ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland
|
|
- Agneta Stina Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland
2 Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella liv åt forskning och kliniskt arbete med människor som per definition är svåra att nå., skrivit en mängd böcker inom området. Dr. Barry Glick (PhD); utbildad psykoterapeut, specialiserad på ungdomsbrottslingar och emotionellt störda ungdomar. John C. Gibbs (PhD); professor i utvecklingspsykologi, inriktning på utvecklingsteori, moralutveckling, social uppfattningsförmåga samt behandling av beteendestörda ungdomar. ART metodens ursprung Goldsteins mål med samarbetet med Gibbs och Glick i början på 80-talet var att utforma en metod speciellt utvecklad och inriktad på våldsamma, ofta kriminella, ungdomar. Det saknades fungerande metoder på det området. Huvudsakliga fokus var därför från början på våld, aggressivitet och ungdomskriminalitet. Man började med ilskekontrollträning, men märkte snart att ungdomarna man jobbade med ofta saknade eller hade brister i flera grundläggande sociala färdigheter, vilket gjorde dem mindre kapabla till förändring. Man insåg att flera komponenter behövdes för att åstadkomma förändringar i beteendet hos individerna och man lade till interpersonell färdighetsträning och moraliskt resonemang. Den grundläggande idén bakom denna multimodala metod är att färdigheter, som behövs för ett effektivt samspel med andra människor, inte lärts in i tillfredsställande grad. Ilskekontrollträningen, den ursprungliga ART komponenten, utvecklades ursprungligen av Feindler och hennes forskningsgrupp (1986), vilka i sin tur delvis baserade sin forskning på Novacos (1975) och Meichenbaums (1977) forskning om ilskekontroll och förebyggande av stress. Goldstein (1973 & 1981) själv utvecklade färdighetsträningen utifrån befintlig forskning om optimala undervisningsstilar samt Banduras (1973) modell för social inlärning med inriktning på beteendebrister. Den tredje komponenten, träning i moraliskt resonerande, är till stor del baserad på forskning om moraliskt resonemang med ungdomar av Kohlberg (1969 & 1973) samt Gibbs modell. 2
3 När ART metoden sedan utarbetats och man började använda den i USA (1987) insåg man snabbt att det var en metod som kunde tillämpas såväl i förebyggande syfte som en konkret insats i arbetet med hårt kriminellt belastade individer. Forskningen kan idag urskilja de viktigaste komponenterna som utmärker verksam beteendeförändring och den empiriska litteraturen är enig om att ART är ett av de mest lovande angreppssätten som för närvarande finns (Goldstein et al 2001). Vad är ART? Aggression replacement training är en kognitiv-beteendeterapeutisk metod, frukten av årtionden av forskning och utveckling. ART lär ut elementära mellanmänskliga färdigheter som är nödvändiga för att relatera till andra människor och leva ett acceptabelt socialt liv och består av tre komponenter, interpersonell (social) färdighetsträning, ilskekontrollträning samt träning i moraliskt resonemang. Grundtanken med ART är att lära ut och att låta ungdomarna träna in positiva val och beteenden. Ungdomarna lär sig av varandra genom korta rollspel och motiveras att använda sina nya färdigheter också utanför ART-lektionssalen. ART är träning, inte behandling! De tre komponenterna Den första, interpersonell färdighetsträning / social färdighetsträning, handlar om att öka den enskildes sociala kompetens genom att lära ut konstruktiva sätt att tänka och handla. Det kan t ex handla om hur man ber om hjälp, hur man tar emot kritik på ett bra sätt eller hur man hanterar grupptryck. Färdighetsträningen syftar till att förbättra individens "coping-färdigheter" för att denne ska vara bättre rustad för att möta andra människor. För att höja den sociala kompetensen använder man sig av en psykopedagogisk metod där man med hjälp av rollspel lär in och tränar relevanta sociala beteenden. - Metoden innefattar 50 färdigheter. Vilka färdigheter som tränas väljs utifrån individernas behov och målsättningen med träningen. - Färdigheterna är uppdelade på sex områden: 1. Inledande sociala färdigheter (t ex introducera sig själv, inleda en konversation) 2. Avancerade sociala färdigheter (t ex säga förlåt, ge instruktioner) 3
4 3. Färdigheter för att handskas med känslor (t ex hantera rädsla, hantera någon annans ilska) 4. Alternativ till aggression (t ex hantera att bli retad, förhandla) 5. Färdigheter för att hantera stress (t ex hantera att bli utelämnad, hantera att bli anklagad) 6. Planerande färdigheter (t ex beslutsfattande, sätta upp mål) - Ett tio veckors program omfattar oftast följande sociala färdigheter: att handskas med grupptryck, att framföra klagomål och kritik, att förstå andras känslor, att handskas med andras ilska, att undvika slagsmål, att hjälpa andra, att visa tillgivenhet, att bemöta anklagelser, att förbereda sig för ett svårt samtal, att hantera ett misslyckande Den andra delen, ilskekontrollträningen, handlar dels om att minska uppkomsten av ilska, dels om att träna hur man hanterar den när man väl har blivit arg. Individen lär sig en viss sekvens av beteenden som används för att tidigt upptäcka att han/hon håller på att bli arg för att sedan lära sig att kontrollera sin ilska på ett socialt kompetent sätt, d v s man lär sig olika ilskekontrolltekniker. Den röda tråden är att implementera och träna tanke handling konsekvens tänkande. Inlärningsmetoder förutom modellering och rollspel är övningar, gruppdiskussioner och kärleksrundan. Moralutvecklingen slutligen, går ut på att genom resonemang kring olika frågor om etik och moral höja nivån på individens eget moraliska tänkande och beteende. Träningen sker genom gruppdiskussioner, där deltagarna ställs inför olika slags moraliska dilemman som ligger nära deras verklighet och inbjuder till ställningstaganden i olika moraliska frågor. Därefter får eleverna välja ståndpunkt och motivera och debattera. Syftet med diskussionerna är att träna eleverna i att ta till sig andras åsikter och argument, samt att öka deras förmåga att fatta mogna beslut i sociala situationer. 4
5 Målgrupp för ART är: barn, ungdomar och vuxna människor som har problem med aggressivitet, våld, antisocialt beteende, kriminalitet förebyggande i skola, fritidsverksamhet, idrott ungdomars närmaste omgivning familjen, syskon, kamrater Det är inte bara aggressiva barn och ungdomar som kan ha användning av denhär träningen, även blyga och tillbakadragna barn med färdighetsbrister har lika stor nytta av träningen. Överföring. Målet är att ungdomarna ska överföra de tränade färdigheterna till verkliga livssituationer och det är då viktigt att de uppmärksammas och beröms av personer i ungdomens omgivning. ( catch them being good ) Därför är det viktigt att familjen och människor i individens omgivning, t ex skolpersonal, får information om upplägg, vad som kommer att tränas osv. Träningen. En träningsgrupp skall innehålla 6-10 elever. Man skall utgå från elevernas kognitiva mognads nivå och deras problematik och färdighetsbrister. Gärna pojkar och flickor blandat eller ett kompisgäng. En ART kurs omfattar minst 30 lektioner, jämt fördelade mellan metodkomponenterna. En lektion tar max en timme, och man har en lektion av varje komponent per vecka, d v s samtliga komponenter tränas parallellt. ART kan kompletteras med värderingsövningar, empatiträning, problemlösning, kognitiv omstrukturering, beslutsfattande osv. Ledord för ART träningen är struktur och tydlighet. Fasta ramar. Med fasta ramar menas: - bestämda fasta tider och plats för träningen - bestämd längd på träningspassen 5
6 - bestämda fasta regler och konsekvenser - bestämt vad som händer ifall någon missar ett träningspass - demonstrering av och träning på reglerna i rollspel - att tränarna alltid ska komma i god tid och aldrig dra över den bestämda tiden - att ett enkelt ART kontrakt görs upp med deltagarna. Huvudtränarens uppgifter: - planera, förbereda modelleringar, ansvara för helheten - dokumentera och utvärdera lektionen - genomföra träningen med planerad struktur och innehåll - berömma, ge feedback och utdela konsekvenser vid regelbrott - fungera som förebild, modellera önskat beteende Medtränarens uppgifter: - övervaka, påminna, uppmuntra och motivera deltagarna - stötta huvudtränaren och ställa frågor om denna missat något - fungera som förebild och deltagare i gruppen - viska i elevens öra och hjälpa elever som inte vågar - hjälpa eleverna att förbereda rollspel, följa stegen, lyckligt slut Det finns även en 25/75 regel som innebär att eleverna skall vara aktiva 75% av lektionen, och tränarna 25%. Det är också viktigt med tempo under lektionerna för att hålla intresset uppe hos deltagarna. Vidare är det viktigt att ha en ART miljö i träningslokalen. På väggarna skall endast hänga saker som har koppling till ART träningen. Eleverna ska sitta på stolar i en ring, inga bord eller annat som kan avleda uppmärksamheten osv. Berätta för mig och jag glömmer. Visa mig och jag kommer ihåg. Låt mig göra det och jag lär mig. 6
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merUtbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori
Användningen av Aggression Replacement Training är mycket utbredd inom olika barn- och ungdomsverksamheter i Sverige. Eftersom metoden är lätt att använda så har den spridit sig snabbt på gräsrotsnivå.
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merAggression Replacement Training
Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein http://www.smartutbildning.se
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merAggression Replacement Training
Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein http://www.smartutbildning.se
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merMultifunC. Strukturerad vård i tre delar
MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merStoby skolas LIKABEHANDLINGSPLAN
Stoby Skola Område 2 Läreda Hässleholm 070620 Stoby skolas bilagor till LIKABEHANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSPLAN... 1 MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 1... 1...
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola LIKABEHANDLINGPLAN sid 1 sid 2-3 sid 4 sid 5 sid 6-8 sid 9 Vår Vision Förebyggande åtgärder Att upptäcka kränkande behandling Att utreda / åtgärda
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merCRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING
CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING Carina Bång, Beteendevetare & cert. CRAFT-terapeut info@carinabang.se www.carinabang.se 1 ROBERT J. MEYERS, PH.D. & ASSOCIATES 2 CRAFT S HUVUDMÅL CRAFT
Läs merUtåtagerande barn i förskolan - varför barn blir utåtagerande och hur lärare i förskolan kan arbeta med utåtagerande barn
1 ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap Utåtagerande barn i förskolan - varför barn blir utåtagerande och hur lärare i förskolan kan arbeta med utåtagerande barn Preschool children who
Läs merHugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur
Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merSMART Utbildningscentrum
Psykodynamiskt Medfödd drift Ackumuleras måste få utlopp Behavioristiskt Inlärning Belöning och bestraffning Modellinlärning Kognitivt Medvetna mentala processer Tankar tolkning Emotioner Personlighet
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merPassar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning
Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning Åke Huitfeldt The University of Örebro, Sweden 2015-08-22 1 Idrottslärare i 39 år Hur kan vi nå våra barn och ungdomar Idrott för Hälsa Foskarskola
Läs merLära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte
Läs merExamensarbete 15 högskolepoäng ART. En studie om hur konflikthanteringsmetoden ART fungerar enligt pedagoger och elever i en svensk skolklass.
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, språk och medier Examensarbete 15 högskolepoäng ART En studie om hur konflikthanteringsmetoden ART fungerar enligt pedagoger och elever i en svensk skolklass. A
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merSKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! Skolforum 2015-10-27 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merAnvänd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.
Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merAGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART
Hälsa och samhälle AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART HUR FÅR MAN EN HÅLLBAR FÖRÄNDRING? LOTTA HOLMSTRÖM THERES KARLSSON Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merkunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.
Resan till Chicago IAHAIO är en paraply organisation som arbetar för att skapa nätverk mellan olika organisationer och verksamheter som arbetar inom HAI fältet (Human- animal- interaction). Deras stora
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merPolicy och Riktlinjer för Malmköpings IBF
Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF Vår policy beskriver vad vi vill med vår förening och vår verksamhet. Policyn utgör grunden för hur vi alla sedan ska agera i olika sammanhang. Malmköpings IBF
Läs merSYNS VISSA BARN MER ÄN
SYNS VISSA BARN MER ÄN ANDRA? OM INÅT OCH UTÅTAGERANDE BARN I FÖRSKOLAN Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet Edona Gashi Johanna Edfors Vestlund 2012 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS
Läs merSkolan som skyddsfaktor
Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merRent spel är bäst. Antidopingverksamhet är rent spel
Rent spel är bäst Antidopingverksamhet är rent spel Varför är doping förbjuden i tävlingsidrotten? Hälsovådligt Mot principen för rent spel Respekt för gemensamma regler och andra människor är en del av
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merVerksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015
Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen
Läs merRemiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverket 2014 05 12 Att. Eva Blomdahl Dnr: 2014-006 106 20 Stockholm Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Riksförbundet FUB, För barn,
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: 3:e kap 16 i diskrimineringslagen (2008:567) och 6:e kap. 8 i skollagen (2010:800)
Läs merdär ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.
I en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss
Läs merGideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon
Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs mer