Diagnostikcentrum Delårsrapport

Transkript

1 Diagnostikcentrum Delårsrapport 04 januari april Datum: Diarienummer:DC

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetschefens reflektion... 1 Medborgarperspektivet... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 3 Väsentliga insatser och resultat... 4 Utfall nyckelindikatorer Kund-Medborgarperspektivet... 6 Utfall resultatmått Kund-Medborgarperspektivet... 7 Processperspektivet... 9 Bedömning av måluppfyllelse... 9 Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Utfall resultatmått - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Utfall resultatmått - medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer [och ev. resultatmått]- ekonomiperspektivet Resultat per verksamhetsområde/klinik Bilaga 1 Helårsbedömning

3 Produktionsenhetschefens reflektion Omvärldsfaktorer Utvecklingen inom det sammanhang som Diagnostikcentrum verkar går mycket snabbt. Medborgarna är ständigt uppkopplade med tillgång till både sina hälsodata, omfattande kunskap och möjligheter till att testa sig själv på olika sätt. För den som drabbas av sjukdom innebär teknikutvecklingen att det finns möjligheter att komplettera den kliniska undersökningen med nya avancerade diagnostiska analyser, från människa till gen. Dessa analyser är förutsättningen för att erbjuda individualiserad vård (personalized medicine). Bilddiagnostiken blir allt mer avancerad, vilket leder till att precisionen i diagnos och behandlingsval kan ökas. Runt hörnet ligger högteknologiska genetiska analyser som möjliggör molekylär klassificering av tumörer, vilket i sin tur skapar helt nya möjligheter inom prevention som bland annat medför att prognosen för patienter med ärftliga sjukdomar avsevärt kan förbättras. Då cirka 85 % av alla medicinska beslut, behandlingar och vårdprocesser förutsätter medicinsk diagnostik i någon form, krävs löpande investeringar i ny teknik och kompetens för att kunna möta behandlande klinikers krav och behov. Nuläge Vi har genomfört, gör och kommer att fortsätta med effektiviseringar inom röntgenverksamheterna, som är kända för såväl kvalitet, tillgänglighet som kostnadseffektivitet. Vi har vidtagit åtgärder i form av ökad produktion, med i stort samma personal och vi har lagt ner två siter ; Finspång och Mjölby. Vi har sänkt kostnader för kontrast med ca 2,5 mkr per år och vi har även optimerat arbetssätt och lokaler inom röntgen i länet. En kösatsning har genomförts med syfte att korta väntetider och skapa en mer jämlik tillgång till röntgenundersökningar för länets medborgare. Vi har även säkerställt god kvalitet och aktiv utveckling av verksamheten genom fortsatt ökat forsknings-, utvecklings- och kvalitetsarbete. En första kartläggning har gjorts avseende kriterierna för universitetssjukvårdsenheter och av Diagnostikcentrums 10 kliniker klarar idag sex av de sju planerade universitetssjukvårdsenheterna % av kriterierna. Diagnostikcentrum i Östergötland är även tongivande internationellt inom digital patologi och utveckling av visualisering via Röntgen US och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). Arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) har inneburit nya arbetssätt med bättre flöden för patient. Resultatmässigt har radiologins och patologis svarstidslöften uppfyllts Årets totala resultat i medarbetaruppföljningen för Diagnostikcentrum ligger på 75, vilket kan jämföras mot 2015 års resultat på 74. För samtliga områden sker det en förändring i positiv riktning eller så ligger vi kvar på en redan hög nivå. Vi har förbättrat resultatet inom ledning från 70 till 73 och inom grupp från 77 till 78. Parallellet med det löpande förbättringsarbetet på enhetens kliniker har två omfattande förändringsprogram initierats; Framtidens radiologi och Framtidens laboratoriemedicin. Ett initiativ för att kunna tillvarata de nya möjligheter som teknikutvecklingen skapar. Programmen löper enligt plan och konkreta resultat inkluderar en påbörjad konsolidering av instrumentpark och kompetens inom laboratoriemedicin. Ett första steg är en gemensam plattform för gensekvensering (NGS), vilken skall driftsättas efter sommaren. Genom att kombinera nya tekniska möjligheter med multidisciplinär samverkan kan vi både bredda utbudet och samtidigt sänka analyskostnaderna. Trots flertalet genomförda och pågående åtgärder hamnar det ekonomiska resultatet för januari till april på minus 11 mkr, vilket är 5,4 mkr sämre än budgeterat. Bedömningen är ett helårsresultat på minus 13 till 16 mkr. Ytterligare åtgärder utöver genomförda och planerade har tagits fram och effektueras under och Sammantaget är bedömningen att det räcker till ett resultat på minus 14 mkr för och att resterande del kan hämtas hem under 2017 (förutsatt en prisjustering, se nedan). Orsaksanalys Året har inletts med en lägre produktion än budgeterat. Det tillsammans med en omfördelning av priser med bl a en sänkning av priset för DT (17 %) bidrar till ett resultat som är sämre än plan. Kostnaderna är under kontroll (lägre än budget) men inte i den storleken att de balanserar de lägre intäkterna. Våra analyser visar att vi producerar mer, med ungefär lika mycket resurser, vilket indikerar två viktiga slutsatser. Att vi är effektiva samt att prissättningen (inom framförallt radiologin) är felaktig, där det senare är utanför vår direkta påverkansmöjlighet. 1

4 Detta beror på att priserna för röntgen årligen sänkts mellan 2013 och 2015 (trenden bröts med liten höjning för ) vilket i praktiken inneburit en omfördelning av medel. Sänkta kostnader för remitterande kliniker och lägre intäkter för röntgen hade röntgenklinikerna tillsammans en ekonomi i balans. Tre år senare bedöms resultatet till ett minus på cirka 20 mkr trots en ökad produktion med cirka 11 % ( ). Denna ökning har uppnåtts med endast en marginell ökning av antal anställda, vilket i faktiska siffror innebär fem stycken fler medarbetare från april jämfört med december Priset för röntgen har endast ökat med 2 % sedan 2011, samtidigt som regionindex har ökat med 12 %. En produktionsökning på 25 %, med i princip samma personalstyrka, har inte kunnat hanteras med enbart effektiviseringar och vi har nu en situation med ett pris för röntgen som inte väger upp kostnaderna. Inom laboratoriemedicin är situationen till viss del det omvända för en klinik, där nuvarande prismodell och fr a ökade produktionsintäkter och minskade personalkostnader generererar ett överskott för Klinisk kemi. Även om det hjälper upp resultatet för Diagnostikcentrum som helhet så innebär nuvarande situation i praktiken att remittenter till laboratoriemedicin subventionerar radiologiska undersökningar. Glädjande nog har utvecklingen vänt inom Klinisk patologi som närmar sig en ekonomi i balans med en prognostiserat helårsresultat på -2 mkr efter många år med stora underskott. Handlingsplan En rad åtgärder genomförs eller planerar att genomföras under för att såväl sänka kostnaderna som att öka intäkterna. Dessa inkluderar i något fall framskjutna investeringar men till största delen ökad produktion som framförallt åstadkoms genom extra arbete kvälls- och helgtid men även genom att minska på undvikbar administration för att kunna fokusera på vårdproduktionen. Viktigt att etableringen av NGSplattformen kan göras enligt plan, då den kommer att generera externa intäkter från remittenter utanför RÖ. Multidisciplinära konferenser (MDK) är en mycket positiv, tvärprofessionell verksamhet till stor nytta för kvalitet och patient. Omfattningen ökar dock dramatiskt och uppskattningsvis omfattar det 16 överläkartjänster inom radiologi och patologi till en kostnad av cirka 25 mkr. En åtgärd som kommer initieras under hösten är att mer nogsamt värdera när spetskompetens ska användas i MDK. Inte minst viktigt då det drar resurser från att diagnostisera. Detta är en mycket svår balansgång som behöver diskuteras mellan berörda specialiteter. De största utmaningarna avseende ekonomi i balans inom röntgenklinikerna som förutom en felaktig prisnivå har höga kostnader för investeringar i avancerad teknik och kompetens samt en ökad efterfrågan utifrån krav att förbättra tillgängligheten till cancervården. Satsningar på diagnostik både avseende modern teknik och spetskompetens bedöms nödvändigt då det genererar en direkt nytta för patienterna men bidrar även till en effektivisering av hela vårdflödet. För att kunna finansiera nödvändiga investeringar bedöms att omfördelning av resurser och/eller prishöjning av radiologi som nödvändigt. Förutom att nuvarande pris inte täcker kostnader så täcker inte nuvarande avskrivningsutrymme behovet av investeringar. Sammantaget är dessa investeringar en förutsättning för att kunna erbjuda medborgarna den individoptimerade behandling (personalized medicine) de kan och bör kräva. För att nå en ekonomi i balans fortsätter arbetet med treåriga handlingsplaner inkluderat kostnadsreducerande- och intäktshöjande åtgärder. et är ett balanserat resultat Vår viktigaste framgångsfaktor är alla medarbetares insats, engagemang och drivkraft! Ett stort TACK ska riktas till alla för den oerhörda arbetsinsats som görs och som är grunden för att Östergötland levererar landets bästa vård och diagnostik vilket uppmärksammats i både Öppna jämförelser och när Dagens medicin utnämner bästa sjukhus. Röntgenundersökningar och analyser från laboratoriemedicin är en förutsättning för alla medicinska behandlingar och vårdprocesser vilket innebär att diagnostik har en helt avgörande betydelse för vilket resultat den totala hälso- och sjukvården vården presterar. Diagnostikcentrum Robert Ring 2

5 Medborgarperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Resultat Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet Best practice och evidensbaserad användning av våra tjänster Förbättrad tillgänglighet - Leverera där och när det behövs för optimala vårdprocesser Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården och med omvärden Involverade patienter/nyttjare som är nöjda med kvalitet och bemötande Bedömning av måluppfyllelse Strategiskt mål: Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet en uppnås genom att vi kontinuerligt arbetar med en värdeskapande diagnostik som bidrar till effektiva och patientsäkra behandlingar. Diagnostikcentrums framtidsprojekt innebär att vi samverkar där det är klokt att samverka, för att säkerhetsställa en jämlik tillgång till diagnostik med kortare vänte- och svarstider med en hög kvalitet. Best practice och evidensbaserad användning av våra tjänster Diagnostikcentrums länsövergripande kvalitetsarbete inom Bild och funktionsmedicin (BFM) säkerhetställer att gemensamma metoder och rutiner medför evidensbaserad användning av medicinsk diagnostik. De laboratoriska enheterna har en kvalitetssäkrad process, och är ackrediterade. et är uppfyllt. Förbättrad tillgänglighet - Leverera där och när det behövs för optimala vårdprocesser Inom röntgen uppnås målet med en god tillgänglighet och utlovade svarstider för de implementerade Standardiserade vårdförloppen (SVF). Tillgängligheten i övrigt är ansträngd och remissinflödet till specialundersökningar inom radiologi, fysiologi och patologi är fortsatt högre än vår produktionstakt. et är bara delvis uppfyllt vilket inte är tillfredställande, men utveckling sker enligt plan. Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso-och sjukvården och med omvärden Diagnostikcentrums arbetar för att upprätthålla en god kontakt med sina kunder. Inom radiologin och patologin har SVF bidragit till ett ökat samarbete, erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande tillsammans med övriga kollegor i Region Östergötland, men även inom Sydöstra sjukvårdsregionen. et är uppfyllt. 3

6 Involverade patienter/nyttjare som är nöjda med kvalitet och bemötande Inom BFM mäts patientnöjdhet och glädjande ses att patienterna är nöjda med det bemötande de får. Diagnostikcentrum arbetar för att införa fler E-hälsotjänster. SMS och erbjudande av tid direkt är infört och fungerar väl. Ombokning via webben är under utveckling. et är uppfyllt. Det strategiska målet förväntas vara uppfyllt vid årets slut. Väsentliga insatser och resultat Strategiska mål: Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet Best practice och evidensbaserad användning av våra tjänster Kvalitetsarbetet i de länsövergripande processgrupperna säkerhetställer, att metoder införs och används med evidens eller beprövad erfarenhet. Framtidsprojekten inom radiologin har realiserats och beslut tagits angående organ och modalitetsinriktning. Ansvariga läkare och länsövergripande nätverk inom varje organgrupp har bildats. Diagnostikcentrums forsknings- och utvecklingsstrategi finns nu framtagen och finns som stöd för chefer och utvecklingsansvariga i införandet av evidensbaserade och hållbara förändringar i komplexa multidisciplinära verksamheter. Detta kommer vara en framgångsfaktor vid planeringen inför en gemensam plattform inom laboratoriemedicin. Förbättrad tillgänglighet - Leverera där och när det behövs för optimala vårdprocesser Diagnostikcentrum arbetar ständigt med åtgärder för att öka tillgängligheten till analys, diagnostik och behandling. God tillgänglighet genomsyrar alla verksamheters strävan för att upprätthålla en god hälso- och sjukvård. En bidragande orsak till att målen inte uppfylls helt är en kombination av brist på medarbetare, kapacitet (kompetens och teknik) samt vårdens ständigt ökade behov av diagnostik. Resultat och åtgärder inom Bild och funktionsmedicin(bfm) Inom Klinisk fysiologi har otillräcklig bemanning, av framförallt BMA, lett till minskade undersökningstider det första kvartalet. För ekokardiografi noteras omedelbara konsekvenser med ökade ledtider, och ett ökat antal väntande patienter. Extrainsatser med kvällsmottagningar för ekokardiografi kommer genomföras innan sommaren. För att komma tillrätta med bemanningen har kliniken en pågående rekryteringsprocess. Inom radiologin uppfylls målen under årets första månader i flera delar, men i ett länsövergripande perspektiv uppfylls de inte helt tillfredställande. Radiologins stora utmaning är att hantera de ökande volymer avseende mer avancerande, kompetens- och resurskrävande undersökningar och behandlingar. Ytterligare investeringar i ny utrustning och en ökad länsövergripande samverkan sker för att möta behoven. En gemensam kösatsnings åtgärd för en mer jämlik vård är uppstartad. På Universitetsjukhuset har 500 extra patienter undersökts sedan i januari och i Motala bemannas en halv MR-kamera för Norrköpings patienter. Från och med april införs lördagsmottagningar på datortomografen. I Norrköping har arbetet med produktionsplanering medfört arbetsförändringar, bl.a. har förberedelserum till datortomograferna skapats, vilket ökar antalet utförda undersökningar per dag. 4

7 Intervallet för hälsokontroller inom mammografin ligger på 26,5 månader (mål 24 månader). Orsaken till att målet inte uppfylls är svårigheterna med att bemanna verksamheten i väster, vilket nu åtgärdas med att försöka rekrytera medarbetare som bor i väster. Resultat och åtgärder inom laboratoriemedicin Framsteg ses inom Klinisk patologi, men fortfarande finns stora variationer inom flera områden och det är långt kvar till att tillgänglighet och svarstider är i balans med målen. Kliniken är världsledande inom digital patologi och användandet av den nya tekniken, som standard kommer medföra minskade ledtider och medföra effektivare multidisciplinära konferenser (MDK). För nyckelindikatorn antal blodgivare uppnår Klinisk immunologi och transfusionsmedicin målet gällande nyrekrytering under det första kvartalet 499st (450). Klinisk Genetik har tillsammans med sydöstra sjukvårdsregionen tagit fram ett förslag till nivåstrukturering avseende genetik. Syftet är att skapa en likvärdig vård i sjukvårdsregionen avseende genetiska utredningar och att använda tillgänglig kompetens på bästa sätt. Förslaget handlar i stora drag om vad som ska göras inom den högspecialiserade vården och vad som kan göras inom länssjukvård. Den översyn som gjorts påvisar också att nyinvesteringar och en ökad ITinfrastruktur behövs för att upprätthålla Linköpings universitetssjukhus som regionens kunskapscentrum. Resultat och åtgärder när det gäller samarbete och kunskapsutbyte inom hälso-och sjukvården och med omvärden et att samtliga verksamheter har en plan för hur systematisk samverkan med remittenter ska genomföras, visar att 100 % når målvärdet. För att minska antalet preanalytiska avvikelser inom laboratoriemedicin byggs en organisation baserad på tillit och förtroende upp genom att, medarbetare ansvarar för ökad kommunikation med beställaren. Diagnostikcentrum fortsätter arbeta med utåtriktat förhållningsätt och etablerar en systematisk samverkan på olika nivåer. Detta i syfte att förbättra tillgänglighet och kvalitet genom att minska antalet avvikelser Ett gott exempel är mikrobiologens utökade samarbete med smittskyddsenheten infektion och vårdhygien. Involverade patienter/nyttjare som är nöjda med kvalitet och bemötande Vår Telefontillgänglighet till våra verksamheter är god, samtliga enheter som har patientkontakt har en telefon som är bemannad minst fem timmar om dagen och flera verksamheter har installerat tele Q med återuppringning samma dag. Diagnostikcentrum ska erbjuda patienter bra service genom ökad utveckling och användning av E- tjänster Inom radiologin kan alla patienter avboka sin tid via webben och på mammografi har man infört ombokning på nätet. Ett utvecklingsarbete pågår inom klinisk Kemi primärvård för införandet av webbtidbok. 91 % av Diagnostikcentrums verksamheter har infört SMS tjänster. 5

8 Utfall nyckelindikatorer Kund-Medborgarperspektivet Strategiskt mål -Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet Nr 1 FRAMGÅNGSFAKTOR NYCKELINDIKATOR Svarstider PAD Bröst Gynekologi Urologi Hud 70 % inom % 25 % 22 % 8 % Utfall 62 % 16 % 14 % 7 % Screeningintervall mammografi 24 månader 26,5 månader 26,2 månader Förbättrad tillgänglighet - Leverera där och när det behövs för optimala vårdprocesser Väntetid för elektiva undersökningar med datortomografi (DT) 80 % inom % inom % inom % inom % inom % inom 60 Väntetid för elektiva undersökningar med ultraljud 75 % inom % inom % inom % inom % inom % inom 60 Väntetid för elektiva undersökningar MR 80 % inom % inom % inom % inom % inom % inom 60 Antal nya blodgivare för ett stabilt blodlager 1800 (450 per kvartal) Nr FRAMGÅNGSFAKTOR NYCKELINDIKATOR Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården och med omvärden Andel verksamhetsenheter med systematisk samverkan eller har en mötesstruktur med remittenter för gemensam utveckling av 100 % Utfall Ny 100% 6

9 tjänster Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall Involverade patienter/nyttjare som är nöjda med kvalitet och bemötande Andel patienter som anser att de fått god vård och behandling Andel enheter som infört SMS-påminnelse % av berörda enheter 2015/08 86 % / % Andel enheter som erbjuder ombokning på webben. 50 % av berörda enheter 14 % 70 % Utfall resultatmått Kund-Medborgarperspektivet Strategiskt mål Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT Utfall Förbättrad tillgänglighet - Leverera där och när det behövs för optimala vårdprocesser Kostnadseffektiv verksamhet Intäktskronor i förhållande personalkostnads kronor inkl extern granskning >1,9 1,85 1,75 Svarstid Cytologi 90% Cervixcytologi inducerad Cervixcytologi kontroll Exfoliativ cytologi inom % 25 % 99 % 80 % 22 % 79 % Väntetid för övriga elektiva undersökningar (ej DT, MRT, ultraljud, skelett, lung) 75 % inom % inom % 81 % 52 % 75 % Andel patienter som fått tid till Fysiologiska undersökningar (mv prio 1-3) 75 % inom % inom 60 Ny 43 % 74 % 7

10 Svarstidsavvikelse Kemi/Immunologi - Rutin - Akuta 1,00 % 2,50 % 0,87 % 4,19 % 0,84 % 6,12 % Svarstid negativ MRSA odling 75 % inom 1 dag 70 % 71 % Följsamhet antal inrapporterade obligatoriska tillfällen av data till SKL 100 % 100 % 100 % Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården och med omvärden Antal avvikelser från vårdgivare st 99 st Antal preanalytiska avvikelser/år /12 Uppgift saknas Involverade patienter/nyttjare som är nöjda med kvalitet och bemötande Andel kliniker som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom analys av egna vården samt jmf med motsvarande enheter i länet, regionen, och landet 95 % 90 % /08 Uppgift saknas Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag 100 % av de berörda enheterna som har patientkontakt DC 100 % 100 % 8

11 Processperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Resultat Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga Förbättra flöden och Standardiserade vårdförlopp Vår kompetens och teknik är tillgänglig 24sju God forskning för att skapa värdefull kunskap och nytta Alla ska delta i problemlösning för ständiga förbättringar. Bedömning av måluppfyllelse Strategiskt mål - Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga Förbättra flöden och Standardiserade vårdförlopp. SVF innebär att Diagnostikcentrum ska skapa tillgängliga tider och leverera svar i rätt tid. Resultat visar att utlovade löften uppnås för de fem första diagnoserna. Radiologins utlovade svarstid på fyra uppnås med marginal och patologins utlovade svarstid inom 28 för urologiprocesserna upprätthålls. et är uppfyllt. Vår kompetens och teknik är tillgänglig 24sju Diagnostikcentrums samtliga radiologiska verksamheter är tillgängliga för vårdens behov dygnet runt. Inom laboratoriemedicin har möjligheten att svara ut flera analyser 24sju ökats genom införande och investering i ny teknik och till nya lokaler. Arbetet med att realisera framtidsprojekten pågår och först är införandet av en ny gemensam plattform för Next Generation Sequencing (NGS). et är inte uppfyllt, men utveckling sker. God forskning för att skapa värdefull kunskap och nytta Forskningsaktiviteten är hög inom alla delar av Diagnostikcentrum och samverkan med andra kliniker och universitet lokalt, nationellt och internationellt är betydande. Antalet vetenskapliga publikationer och ALF-poäng ligger på en fortsatt hög nivå och bedömningen för helåret är att målet kommer att uppnås för dessa nyckelindikatorer. Forskning och utveckling är ett strategiskt viktigt område för Diagnostikcentrum och arbetet syftar till att långsiktigt säkerställa och kvalitetssäkra infrastruktur och bemanning (förenade anställningar och adjungeringar) för universitetssjukvårdens särskilda uppdrag i enlighet med de nya nationella och regionala ALF- 9

12 avtalen. Bedömningen för helåret är att antalet disputerade medarbetare och docenter fortsätter att öka, såsom det gjort under de senaste åren. et kommer att uppnås. Alla ska delta i problemlösning för ständiga förbättringar. Medarbetare från radiologin och laboratoriemedicin presenterade under DC na i januari förslag till framtidsprojekt. Totalt presenterades 10 stycken delprojekt via miniseminarier och framtagna postrar. sättningen för Diagnostikcentrum är att resultatet som bredden av kompetens åstadkommit ska ligga till grund för framtida prioriteringar och beslut för det fortsatta utvecklingsarbetet. et kommer att uppnås. Det strategiska målet förväntas delvis vara uppfyllt vid årets slut. Väsentliga insatser och resultat Strategiskt mål - Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga Förbättra flöden och Standardiserade vårdförlopp Regionens första cyklotron invigdes i februari vilket kommer möjliggöra att ny diagnostik och att nya patientgrupper kan undersökas. Cyklotronen medför snabbare och stabilare vårdflöden genom egen tillverkning av isotoper, vilket i sin tur skapar möjligheter till en utökning av radiologins PET- CT verksamhet. För att utröna om det är möjligt att skapa ett PET-CT centrum i Linköping genomför sydöstra sjukvårdsregionen en utredning gällande framtidens PET-CT verksamhet. Diagnostikcentrums samordnare och delprojektledare, inom radiologi och patologi, har deltagit i samt bidragit till fortsatt utveckling och implementering av de första standardiserade vårdförloppen. Tillsammans med Enheten för samordnad cancerutredning har effektivare arbetsmodeller och patientflöden skapats, vilka vidareutvecklas och implementeras i fler diagnoser under. De krav som SVF ställer avseende tillgänglighet, kommunikation och delaktighet uppfylls av Diagnostikcentrum. Röntgenklinikerna har tillgängliga SVF tider och har utbildat koordinatorsköterskor, som direktbokar patienterna för undersökning, eller sänder en beställning för analys. Detta innebär att patientens efterföljande aktivitet kan planeras in redan innan diagnostiken är utförd. Under januari- mars utfördes 212 stycken SVF undersökningar på röntgenkliniken. SVF tiderna täcker behovet och de oanvända övertas av röntgenklinikerna i 100 % av fallen. Diagnostikcentrum har utlovat att svar från radiologin ska ges inom fyra och att PAD alltid ska finnas inom 28. Här uppnår vi målet med marginal. Diagnostikcentrum deltar i samarbete med sydöstra sjukvårdsregionen i utvecklingsarbetet gällande Multidisciplinära konferenser (MDK). En gemensam kartläggning och framanalys ska ligga till grund för fortsatt utveckling. Fler åtgärder för att öka produktiviteten fokuserar på att säkra utlovad tillgänglighet och svarstider inom SVF, utan undanträngningseffekter. Under våren ges därför extra metodstöd till verksamheterna i produktionsplanering. En annan utmaning i och med SVF är att per automatik kunna få redovisning av ledtider i processen. Arbete pågår för att regionövergripande öka förståelsen för behovet av BI för medicinsk diagnostik, det vill säga att bättre kunna mäta och följa upp nyckeltal. 10

13 Vår kompetens och teknik är tillgänglig 24sju Diagnostikcentrums samtliga radiologiska verksamheter är tillgängliga för vårdens behov dygnet runt. Förfrågningar inom laboratoriemedicin gällande analyser där svar behövs dygnet runt ökar. Med ett gemensant 24sju-laboratorium kommer tillgängligheten öka, ex. mikrobiologiska analyser som har ett stort värde för patienten. Även de nya blododlingsskåpen på Klinisk kemi bidrar till kortare svarstider för patienter med sepsis. Aktiviteter för att införa fler självtester inom bl. a. gynekologi pågår. Dessa gör det möjligt för medborgaren att utföra tester hemma och därmed slippa besök på sjukhus eller i primärvården. Redan idag förutsätter cirka 85 % av alla medicinska beslut, behandlingar och vårdprocesser medicinsk diagnostik i någon form. Denna utveckling kommer att accelerera i takt med att kunskap om det mänskliga genomet ökar och det är inte någon överdrift att påstå att hälso- och sjukvården befinner sig i ett paradigmskifte. Högteknologiska genetiska analyser som möjliggör molekylär klassificering av tumörer och målriktade behandlingar utvecklas mycket snabbt och eran för individualiserad medicin är redan idag en realitet. Detta leder till att precisionen i diagnos och behandlingsval kan ökas. I tillägg skapas förutsättning för prevention, där prognosen för patienter med ärftliga sjukdomar avsevärt kan förbättras. Diagnostikcentrum har arbetat tillsammans med CKOC, och BKC gällande det nya läkemedlet för ovarial cancer vilket innebär att man behöver se över arbetsflöden och resurser inom främst klinisk genetik och klinisk patologi. I fler av de kommande vårdprogrammen har behov av genetisk utredning prioriterats upp. Nivåstruktureringsarbetet och implementering av en gemensam plattform för NGS som kan utföra analyser dygnet runt är därför högt prioriterat inom Diagnostikcentrum under. God forskning för att skapa värdefull kunskap och nytta Under kommande år stundar påtagliga förändringar vad det gäller FoU i och med det nya ALFavtalet och begreppet universitetssjukvård. Arbetet har varit aktivt på både centrum- och kliniknivå med gemensamma FoU-frågor för att skapa delaktighet och en allmänt ökad kunskap om universitetssjukvårdens särskilda uppdrag. En första kartläggning av alla kliniker har gjorts avseende kriterierna för universitetssjukvårdenheter. Av Diagnostikcentrums 10 kliniker klarar idag 6 av de 7 planerade universitetssjukvårdenheterna % av kriterierna. Även en kortsiktig och en långsiktig strategi avseende rekrytering och succession av akademiska tjänster har initierats. En särskild fokusgrupp kring FoU bildades under slutet av 2015 där arbetet syftar till att ta fram en forskningsstrategi, men även hur Diagnostikcentrum på bästa sätt kan använda budgeterade LFoU-medel. Särskilt viktigt med satsningen av interna LFoU-medel för yngre och nya medarbetare eftersom nya ansökningssystemet med Forsknings-ALF (tidigare Klinik ALF) påtagligt ändrats, vilket annars kunde resultera i att vissa forskare som tidigare fått ALF-anslag riskerade att stå utan ALF-medel. Med detta långsiktiga arbete vill Diagnostikcentrum stärka den kliniska forskningen och stödja forskningsintresserade medarbetare från alla professioner att göra en parallell klinisk och forskningskarriär, i enlighet med Region Östergötlands satsning på konceptet från student till docent. Alla ska delta i problemlösning för ständiga förbättringar Diagnostikcentrum fokuserar på lösningsförslag utifrån framtidsprojekten. en med Diagnostikcentrums framtidsprojekt är att; Vi ska säkerställa jämlik tillgång till diagnostik med korta vänte- och svarstider och hög kvalitet Rätt svar i rätt tid med gott bemötande, hög tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet 11

14 Vi ska driva den expansiva utveckling som pågår för att skapa nytta för patienter, remittenter och vårdprocesser Vi ska samverka där det är klokt att samverka Projekt Framtidens Radiologi Inkluderar totalt 7 delprojekt; SVF, Organ och modalitet, Ökat samarbete mellan klinikerna, God kvalitet, Röntgen en strålande arbetsplats, Kortare väntetider och Den ultimata röntgenkliniken. Att skapa förutsättningar för dessa projekt dvs. avsätta tid är en utmaning i en redan högt belastad verksamhet, men en förutsättning då dessa projekt ska underlätta och göra det bättre. Alla tre röntgenkliniker har utrustats med videokonferenssystem som gör att det blir lättare att driva de länsövergripande projekten. En plattform i Share Point(SP) där respektive delprojekt får en egen sida är under utveckling. Projekt Framtidens Laboratoriemedicin De laboratoriemedicinska verksamheterna har fortsatt arbeta med bred involvering i medarbetargrupperna. De har genomfört workshops som resulterat i framtagande av en handlingsplan utifrån fyra förstudier; Laboratory Information Management System (LIMS), Gemensam kompetens och instrumentpark, Laboratoriemedicin 24sju (LabETT) samt Smart Provtagning och Analys med Medborgarfokus (SPAM). Under första kvartalet har förstudien för en gemensam kompetens och instrumentpark övergått i ett projekt för införande av en gemensam plattform för en NGS-verksamhet. Anledningen är att den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, ställerkrav på gemensam utveckling. Fler och fler av våra verksamheter använder DNA sekvensering i den dagliga verksamheten. Att skapa förutsättningar för gemensamt kompetensutnyttjande, IT och teknikutveckling, finansiering och samarbete över klinikgränserna är därför angeläget. Vidare har beslut tagits att fördjupa förstudien för ett gemensamt LIMS genom att tillföra ett tydligare verksamhetsperspektiv, med fokus på de konsekvenser som uppstår i verksamheterna vid ett byte av produktionssystem. Övriga planerade och pågående förbättringsarbeten inom Diagnostikcentrum är: Att höja komptensen inom produktionsplanering, genom metodstöd och framtagande av utbildningsplan Att färdigställa förslag till ny kvalitetsorganisation inom laboratoriemedicin Att planera inför bytet av dokumenthanteringsystem Att implementera handlingsplanen för patientsäkerhetsarbetet Att fortsätta arbetet med kontinuitetshantering lokalt, men också i samarbete med vårt stödcentrum centrum för medicinteknik och IT(CMIT) där behov av kommunikationsplaner gällande driftstörning och felsökning måste förbättras. Att sprida Diagnostikcentrums miljöutredning och implementera föreslagna åtgärder utifrån prioriterade områden. Fortsatt arbete med konceptet Vårda miljön. Öka möjligheten till användning av distanskommunikation Belysa miljöaspekter i centrumets kommande upphandlingar. Fortsatt arbeta för att bibehålla bra resultat gällande vårdrelaterade infektioner 12

15 Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall Förbättra flöden och Standardiserade vårdförlopp Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF: Väntetid från välgrundad misstanke och start av behandling 60 % av 5 diagnoser Ny 100 % Andel verksamheter som aktivt arbetar med kapacitets- och produktionsplanering 80 % Ny 60 % Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall Vår kompetens och teknik är tillgänglig 24sju Andel utrustning yngre än 7 år 75 % 63 % /12 Uppgift saknas Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall God forskning för att skapa värdefull kunskap och nytta Antalet publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till DC och registrerade i DiVA (LiU) /12 Uppgift saknas Antalet s.k. ALF-poäng för forskning /12 Uppgift saknas Antal kliniker inom DC som bedriver universitetssjukvård Skapa nuläges-bild Nytt mått /12 Uppgift saknas Disputerade medarbetare, varav: Antal docenter Antal professorer Antal forskarstuderande

16 Medarbetare på DC som tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall Alla ska delta i problemlösning för ständiga förbättringar. Medarbetare på DC som medverkar aktivt till att utveckla verksamheten Utfall resultatmått - processperspektivet Strategiskt mål Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT God forskning för att skapa värdefull kunskap och nytta Summa LFoU medel avsatta för FoU inom laboratoriemedicin DC Summa LFoU medel avsatta för FoU inom Radiologin DC Utfall 7206 tkr NY /12 Uppgift saknas 6792 tkr NY /12 Uppgift saknas Alla ska delta i problemlösning för ständiga förbättringar Proaktivt och systematiskt säkerhetsarbete: genomförande av riskanalyser 5 st 8 st 2 st Andel verksamhetsenheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön Enheter som årligen utför RHcheck enligt plan. 80 % 100 % 100 % 46 % /12 Uppgift saknas /12 Uppgift saknas Följsamhet till kläd- och hygienregler Kläder Hygien 98 % 90 % 98 % 92 % 98 % 88 % 14

17 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Resultat Kompetensförsörjning som stödjer verksamhets uppdrag och utveckling Diagnostikcentrum är det mest attraktiva valet för medarbetare Chefer med tydligt uppdrag Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Bedömning av måluppfyllelse Diagnostikcentrum är det mest attraktiva valet för medarbetare Framgångsfaktorerna är Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens utveckling och uppdrag, Chefer med tydligt uppdrag och Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser. Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens utveckling och uppdrag Under kommer chefer och medarbetare att arbeta vidare med att vidareutveckla arbetet med kompetensförsörjning, tillse att arbetet blir än mer strukturerat och långsiktigt och att det tydligt ligger i linje med verksamhetens uppdrag. Inom de två stora utvecklingsprojekt, Framtidens radiologi och Framtidens laboratoriemedicin, är ett fokusområde kompetensförsörjning, vilket märks att det fortsätter att vara under årets första månader. et bedöms vara uppfyllt. Chefer med tydligt uppdrag Chefer inom Diagnostikscentrum ska ha förutsättningar för att framgångsrikt kunna leda verksamheten och medarbetarna. Det är viktigt att cheferna upplever att deras roll är tydlig och att de får det stöd de behöver. Fokus under är att vidareutveckla chefsintroduktionen och förtydliga centrumstaben som ledningsstöd. et bedöms vara uppfyllt. Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsplatserna inom Diagnostikcentrum ska upplevas som hälsofrämjande och attraktiva med hög delaktighet och låg sjukfrånvaro. Detta kräver ett chef- och ledarskap som kännetecknas av förmåga att leda och motivera medarbetare genom coachning. Vidare krävs det ett engagerat medarbetarskap där medarbetarna tror på det man gör, har en vilja att utvecklas i sin roll och med sina arbetsuppgifter samt är engagerade och motiverade och har en förståelse och kunskap om helheten i processen. et bedöms delvis vara uppfyllt vid årets slut. Sjukfrånvaron inom Diagnostikcentrum har ökat ytterligare under årets först två månader, men har under mars och april vänt neråt, men ligger fortfarande högre än vid slutet av Vid årets slut bedöms måluppfyllelsen inte vara helt tillfredsställande. Det strategiska målet förväntas delvis vara uppfyllt vid årets slut. 15

18 Väsentliga insatser och resultat Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens utveckling och uppdrag Diagnostikcentrum står inför flera utmaningar nu och framåt då det är en verksamhet som präglas av mycket nytt, nya instrument, nya arbetssätt i en mer automatiserad arbetsmiljö och till det ett utökat verksamhetsinnehåll. Utmaningen är att inom befintliga ramar och inom vissa svårrekryterade yrkesgruper se till att överföring av kompetens och kompetensutveckling sker, vilket ställer stora krav på att arbeta än mer strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjning. Glädjande är att övervägande delen av medarbetarna (93 %) har en individuell utvecklingsplan och att många upplever att chefen stimmulerar till kompetensutveckling (72), vilket är två viktiga grunder för att skapa förutsättningar att lyckas med en kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens utveckling och uppdrag. I samband med de två stora utvecklingsprojekten har kompetensförsörjning lyfts fram via tre olika delprojekt. Under årets första månader så har resultatet från projekt Sherlock dokument som beskriver vad kompetensförsörjning är och en kompetensmatris och från projekt Dr Watson, en matris som visuellt speglar läkarförsörjningen presenterats för samtliga chefer inom Diagnostikcentrum. et är att dessa dokument även ska presenteras på arbetsplatsträffar för att på så sätt skapa en gemensam bild om vad kompetensförsörjning är samt vilka olika kompetenser verksamheten har behov av och som ligger i linje med verksamhetens uppdrag. Projektet En strålande arbetsplats som i sin tur består av tre delprojekt Ambassadörer, Introduktion/mentorskap och Attraktiv arbetsplats fortskrider enligt plan och det ska bli intressant att ta del av de olika resultat som kommer under året. Under vårens klinikdialoger har en av fokusfrågorna varit kompetensförsörjning och dialog har förts om varje kliniks behov och vilket ev. stöd som behövs framåt. Inför 2017 års arbete med budget pågår just nu ett arbete där kompetenser inom ekonomi och HR tar fram ett gemensamt arbetssätt för att på bästa sätt vara ett stöd till verksamheterna och där kompetensförsörjning är en del som behöver belysas och lyftas fram för att möta kommande utmaningar. Det råder fortsatt brist inom flera specialiteter t ex radiologer, mikrobiologer, patologer och genetiker. Här planerades en utlandsrekrytering i Grekland med målgruppen radiologer. Tyvärr så var det få intresserade och de som var intresserade hade inte rätt profil därav blåstes rekryteringsinsatsen av, dock pågår ny planering, men i andra länder. Behovet av att köpa tjänster från bemanningsföretag motsvarande två radiologer kvarstår. Under första kvartalet har ett arbete med en riskanalys inkl. handlingsplan genomförts där olika insatser planeras tillsammans med övriga röntgenkliniker inom Diagnostikcentrum. Rekryteringsprocessen att anställa en professor/överläkare till Klinisk mikrobiologi och radiologi pågår och sker i samarbete mellan Medicinska fakulteten, Linköpings universitet och Diagnostikcentrum. Processen drar dock ut på tiden vilket är olyckligt eftersom det påverkar möjligheten att bedriva kvalificerad forskning, försämrar kvaliteteten avseende undervisning och påverkar attraktionskraften i berörda verksamheter. Det råder fortsatt obalans beträffande biomedicinska analytiker med fysiologisk inriktning och röntgensjuksköterskor, dock har den negativa trenden för röntgensjuksköterskor vänt om än fortfarande skört och förutom nyexaminerade så har röntgenklinikerna även attraherat röntgensjuksköterskor med erfarenhet. Det är glädjande att höra under klinikdialogerna att det arbete som klinikerna har lagt ner på att attrahera nya medarbetar har lyckats. En stor dragningskraft är det goda rykte som röntgenklinikerna har, intressanta, spännande och bra arbetsplatser dit flera presumtiva medarbetare har hör av sig till och vill börja arbeta. 16

19 Chefer med tydligt uppdrag Chefer inom Diagnostikscentrum ska ha förutsättningar för att framgångsrikt kunna leda verksamheten och medarbetarna. Det är viktigt att cheferna upplever att deras roll är tydlig och att de får det stöd de behöver. Glädjande är att övervägande delen av cheferna (98 %) har en individuell utvecklingsplan samt att de upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning när det behövs ( 85). Under våren kommer chefsintroduktionen inom Diagnostikcentrum att ses över och kvalitessäkras, arbetet finns inplanerat och kommer att starta v 19. Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsplatserna inom Diagnostikcentrum ska upplevas som hälsofrämjande och attraktiva med hög delaktighet och låg sjukfrånvaro. Arbetet inom de två stora utvecklingsprojekten, Framtidens radiologi och Framtidens laboratoriemedicin, har fortsatt under årets första fyra månader med fortsatt hög delaktighet och involvering, vilket även upplevs hos medarbetarna då de upplevera att närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete ( 72). Samtliga delprojekt inom Framtidens radiologi har utformat projektplaner och arbete pågår enligt plan. Inom projektet Framtidens laboratoriemedicin så genomföredes den 11 februari en historisk workshop där läkare inom laboratoriemedicin träffades och diskuterade medicinskt ansvar inom de olika delprojekten inom Framtidens laboratoriemedicin. Det var en mycket givande eftermiddag där ca 25 läkare deltog och bidrog och där projektledningen fångade upp många tankar som finns kring det medicinska ansvaret, både förhoppningar och farhågor. Arbetet inom de olika delprojekten fortskrider, dock i lite olika takt. Just nu pågår en planering av nästa workshop som äger rum den 11 maj där både verksamhets-, enhetschefer och läkare ska träffas och diskutera samarbetsformer och ledning av nya gemensamma plattformar. Sjukfrånvaron inom Diagnostikcentrum har ökat ytterligare under årets först två månader, men har under mars och april vänt neråt, men ligger fortfarande högre än vid slutet av Glädjande är att inom den klinik där hösten arbetsmiljöarbete utifrån utkristalliserade problemområden och framtagna handlingsplaner som verksamheten arbetar enligt, så har trenden vänt och sjukfrånvaron har minskat. Under klinikdialogerna har dialog förts om sjukfrånvaron och inom flera kliniker kommer analys av bakomliggande orsaker till sjukfrånvaron och resultatet i års medarbetaruppföljning att ligga till grund för olika insatser för att medarbetarna inom Diagnostikcentrum ska uppleva sin arbetsplats som en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Viktigt att belysa och fånga upp i dialog varför medarbetarnas upplevelse av att känna stolthet över att vara en del av verksamheten (79 (tidigare 80)). Delaktig i arbetsplanering har ökat från 74 till 75 och går åt rätt håll, dock är det av vikt att föra dialog med medarbetarna om vad som saknas för att nå års målvärde (76). 17

20 Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Strategiskt mål Diagnostikcentrum är det mest attraktiva valet för medarbetare Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Kompetensförsörjning som stödjer verksamhets uppdrag och utveckling Andel medarbetare som har en individuell utvecklingsplan 92% Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling /04 91% 2015/04 70 Utfall 93 % 72 Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Utfall Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan 92 % 2015/04 82 % 98 % Chefer med tydligt uppdrag Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning när det behövs / Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Medarbetare som känner stolthet över att vara en del av verksamheten 82 På min arbetsplats finns arbetsglädje /04 80 Utfall 79 nytt 71 Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Jag är delaktig i hur mitt arbete planeras / Min närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete 71 Nytt 72 Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period 3,7% 5,1% 5,7% 18

21 Utfall resultatmått - medarbetarperspektivet Strategiskt mål Diagnostikcentrum är det mest attraktiva valet för medarbetare Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT Utfall Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Ledarskapsindex / Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål 71 Nytt 72 Chefer med tydligt uppdrag Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål 75 Nytt

22 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktorer Balans mellan intäkter och kostnader Avsättningar för framtiden Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Kontrollerad resursförbrukning Kostnadsjämförelse med andra enheter nationellt Resultat Bedömning av måluppfyllelse Balans mellan intäkter och kostnader samt De flesta framgångsfaktorer inom ekonomiperspektivet beror av rörliga intäkter, vilka i dagsläget inte når upp till prognostiserad nivå. På kostnadssidan håller vi oss dock inom budget. De låga intäkterna medför att vi inte bedömer oss uppfylla kraven för balans mellan intäkter och kostnader, vilket vi inte heller bedömer oss kunna nå under innevarande år. Avsättningar för framtiden Vi bedömer att det egna kapitalet inte kommer att förbättras, med anledning av resultatet. Under resterande del av kommer ett antal åtgärder att genomföras, vilka kommer att förbättra et och vi bedömer att förbättringarna kommer att få avsättningar för framtiden att nå målet i VP. Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen I VP har DC ett godkänt budgeterat underskott på -10 mkr. DC:s totala resultat för jan-apr uppgick till -11,0 mkr, vilket är 5,4 mkr sämre än periodiserad budget. Det är dock 0,2 mkr bättre än motsvarande period i fjol. Vi bedömer att DC har en verksamhet som är anpassad till kraven på produktionen, men att de rörliga intäkterna inte täcker produktionens självkostnad. Bedömningen är att DC nästan kommer att nå upp till godkänd nivå under, till stor del med anledning av prognostiserade intäktsökningar för vissa av våra verksamheter. Kontrollerad resursförbrukning Gällande kostnader har vi totalt ett som är 2,6 mkr bättre än budget. Materialkostnader är den post som påverkar resultatet mest negativt, med ett som är 1,0 mkr sämre än budget. Övriga kostnadsposter, såsom t.ex. personalkostnader, ligger bättre än budget, vilket visar på att vi har kontroll över resursförbrukningen. Detta bedömer vi att vi har även vid årets slut. 20

23 Kostnadsjämförelse med andra enheter nationellt Nationella kostnadsjämförelser har inte genomförts. De prissättningsjämförelser som görs, både strukturerat inom NUDS och ad-hoc vid önskemål/behov, visar dock på att vi har en konkurrenskraftig prissättning i jämförelse med andra universitetssjukhus. Vi kan inte bedöma om detta är genomfört, med anledning av att det även görs av CMS, men det kommer inte att genomföras under med ledning från DC. Det strategiska målet förväntas delvis vara uppfyllt vid årets slut. Väsentliga insatser och resultat Röntgenklinikerna och CMIV följer i stort planerad produktionsvolym (antal) under årets första månader. Dock genererar detta inte budgeterade intäkter. DT-undersökningar vid Röntgen US är ett exempel, där orsaken till de låga intäkterna (-3,7 mkr jämfört med budget) undersöks vidare. På Röntgen US har en extra satsning gjorts under jan-mar för att korta köer, vilket inte funnits i budget. Detta har dock skett samtidigt som kliniken har flera vakanser på personalsidan. Innebörden är att grundproduktionen varit lägre än planerat, men att total produktion följt budget tack vare extrasatsningen. När nu extrasatsningen avslutas ser vi en risk att produktionen sjunker. En feldebitering för Röntgen US gällande SCAPIS har medfört att 2,3 mkr belastar resultatet istället för DC har under längre tid visat på att prisärendemodellen haft felaktiga ingångsvärden, vilket gällt sedan år De efterfrågeökningar som skett inom röntgenverksamheten har varit över 5% per år. Dessa kan inte hanteras på marginalen, vilket modellen krävt. Innebörden av detta är att röntgen nu (7 år senare) har en prisnivå som pressats ned under självkostnadspris, vilket genererar ett negativt resultat. Produktionen vid Fysiologiska kliniken ViN har varit lägre under årets första månader jämfört med föregående år. Detta beror av ett flertal vakanta BMA-tjänster samt låg läkarbemanning, vilket har påverkat både intäkterna och lönekostnaderna och därmed medfört att det ekonomiska resultatet är i paritet med budget. Det allvarliga i situationen är att en minskad produktion p.g.a. vakanta tjänster kan medföra ökade köer, varför rekryteringsprocesserna prioriteras på kliniken. Vid övergång från NSÖ till DC 2012 gjordes en omkalkylering av klinikens priser, vilket ledde till en kraftig prissänkning. I denna kalkyl togs exempelvis inte hänsyn till att verksamhetschefen till stor del är kliniskt verksam läkare. Kliniken har även på senare år tagit över finansiering av en läkare som tidigare finansierats centralt, vilket inte tillåtits läggas på prisnivån. Detta är två stora bidragande poster till dagens underfinansiering. Klinisk mikrobiologi ser en positiv utveckling i effektivitet kopplad till personalsidan och ser inga tecken på avtagande efterfrågan, vilket skulle påverka resultatet negativt. De viktigaste områdena för förbättringar innefattar att ytterligare stabilisera de automatiserade processerna för att frigöra personaltid, en genomgång av instrument- och reagensavtal samt daglig styrning utifrån produktionsplanering. 21