Diagnostikcentrum Delårsrapport

Transkript

1 Diagnostikcentrum Delårsrapport Januari augusti Datum: Diarienummer: DC

2 Delårsrapport Innehållsförteckning januari augusti Medborgar-/kundperspektivet... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 3 Väsentliga insatser och resultat... 4 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet... 6 Processperspektivet... 8 Bedömning av måluppfyllelse... 8 Väsentliga insatser och resultat... 9 Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Fördjupad ekonomisk analys Resultat per verksamhetsområde/klinik Bilaga 1: Helårsbedömning 2015 (HÅ 08) Bilaga 2: Kvalitetsrapport Bilaga 3: Patientsäkerhetsberättelse 1

3 Delårsrapport januari augusti Produktionsenhetschefens reflektion Framtiden kan inte förutses men den kan skapas. Framtiden är svår eller till och med omöjlig att förutse, men tillsammans kan vi påverka både morgondagen och framtiden. Att arbeta med vård är en utmaning med ideliga prioriteringar; att hantera ökat inflöde av undersökningar/analyser/patienter, brist på vårdplatser, brist på personal, bättre behandlingsmetoder samtidigt som vi måste lägga tid på utveckling för att rusta oss för framtiden. Utveckling kräver förändring. Om vi fortätter att göra som vi hittills gjort kommer vi även fortsättningsvis att få de resultat vi hittills haft. Trots stora utmaningar och ibland motstridiga uppgifter behöver vi blicka framåt och anamma ett förhållningssätt som gör utmaningarna till möjligheter. Den medicinska diagnostiken och bildstyrd intervention genomgår en enastående utveckling med såväl vidareutveckling av befintliga metoder som tillkomst av ny teknik som påskyndas av en global kunskapsspridning. Digitalisering och telemedicin, medicinsk diagnostik och vård på distans, utvecklas snabbt. Inom en snar framtid kommer en del av den diagnostik som idag genomförs av hälso- och sjukvården kunna skötas av patienten själv. Detta kommer att förändra såväl vården som diagnostiken. Inom medicinsk diagnostik kommer molekylärbiologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, ge stora möjligheter till utveckling vilken påskyndas genom att helgenom- eller DNA-sekvensering snabbare och billigare kartlägger arvsmassan med hjälp av IT. Den kliniska genetiken kommer leda till ökade möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade behandlingar och läkemedel. Ovanstående utmaningar och tillika möjligheter har renderat i en plan för hur Diagnostikcentrum ska leda och driva utvecklingen framåt. I syfte att rusta oss inför framtiden pågår två omfattande utvecklingsprojekt, Framtidens radiologi och Framtidens laboratoriemedicin. Målet är en värdeskapande diagnostik som bidrar till effektiva och patientsäkra behandlingar och vårdprocesser. Inom utvecklingsprojekteten har flera aktiviteter och delprojekt avseende patientnära analyser, gemensamt nyttjande av personal och teknik, modalitet och organspecialisering, en ingång och tillgänglighet 24/7, kompetensförsörjning samt best practise/standardisering utkristalliserats där lösningsförslag på framtida arbetssätt och organisation kommer tas fram och presenteras. Delaktighet och involvering av medarbetare, remittenter och patienter är ledstjärnor i arbetet. Efterfrågan på diagnostiska tjänster fortsätter öka i hög takt liksom behovet av att kunna leverera spetskompetens för rätt diagnos och därmed korrekta och effektiva behandlingar och vårdprocesser. Teknisk utveckling innebär att remittenterna får en både snabbare och framför allt en mer exakt diagnostik vilket är en förutsättning för kvalitativ vård i varje fortsatt behandling. Medicinsk diagnostik är en förutsättning för cirka 80-85% av behandlingar, medicinska beslut och vårdprocesser. Ett effektivt flöde i vården förutsätter därför en väl fungerande medicinsk diagnostik både avseende modern teknik och spetskompetens inom diagnostikens många olika verksamhetsområden och specialiteter. Hittills under året är resultaten i förhållande till våra mål varierande. Vi har fortsatt alltför långa väntetider inom patologi men med stora variationer. Väntetiderna inom bröstprocessen är enligt mål medan volymerna och väntetiderna inom hud ökar kraftigt. Även inom radiologi varierar väntetiderna mellan undersökningsmetoder och beroende på ort men sammantaget förbättras tillgängligheten tack vare stora ansträngningar av medarbetare inom samtliga verksamheter. När det gäller tillgänglighet till undersökningar inom fysiologiska verksamheten uppfyller vi målen för prioriterade undersökningar. Inom laboratoriemedicin finns inga väntetider utan tillgängligheten är mycket hög. I samverkan med akutkliniken på US pågår ett arbete att ytterligare korta svarstiderna och leverera akuta prover inom 10 min (idag är svarstiden 20 min). Det bör noteras att det sammantaget sker en omfattande produktions-/efterfrågeökning inom DC på mellan 3-16% (MR 9%, patologi 16%) att hantera parallellt med bibehållen eller förbättrad tillgänglighet. Efterfrågan på blod och blodkomponenter sjunker kraftigt som ett resultat och gemensamt arbete med opererande kliniker. Bättre kirurgiska metoder och färre brännskador har minskat behovet av blodtransfusioner. Den 1 oktober införs de fem första standardiserade vårdförloppen inom cancervården. Patienter med misstänkt cancer inom fem diagnoser (bl a prostata) kommer att remitteras till en och samma ingång, Enheten för samordnad cancerutredning. Standardiserade vårdförlopp ställer krav på ledig kapacitet inom 1

4 Delårsrapport januari augusti t.ex MR, DT och patologi vilket är områden där vi idag har svårt att möta behoven trots stora kapacitetsökningar de senaste åren. Diagnostikcentrum är en avgörande del för de patienter som har en definierad välgrundad misstanke om cancer. Detta innebär bland annat att gå från resurs- till flödesoptimering med obokade tider, en stor utmaning då det kräver förändrade arbetssätt. Det produktions- och kapacitetsplaneringsarbete som pågår inom radiologi och patologi är viktigt för diagnos och vidarebehandling i alla cancerprocesser. En annan utmaning är det stora behovet av investeringar i ny teknik och IT för att både möta aktuella behov och det utvecklingssprång som är nödvändigt. För att kunna finansiera nödvändiga investeringar bedömer DC att det kommer att behövas en omfördelning av resurser och/eller prishöjning av diagnostik då nuvarande avskrivningsutrymme inte täcker nödvändiga investeringsbehov. En avgörande framgångsfaktor är engagerade och kompetenta medarbetare. För detta behövs en attraktiv arbetsmiljö med utvecklingsmöjligheter och reell delaktighet i förändrings- och utvecklingsarbete. I pågående framtidsprojekt är det medarbetare som tar fram och presenterar förslag på hur vi ska möta och rusta oss för framtiden. Ett fokusområde i projekten är att säkra kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Diagnostikcentrum har haft en negativ ekonomisk utveckling de senaste åren beroende på höga kostnader för teknik- och kompetensinvesteringar i syfte att förbättra tillgängligheten och kvaliteten bland annat inom den patologiska verksamheten. En annan orsak till det växande underskottet är gamla och felaktiga marginalkostnadsberäkningar. Investeringar i medicinsk diagnostik är fortsatt nödvändiga för att säkra ett effektivt flöde för regionens vårdprocesser. För att uppnå balans i ekonomin har Diagnostikcentrums verksamheter tagit fram 3-åriga handlingsplaner för åren med kostnadsreducerade åtgärder motsvarande cirka 35 mkr. Sammantaget är bedömningen att planerade åtgärder kommer ge förväntade effekter och Diagnostikcentrum kommer ha ett balanserat resultat vid utgången av Helårsbedömningen för 2015 är -17 mkr vilket är 5 mkr bättre än godkänd budget. Intäkterna är lägre än förväntat. Detta vägs dock upp av att också kostnaderna är lägre än prognostiserat. Vidtagna åtgärder tillsammans med ett intensivt arbete inom varje klinik innebär att kostnaderna är 11 mkr lägre än bedömningen efter DÅ 04. Detta trots att flera planerade åtgärder inte genomförts eller fått effekt. I syfte att hålla i, hålla fast och hålla ut i arbetet med att komma i ekonomisk balans har nya åtgärder tagits fram som kommer ge effekt under 2016 och Sammantaget kommer vidtagna och planerade åtgärder resultera i reducerade kostnader motsvarande 35 mkr vilket ligger i linje med framtagen åtgärdsplan. En förutsättning för att Diagnostikcentrum ska nå ett balanserat resultat över tid är att beslutade marginalkostnader justeras. Marginalkostnadsstyrningen är till stora delar orsak till det ekonomiska underskott som utvecklats de senaste åren. För att uppnå balans i resultat krävs, förutom eget effektiviseringsarbete, en förändrad och enklare prismodell med korrekta marginalkostnader. Diagnostikcentrum Robert Ring 2

5 Delårsrapport januari augusti Medborgar-/kundperspektivet Strategiskt mål Kunderna ska vara tillfredställda med servicen från verksamheterna inom DC Målupp - fyllelse Framgångsfaktorer Hög kvalitet på levererade tjänster God kommunikativ förmåga Resultat Leverera där och när det behövs för att stödja optimering av vårdprocessen God tillgänglighet Ge bra bemötande och information till våra patienter för en bra och jämlik vård. Bedömning av måluppfyllelse Kunniga och engagerade medarbetare Hög patientnärvaro Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård och behandling. Strategiskt mål. Kunderna ska vara tillfredställda med servicen från verksamheterna inom Diagnostikcentrum. Inom ramen för Diagnostikcentrums framtidsprojekt har flertalet intervjuer gjorts med remitterande läkare, chefsläkare och ledningsstabsmedarbetare inom Region Östergötland. Analys av intervjuerna visar på en fortsatt god samverkan med kund vilket bl.a. uppnås genom en aktiv dialog med berörda medicinska specialiteter och deltagande i olika kliniska sammankomster. Målen kommer att uppfyllas. Strategiskt mål. Verksamheterna inom Diagnostikcentrum skall leverera där och när det behövs för att stödja optimering av vårdprocessen. Diagnostikcentrum arbetar ständigt med att öka tillgängligheten till analys, diagnostik och behandling. När det gäller tillgänglighet uppfyller vi målen för samtliga undersökningar inom fysiologiska verksamheten och inom laboratoriemedicin. Glädjande har stora framsteg gjorts under sommaren inom Klinisk patologi, men fortfarande är det stora variationer och inom flera områden långt kvar till svarstider i balans. Inom radiologin uppfylls målen i flera delar, men i ett länsövergripande perspektiv ses att tillgänglighetsmålen inte kommer nås. Intervallet för hälsokontroller inom mammografin ligger nu på 26 månader (mål 24 månader). Orsak till att tillgänglighetsmålen inte nås är en kombination av brist på kapacitet (kompetens och teknik) samt ständigt ökade behov. Målet är delvis uppfyllt. Strategiskt mål. Verksamheterna inom Diagnostikcentrum skall ge bra bemötande och information till patienterna för att uppnå en bra och jämlik vård. Diagnostikcentrum arbetar kontinuerligt med medarbetarnas vidareutbildning, för att ge förutsättningar för att klara av sina olika uppdrag i organisationen. Verksamheterna har under året arbetat för en ökad patientnärvaro. Flertalet av verksamheterna arbetar aktivt med hälsofrämjande förhållningssätt, de enheter som inte kommit igång fullt ut under året uppger att man påbörjar aktiviteter under hösten. Att erbjuda en jämlik vård och behandling över länet är ett fokusområde. Målet kommer att uppfyllas. 3

6 Delårsrapport januari augusti Väsentliga insatser och resultat Diagnostikcentrums kunder ska vara tillfredställda med servicen Diagnostikcentrum skall ha en hög kvalitet på sina levererade tjänster och hög kvalitet präglar alla verksamheter. Majoriteten av laboratorieverksamheten är ackrediterad av Swedac. Ett tillsynsbesök genomfördes under våren och ett intensivt arbete har sedan dess pågått i verksamheterna för att åtgärda de avvikelser som fördes fram. Efter åtgärdande utfärdas fortsatt ackreditering. Inom bild- och funktionsmedicin arbetar röntgenklinikerna med en standardiserad modell för kvalitetsgranskning av utlämnade svar. Resultatet efter att 3334 remisser eftergranskats i år visar, att enbart 103 stycken svar ändrades varav 23 stycken var reella ändringar. I samarbete med övriga universitetssjukhus pågår arbete för att modellen för kvalitetsgranskning ska kunna ligga till grund för ett kvalitetsregister inom radiologin. Diagnostikcentrum skall uppvisa en god kommunikativ förmåga. Exempel på detta är de många utbildningssatsningar som gjorts inom laboratoriemedicin tillsammans med remitterande enheter gällande det höga antalet preanalytiska avvikelser, avvikelser som uppstått i samband med provtagning, beställning och transport till laboratoriemedicin. Ett annat gott exempel från laboratoriemedicin är det förbättringsarbete som pågår gällande värdeskapande diagnostik, där man via analys på inkommande remisser och val av önskade prover från primärvården genomför dialoger och utbildningar ute på vårdcentralerna. Verksamheterna inom Diagnostikcentrum skall leverera där och när det behövs för att stödja optimering av vårdprocessen Diagnostikcentrum ska ha en god tillgänglighet. Stora volymökningar under de senaste åren inom patologin med flertalet externa uppdrag såsom rondverksamhet, utbildningsuppdrag utanför produktionen har medfört att svarstidsmål inte uppfyllts. En nyligen avslutad utredning påvisar att arbetsrutinförändringar och ett ökat teamarbete bör införas i samband med att digital patologi breddinförs på kliniken. Framsteg har gjorts avseende svarstider som förbättrats markant och där teamarbete och visualisering åstadkommit stora förändringar. Ett verktyg för visualisering av ledtider i realtid för de olika processtegen används sedan i somras (se nedan). *Maxsvarstiden i prostataprocessen har minskat från 70 dagar under april månad till under 40 dagar för augusti månad 2015 Inom Klinisk genetik har en omfattande utredning färdigställts som visar att efterfrågan på genetiska tjänster ökat med 100% sedan 2012 och förväntas fortsätta öka då nya riktlinjer inom hjärt- och fosterdiagnostik betonar vikten av klinisk genetik för diagnos och behandling. Laboratoriets utmaningar är inte bara att klara efterfrågan av analyser utan det är framförallt att kunna svara upp mot de mer avancerade och arbetskrävande analyser som begärs. Ett arbete tillsammans med Sydöstra sjukvårdsregionen är påbörjat och ambitionen är att gemensamt ta fram riktlinjer gällande tillgänglighetsmål och effektmål för verksamheten. Diagnostikcentrum ansvarar för en säker blodförsörjning till sjukvården och här pågår ett ständigt arbete med att aktivt rekrytera och motivera blodgivare. Detta sker på många olika innovativa sätt bl.a. arrangeras årligen löpartävlingen Blodomloppet i Linköping, där deltagandet var personer i år. I samband med loppet rekryterades 133 nya blodgivare. 4

7 Delårsrapport januari augusti Tillgängligheten till våra specialistundersökningar inom radiologi, DT, MR och ultraljud, mäts i hur många % av patienterna som får sin undersökning utförd inom 30 dagar. I Linköping nås målet delvis och ett riktigt bra resultat visas på PET CT där mer än 90% av undersökningarna är utförda inom 30 dagar. Detta är mycket gjädjande och vid de jämförelser som görs nationellt av Statens Kommuner och Landsting (SKL) visar att Östergötland ligger riktigt bra till inom området. Röntgenkliniken i Norrköping har haft stora bekymmer med bemanningen under året och trots tillskott av hyrpersonal är det långt kvar till att tillgänglighetsmålen kan uppnås. I Motala uppfylls målet helt gällande DT-, MR- och ultraljudsundersökningarna,vilket innebär kapacitet som gör det möjligt att ta emot patienter från centrala och östra länsdelen. Hittills i år har drygt 300 MR-remisser kunnat överföras dit, men det räcker inte för att nå tillgänglighetsmålen. För att möta de krav SVF ställer 2015 och fram till 2018 har ett omfattande planeringsarbete pågått för att säkerställa att införandet av SVF som startar 1 oktober 2015 ska fungera. Delprojekt inom radiologi och patologi har organiserats och påbörjat sitt arbete i samverkan med övriga involverade centrum och den s.k. Entrén, som innebär en väg in för alla patienter med välgrundad misstanke för cancer. SVF på kort sikt handlar om ett pilotprojekt med 5 stycken cancerdiagnoser. Under 2016 beräknas diagnoserna utökas och 2018 kommer ett trettiotal cancerdiagnoser ingå i SVF. Detta ställer på lång sikt höga krav på Diagnostikcentrum, som behöver fokusera på områden såsom logistik och produktionsplanering för att ställa om verksamheten från resurs- till flödesoptimering. Verksamhetscheferna inom Diagnostikcentrum bedömer dock, att produktionsplanering inte räcker som åtgärd för att nå kraven inom SVF utan undanträngningseffekter. Inom radiologi såsom i patologisk verksamhet har det därför uppstått ett behov av ökad finansiering till kösatsningar redan under Verksamheterna inom Diagnostikcentrum ska ge bra bemötande och information till patienter för att uppnå en bra och jämlik vård I arbetet för en ökad patientnärvaro, visar införandet av sms-påminnelser att problematiken med uteblivna patienter ses minska över tid. Patienterna uppger att man är nöjda med såväl sms-påminnelser, som med TeleQ där detta införts under året. I ett försök att öka antalet kvinnor som går på mammografikontroll har man infört nationella kallelser och nationella friskbrev. Möjligheten till avbokning via webben är redan infört inom verksamheterna och aktiviteter för att lösa ombokning pågår. Diagnostikcentrum ingår sedan i maj månad med deltagare till projektet region-it för en ökad samverkan med Sydöstra sjukvårdsregionen. Ett förstudiearbete med kravställande till Bra Information (BI) har påbörjats. Målet är att vi lättare skall nå ut med information från våra olika produktionssystem, där medicinsk diagnostik kommer vara nästa delprojekt. 5

8 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Strategiskt mål Kunderna ska vara tillfredställda med servicen från verksamheterna inom DC Framgångsfaktor Hög kvalitet på levererade tjänster God kommunikativ förmåga Nyckelindikator Antal avvikelser från vårdgivare Andel verksamhetsenheter med systematisk samverkan eller har en mötesstruktur med remittenter för gemensam utveckling av tjänster Antal preanalytiska avvikelser Föregående utfall 2015/04: 68st 2015/04: 89% 2014/12: % 2015/08: 100% Ska minska 2015/08: 4395 Strategiskt mål Leverera där och när det behövs för att stödja optimering av vårdprocessen Framgångsfaktor God tillgänglighet Nyckelindikator Svarstider PAD - Bröst - Gynekologi - Urologi - Hud Svarstid Cytologi - Cervixcytologi inducerad - Cervixcytologi kontroll - Exfoliativ cytologi Svarstidsavvikelse Kemi/Immunologi - Rutin - Akuta Screeningintervall mammografi Väntetid för elektiva undersökningar med datortomografi (DT) - inom 30 dagar - inom 60 dagar Väntetid för elektiva undersökningar med magnetkamera (MRT) - inom 30 dagar - inom 60 dagar Föregående utfall 2015/04: 71% 16% 15% 7% 2015/04: 95% 0% 83% 2015/04: 0,79% 3,75% 2015/04: 26 månader 2015/04: 70% 91% 2015/04: 44% 76% Mål % inom 14 dagar 90% inom 14 dagar 2,00% 2,50% 24 månader 70% 90% 70% 90% Utfall 2015/08: Mål Måluppfyllelse Utfall /08: 200 Måluppfyllelse 67% 19% 13% 8% 2015/08: 97% 2% 84% 2015/08: 0,77% 3,76% 2015/08: 26 månader 2015/08: 74% 95% 2015/08: 46% 78% 6

9 Delårsrapport januari augusti God tillgänglighet Väntetid för elektiva undersökningar med ultraljud - inom 30 dagar - inom 60 dagar Väntetid för övriga elektiva undersökningar (ej DT, MRT, ultraljud, skelett, lung) - inom 30 dagar - inom 60 dagar Andel patienter som fått tid inom 90 dagar till Fysiologiska under-sökningar (prio 1-3) Svarstid negativ MRSA odling andel inom 1 dag 2015/04: 68% 91% 2015/04: 58% 88% 2015/04: 70% 90% 75% 95% 90% 75% 2015/04: 71% 65% 2015/08: 72% 93% 2015/08: 56% 85% 2015/08: 92% 2015/08: 70% Strategiskt mål Vi ska ge bra bemötande och information till våra patienter för en bra och jämlik vård. Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Kunniga och engagerade medarbetare Hög patientnärvaro Andel patienter som anser att de fått god vård och behandling Andel enheter som infört SMS-påminnelse 2014/12: 94 % 2015/04: 71 % 92% 2015/12: 90% 2015/08: 86% Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Andel enheter som erbjuder möjlighet till ombokning på webben. 2015/04: Ny 50% av berörda enheter 2015/08 14% Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Andel kliniker som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt. 2015/04: Ny Ska kartläggas 100% 2015/08: 33% Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård och behandling. Andel kliniker som arbetar för jämlik behandling av patienter genom värdegrunds-arbete och handlingsplan. 2015/04: 14 % >50% 2015/08: 71% 7

10 Delårsrapport januari augusti Processperspektivet Strategiskt mål Målupp - fyllelse Framgångsfaktorer Resultat Framgångsrik forskning, Aktiv klinisk forskning utveckling och utbildning med Hög och efterfrågad akademisk god konkurrenskraft utbildnings-nivå och Våra metoder och vår diagnostik ligger i framkant Våra processer ska vara säkra, effektiva och ständigt förbättras Bedömning av måluppfyllelse stimulerande forskningsmiljö Standardiserad och modern utrustning Systematisk avvikelse och riskhantering Kostnadseffektiv verksamhet Reducering av vårdrelaterade infektioner Processutveckling Strategiskt mål. Framgångsrik forskning, utveckling och utbildning med god konkurrenskraft Forskningen inom DC är omfattande och i framkant. Flera områden inom såväl radiologi som laboratoriemedicin får goda omdömen i utvärderingar och stora satsningar genomförs inom medicinsk diagnostik och life science området. Forskningsaktiviteten och samverkan med andra kliniker och universitet lokalt, nationellt och internationellt är betydande. Antalet disputerade medarbetare inom Diagnostikcentrum motsvarar 22% av Region Östergötlands totala andel. Glädjande är antalet docenter och professorer är fortsatt högt och i nivå med våra målvärden trots pensionsavgångar. Antalet vetenskapliga publikationer och ALF-poäng ligger på en fortsatt hög nivå i den nyligen gjorda utsökningen från DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Kunskapen från FoU-verksamheten är ett viktigt stöd för chefer och utvecklingsansvariga för att införa evidensbaserade och hållbara förändringar i vår komplexa multidisciplinära verksamhet. Vårt långsiktiga arbete med en stimulerande forskningsmiljö fortsätter och målet kommer att uppnås. Strategiskt mål. Våra metoder och vår diagnostik ligger i framkant En snabb medicinsk och teknisk utveckling inom såväl bild- och funktions- som laboratoriemedicin leder till både en mer kvalitativ och tillgänglig sjukvård. Avseende digitaliseringen av patologi är vi världsledande. Digitaliseringen inom patologin förväntas få ökat genomslag såväl inom diagnostik som inom rondverksamheten och vid konsultationer. Vi breddinför digital patologi och stärker den höga kvaliteten som kännetecknar verksamheten i Linköping. Med prioritering på var bästa möjliga effekt och högsta kvalitet krävts har Diagnostikcentrum en balanserad teknikutveckling över tid, dock väntas stora utmaningar med att vara föregångare och kunna matcha det behov som vården i övrigt kräver. Diagnostikcentrum har fortsatt flera mindre ålderkritiska instrument kvar i drift. Målet bedöms därför inte uppnås i alla delar. Strategiskt mål. Våra processer ska vara säkra, effektiva och ständigt förbättras Vi arbetar med att säkerställa god kvalitet genom fortsatt ökat forsknings-, utvecklings- och kvalitetsarbete. Patientsäkerhet är ett prioriterat område som upprätthålls av tydliga rutiner. Genom att arbeta strukturerat med investeringsplaner och prissättning strävar vi efter god balans och en kostnadseffektiv verksamhet. Målet kommer att nås. 8

11 Delårsrapport januari augusti Väsentliga insatser och resultat Framgångsrik forskning, utveckling och utbildning med god konkurrenskraft Diagnostikcentrum har som målsättning att forsknings- och utvecklingsarbeten skall utgå från problemområden hämtade från den kliniska verksamheten, vilket är i linje med nya ALF-avtalet. Vårt långsiktiga arbete med en stimulerande forskningsmiljö fortsätter och antalet disputerade medarbetare fortsätter att öka såsom den gjort under den senaste 5-års perioden. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) får fortsatt finansieringsstöd från både Region Östergötland och LiU, och tillsammans med anslag från excellenta forskningsfinansiärer som t.ex. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelsen är bedömningen, att CMIV också framöver kommer vara en imponerande infrastruktur som kombinerar framgångsrik tvärvetenskaplig forskning med klinisk patientnytta. Exempel på annan framgångsrik forskning i de nya strategiska forskningssatsningarna är de inom Klinisk immunologi och inom Klinisk patologi. Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet och är av avgörande betydelse vid tilldelning av ALF-medel på nationell nivå och för den interna fördelningen av ALF-medel. Under det första halvåret har vi gjort en riktad insats för att kvalitetssäkra våra vetenskapliga publikationer i databasen DiVA. Det är vår målsättning att registreringen av antalet vetenskapliga publikationer genererade inom centrumet ska vara så komplett och korrekt som möjligt för att belysa framgångsfaktorn en aktiv klinisk forskning. Såsom tidigare år har särskilda LFoU-medel tilldelats yngre medarbetare och nya medarbetare med forskningsintresse. Med detta långsiktiga arbete vill vi stärka den kliniska forskningen och stödjer forskningsintresserade medarbetare från alla professioner inom Diagnostikcentrum. Våra metoder och vår diagnostik ligger i framkant Ny teknik som implementeras i verksamheterna och planeras för i framtiden kommer kräva nya kompetenser. Den snabba teknikutvecklingen ger oss möjligheter till hög diagnostisk kvalitet, men också stora utmaningar. Ett ökat samarbete med Region Östergötlands stödcentrum är en förutsättning för rätt ITsupport och gemensamma ansträngningar krävs för att få till stånd bra avtal. Med investeringar i moderna instrument/utrustningar, olika datasystem och kompetent personal söker vi ständigt efter nya lösningar, vilka gör oss till nationellt ledande inom våra specialiteter. Digitaliseringen av patologin fortsätter och Östergötland uppmärksammas vara föregångare och ledande i världen. Under sommaren har kliniken utrustats med arbetsstationer till samtliga patologer i produktionen, så att ett breddinförande och övergång till digital patologi är fullt möjligt inför starten på standardiserade vårdförlopp. Andra investeringar som genomförs under 2015 är till exempel en ny automationsbana inom Klinisk kemi som installeras i skrivande stund och kommer leda till effektivare analyser, investeringar inom genetik (DNA-sekvensering) och molekylärbiologi är andra viktiga utvecklings- och därmed investeringsområden inom laboratoriemedicin. Efterfrågan på diagnostiska tjänster fortsätter öka i hög takt liksom behovet kunna leverera spetskompetens för rätt diagnos och därmed korrekta och effektiva behandlingar och vårdprocesser. Framtiden är här med mer avancerade underöknings- och analysmetoder såsom PET/CT, MR, genetiska utredningar, molekylärbiologi mm. Tekniksprånget med automatisering av tidigare manuellt arbete och en allt mer avancerad IT/medicinteknik innebär att remittenterna, vårdbehandlande kliniker, får en både snabbare och framför allt en mer exakt diagnostik vilket är en förutsättning för kvalitativ vård i varje fortsatt behandling. Redan under 2015 har MR-kapaciteten utökats med två nya MR-kameror (LiM resp US). Införandet av den planerade cyklotronverksamheten är påbörjad och verksamheten beräknas vara i drift hösten 2016 med möjligheten att diagnostisera nya patientgrupper med nya metoder. Framtiden är här. Utvecklingen av metoder och digitaliseringen av vården går mot att patienten själv med olika diagnostiska kit kommer att kunna ta prover och bilder via scanners, som är kopplade till telefonen. Utvecklingen skapar med andra ord nya möjligheter för ytterligare fördjupning och specialisering av vård och diagnostik. En stor utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener som, använt på rätt sätt, kommer bidra till ett ökat ansvar för individen avseende egen hälsa och därmed till en demokratisering av hälso- och sjukvården. Fel använt finns risk att försäljning av genetiska tester utan medicinsk professionell vägledning leder till ökad oro och därmed en ökad onödig belastning på vården. Våra processer ska vara säkra, effektiva och ständigt förbättras Samtliga enheter inom Diagnostikcentrum arbetar strukturerat med RH-check. Ett samarbete med medarbetare på Centrum för hälso-och vårdutveckling kommer ge tillgång till RH-checkrapporter och klinikens avvikelser utanför Synergi. Diagnostikcentrum har varit behjälpliga i framtagande av de områden som kan vara av värde för chefen att följa upp. I vårt miljöarbete ser vi att det ökande nyttjandet av 9

12 Delårsrapport januari augusti videokonferenser inom Diagnostikcentrum är ett bra initiativ för miljön samtidigt som säkerheten och resursutnyttjandet ökar för våra medarbetare, som på så sätt slipper transportera sig med bil i Östergötland. Patientsäkerhetskulturmätningen för 2014 indikerar att Diagnostikcentrum förbättrat sig jämfört med tidigare mätning inom vissa områden samtidigt som den visar på vissa förbättringsområden, se diagram nedan. Centrumresultat jämfört med landstinget Centrumresultat 2014 jämfört med centrumresultat 2012 För att reducera vårdrelaterade infektioner mäter vi månadsvis följsamheten till kläd- och hygienregler på de enheter som har patientkontakt. Diagnostikcentrum följer Region Östergötlands miljöpolicy och startar i september upp arbetet med att breddinföra utbildningsmaterialet Vårda miljön. Detta genom en utbildningssatsning tillsammans med Region Östergötlands miljöstrateg och samtliga enhetschefer. Diagnostikcentrums framtidsprojekt. Inom Radiologin fokuserar man 2015 på tre delprojekt: Standardiserade vårdförlopp (SVF), Organ- respektive modalitetsspecialisering och hur den ultimata röntgenverksamheten bör se ut. Samtliga delprojekt har målet att förbättra och stärka vårdprocesserna. De laboratoriemedicinska verksamheterna har i år arbetat intensivt och det har resulterat i att ett delprojekt gällande kompetensförsörjning och fyra förstudier är igång under resterande del av 2015: Laboratory Information Management System, Gemensam kompetens och instrumentpark, Laboratoriemedicin 24/7 samt Smart provtagning och analys med medborgarfokus. Diagnostikcentrum ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Ett exempel på detta är att man på Klinisk kemi ser att en fullföljd utveckling mot att automatisera tidigare manuella rutiner medför såväl rationalisering som standardisering och ger på sikt en ökad kostnads-effektivitet när man sammanför analyser. Plan för nyinvesteringar inom Klinisk genetik bör fortgå och göras i samarbete med övriga centrum inom Region Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen. En molekylär-biologisk plattform behövs, för en stabil kostnadseffektiv verksamhet och för vidareutveckling av denna typ av metoder/analyser samt för att fortsätta vara ett framgångsrikt kunskapscentrum att vara stolta över. LEAN är Diagnostikcentrums verksamhetsstrategi. LEAN-arbetet som pågår inom alla våra verksamheter fördjupas kontinuerligt. De insatser som görs i fortsatt arbete med LEAN kommer definitivt leda till förbättringar i vårdprocesserna. Den ökade efterfrågan på verksamheternas tjänster kräver nämligen nya arbetssätt och andra flöden. 10

13 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål Framgångsrik forskning, utveckling och utbildning med god konkurrenskraft Framgångsfaktor Aktiv klinisk forskning Hög och efterfrågad akademisk utbildningsnivå och stimulerande forskningsmiljö Nyckelindikator Antalet publicerade vetenskapliga artiklar Antalet s.k. ALF-poäng för forskning Tid avsatt för kurser där DC undervisar. Antal disputerade medarbetare Antal docenter Antal professorer Föregåend e utfall 2014/12: /12: /12: Ny 2014/12: Antal forskarstuderande 2014/12: Mål Måluppfyllelse Utfall /12: /12: - Ej mätt 2015/08: tidigare /12: /12: - Strategiskt mål Våra metoder och vår diagnostik ligger i framkant Framgångsfaktor Standardiserad och modern utrustning Nyckelindikator Andel utrustning yngre än 7 år Föregående utfall 2014/12: 60% Strategiskt mål Våra processer ska vara säkra, effektiva och ständigt förbättras Framgångsfaktor Systematisk avvikelse och riskhantering Nyckelindikator Proaktivt säkerhetsarbete: genomförande av riskanalyser Föregående utfall 2014/12: 4st Mål 2015 Utfall 5st 2015/08: 1st Mål Måluppfyllelse Utfall % 2015/12: - Måluppfyllelse Kostnadseffektiv verksamhet Reducering av vårdrelaterade infektioner Processutveckling Enheter som årligen utför RH-check Miljö Enheter som årligen utför RH-check enligt RÖ plan. Intäktskronor i förhållande till personalkostnads kronor inkl extern granskning Följsamhet till klädreglerna 2015/04: 98% Följsamhet till reglerna om handhygien Antal påbörjade LEANgrupper enl. förloppsmodell 2014/12: 100% 2015/12: 60% - Ny 80% 2015/12: /04: >1,9 2015/08: 1,82 1, /04: 95% 98% 2015/08: 98% 98% 2015/08: 91% Ny 5st 2015/12:

14 Delårsrapport januari augusti Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Attraktiva arbetsplatser där medarbetarna är aktiva och delaktiga. Ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Målupp - Framgångsfaktorer fyllelse Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensutveckling Attraktiv arbetsplats Delaktiga medarbetare Vi har ett gott ledarskap Hälsofrämjande arbetsplats En chefsroll med tydligt uppdrag Resultat Bedömning av måluppfyllelse Avgörande för en framgångsrik kunskaps- och kompetensorganisation är hur chefer och medarbetare tillvaratar och utvecklar kompetens samt viljan att utvecklas. Förutsättningar är ett ledarskap som öppnar upp för delaktighet och ett aktivt medarbetarskap där medarbetarna har ett gott bemötande mot kunder och kollegor samt ansvarar för sin egen och verksamhetens utveckling. Strategiskt mål 1: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag är fortsatt prioriterat område. Glädjande har övervägande delen av Diagnostikcentrums medarbetare en individuell utvecklingsplan. Det chefer och medarbetare inom Diagnostikcentrum behöver jobba vidare med är ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensutveckling och där medarbetarna än mer upplever att cheferna stimulerar till kompetensutveckling. Målet är delvis uppfyllt och vid årets slut bedöms måluppfyllelsen inte vara helt tillfredsställande. Strategiskt mål 2: Attraktiva arbetsplatser där medarbetarna är aktiva och delaktiga är inte uppfyllt. Medarbetarna inom Diagnostikcentrum känner sig stolta över att vara en del av verksamheten samt även delaktiga i hur arbetet planeras, dock är ambitionen att än fler ska uppleva stolthet och delaktighet därav bedömning att mål ej nås. När det gäller medarbetarnas delaktighet i hur arbetet planeras och stolthet över att vara en del av verksamheten saknas endast en respektive två punkter till att målet är uppfyllt. Diagnostikcentrum har ett gott ledarskap, dock har årets medarbetaruppföljning påvisat ett resultat där Ledarskapsindex har backat något från 72 till 70. Under flera år har sjukfrånvaron inom Diagnostikcentrum legat på drygt 4 %, men vid förra delårsrapporteringen låg sjukfrånvaron på 6 %. Under de senaste månaderna har dock sjukfrånvaron minskat till 4,9 %. Trots det nås inte målvärdet vilket är mindre än 3,7 %. Vid årets slut bedöms måluppfyllelsen inte vara helt tillfredsställande. Strategiskt mål 3: Ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat bedöms delvis vara uppfyllt. Cheferna har i lägre grad än medarbetarna uppgett att man har en individuell utvecklingsplan (82 %), vilket kan bero på den växling som har ägt rum inom centrumet på chefssidan. Glädjande upplever cheferna inom Diagnostikcentrum att de har ett bra stöd från närmaste chef. Vid årets slut bedöms måluppfyllelsen inte vara helt tillfredsställande. 12

15 Delårsrapport januari augusti Väsentliga insatser och resultat Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Nya instrument, nya arbetssätt i en mer automatiserad arbetsmiljö och till det även ett utökat verksamhetsinnehåll ökar vikten av att arbeta än mer strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjning. Utmaningen är att inom befintliga ramar och inom vissa yrkesgrupper som är svårrekryterade tillse att överföring av kompetens sker. Inom verksamheterna pågår ett omfattande arbete med att tillse att kompetensutveckling av nya metoder och även överföring av kompetens sker för att ligga i framkant. Att flera lär sig samma arbetsmoment för att minska sårbarhet, samtidigt som vi har en pågående generationsväxling där specifika kompetenser behöver säkras upp, påverkar möjligheterna att lära sig nya metoder och arbetssätt och därmed även upplevelsen av att chefen stimulerar till kompetensutveckling. Det råder fortsatt brist inom flera specialiteter, men inom t.ex. Klinisk mikrobiologi har två nya specialistläkare börjat. Det pågår en diskussion mellan Medicinska fakulteten, Linköpings universitet och Diagnostikcentrum att anställa en professor/överläkare i Klinisk mikrobiologi. Inom radiologi pågår rekrytering, men behovet av att köpa tjänster från bemanningsföretag motsvarande två heltidsläkare kvarstår under hösten En strategi för utfasning av bemanningföretag kommer att tas fram under hösten. Det råder även obalans beträffande röntgensjuksköterskor och cytodiagnostiker. Aktiviteter som har ägt rum är bl. a. besök på utbildningsorterna för röntgensjuksköterskor samt inbjudan till studenter att göra studiebesök i verksamheten, vilket har resulterat i lyckade rekryteringar. Trots ovanstående aktiviteter förs det dialog om en satsning att rekrytera utomlands ska prioriteras. Glädjande har Klinisk patologi framgångsrikt rekryterat såväl specialister som ST-läkare. Attraktiva arbetsplatser där medarbetarna är aktiva och delaktiga Kompetensportalen ger förutsättningar till ökad delaktighet, då medarbetarna själva får en tydlig överblick över sin individuella utvecklingsplan och därmed bättre möjlighet till ökat ansvar för sin kompetensutveckling. Detta bedöms vara en insats som på sikt påverkar medarbetarnas upplevelse av Diagnostikcentrum som en attraktiv arbetsplats och ökad delaktighet i hur respektive medarbetares arbete planeras för både produktion, kompetensutveckling och utveckling av verksamheten. Enligt vår tidplan för införandet kommer samtliga medarbetare att få en visning under Under våren har två stora utvecklingsprojekt startats upp, framtidens radiologi och framtidens laboratoriemedicin. Projekten kommer att involvera patienter, remittenter och medarbetare samt beakta och belysa kompetensförsörjning och forskning. Inom projektet framtidens laboratoriemedicin har det ägt rum två Framtidsverkstäder och en Postverkstad där många av medarbetarna har varit delaktiga, vilket har resulterat i fem olika förstudiedirektiv för vidare hantering av framkomna tankar på framtidens laboratoriemedicin. Ett av områdena rör kompetensförsörjning både hur arbetet med kompetensförsörjning bör ske (Projekt Sherlock), men också skapa en tydlighet av Diagnostikcentrums behov av läkare och en handlingsplan och därigenom säkra upp försörjningen av läkare då det är svårt att rekrytera specialistläkare till våra specialiteter (Projekt Watson). Inom framtidens radiologi kommer det under hösten samtliga röntgenkliniker inom Diagnostikcentrum att träffas vid två tillfällen à två dagar för att samtliga medarbetare ska kunna delta och på så sätt vara med och diskutera och påverka framtidens radiologi. Sjukfrånvaron inom Diagnostikcentrum ökade i början av året för att nu ha vänt. För de kliniker som påvisar en högre sjukfrånvaro har en djupare analys ägt rum. Samtliga chefer har kontroll och arbetar aktivt med situationen. Inom de kliniker/enheter där bedömning görs att det finns arbetsrelaterade orsaker och där signaler på en mindre bra arbetsmiljö finns, har olika insatser gjorts, bl. a kartläggning av arbetsmiljön och arbete i mindre grupper samt inom en enhet har ett arbetsmiljöarbete planerats och startar nu i september. Ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Inom chefsgruppen pågår en växling och under året har tre verksamhetschefer och sju enhetschefer börjat. Ytterligar två enhetschefer börjar under hösten, vilket i sig påverkar utfallet på nyckelindikatorn andel chefer som har en individuell utvecklingsplan. Det är viktigt att cheferna inom Diagnostikcentrum upplever att deras roll är tydlig och att de får det stöd de behöver. Under året har ett arbete påbörjats där en översyn av introduktionen för nya chefer inom Diagnostikcentrum ses över samt ett arbete där Diagnostikcentrums stab som ledningsstöd förtydligas. Detta arbete kommer under hösten att presenteras för och diskuteras med samtliga chefer inom Diagnostikcentrum för att säkerställa att cheferna verkligen får det stöd de behöver i sitt uppdrag. 13

16 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Strategiskt mål Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Framgångsfaktor Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensutveckling Nyckelindikator Andel medarbetare som har undertecknat en skriftlig individuell utvecklingsplan Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling Föregående utfall 2014: 88% 2013: 87% 2012: 88% 2014: 72* 2013: 68* 2012: 69* 73* 2015/04: 70* Strategiskt mål Attraktiva arbetsplatser där medarbetarna är aktiva och delaktiga. Framgångsfaktor Attraktiv arbetsplats Delaktiga medarbetare Vi har ett gott ledarskap Hälsofrämjande arbetsplats Nyckelindikator Medarbetare som känner stolthet över att vara den del av verksamheten Jag är delaktig i hur mitt arbeta planeras. Ledarskapsindex 2014: 72* 2013: 69* Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period Strategiskt mål Ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Framgångsfaktor Nyckelindikator En chefsroll med tydligt uppdrag Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan Föregående utfall 2014: 84 % 2013: 93 % 2012: 91 % Mål 2015 Utfall 93% 2015/03: 82 % Mål Måluppfyllelse Utfall % 2015/04: 91% Föregående Mål Måluppfyllelse Utfall utfall : 81* 2012: 80* 82* 2015/04: 2013: 79* 80* NY 75* 2015/04: 74* 73* 2015/04: 70* 2012: 68* 2014/08: 4,0% < 3,7 % 2015/08: 2013: 4,1% 4,9% 2012: 3,7% Måluppfyllelse Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning när det behövs 2014: 77* 2013: 79* 2012: 81* * Index baserat på svarsfördelning i medarbetaruppföljningen, maxvärde är * 2015/03: 82* 14

17 Delårsrapport januari augusti Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Hålla en konkurrenskraftig prisnivå baserad på självkostnad Målupp - fyllelse Framgångsfaktorer Balans mellan intäkter och kostnader Avsättningar för framtiden Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Kontrollerad resursförbrukning Kostnadsjämförelse med andra enheter nationellt Resultat Bedömning av måluppfyllelse Strategiskt mål 1. I verksamhetsplanen för 2015 har DC ett godkänt budgeterat underskott på -21,9 mkr. Helårsbedömning HÅ 04 uppgår till -21,9 mkr. DC:s totala resultat för januari-augusti uppgår till -19,2 mkr. Resultatet är 2,6 mkr sämre än periodiserad budget och 4,0 mkr sämre, efter justering för MTÖ, än motsvarande period i fjol som uppgick till -15,2 mkr. Helårsbedömning 08 uppgår till -16,9 mkr och målet kommer att vara uppfyllt. Strategiskt mål 2 Det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi avser avsättningar inför framtiden och har nyckelindikatorn Eget kapital. Målet för 2015 är att ha ett Eget kapital på 50 mkr. Ingående Eget kapital 2015 uppgår till 28,1 mkr. Med prognos HÅ 08 på -16,9 mkr för resultatet 2015, kommer det Egna kapitalet vid årets utgång att uppgå till 44,9 mkr, vilket innebär att målet kommer att vara uppfyllt. Strategiskt mål 3. I strategiskt mål 2 har vi två nyckelindikatorer, kostnadseffektiv verksamhet och kontrollerad resursförbrukning. Nyckelindikatorn för kostnadseffektiv verksamhet mäter intäktskronor i förhållande till kapitalkostnader plus service- och underhållskostnader. Den ligger 0,3 enheter bättre än målvärdet beroende på att utfallet för service- och underhållskostnader för åtta månader 2015 ligger på budget, men kapitalkostnaderna ligger lägre än budget. Den andra nyckelindikatorn mäter lönekostnadsutveckling jämfört med motsvarande period i fjol. Här ligger vi 0,8 procentenheter under målvärdet. Sammantaget bedömer vi att målet kommer att vara uppfyllt vid årets slut. Strategiskt mål 4. Enligt Nationell Utblick Diagnostisk Service, NUDS, ligger den relativa prisnivån för radiologi i Östergötland på 84 % för För 2014 har det kommit en ny rapport, men det visar sig att urvalet av sjukhus i jämförelsematerialet är annorlunda än i 2012 års rapport. Jämförelsen blir haltande. Enligt nationella sammanställningen för Svensk förening för klinisk fysiologi 2012 ligger prisnivån för Fysiologiska kliniken ViN, avseende arbetsprover och ekokardiografi, väl under genomsnittspriset vid jämförelse mellan 23 sjukhus. I avvaktan på presentation av nya jämförelsetal för bild- och funktionsmedicin kan vi i det här läget inte göra någon måluppfyllelsebedömning. Måluppfyllelse kan inte mätas. Väsentliga insatser och resultat Röntgenklinikerna och CMIV har haft en fortsatt ökning i antalet utförda undersökningar med 2,1 % jämfört med samma period i fjol. Ökningstakten för antalet utförda DT-undersökningar är fortsatt avtagande 15

18 Delårsrapport januari augusti och uppvisar enbart en ökning med 2,4% samtidigt som MRT ligger kvar med hög ökningstakt, 9,3 %. Konventionella röntgenundersökningar som skelett och lungor visar på ökning med 0,3 % respektive 3,1 %. Sammantaget redovisar röntgenverksamheten ett resultat för perioden på 7,5 mkr, vilket är 1,5 mkr bättre än periodiserad HÅ 04. Det kan noteras att produktionsintäkterna trots det goda resultatutfallet för perioden inte nådde periodiserad budget. Intäktsutfallet är 2,7 mkr eller 1,0 % lägre än periodiserad budget. Fysiologiska kliniken ViN håller planerade produktionsvolymer och har under sommaren förkortat väntetider för bl.a. arbets-ekg och venösa undersökningar. Den planerade ombyggnaden av befintliga lokaler för uppstart av EEG-verksamhet är genomförd. EEG-verksamheten som startade upp i våras har t.o.m. augusti genomfört 127 undersökningar. Kliniken har i samband med reinvestering i ultraljudsutrustning sålt begagnad avskriven utrustning till ett värde av 450 tkr. Resultatet för januariaugusti (rensat för reavinst) är 0,9 mkr bättre än periodiserad budget/hå 04. För Klinisk mikrobiologi har den volymökning av antalet utförda analyser som vi såg i början av året avmattats. Efter de första fyra månaderna i år var ökningen 6,9 % jämfört med samma period i fjol, vilket var en volymökning i linje med prisärendets bedömningar inför Volymutvecklingen för åtta månader har sjunkit till 2,4 %, vilket har fått följd att intäkterna minskat med 1,6 mkr jämfört med periodiserad HÅ 04. Resultatet efter åtta månader är -1,7 mkr, vilket är 1,1 mkr sämre än periodiserad HÅ 04. Ökade personalkostnader bidrar till resultatavvikelsen. Kliniken har en uttalad målsättning att minska kostnader genom konsolidering av analyser samt att intensifiera samarbetet med Sydöstra sjukvårdsregionen för utvecklat partnerskap avseende utförande av analyser, investeringar och metodval. Den nedgång i efterfrågan på blodkomponenter som Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, KITM, uppvisade för årets fyra första månader har fortsatt. Nedgången motsvarar en intäktsminskning med 2,0 mkr jämfört med budget. Den laborativa verksamheten har haft en utveckling enligt plan och kan därmed inte väga upp förändringen på blodkomponentsidan. Kliniken ser ökade kostnader för infusions- och tappningsmaterial. Genom produktionsplanering, daglig uppföljning och minskad åtgång av röda blodceller har få bristsituationer i blodlagret uppstått och inköp från externa blodcentraler har kunnat hållas på mycket låga nivåer. Resultatet för KITM under perioden är ett underskott på -2,0 mkr, vilket är 1,1 mkr sämre än periodiserad HÅ 04. Klinisk kemi har haft en stabil utveckling under årets första åtta månader med en ökning av antalet analyser på 2,4 % och ett resultat för jan-aug på -0,9 mkr, vilket är 0,5 mkr bättre än periodiserad HÅ 04. Övergången för de laboratorienära medarbetare inom MTÖ som följde med över till CMIT vid samgåendet med ITC vid årsskiftet är genomförd under perioden. Det är tio medarbetare inom Teknik och Metod Support (TMS) och materialplanering som har återgått till laboratorieverksamheten och har nu sin organisatoriska hemvist hos Klinisk kemi. Utvecklingen för Klinisk farmakologi är fortsatt god. Resultatet för åtta månader är 0,5 mkr vilket är 0,3 mkr bättre än periodiserad HÅ 04. Resultatet härrör i huvudsak från att läkartjänster inte kunnat besättas, senarelagd rekrytering och att föräldraledigheter inte ersatts med vikarier. TDM-verksamheten, laboratoriet, som under perioden haft en ökning i antalet utförda analyser, uppvisar underskott. Omkalkylering av laboratoriets priser kommer att genomföras. Projekt för att beskriva klinikens uppdrag, uppdragsgivare och finansiering har påbörjats. Klinisk patologi och Klinisk genetik (PAGE) har en kontinuerligt ökande efterfrågan. Antalet utförda analyser inom patologi/cytologi har ökat med 14,8 % under perioden jämfört med i fjol. Det är fortsatt cytologiska analyser med HPV DNA-analyser som ökar mest, 24 %. Patologiskt anatomiska diagnoser ökar med 3,3 %. Produktionsintäkterna ligger 2,3 mkr över periodiserad HÅ 04, men ökade kostnader i form av personal, köpta analyser och reagens- och laboratoriematerial gör att resultatet för perioden är -8,4 mkr, vilket är 2,4 mkr sämre än periodiserad HÅ 04 men 1,9 mkr bättre än resultatet för motsvarande period i fjol. 16