Functional Family Therapy Parenting competence Communication competence Problem solving competence Conflict resolution ability.
|
|
- Ingrid Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FFT- DAG 6
2 Change mechanisms Change mechanisms improved Functional Family Therapy Parenting competence Communication competence Problem solving competence Conflict resolution ability Engagement Clinical Model Behavior Change Relapse prevention Generalizing competence Multisystemic system support/ Use/involvement/linking Generalization Goal-Skills Assessment Goal-Skills Intervention Goal- Skills Motivation Behavior Change Generalization Change mechanisms Early Middle Alliance acceptance & engagement Negativity/blaming reduction interpersonal processes Reattribution (problem, intention, emotion) Late
3 FFT EN FASTERAPI Bedömning Terapiprocess Generalisering - Stödja förändringen -Hålla förändringen vid liv -Återfallsprevention
4 STÖDJA FÖRÄNDRINGENF Lämpligt stöd för: -Sociala aktiviteter -Uppsikt/kännedom Generaliseringsfasen Funktionell familjeterapi -Skolåtgärder -Matchning av familjen Tillägg av behandling: -Individualterapi Föräldrautbildning Ilskekontroll
5 HÅLLA FÖRÄNDRINGEN F VID LIV Förändringsprocesser går g r upp och ner: - När r det går g r ner känns k ofta som ett misslyckande. - Målet är r att omformulera det som normalt i en förändringsprocess. - Målet trots aktuellt misslyckande/modlöshet, shet, är r att börja b beteendeförändringen ndringen igen. Hjälpa familjen lita påp sin förmf rmåga till förändring f igen genom: - Beskriv familjen i termer av förändringf - Svara påp händelser som familjen berättar om genom att fokusera påp återfallsprevention.
6 ÅTERFALLSPREVENTION 1. Identifiera situationer där d r problem brukar visa sig. 2. Lyft fram strategier som familjen kan använda. nda. 3. Förutsäg g att problemet kommer igen.
7 STÖD D FÖRÄNDRING F RESURSER I SAMHÄLLET Familjer ingår r i många m system: - Kontexten inverkar påp möjligheten att fåf stöd d påp lång sikt. Stöd d för f r förändring f har som mål: m - att familjen själv ska kunna använda nda sig av relevant socialt stöd - att familjen ska ha utvecklat ny kompetens för f r att handskas med sin livssituation Exempel: - Föräldrautbildning - Individualterapi - Inhyrning av hjälp - Skolåtg tgärder Mål: FåF familjen att göra g det terapeuten leder dem.
8 STÖD D FÖRÄNDRING F SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN FFT-TERAPEUTENS TERAPEUTENS ROLL = SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN 1. Ha lokalkännedom - om socialtjänstens möjliga m stödinsatser - kommunikationer - skolor - aktuell lagstiftning
9 FFT-TERAPEUTENS TERAPEUTENS ROLL = SAMORDNARE FÖR F R FAMILJEN (forts.) 2. Utveckla kontakter: - etablera kontakter i skolan, psykiatrin, socialtjänsten etc. 3. Terapeutens etiska ståndpunkt: - tystnadsplikten - anmälningsplikten
10 FFT:S FÖRÄNDRINGSFASERF Engagemang/motivation Beteendeförändring Generalisering - Skapa terapeutisk allians - Minska negativitet och hopplöshet - Relationer & relationsbehov -Känslor & syndabockstänkande Mål i de olika faserna - Individualiserad - Korta & långsiktiga förändringar: beteende, syndabock, känslomässiga reaktioner Bedömningsfokus -Värderingar - Beteenden - Sekvenser - Förmågor & oförmågor - Håll förändringen vid liv & generalisera positiva förändringar - Länka till och använd socialt stöd - Länkning till samhället - Risker utanför familjen - Skyddsfaktorer
11 FFT:S FÖRÄNDRINGSFASER F (forts.) Engagemang/motivation Beteendeförändring Generalisering RELATIONISTISK STRUKTURERANDE SAMORDNANDE VIKTIGA FOKUS OCH METODER - Terapeuten anpassar sig till familjens stil -Positiv omformulering - Icke-klandrande teman - Relationsfokus - Hantera klander - Kartläggning -Styr, lär ut, var förebild - Kommunikationsträning - Föräldrautbildning - Konflikthantering - Relationsförmågor -Problemlösning -Samordnare - Länka till socialt stöd - Förebygg återfall - Repetera nya förmågor för framtiden
12 ÄRENDEPLANERING Vad jag vet om familjemedlemmarna, familjerelationer, risk- och skyddsfaktorer, hur matcha? Individualiserad förändringsplanering f som matchar relationsbehov, problem och kontext.
13 SESSIONSPLANERING Fasens mål, m sätt s att nån dessa och matcha familjen samtidigt. Positiv omformulering för f r att bygga organiserande tema.
14 ANTECKNAR OM PLANERINGEN 1. Hur kan vi förstf rstå denna familj? AV ÄRENDET - Hur presenterar de problemen, möjliga m underliggande resurser och drivkrafter? - Risk- och skyddsfaktorer i familjen, den enskilde, kontexten. - Relationistisk förstf rståelse av familjen. 2. Vad har problemet för f r funktion i familjens relationssystem? 3. Vilka är r huvudsakliga teman/omformuleringar som organiserar terapin? 4. Individualiserad förändringsplan f.. Trovärdigt rdigt resultat. - Fokus för f r beteendeförändring. ndring. - Implementering av plan för f r beteendeförändring. ndring. 5. Vilka system runt familjen stödjer förändringen? f
15 SESSIONSPLANERING SKRIVER 1. Vilken fas? 2. Fasens mål? m NER DETTA OCKSÅ - Vilka mål m är r viktiga för f r denna session? - Vilka framsteg har gjorts mot målen? m - Vad behöver fokuseras påp processnivå?? (negativism/motstånd) nd) 3. Vad behöver jag värdera? v (bedömningsfokus för f r sessionen) 4. Vilket organiserande tema? - Vilken del behöver utvecklas? Vad behöver tilläggas? 5. Hur ska jag intervenera?.. Fokus för f r sessionen. - Vilka fasmål i denna session?
16 RELATIONISTISK FÖRMF RMÅGA HOS TERAPEUTEN Koppla ihop känsla k nsla och beteende för f r att visa förståelse för f r vad som pågår. p Vara uppmuntrande och stödjande djande gentemot samtliga. Visa värme, v rme, förstf rståelse och omtanke. Använd nd humor som hjälp för f r familjen att se sig själva påp ett nytt sätt. s Berätta sidor av sig själv och sin egen livssituation som hjälp att visa förstf rståelse.
17 STRUKTURERANDE FÖRMF RMÅGA HOS TERAPEUTEN Befinna sig i centrum för f r interaktionen för f r att leda samtalet, styra processen, ge direktiv och inte ge upp. Vara klar och specifik i sin kommunikation och ge tydliga bilder av det man ser. Visa sin professionalitet genom ett gott självf lvförtroende, att man har kunskap och att man inte backar för f r utmaningar.
18 FÖRMÅGA VARA SAMORDNARE SOM TERAPEUT God kunskap om samhället vi lever i och hur olika samhällsfunktioner fungerar. Utveckla goda kontakter med samarbetspartners i de olika samhällsfunktionerna. Kunna ingå i olika system samtidigt. Kunna länka l till andra personer i det sociala nätverket. n Vara neutral,, inte ta någons n parti eller agera i någon n parts speciella intresse. Förstå hur andra system influerar påp familjerelationerna och familjefunktionen. Värna om familjemedlemmarnas interpersonella behov vid samverkan med andra.
19 Terapeutisk allians i familjeterapi Robbins, M.S., Turner, C.W., Alexander,J.F. &Perez, G.A. (2003). Alliance and dropout in family therapyfor adolescents with behaviour problems: Individual and systemic effects. Journal of Family Psychology, vol 17, 4,
20 Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling.
21 34 FAMILJER DÄR BARNET VAR BETEENDESTÖRT MAN UNDERSÖKTE FÖRSTA SESSIONEN DROPOUT: MINDRE ÄN 8 SESSIONER SAMT TERAPEUTEN BEDÖMT DET SOM DROPOUT (N = 14).
22 VANDERBILT TERAPEUTIC ALLIANCE SCALE GOD INTERNAL CONSISTENCY HOMOGENA FAKTORER HÖG ALPHA GOD INTERBEDÖMAR RELIABILITET
23 RESULTAT FAMILJEALLIANS INGET SAMBAND MED DROPOUT (DEN GENOMSNITTLIGA ALLIANSEN) SKILLNAD MELLAN ALLIANS MED FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM (FÖRÄLDRAR HÖGRE, P<.01) STOR SKILLNAD I ALLIANS MELLAN FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM SAMVARIERDE MED DROPOUT (P<.02). SÄ RSKILT VIKTIGT ÄR SKILLNADEN MELLAN ALLIANS MED PAPPA OCH UNGDOM
24 TERAPEUTISKA KONSEKVENSER DET ÄR VIKTIGT ATT TERAPEUTEN REDAN VID FÖRST SESSIONEN SKAPAR GOD ALLIANS MED ALLA I FAMILJEN. TERAPEUTEN VARIT ALLTFÖR POSITIV TILL FÖRÄLDRARNA OCH FÖR NEGATIV TILL UNGDOMEN.
25 Washington State Institute for Public Policy OUTCOME EVALUATION OF WASHINGTON STATE S RESEARCH-BASED PROGRAMS FOR JUVENILE OFFENDERS January 2004 Reports published by the Institute are available at For further information, contact Robert Barnoski, (360) , barney@wsipp.wa.gov; or Steve Aos (360) , saos@wsipp.wa.gov
26 The following four CJAA programs were selected by Washington s 33 juvenile courts: Functional Family Therapy (FFT) 14 juvenile courts Aggression Replacement Training (ART) 26 courts Coordination of Services (COS) 1 court Multi-Systemic Therapy (MST) 3 courts.
27 FFT Therapist Competence Ratings THERAPISTS FAMILIES FFT THERAPIST GROUPS Number Percentage Number Percentage Not Competent Borderline Total Not Competent Competent Highly Competent Total Competent Total Note: Four therapists are excluded because their competence was not known by the raters.
28 Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. FFT Therapist Groups STUDY GROUP MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control 49.6% 27.0% 5.5% Not Competent 51.2% 32.8% 10.7% Borderline 58.3% 29.9% 7.8% Total Not Competent 54.3% 31.5% 9.5%* Competent 49.1% 17.6%* 3.1% Highly Competent 37.3% 15.3%* 2.4% Total Competent 44.1% 16.7%* 2.8% All FFT Youth 49.6% 24.2% 6.2% *Statistically significant at the.05 probability level.
29 Adjusted Felony Recidivism Rates at 6-, 12-, and 18-Month Follow-up Periods % months 12 months 18 months FFT, Not competent Therapists Control group FFT, Competent Therapists
30 ART Evaluation Study Groups in 2000 NUMBER ART GROUP OF NUMBER OF YOUTH COURTS Control ART Total Not Competent Competent Highly Competent Total Competent Total
31 Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. ART Groups in 2000 STUDY GROUP YOUTH MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control % 24.8% 6.2% Not Competent % 6.5% 6.8% Competent % 20.3% 6.6% Highly Competent %* 12.9%* 6.4% Total Competent % 18.8%* 6.6% All ART Youth % 20.8% 6.6% * Statistically significant at the.05 probability level.
32 Adjusted Felony Recidivism Rates 6-,, 12-, % and 18-Month Follow-up Periods ART, not competent Control ART, competent month 12 month 18 month
33 Summary of Outcome Evaluation Findings Number of youth Adjusted 18-month Reduction Benefit to Felony recidivism in cost Control Program Control Program recidivism (2002 dollars) PROGRAM Functional Family Therapy: Competent % 16.7% -38.1%** +$10.69 Not Competent % 31.5% +16.7% -$4.18 Total % 24.2% -10.4% +$2.77 Aggression Replacement Training: Competent % 18.8% -24.2%** +$11.66 Not Competent % 26.5% +6.9% -$3.10 Total % 20.8% -16.1% +$6.71 Coordination of Services % 1.4% -57.6%* +$7.89
34 Summary of Cost-Benefit Results Change in number of FFT ART COS felony convictions as Competent Not Competent Not a result of the program competent competent Per program participant Program costs per participant $2,100 $2,100 $745 $745 $400 Program benefits taxpayer benefits (avoided criminal justice costs) $9,003 -$3,521 $3,483 -$927 $1,462 Total taxpayer and crime victim costs avoided $22,448 -$8,779 $8,684 -$2,312 $3,155
35 The basic findings are these: When Functional Family Therapy (FFT) is delivered competently, the program reduces felony recidivism by 38 percent. The cost-benefit analyses find that FFT generates $2.77 in savings (avoided crime costs) for each taxpayer dollar spent on the program, regardless of therapist competence. For competent FFT therapists, the savings are greater $10.69 in benefits for each taxpayer dollar spent.
36 Change the viewing FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT FÖRÄNDRING AV GENERALISERING FÖRÄNDRING AV KOMPLEX EQVIVALENS A = B FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN A B M.M.
37 Change the doing VAD VILL MAN FÖRÄNDRA? ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA? VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING? NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE? VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS? FÖRESLÅ EXPERIMENT FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR MM
38 When competently delivered, Aggression Replacement Training (ART) has positive outcomes with estimated reductions in 18-month felony recidivism of 24 percent and a benefit to cost ratio of $ The Coordination of Services program achieved a decrease in 12-month felony recidivism, and the estimated benefit to cost ratio is $7.89. Because of problems implementing the Institute s evaluation design, no findings are associated with Multi-Systemic Therapy (MST). If the courts and the state wish to continue funding MST, the Institute recommends re-evaluating the program.
39 Functional Family Therapy Youth seen by competent therapists have an 18 percent felony recidivism rate compared 19 with 27 percent for the control group, 20 a statistically significant reduction of 38 percent (p=.01).
40 Aggression Replacement Training For the 21 courts rated as either competent or highly competent in delivering ART, the 18 month felony recidivism rate is 19 percent. This is a 24 percent reduction in felony recidivism compared with the control which is statistically significant (p=.03).
41 Fas II Beteendeförändringar ndringar inom FFT: Kommunikationsträningning Problemlösning, modell och träning Ordning och regler Familjeaktiviteter Andra beteendeförändringar ndringar: Planera för väntade förändringar Avslappningsövningarvningar - träning Handskas med negativa känslor
42 Problemlösning 1) Börja med en positiv hållning (Anslå ton) 2) Definiera problemet -ett enkelt problem -brief, neutral, concrete, behaviorally specific terms -användnd jag budskap -lyssna aktivt på alla 3) Lösningsförslag köra grönt nt (åtminstone 20 förslag) 4) Ta bort omöjliga förslag 5) Identifiera möjliga lösningar bli överens-kompromissa 6) Tillämpa lösningen (hur, när, var och vem) 7) Utvärdera lösningen -är problemet löst? Fortsätt tt med -behövs modifieringar? Gå tillbaka om det krävs
43 Fas III: Generalisering och avslutning Cessation/substantial reduction of adolescent substance use Resolution or reduction to acceptable limits of other problem behaviors Development of adaptive skills, interaction patterns, and problem solving by the adolescent and other family members Identifiera andra resursre i samhället som kan vara till hjälp
44 Funktionell Analys Av Återfall Orsaker till återfall (triggers) Baskrivning av återfall Positiva och negativa konsekvenser av återfall
45 Multi-Systemic Therapy The evaluation of MST, as implemented in Washington State, cannot conclusively indicate whether MST was able to reduce recidivism.
46 ART: WITH AND WITHOUT FAMILY TRAINING Condition Total N N Percentage Rearrested rearrested Youth ART and parent/sibling ART Youth ART ONLY Control Goldstein, A., & Glick, B. (1994) Aggression replacement training ;Corriculum and evaluation. Simulation and Gaming, 25, 9-26
47 Triangulering EN PROCESS MED EN BÖRJAN OCH ETT SLUT OFTAST KLARA BETEENDEN SOM UTGÖR STARTEN DET KRÄVS MINST TRE PERSONER SKIFTANDE ALLIANSER OCH KOALITIONER
48 VISSA PERSONER KAN INTE LEKA I EN GRUPP MED TRE PERSONER UTAN ATT MAN MÅSTE SYNAS SJÄLV PÅ NÅGOT SÄTT. TURTAGNING ANKNYTNINGSPROBLEM MAN MÅSTE VISA SIG FÖR DEN TREDJE PERSONEN PÅ NÅGOT SÄTT
49 VAD ÄR EN ALLIANS? Ett samgående mellan två personer VAD ÄR EN KOALITION? Ett samgående mellan två personer ofta mot en tredje person
50 VAD KAN STARTA EN TRIANGULERING? ÖNSKAN ATT VINNA FÖRDELAR TVÅ SLÅR DEN TREDJE GAMLA ÖVERGIVENHETSKÄNSLOR ANKNYTNINGSBRISTER SKAPA POSITIVA KÄNSLOR FRÅN NÅGON NÅGON ANNAN TAR MIN KAMP SJUKA BARN BRÅKIGA BARN MISSBRUK PARANOIDA FÖRESTÄLLNINGAR O.S.V.
51 OFTA UPPREPADE OCH VÄLETABLERADE MÖNSTER GAMMALT INLÄRT BETEENDE DYKER UPP I KRISSITUATIONER UNDERLÄTTAS AV DÅLIGT SAMVETE
52 3 2 1
53 3 2
54 RAM FÖR UTBILDNINGEN TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR. DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ. HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE. VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED FFT. DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED FFT CA 50% AV SIN ARBETSTID. UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN. UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR. EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED FFT.
55 HANDLEDNING Teamhandledning om personer Videoinspelade sessioner Två familjer följs f under tre sessioner Omfattning: två dagar/deltagare + två dagar för f r gruppen
56 KVALITETSSÄKRING KRING Mätning av modelltrohet (adherence( adherence) Adherence FFT.doc Mätning av behandlingseffekt Självsvarsformul lvsvarsformulär. r.doc
57 GODKÄNNANDE Närvaro i teori- och metodavsnittet 80 % Genomfört kraven för f r handledning Antal familjer Antal sessioner Följt och redovisat adherence Video som godkänts av 2 utbildare Genomfört utvärdering
58 RAM FÖR UTBILDNINGEN TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR. DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ. HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE. VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED FFT. DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED FFT CA 50% AV SIN ARBETSTID. UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN. UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR. EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED FFT.
59 Adherence modul för funktionell familjeterapi (FFT Sweden) Allmänna uppgifter om sessionen TERAPEUT Ort Datum Familj nr Antal familjemedlemmar Samtal nr Antal minuter för samtal Antal personer vid samtal
60 ALLMÄNNA FÄRDIGHETER HOS MIG SOM TERAPEUT 1 = Mycket dåligt, 2 = Dåligt, 3 = Det händer, 4 = Bra, 5 = Mycket bra Färdigheter i engagemangs- & motivationsfasen Kan jag skapa god kontakt i familjen? Kan jag skaffa den information som behövs? Kan jag skapa en balanserad relation till alla familjemedlemmar? Kan jag hålla en god struktur i samtalet? Kan jag dra in alla i samtalet? Kan jag återföra till det terapeutiska tema som avhandlas? Kan jag skapa ett relationistiskt tema? Kan jag använda positiv omformulering? Kan jag väva samman omformuleringarna till ett tema för familjen? Kan jag tillämpa omformuleringar så att de matchar varje familjs särskilda problembild? Kan jag ändra problemdefinitionen till "något mellan människor"? Kan jag tänka relationellt, snarare än att sätta en diagnostisk etikett på familjen? Kan jag reducera skuldbeläggning och negativitet? Klarar jag av FFT:s engagemangs- och motivationsfas inom FFT:s tidsram? Kan jag arbeta med kommunikation? Kan jag arbeta med enactment eller rollspel?
61 Färdigheter i beteendeförändringsfasen Kan jag göra bedömningar av närhet-distans behov? Kan jag utveckla förändringsmål som är specifika för familjen? Är "beteendeförändringsmålet" en liten, uppnåelig förändring? Fokuserar jag beteendeförändring på utveckling av specifika färdigheter? Tillämpar jag intervention för beteendeförändring som "matchar" relationsfunktionerna i familjen?
62 Färdigheter i generaliseringsfasen Börjar generalisering endast efter lyckad "beteendeförändring"? Fokuserar jag särskilt på att förebygga återfall? Fokuserar jag särskilt på generalisering inom andra områden? Tillämpar jag generalisering inom familjen på ett sätt som "matchar" familjen? Hänvisar jag familjen till andra insatser som "matchar" familjen?
63 Allmänna FFT-färdigheter Är jag flexibel i att erbjuda tjänster på ett sätt som passar familjens tidschema? Har jag en teoretisk förståelse av FFT-modellen? Tillämpar jag framgångsrikt min förståelse av relationella funktioner? Kan jag tänka på barn i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Arbetar jag oförtrutet med familjen? Använder jag FFT-handledarens förslag och feedback? Visar jag följande egenskaper gentemot familjen: a. konsekvent terapeutiskt fokus b. värme c. icke-dömande d. icke-skuldbeläggande e. humor f. tillåtande, acceptans g. känslighet
64 SKATTNING AV HANDLEDAREN Tillämpar terapeuten konsekvent FFT-modellen för kliniska beslut? Klarar terapeuten av att konsekvent använda FFT-modellen för kliniska beslut? Behöver denna terapeut ytterligare åtgärder för att förbättra sin konsekventa tillämpning av FFT? Behöver denna terapeut ytterligare åtgärder för att förbättra sin allmänna kompetens (t.ex. utbildning)?
Communication Training
Communication Training Elements of Successful Communication 1. Source responsibility 2. Directness 3. Brevity 4. Concreteness and behavior specificity 5. Congruence 6. Presenting alternatives 7. Active
Läs merAllmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått
Allmänna färdigheter Allmänna färdigheter inbegriper de grundläggande principer FFT vilar på, dessa har kopplingar till systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och den salutogena teorin.
Läs merGun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University
FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 DAG 2 DAG 2 Patogenes/salutogenes
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merFUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT
FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible
Läs merNÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012
NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merSamarbete för Trygghet. Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete
Samarbete för Trygghet Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete Härmed bjuder vi in Göteborgsregionens stadsdelar och kranskommuner till ett samarbete för kompetensutveckling i
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merVårt sätt att bedriva familjevård
Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit
Läs merInformation om gruppsykoterapi
Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara
Läs merMBT Behandlingsupplägg och teamarbete
MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information
Läs merART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland
ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merTryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI
Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR
Läs merFamiljeterapeutisk verksamhetshandledning. Plenum SFF Ystad 18 oktober
Familjeterapeutisk verksamhetshandledning Plenum SFF Ystad 18 oktober Några distinktioner Handledning och konsultation Hylander Ingrid (1995) Handledning och Konsultation. En jämförelse mellan två professionella
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merHANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI
HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at
Läs merIHF FAMILJEBEHANDLING
IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merEvidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Läs mer1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?
Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31
Läs merDistrict Application for Partnership
ESC Region Texas Regional Collaboratives in Math and Science District Application for Partnership 2013-2014 Applying for (check all that apply) Math Science District Name: District Contacts Name E-mail
Läs merMål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011
Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs mer23 MAJ 2014. Kompetensprofil
Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.
Läs merVärdefullt Värdeskapande
Värdefullt Värdeskapande En ny pedagogisk innovation? Martin Lackéus Forskare, Chalmers entreprenörskola Vill du veta mer? Gå in på min blogg: www.vcplist.com Detta tänkte jag prata om: Några entreprenöriella
Läs merKjell Hansson, Professor, Lund University. Socionom, psykolog, Leg psykoterapeut, handledare Per Johansson, BUP. Växjö, Leg psykoterapeut handledare
Kjell Hansson, Professor, Lund University. Socionom, psykolog, Leg psykoterapeut, handledare Per Johansson, BUP. Växjö, Leg psykoterapeut handledare Reg. Varumärke: nr. 382134 http://www.fft-sverige.se/
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merDatavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design
Designprocessen 1 Datavetenskap Beteendevetenskap MDI Design Två betydelser The final solution/plan (e.g. proposal, drawing, model, description) or the result of implementing that plan in the form of the
Läs merMBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:
MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi
Läs merFORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder
FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående
Läs merAtt få en ny chans förändringsarbete och påverkansprogram för unga lagöverträdare
OM E L L A N R U M M E T TIDSKRIFT OM BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI 24 2011 42 Yessenia Zamora Socionom Stockholm Att få en ny chans förändringsarbete och påverkansprogram för unga lagöverträdare Syftet
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merStrukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård
Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,
Läs merKursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Läs merSandviken. Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014
Sandviken Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014 Implementering av samordnat arbetssätt Vad/hur har vi gjort? Introduktion Info till all personal vid samma tillfällen Presentation av utvecklingsarbetet
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merEuropean Crime Prevention Award (ECPA) Annex I
European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merSignatursida följer/signature page follows
Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merVad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall
Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionell förstoppning Funktionell buksmärta
Läs merÅsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!
Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen! Vem är gubben på bilden? Vad har han gjort? Vad gör han nu? Om kunskap och engagemang i storhushållssektorn - respektive restaurangvärlden
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merMST Vetenskapsteori och etik
MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets
Läs merRapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd
Maj 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd
Läs merkbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression
1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merValidering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån
Läs merNr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet
Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet Bangkok den 18 januari och 19 april 2002 Regeringen beslutade den 29 november 2001 att ingå överenskommelsen i form av skriftväxling. Överenskommelsen
Läs merTRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren
TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merSvensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige
ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand
Läs merWORKPLACE BRuKsAnvisning
WORKPLACE Bruksanvisning everything disc WORKPLACE Introduktion till Everything DiSC Workplace Den mest djupgående och anpassningsbara DiSC -baserade lösningen för medarbetarutbildning på marknaden. Med
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merGrundkurs i Motiverande samtal För personal inom projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 15 december 2010 och 12 januari 2011 Jack Winberg, leg. psykolog, specialist i klinisk
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group
Läs merErfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM 2003-02-04 Claes Norelöv 4Real AB
Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740 Presentation för SESAM 2003-02-04 Claes Norelöv 4Real AB 1 Innehåll 1. Bakgrund 2. Hazops plats i systemsäkerhetsarbetet 3. Vad-Hur gör man.
Läs merVad gör en bra familjeterapeut?
Vad gör en bra familjeterapeut? Erik Abrahamsson Årskongress för Svenska föreningen för familjeterapi, Dalarna Familjeterapiförening, Tällberg 2009-08-28 Jag är en hyresgäst utan egen ingång till mörkren.
Läs merSamhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merTURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merService och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Läs merEtt mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merGrundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi
Quizz!!! Grundkurs IPT Dag 3 & 4 Malmö 2015-10- 16 2015-10- 17 Malin Bäck relatera@me.com 1. Nämn 3 skäl till att man gör en Interpersonell inventering i IPT. 2. Nämn minst 3 olika former av stöd 3. Varför
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merOm de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.
Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Christer Hydén, Professor emeritus Lunds Universitet Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Bergen,16 maj 2013 prioriterra följande Säkerhet Trygghet i allmänhet Trygghet
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs mer