2% Medelvårdtid 4,11 4,14 0,6% 0,8% Läkarbesök, totalt ,7% 5,7% Läkarbesök, nybesök ,1% 1,7% Sjukvårdande behandling ,4% 3,4% Operationer* ,4% 4,8% DRG totalt ,7% 4,1% Arbetade timmar ,1% 6,1% * varav AnOp: -0,9% -0,9% Ökningen är så gott som enbart hänförlig till östgötar. Motsvarande ökning kan inte ses för CKOC vad gäller patienter från sydöstra sjukvårdsregionen där det totala inflödet är tämligen stabilt. Vad gäller antal läkarbesök har dessa ökat med 5,7 % för CKOC. Antalet nybesök ligger däremot oförändrat på CKOC totalt men har ökat med nästan 16 % på Onkologiska kliniken och ca 8 % på respektive kirurgklinik emedan vi ser en minskning eller oförändrad nivå på flera av de övriga klinikerna. Det som kan tyckas förvirrande är att det inte finns en kongruens mellan ökningen i antal vårdtillfällen och ökat antal nybesök. Det beror dels på att vi har ett stort antal cancerpatienter där sjukdomen är av kronisk karaktär och dels på att ett stort antal patienter kommer färdigutredda för behandling/operation eller att de inkommer via akutklinikerna. I huvudsak är ökningen relaterad till cancerdiagnoser, vilket är att förvänta då CKOC är det centrum som omhändertar majoriteten av alla cancerpatienter i länet. Även vårdtiden fortsätter att öka. Medelvårdtiden minskar inom hematologi och onkologi, men inom ortopedin och rygg ökar den med mer än 5 %. För Ryggkliniken tyder detta ihop med den ökade medeloperationstiden på ett tyngre patientklientel. För ortopedin beror det på att kommunen i Norrköping inte har beredskap eller möjlighet att ta emot medicinskt färdigbehandlade patienter. Antal operationer fortsätter att öka i månaden och ligger t.o.m. september 2,4 % över 2013, framförallt på operationssalar vid Dagkirurgen Finspång och Aleris. Det är framförallt de planerade och de polikliniska operationerna som ökar. På AnOp har antal operationstimmar ökat med 2,4 % medan antalet operationer minskat med 0,9 % innebärande längre operationstid för de operationer som genomförs i landstingets lokaler. Denna utveckling är bland annat synlig i den högre DRG-vikten som har ökat med 4,1 % innebärande att patientgrupperna har blivit förhållandevis mer krävande. De kliniker där DRG-poängen ökar mest, är i fallande ordning, Lungmedicin, Onkologen och Kirurgen US. Hematologiska kliniken hade 2013, jämfört med tidigare år, ovanligt många maligna hematologiska

8 5 patienter från Östergötland med höga behandlingskostnader. I budgeten för 2014 gjordes bedömningen att nivån nu torde hamna i nivå med tidigare års patienttillströmning vilket nu visat sig vara ett felaktigt antagande. Prevalensen har fortsatt öka, dvs. fler patienter insjuknar och fler patienter överlever längre med livslång monitorering och läkemedelsbehandling. Detta bedöms öka kostnaderna med 9-10 mkr för Lungmedicinska kliniken ser liksom övriga landet en fortsatt ökning av antalet lungcancrar. Ökningen är ca 2,3 %/år och drabbar främst kvinnor. Nationellt förväntas denna ökning vara konstant per år fram till år I analogi med utvecklingen inom hematologi ses förutom ett ökat antal nyinsjuknade även en ökad överlevnad. Kostnadsökningen jämfört budget 2014 beräknas till ca 16 mkr och utgör kostnader för utredning och uppföljning/monitorering samt för läkemedel och stereotaktisk strålbehandling. Utöver detta ses ökande kostnader för patienter med lungfibros där enbart läkemedelskostnaden är ca kr/patient och år. För de båda kirurgiska klinikerna i länet är bilden lite mer komplex. Här ses dels en ökning av antalet patienter med cancer i matsmältningsorganen men även en ökning av godartade kirurgiska åkommor. Vad gäller cancerkirurgi rekommenderas detta idag även till patienter i hög ålder då det finns klara bevis för att detta ökar 5-årsöverlevnaden. För båda kirurgklinikerna ses längre operationstider och, för första gången på flera år, även en något ökad medelvårdtid. Detta talar för att den kirurgi som bedrivs på våra två operationscentraler blivit allt tyngre/mer avancerad samtidigt som en allt större andel kirurgi polikliniserats dvs. kunnat överföras till dagkirurgi. De båda kirurgklinikernas kostnader står för drygt hälften av CKOC:s negativa resultat. Sammanfattningsvis stämmer detta väl överens med att det är på de cancerbehandlande klinikerna inom CKOC man ser den största produktionsökningen under 2014.

9 6 Fördjupad ekonomisk analys KPP Kommentar Förenklat bygger KPP-analysen på att se hur en kliniks kostnader för sin produktion ett visst år förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå (dvs. universitets, - läns- eller länsdelssjukhus). Metodiken innebär en beräkning vad klinikens kostnad skulle kunna ha varit om man hade haft den nationella genomsnittskostnaden per DRG. Den egna kostnaden ställs i relation till den alternativa kostnaden varvid ett relationstal erhålls. Ett relationstal på 1,0 indikerar en kostnadsnivå i paritet med riket och t.ex. ett relationstal under 1,0 att kliniken har en lägre kostnad än snittet av motsvarande klinker i Sverige. Analysen baseras på hela klinikens verksamhet och är uppdelad på slutenvård och öppenvård. Generellt kan sägas att KPP-kostnaden för slutenvården har en högre kvalitet än den för öppenvården. CKOC totalt CKOC har en konkurrenskraftig verksamhet i jämförelse med liknande verksamheter i Sverige. CKOC:s kostnadsnivå för de fem största DRG-grupperna har successivt minskat i jämförelse med riket. År 2008 låg CKOC:s kliniker totalt strax över rikssnittet = 100,8. År 2013 var den på 85,7. Totalt sett låg 71 % av de DRGgrupper som mättes under nationellt snitt 2013 (2012 var det 63 %). Lungmedicinska kliniken Totalt är kliniken 25 % dyrare än nationellt och jämfört med 2012 har differensen minskat. Av denna har öppenvården en relation av 1,69 till riket. För slutenvården är kostnaderna 2013 något billigare och utgör 94 % av kostnaderna nationellt. Diagnosen R40C Strålbehandling K utgör ca 1/5 av kostnadsmassan och är 1,5 mkr billigare än riket (0,87). Diagnoserna D35A, D35C och D35E Tumörer i andningsorganen M/K/U utgör sammantaget 12 % av kostnadsmassan och är 3 mkr billigare än riket (0,67). Hematologiska kliniken Hematologens kostnadsnivå är vid första påseendet klart över det nationella genomsnittet (1,04). Det är en högre nivå än vad som redovisades avseende kostnadsnivån år 2012 (1,01). Den slutna vården är emellertid på en klart lägre nivå (0,90) en marginell ökning jämfört med föregående år (0,89). De patientgrupper som är av unik hematologisk karaktär (MDC 16 & 17, blodsjukdomar) och som motsvarar dryga 94 % av klinikens slutenvårdskostnad har än samma relationstal (0.90) vilket är en ökning från föregående års jämförelsetal (0,87). Övriga MDC, till stor del allmänt internmedicinska diagnoser (AIM patienter) vårdas på kliniken med samma relationstal (0,90) till skillnad från fjolårets jämförelsetal (1,24). Den öppna vården vid kliniken redovisar ett relationstal som kraftigt överskrider det nationella genomsnittet (1,42), vilket är en ökning jämfört med föregående år (1,40). En DRG kod (R99O, Läkarbesök, myeloproliferativa sjukdomar ) svarar ensamt för närmare hälften av kostnaderna i den öppna vården, och har relationstalet 1,90. Diagnos klassificeringen inom kliniken har hittills inte följt SoS anvisningar och nuvarande rutiner returnerar i stor omfattning denna DRG kod. Påföljden blir att vårdkontakterna får alltför låg vikt och därmed ett relationstal som blir totalt missvisande. Övriga DRG koder inom öppen vård, dvs ca 50% har relationstalet 1,08, dvs. något över det nationella genomsnittet.

10 7 Onkologiska kliniken Onkologiska klinikens kostnader är något högre än nationellt genomsnitt (1,01). För slutenvården föreligger en betydligt lägre nivå (0,86) medan öppenvården ligger högre (1,07). I öppenvården kan noteras att två diagnoser utgör 40 % av kostnadsmassan: R51O Kemoterapi ej akut leukemi O står för 21 % och är billigare än riket (0,73) och X14O Strålbehandling mindre O står för 19 % och är dyrare än riket (1,43). Urologiska kliniken Urologiska klinikens kostnadsnivå är även i denna benchmarking under det nationella genomsnittet (0,73). Det nationella genomsnittet är i denna jämförelse 1,0. Årets jämförelse (avseende år 2013) innebär att kliniken har samma låga nivå som föregående år, 2012 (0,74). Den slutna vården har en något lägre nivå (0,71), vilket är lika med föregående år. Patientgrupper i sluten vård med specifika urologiska DRG grupper (MDC 11 & 12, sjukdomar i njure, urinvägar och manliga könsorganen) motsvarar närmare 86 % av slutenvårdskostnaderna. Dessa har ett något högre relationstal (0,72), men är en klar minskning jämfört med år 2012 (0,79). Övriga DRG grupper inom sluten vård (motsvarande cirka 14 % av kostnaderna) har relationstalet (0,62), även detta är något lägre jämfört med år 2012 (0,65). Den öppna vårdens relationstal är något högre jämfört med den slutna vården (0,75). Det är dock en minskning från 2012 (0,79) och fortfarande klart under det nationella genomsnittet. Kostnadsjämförelsen med det nationella genomsnittet innehåller en felkälla i form av akutmottagningskostnader som ingår i det nationella genomsnittet. En skattning av denna felkälla på totalnivå innebär att klinikens kostnadsnivå bör justeras upp till 0,78. Den låga kostnaden för kliniken i förhållande till riksgenomsnittet för övriga regionsjukhus är inte enbart en positiv indikator utan den kan även ses som en indikation på den låga forskningsaktiviteten inom kliniken som långsiktigt kan utgöra en riskfaktor för klinikens långsiktiga utvecklingspotential. Kirurgiska kliniken US Kirurgiska klinikens kostnadsnivå är i nationell jämförelse 0,82, varav slutenvård 0,75 och öppenvård 1,29. DRG F05A Större tarmoperation (6,9 % av slutenvården) ligger i nationell jämförelse på 0,83. DRG G05A Pancreas, lever och shuntoperationer, (5,2 % av total slutenvård) ligger på 0,65, vilket kan påverkas av hur materialkostnaden hanteras. Kirurgkliniken har många DRG-koder registrerade och inte så koncentrerad verksamhet. Öppenvården är dyrare i nationell jämförelse, vilket kan bero på att Kirurgkliniken till skillnad från andra kirurgkliniker i Sverige inte har akutmottagningsbesök inom klinikens verksamhetsområde. Kirurgiska kliniken ViN Kirurgiska klinikens kostnadsnivå är i nationell jämförelse 0,98, varav slutenvård 0,92 och öppenvård 1,31. Obesitas (DRG L08E Magtarmoperationer mot fetma) har en kostnad på 64 tkr per vårdtillfälle och ligger med det på 1,12 jämfört med riket. Då inkluderas såväl vårdval obesitas, komplicerade obesitas som revisioner. DRG G12E (översatt laparoskopisk galloperation ) är en av de större patientgrupperna och ligger på en kostnadsnivå på 0,86. Öppenvården är dyrare i nationell jämförelse, vilket kan bero på att Kirurgkliniken till skillnad från andra kirurgkliniker i Sverige inte har akutmottagningsbesök inom klinikens verksamhetsområde. Ortopediska kliniken US Kostnadsnivån är i denna jämförelse under det nationella genomsnittet, 0,82. Den slutna vården har en faktor av 0,84 och öppenvården 0,73. De två största DRG-grupperna utgörs av H36E, fot, arm och benfrakturer (10 % av slutenvården) som ligger på 0,82 och H07C komplicerade höftfrakturer (9 % av slutenvården) som ligger på 0,78). Ortopedkliniken har under ett antal år legat på nivåer som understiger riksgenomsnittet. Ryggkliniken Kostnadsnivån är i denna jämförelse under det nationella genomsnittet, 0,82, varav slutenvård 0,81 och öppenvård 0,85. Den enskilt största patientgruppen utgörs av H21E annan ryggradsfusion (42%) med faktor 0,94. Här vet vi att hanteringen av

11 8 implantatskostnaderna spelar stor roll hur kostnadsutfallet blir. Ryggklinikens kalkyler är föremål för revidering. Ortopediska kliniken ViN Kostnadsnivån totalt är i denna jämförelse under det nationella genomsnittet 0,87, en förbättring mot föregående år. Slutenvården ligger över det nationella genomsnittet 1,03. Störst skillnad mot nationellt har DRG-kod H07C komplicerade höftfrakturer 1,22 (13 % av slutenvården) och H02C primär höftprotes komplicerad 1,15 (9 % av slutenvården). Man kan konstatera att vårdtiden för DRG-gruppen H07C är två dagar längre än på Ortopeden US. Det är känt att kliniken haft svårigheter att få ut patienterna till annan vårdform vilket faller ut i en högre kostnad. Öppenvården ligger under det nationella genomsnittet 0,65.

12 9 Tabell specifikation resultat Verksamhetsområde/klinik Centrums resultat jämfört nationellt 0,91 0,90 0,90 Klinikens resultat jämfört nationellt för 2013 Lungmedicinska kliniken - - 1,25 Hematologiska kliniken - - 1,09 Onkologiska kliniken - - 1,01 Urologiska kliniken i Östg 0,73 Kirurgiska kliniken US 0,8 Kirurgiska kliniken ViN 1,0 Ortopedklinik US 0,82 Ryggklinik US 0,82 Ortopediska kliniken ViN 0,89

13 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Helårsbedömning 10 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 10 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag gäller ersättning för ökade kostnader 2013 beredningslokal samt ersättning för ökade kostnader i samband med bröstmottagningen 2013 och ) Ökning intäkter består bl.a. av viten/uteblivna målrelaterade ersättningar, justering av regionavtal +8 mkr och resurstillskott Rygg 7,2 mkr 3) Ökning personalkostnader består bland annat av ökade övertidskostnader och ökade jourkostnader. 4) Ökningen i köpt verksamhet jmft med budget består främst av köpt vård, operation och röntgen/lab till följd av ökade volymer. 5) Ökningen i köpt material jmft med budget består främst av läkemedel, operations/medicinskt material till följd av ökade volymer.

14 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar -201 Ökning/minskning förråd och varulager -478 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 4 Likvida medel vid årets slut 4 Noter till kassaflödesanalysen:

15 Investeringsredovisning Bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2014 Bokslut 2013 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning: Not 1) Överförda investeringar från 2013 till 2014: Totalt tkr, varav röntgenutrustning Lungmedicin 3500 tkr, laparaskopi/endoskopiutrustning Kir klin tkr, robot urologi, kirurgi, gynekologi tkr samt övriga investeringar tkr.

16 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2014 IB Bokslut 2013 Not TILLGÅNGAR Pågående arbeten, maskiner och inventarier Inventarier Datautrustning Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar 0 3 Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank 4 4 Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen Not 1) Kreditsaldo konto Osäkra kundfordringar IB 2014 har flyttats över till skuldsidan, 158 tkr. Not 2) Alla negativa bankkonton på enheterna har flyttats över till skuldkontot Kassa/bank består av handkassa