Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Transkript

1 Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR ARBETSTID MELLAN KLINISKT ARBETE, FORSKNING HANDLEDNING O UTBILDNING UPPVUXEN I AFRIKA GIFT OCH HAR TRE BARN ARBETAR TILLSAMMANS MED MIN BROR, TIDIGARE 15 ÅR PÅ FAMILJEFORUM/INOM/HUMANA

2 Två timmar utifrån temat relationer - på liv och död Hur hänger beteende och relation ihop? Vad kännetecknar människan som art? Varför är icke vald ensamhet så farlig? Om relationer är så bra, varför exkluderar vi vissa och hur ser den processen ut Vad har hjärnans uppbyggnad och stress med relationer att göra? Tekniker i förändringsarbete för att möjliggöra inkludering i relationer?

3 Relation och beteenden Dessa två världsbilder bör mötas oftare

4 Här ser ni två dyngbaggar

5 Dyngbaggar har fattat att De skulle inte ha en fungerande relation utan ett fungerande beteende och skulle inte ha ett fungerande beteende utan en fungerande relation

6 Relation och beteende hör intimt ihop VISSA RELATIONER UPPMUNTRAR TILL VISSA BETEENDEN OCH VISSA BETEENDEN UPPMUNTRAR TILL VISSA RELATIONER

7 Övergripande målgrupp Barn/Unga/Vuxna som uppvisar ett relationsförsvårande beteende Riskeras att exkluderas från relationer Det jag kommer tala om idag handlar inte om klienter, det handlar om hur vi alla, som människor, dagligen möjliggör inkludering eller exkludering i relationer

8 Vad kännetecknar människan? Vi är ett flockdjur vi har klarat oss genom samarbete Vi är beroende av andras omsorg över tid i högre grad än andra djur Vi är födda med förmågan att snabbt kunna härma omsorgspersoners beteende Vi är födda med förmågan att väcka/känna omsorg Vi är födda med förmågan att kunna känna hur någon annan känner

9 Vi förväntar oss inkludering Social Baseline Theory, säger att det är vårt normaltillstånd att vara inbäddade i ett rikt socialt nätverk. Vår hjärna förutsätter att vi ska ha tillgång till nära relationer och socialt stöd, det är vår baseline Teorin utmanar begreppet jag utifrån att det vi kallar för min upplevelse av mig själv är så påverkad av vi, hur jag uppfattar smärta, uthållighet, svårigheter etc. Intressant filosofiska och existentiella funderingar som skulle få stor påverkan på förändringsarbete om vi tog det på alvar J. Coen

10 WE ARE BORN TO CONNECT

11 Spegelneuroner När man iakttar en annan persons handlingar, aktiveras i samma ögonblick motsvarande nätverk i betraktarens hjärna som den handlandes. Det är delvis samma nätverk som skulle aktiveras, om betraktaren själv utförde den handling som han precis iakttar

12 Detta bäddar för inkludering hur skall vi då förstå exkluderingens process En märklig paradox är att ju mindre vi förstår en person desto större tendens har vi att individualisera förklaringen hur kan detta komma sig? Vår akilleshäl är också att vi är födda med förmågan att kunna känna hur någon annan känner är födda med förmågan att snabbt och instinktivt härma personers beteenden

13 Vi härmar instinktivt allt Relationellt gensvar Relationellt avvisande

14 Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Annars risk för fortsatt relationsförsvårande beteende och exkludering

15 Att ge omsorg till någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att ge omsorg till någon som ger relationellt avvisande kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd Utan stöd kommer troligen processen leda till att personen exkluderas

16 Extremt svårt varför?

17 Vad behöver vi göra? Vi måste göra det som inte förväntas lära oss att inte härma i vissa situationer dvs gå emot evolutionen missmatcha annars riskeras en exkluderingsprocess

18 Varför hindra exkludering? Att uppleva att man är ensam riskerar att förkorta livet med 14 procent ökar risken att dö i förtid dubbelt så mycket som övervikt gör lika farligt som låg inkomst försämrar sömnen gör att blodtrycket går upp ökar stresshormonerna i kroppen försämrar immunförsvaret John Cacioppo 2015 är lika skadligt för din hälsa som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag är även mindre hälsosamt än att inte träna och dubbelt så farligt som fetma forskarna bakom studien anser därför att brist på socialt stöd borde läggas till listan över faktorer som leder till en för tidig död Julianne Holt-Lunstad 2014

19 VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT UNDERLÄTTA INKLUDERING I RELATIONER?

20 Minska upplevd stress Vad händer vid hög stress? Vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre

21 När kroppen försätts i stress fungerar hjärnan sämre. Vi blir mindre kreativa, mindre empatiska och mindre produktiva.

22 Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne helt centralt för inlärning Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Dessa förmågor behöver vi ha tillgängliga om vi vill inkluderas i relationer

23 Arbetsminnet hos tonåringar.. Tonåringar kan planera o bedöma risker betydligt bättre än barn, men de potentiella belöningarna utövar en okontrollerbart stor dragningskraft belöning utsöndrar dopamin, tonåringar beroende av belöningskickar, därav farliga situationer

24 Stress Akut stress bättre inkodning av långtidsminnet (10/9-2001) Akut stress nästan halverar arbetsminne

25 Hur byggs hjärnan - hjärnan är beroende av att bli använd Use it, or lose it! What fires together, wires together Hos spädbarn i vaket tillstånd: nya uppkopplingar per timme!

26 Vad gör vi i våra bästa stunder? Vårt arbete är ett förändringsarbete Förändringsarbete kan ses som inlärning skapar nya neuronnät

27 TILLBAKA TILL STRESS - VAD STYR HUR STRESSADE VI BLIR? GENETIK, (KOGNITIV GRUNDDISPOSITION OCH GRUNDDISPOSITION ATT HANTERA STRESS) MILJÖFAKTORER

28 VEM VINNER GENETIKEN ELLER MILJÖN?

29 Finns det hopp? Genetiken är svårare att förändra men miljön styr vi över!

30 Vilka miljöfaktorer kan vi arbeta med för att minska stress? Bemötande Medicin Kommunikation Ekonomi Etc

31 Kommunikationsstil Varför kommunikation vad händer i hjärnan när vi talar, lyssnar aktiverar tidigare erfarenheter? (jmf neuronnät)

32 Leta efter den andres uppmärksamhetsfokus

33 Försök minska kritik/klander genom att lyssna och svara på intentionsnivå Frustration? Ilska? Sorg/saknad? Rädsla? Kunskapstörst? Bekräftelse? Skam? Oro? Glädje? Etc

34 Positiva omformuleringar I princip alla uttalanden, allt vi säger till varandra, har en emotionell- och relationell intention Oftast finns det en god avsikt, en ädel intention oftast när vi bråkar så uttrycks denna intention på dysfunktionella sätt Leta och kommentera på den goda intentionen

35 Vad minskar stress - relationellt bemötande - kroppsspråk, mimik, tonalitet

36 Relationellt bemötande är en stark faktor som avgör vem och hur vi blir

37 Bemötandets betydelse, kan styra bla Mentaliseringsförmåga i stunden Människans förmåga att sätta sig in i andras inre världar av känslor och tankar I princip alla kan mentalisera Mentaliseringsförmåga är en process

38 Att ens närhets/distans behov blir tillgodosett minskar stress Dyadernas dans kring närhet/distans

39 Vad behöver vi för att minska stress? Bekräftelsens betydelse, att få sin emotion bekräftad en förutsättning för att vilja diskutera vidare Handlar inte om vem som har rätt eller fel utan om en teknik för att möjliggöra ett samtal om vem som har rätt/fel, nyansera sig etc

40 Vad behöver vi för att minska stress? Beteendets betydelse Vad behöver någon göra?

41 Vad behöver vi för att minska stress? Berättandets betydelse

42 Vad behöver vi för att minska stress? Tröstandets betydelse

43 Vad behöver vi för att minska stress? Hoppets betydelse

44 Vad behöver vi för att minska stress? Nyanserandets betydelse

45 Vad kan vi behöva för att minska stress? Sammanhangets betydelse Vem är du, vem är jag och vad skall vi göra tillsammans

46 Hjälpmedel för att öka Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Var? Med vem? Hur? När? Varför? Hur länge? Sedan? Vad är det som ska göras? Var ska uppgiften göras? Ensam? Med vem/vilka? På vilket sätt? Hur mycket? När ska den göras? Vad går det ut på? Motivation? När tar det slut? Tid? Vad ska ske när den är klar??

47 Vad kan vi behöva för att minska stress? Kontakt ett stimuli som förbättrar arbetsminne och förmåga till stresshantering Andra kan kompensera en bristande miljö och det nya inlärda beteendet kan spridas! Ex, brunråttan, Basket

48 HUMOR - SJÄLVAVSLÖJANDE

49 Vad ökar relationell stress? Gottmans four horsemen Avsky/förakt Kritik/klander Försvarsinställd Tillbakadragenhet (Stonewalling)

50 Utsatthet Nära relation Vad ökar relationell stress? Emotionell Överinvolvering Investerat i relationen Oron/vanmakten beskrivs genom ilska, avståndtagande, uppgivenhet

51 Vad kan vi behöva för att minska stress? förklarande tolkningscentral, agera med kroppen, så du menar att, enligt dig så är det så att, när du hör så, kan det vara så att.

52 Vad kan vi behöva för att minska stress? bind system till varandra, aha så när du gör/känner så så han/hon påverkar dig på detta sätt det verkar som om du blir väldigt påverkad av din j

53 Vad kan vi behöva för att minska stress? Lekens och övandets betydelse

54 Tempo - Lagom - ett vinnande koncept TITTUT EN VERKLIGHET BLIR EN NY HUR LÄR VI OSS? BARNET/VUXNE

55 Lending hands

56 Övergripande mål Genom att minska stress kommer vi att öka möjligheten till positiva förändring i relationer och beteenden

57 Vi bör lära av dyngbaggarna VI BÖR ARBETA MED INSATSER SOM MÖJLIGGÖR FÖRÄNDRADE RELATIONER GENOM ATT ARBETA MED BETEENDEN OCH SOM MÖJLIGÖR FÖRÄNDRADE BETEENDEN GENOM ATT ARBETA MED RELATIONER

58 Allt för att möjliggöra inkludering!!

59 Tack för mig!!!

60 Familjens respektive bostadsområdets roll för den psykiska hälsan hos barn och unga. Resultaten visar att bostadsområdet spelar roll, men inte lika stor roll som familjen. att risken för en beteendestörning är två gånger större i socialt utsatta områden jämfört med välbärgade områden risken för ångest 40 procent högre och risken för förstämningssyndrom, som depression och mani, 20 procent högre risken ADHD med 30 procent högre Resultaten har justerats för individuella faktorer som t ex kön, familjeinkomst, föräldrarnas utbildning, ålder vid diagnos och födelseland. familjerelaterade förhållanden, inklusive genetik och familjemiljö, står för sex till åtta gånger så mycket av den totala variationen av de psykiatriska störningarna jämfört med bostadsområdets förhållanden barn påverkas i hög grad av både familjen och närmiljön. I en helhetsbedömning verkar familjens påverkan vara den viktigare faktorn Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. Jan Sundquist, Xinjun Li, Henrik Ohlsson, Maria Råstam, Marilyn Winkleby, Kristina Sundquist, Kenneth S. Kendler, Casey Crump. Journal of Psychiatric Research, online April 2015.