Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1

2 23 april 2012 Åsa folkhögskola Urban Lundin Dnr. KN-ÅFH Folkbildningsrådet Box STOCKHOLM Verksamhetsberättelse Samlad verksamhet 1.1 Övergripande Åsa folkhögskolas verksamhetsidé bygger på en bred, differentierad blandning av korta och långa kurser, gästkurser, konferenser, uppdrag m.m. Mixen som sådan har också detta år fungerat bra. Tillströmning av sökande till de långa kurserna har varit god, men för några av specialkurserna har vi ett lite för lågt söktryck. Under hösten 2010 anvisade regeringen medel för studiemotiverande insatser för unga arbetslösa (SMF). En sådan kurs genomfördes med gott resultat under hösten Under våren kunde tyvärr Arbetsförmedlingen inte anvisa tillräckligt mångas deltagare, så den kursen blev inte av. Åsa folkhögskola genomförde år 2011 totalt 7920 deltagarveckor inom den tilldelning som Folkbildningsrådet ansvarar för, nästan på pricken lika med året innan. Verksamhetsvolymen motsvarar 119 % av ramen på dv, vilket innebär att vi ligger för högt. En idealisk volym torde ligga på %, vilket ger tillräcklig trygghet gentemot plötsliga och oväntade nedgångar i rekryteringen till våra kurser. Tilläggas bör att vi har relativt få långa kurser, men med ett högt deltagarantal i varje kurs, vilket innebär att de direkta kostnaderna för undervisning per deltagarvecka blir lägre. Osäkerheten kring hur tolkkursverksamheten kommer att se ut i framtiden (se nedan) gör det också motiverat att vara försiktig med att ta bort långa kurser. För detaljer rörande FBR-finansierade kurser, se bilaga 1. Också under år 2011 har arbetet med kvalitetssäkring av verksamheten präglat arbetet. Tyvärr har yttre förändringar och personalförändringar lett till att kontinuiteten inte kunnat upprätthållas på det sätt som hade varit önskvärt. Det är alltför lätt att tro, att en verksamhet som går bra, automatiskt är av hög kvalitet. Det är likaledes lätt att tro att den om den är av hög kvalitet automatiskt ska fortsätta att vara det. Det är vidare en felsyn att tro att en eller flera högkvalitativa verksamheter därmed innebär att den verksamhet skolan bedriver totalt sett är av hög kvalitet. Genom att skolor avtvingas redogörelser för hur de bedriver sitt kvalitetsarbete, så stiger medvetenheten om vikten av en systematisk självreflektion i dessa frågor. Värdet av detta kan inte nog understrykas.

3 I avsnitt 3 nedan ges en mer detaljerad bild av hur vi ser på hur det systematiska kvalitetsarbetet bör bedrivas. 1.2 Långa kurser Det nuvarande kursutbudet utgör en god mix av kurser. Under år 2011 skedde inga förändringar i kursutbudet, annat än att vi kraftigt ökade intaget på vår invandrarkurs under hösten. För att maximalt utnyttja vår kompetens är det viktigt att nå ut till presumtiva deltagare. Vi satsar på en differentierad marknadsföring, eftersom vårt utbud riktar sig till målgrupper med relativt stora skillnader sinsemellan. ernas inriktning, fördelning på kön och ålderssammansättning framgår av bilagorna 2 och Tolkkurser Utvecklingen av tolkkursverksamheten har varit svår att förutse. De senaste åren har varit oerhört ryckiga. År Antal Kommentar dv Tvååriga regionkurser startade i Örebro och Norrköping i december En andra omgång regionkurser startade Ingen ny regionkurs kom till stånd Effekten av ovanstående slog igenom Ryckigheten har att göra med att verksamheten söker sig nya former. År 2006 startade ett nytt system med sammanhållna kurspaket för tolkar. Färre kurser med högre kvalitet var den uttalade ambitionen. Från myndigheternas sida ville man att kurserna skulle ha sådan volym att deltagarna kunde söka CSN-medel för att bli tolk. Det är dock nästan omöjligt att rekrytera deltagare med de förutsättningarna. På senare tid har beskedet från Tolk- och översättarinstitutet varit att vi av ekonomiska skäl inte kommer att kunna starta några nya distriktskurser. Det har som framgår ovan redan lett till en nedgång av tolkkursverksamheten. En ännu större förändring är att regeringen bestämt att tolkkursverksamheten ska överföras till Yrkeshögskolan. Detta trädde formellt i kraft redan från årsskiftet Vilka effekterna blir på sikt är idag svårt att sia om. 1.4 Korta kurser/konferenser ernas inriktning, fördelning på kön och ålderssammansättning framgår av bilagorna 2 och 3. För andra året i rad noterar vi en markant ökning av antalet sommarkurser, och registrerade deltagarveckor med statsbidrag (exklusive tolkkurser) låg år 2011 på 1148 deltagarveckor, en ökning med 9 % jämfört med året innan, vilket i sin tur innebar en ökning på 44 % jämfört med år En del av förklaringen ligger i ett utökat samarbete med RSMH. 1.5 Internatet Skolan har haft en sämre beläggning på internatet än vi hade hoppats på. Det har starkt bidragit till det dåliga ekonomiska utfallet under året. I genomsnitt har omkring 55

4 långkursstuderande bott på internatet, en markant nedgång mot normalvärdet 70 internatboende. Under sommartid har emellertid internatet varit i det närmaste fullbelagt. Den höga beläggningen på sommarkurserna har medfört att antalet loginätter är det högsta på mycket lång tid, förmodligen det högsta någonsin. Den tidigare uppåtgående trenden när det gäller gästkurser har dock brutits och ligger år 2011 lägre än de två åren dessförinnan. Korta kurser Gästkurser Totalt Logi Logi Våren Hösten Totalt Våren Hösten Totalt Våren Hösten Totalt Våren Hösten Totalt Våren Hösten Totalt Uppdrag/projekt Intäkterna från uppdrag och projekt utgjorde 387 kkr år 2011, en bekymmersamt låg siffra. Under hösten 2010 beviljades vi medel för en fortsättning av projektet Sociala media i lärgemenskap. Målgruppen är vuxna som besväras av doft- och kemikalieöverkänslighet. Länsstyrelsen i Sörmland beviljade medel för en utvecklingsverksamhet på temat Hedersrelaterat våld. Slutrapport inskickades i december. En kurs med syfte att motivera unga arbetslösa till studier - SMF -genomfördes under hösten Under våren kunde tyvärr Arbetsförmedlingen inte anvisa tillräckligt många deltagare, så den kursen blev inte av. Nuvarande nivå på intäkterna från projekt visar att de idag spelar en (alltför?) obetydlig roll i skolans verksamhet. 1.7 Utveckling och profilering Varje folkhögskola har inte bara rätt att profilera sin verksamhet, den förväntas också göra det. Men den profileringen ser av naturliga skäl olika ut mellan landstings- och rörelseskolor. Med landstinget som huvudman varken kan eller ska vi vara partipolitiskt eller religiöst profilerade. Men det får å andra sidan inte innebära att vi blir utslätade. Åsa folkhögskola satsar på att utveckla och profilera sin verksamhet genom att:

5 belysa och precisera skolans förhållningssätt till de sju utpekade verksamhetsområdena. Under år 2011 fokuserade vi på det mångkulturella samhällets utmaningar och på den demografiska utmaningen med fokus på ungdomars sätt att kommunicera. Under våren genomfördes (tillsammans med Eskilstuna folkhögskola) en personaldag med båda dessa teman. Föreläsare var Kjell Kampe på temat Tänk om vi måste fly till TadzMbeKistan och Micke Gunnarsson som hade utgångspunkten barn, samhällsförändring, digitala medier och kärlek. förbättra den utåtriktade kommunikationen. Hemsidan har gjorts mer attraktiv genom en mycket aktiv hållning. Tre kurser (allmän kurs, textil & formgivning samt streetdancekursen) har filmer på hemsidan. Det finns idag talande webb och man kan numera söka till alla våra kurser direkt via hemsidan. Vår Facebook sida har blivit en veritabel succé (nära besökare per vecka). Skolan har utvecklat ett system för att skapa gemenskap på nätet för sökande till specialkurserna, för att därigenom minimera antalet avhopp före kursstart. Detta har kompletterats med ett program för SMS-meddelanden för att få snabb och direkt kontakt med de sökande. etablera skolan som ett kulturcentrum. Under de senaste åren har vi anordnat kulturcaféer för allmänheten i skolans lokaler i Katrineholm. Under hösten 2011 genomfördes tre sådana aktiviteter med mycket lyckat utfall. Tyvärr har de ekonomiska svårigheterna lett till att verksamheten nu skrinlagts. systematiserat dokument, policys, planer och processer som ett led i arbetet med kvalitetssäkring av verksamheten. Arbetet kommer att intensifieras under år Ekonomi Ekonomiskt landar Åsa på ett stort underskott efter att intäkter och kostnader periodiserats på rätt år. Huvudförklaringen är drastiskt ökade hyreskostnader i kombination med lägre intäkter, framför allt på internatet. Kostnader och intäkter Utfall 2011 Budget 2011 Budgetavvikelse Utfall 2010 Intäkter, kkr Kostnader, kkr Resultat, kkr Resultaträkning för året finns i bilaga 4. I särskilda noter redovisas de statsbidrag som erhållits, och hur de periodiserats. 3. Systematiskt kvalitetsarbete Vi vill närma oss det absoluta toppskiktet när det gäller kvalitetssäkring. Under år 2012 kommer vi att låta oss vägledas av de skolor som kommit längst i detta avseende. Vi kommer att utveckla våra synpunkter när det gäller kvalitetssäkring i samband med att vi besvarar den särskilda kvalitetsenkäten. Här vill vi främst peka på några principiella aspekter. Kvalitetssäkring är ett gigantiskt arbete, eftersom det omfattar så många aspekter. Det väldiga intresset för dessa frågor från olika myndigheters sida leder till att skolan tvingas svara upp mot olika och ibland disparata krav och mallar för genomförande och rapportering.

6 99-00 Huvudmannen, Landstinget Sörmland, utrycker egna övergripande visioner för folkhögskolorna. Skola och huvudman arbetar för att utveckla samverkan mellan verksamheterna inom förvaltningen och övriga delar av huvudmannens verksamheter. Skolan har lagt ner betydande insatser för att ta fram övergripande system för kvalitetssäkringen. Under året har den samlade målbilden utvecklats (och förenklats). Vi ser i viss polemik mot Folkbildningsrådets förhållningssätt - kvalitetsarbetet som en väv, där huvudprocessen utbildningen utgör varpen och övriga processer bildar värfen. Varpen först: Skolans långa kurser är sinsemellan mycket olika, varför upplägget skiljer sig åt. Under år slutfördes ett projekt med syfte att utveckla hantverksaspekterna i de praktiska ämnena genom ett samarbete med Åsas vänskola i Tanzania. - vidareutvecklades arbetet med att gentemot deltagarna varudeklarera verksamheten. Ett särskilt dokument där skolan preciserar sina mål delas ut till alla studerande vid årets början. Vid årets slut får deltagarna bedöma om de tycker att skolan svarat upp mot sina löften. - gjordes två terminsutvärderingar, och varje deltagare har två studerandesamtal. Den slutliga utvärderingen har en individuell och en kollektiv del. En framgångsrik undervisning kräver en stark syntes mellan form, innehåll och undervisning. Vi försöker att i tur och ordning systematiskt se över strukturen på alla våra långa kurser. Under de senaste 5-6 åren har vi byggt om samtliga långkurser. Undervisningen är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller att kvalitetssäkra verksamheten. Vi har genomfört utvärderingar enligt den plan som upprättats. De tre faktorer som gav högst betyg i den nya enkäten under läsåret var Jag har trivts på skolan Åsas lärare har hög kompetens och Jag har getts möjligheter till skapande och praktiskt inriktade verksamheter Vi presenterar utvecklingen i vår fyrgradiga skala över tid i tabellen nedan. Notabelt är att det senaste året innebär det tredje högsta resultatet under de senaste 15 åren / / / / / /2011 3,45 3,35 3,30 3,23 3,30 3,35 Korta kurser är mindre enhetliga. Vi strävar efter att utveckla paket av kurser tillsammans med vissa samarbetsorganisationer. Under år 2011 stärktes t.ex. samarbetet med RSMH. Värfen utgörs av alla de sidoordnade och stödjande strukturer som gör att helheten fungerar. Där ingår sådant som: Ledning, Administration, Ekonomi, Affärsverksamhet (konferenser, vandrarhem m.m.), Personalpolitik, Kompetensutveckling, Intern och extern kommunikation, Internatboende, Restaurang, Lokalvård, Fastighetsskötsel, Brandskyddsplan, Skyddsplan, Krisplan. Under år 2011 har: - ledningsfunktion på skolan förändrats på flera sätt. Sjukdomar, ändrade arbetsförhållanden och nyanställningar har lett till att skolledningen omstrukturerats.

7 Vissa mandat har blivit tydligare än tidigare, men de nya rollerna har ännu inte satt sig helt. - krisplan och brandskyddsplan uppdaterats, liksom utrymningsplaner och brandinformation - miljö/skyddsrond och brandskyddsrond genomförts - ytterligare en kurs inkluderats i systemet för närvaroredovisningen genom Skola 24 - ett nytt miljöledningssystem införts Väven slutligen: Det räcker inte att betrakta varp och värf för sig. Den väv som blir resultatet måste hanteras systematiskt. Vi arbetar med målsättningar för helheten på tre sätt: Systematisk målbild (balanserat styrkort), som uttrycker mer långsiktiga mål. Under 2011 har målbilden utvecklats och förenklats. Verksamhetsplaner och policys Skolledningens målsättning inför varje nytt arbetsår. I tjänsten Åsa Kratz Ordförande Kultur- och utbildningsnämnden Urban Lundin Rektor Åsa folkhögskola Bilagor: 1. Sammanställning över verksamheten 2. ernas inriktning, fördelning på kön och ålderssammansättning. 3. ernas inriktning, fördelning på kön och ålderssammansättning 4. Översiktlig resultaträkning med noter

8

9

10 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse vt Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Allmän kurs - grund Allmän kurs - gymnasie Allmän kurs - gymn. Sen start Textil & formgivning Musik Musik Danskurs Friskvård start Friskvård start Invandrarkurs Vidare - förberedande invandrarkurs Tolkkurs distans Tolkkurs distans Dramatiskt berättande - 25% Känn-dig-för Textil I Känn-dig-för Textil II Känn-dig-för Textil III Känn-dig-för streetdance I Känn-dig-för Streetdance II Sida 1 av 4

11 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse vt Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Känn-dig-för Streetdance III Känn-dig-för Invandrare I Känn-dig-för Invandrare II Känn-dig-för Invandrare III Känn-dig-för Freja I Känn-dig-för Freja II Hummanistisk sommarvecka Mammor till tonåringar med Asperge Mammor till tonåringar med Asperge Sång och Röst Fördjupning Linedance Garntekniker Vävning Silverlera Akvarellmålning Hälsa som livsstil Styrelsekurs SKL Cirkelledarutbildning Attention info.utbildning Sida 2 av 4

12 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse vt Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Tredje språket Rättvis handel Återhämtning Kamratstöd Kongressombudsutbildning Föreningsarbete för utveckling steg Våga ta plats, två-tusen systra Möt Sörmland - Sundborn PR Möt Sörmland - Fjärdhundra Kulturcafé - Olle Carlsson Kulturcafé - Loke Nyberg Kulturcafé - Resandeblod Kulturcafé - Lasse Berg Testdag TD Tolkseminarium Alvesta Språkhandl Tolkseminarium Alvesta Bedömare Språkhandledning inför prövning Språkhandledning inför prövning Prövning - skriftligt Sida 3 av 4

13 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse vt Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Prövning - muntligt Handla Rättvist - distans Läkeväxter - distans Filosofi till husbehov - distans Leva med övekänslighet - distans Summa Dv: 4370 Summa delt: Summa Dv Kod 12: Summa Dv Kod 13: ,6 Deltagarveckor invandrare med brister i svenska språket Deltagarveckor deltagare med funktionsnedsättning Sida 4 av 4

14 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse ht Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Allmän kurs - grund allmän kurs - gymnasie Textil & formgivning Musik Musik Danskurs Friskvård start Invandrarkurs Vidare - förberedande invandrarkurs Textil & formgivning - senare start Musik 2 - senare start Invandrarkurs - senare start Tolkkurs distans Tolkkurs distans Dramatiskt berättande - 25% Skrivarkurs - fördjupning Skriv ditt liv STUNS-kurs Känn dig för invandrare Känn dig för invandrare Sida 1 av 3

15 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse ht Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Summercamp Camp Popkollo Skriv för barn och ungdom Skapande skrivande - nybörja Skapande skrivande - fortsätt Skriv ditt liv Dramatiskt berättande Streetstar Kidz Camp Streetstar Mastercamp Jazz på Åsa Världens sång- och röstkurs Afrocubanska rytmer - slagver Attention vuxenläger Möt Sörmland Skurup Humanistisk konfirmation Ett bra liv med Afasi Friskvårdscoach fördjupning Möt Sörmland SPF Växjö Sida 2 av 3

16 Åsa folkhögskola Skolkod Terminsunderlag för årsredogörelse ht Deltagare Åldersfördelning Funktionshinder enl. FBR:s koder nr typ inr. Hel del tid dag. Delt Veck. namn Tot ant DäravK Därav vin Invand nor rare < > Dist ans Att vara förälder t ett barn m epilepsi Våga ta plats steg Hjälp till självhjälp Bemötande Kulturcafé - Pelle Olsson Kulturcafé - Ewa Fankhauser Kulturcafé - Bea Szenfeld Tolk Nya språkhandledare del Tolk Nya språkhandledare del Seminarium för språkhandledare Terminologiseminarium Fair Trade-för rättvis handel - distan Läkeväxter - distans Leva med överkänslighet - distans Summa Dv: 3790 Summa delt: Summa Dv Kod 12: Summa Dv Kod 13: 902,6 495,6 Deltagarveckor invandrare med brister i svenska språket Deltagarveckor deltagare med funktionsnedsättning Sida 3 av 3

17

18

19

20

21

22