Flyttskatter och rörlighet på bostadsmarknaden En internationell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyttskatter och rörlighet på bostadsmarknaden En internationell jämförelse"

Transkript

1 RAPPORT HUI Research på uppdrag av Villaägarna Flyttskatter och rörlighet på bostadsmarknaden En internationell jämförelse Januari 2013 Nils Bohlin och Camilla Olsson

2 SAMMANFATTNING I denna rapport analyseras samband mellan flyttskatter och olika mått på rörligheten på bostadsmarknaden. De mått som används är omsättningshastighet för småhus, nyproduktion av småhus samt flyttmönster i ett antal europeiska länder och USA och Kanada. Rapporten bygger på insamlad officiell statistik från respektive lands statistikmyndigheter och skattemyndigheter. Resultaten visar att det finns ett samband mellan flyttskatter och bostadsmarknadens rörlighet som går ut på att länder som har högre flyttskatter, främst definierat som skattekostnad vid försäljning av småhus, tenderar att ha lägre rörlighet på bostadsmarknaden. Rörlighet på bostadsmarknaden definieras på tre olika sätt; omsättningshastighet i småhusbeståndet; andelen nyproducerade småhus i förhållande till befolkningens storlek; liksom indirekt genom måttet genomsnittligt antal flyttar per person och år. De tre måtten har ett omvänt samband med nivån på flyttskatterna vilket indikerar att flyttskatterna försämrar rörligheten på bostadsmarknaden. Rapporten understryker att de generella samband som finns mellan flyttskatter och måtten på rörlighet på bostadsmarknaden ger skäl att gräva djupare i de orsaksmekanismer som ligger bakom sambanden. När det gäller nyproduktionen av småhus visar till exempel undersökningar och offentlig statistik att Sverige har en av västvärldens lägsta nyproduktion av småhus, samtidigt som vi har de högsta flyttskatterna. Vidare innebär sambanden mellan flyttskatterna och bostadsmarknadens rörlighet att även arbetsmarknaden drabbas vilket gör att frågan om flyttskatterna är ett samhällsproblem.

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte METOD Datainsamling Variabelkonstruktion RESULTAT Flyttskatter och omsättningshastighet för småhus Samband mellan skattesats på kapitalvinst och omsättningshastighet Samband mellan skattekostnad och omsättningshastighet Flyttskatter och nyproduktion av småhus Samband mellan skattesats på kapitalvinst och nyproduktion av småhus Samband mellan skattekostnad och nyproduktion av småhus Flyttskatter och flyttmönster Samband mellan skattesats på kapitalvinst och flyttmönster Samband mellan skattekostnad och flyttmönster SKATTEREGLER OCH SMÅHUSSTATISTIK Skatter och avgifter vid småhusförsäljning Kapitalinkomstskatt internationell jämförelse av nivåer Kapitalinkomstskatt internationell jämförelse av skattekostnad Stämpelskatt/överlåtelseskatt internationell jämförelse av nivåer Flyttskatt internationell jämförelse av skattekostnad Småhusstatistik Antalet småhus internationell jämförelse Antalet försäljningar småhus internationell jämförelse Omsättningshastighet småhus internationell jämförelse Försäljningspris småhus internationell jämförelse

4 4.2.5 Nyproduktion småhus internationell jämförelse Flyttmönster småhus internationell jämförelse SLUTSATSER Sambandet mellan flyttskatter och rörlighet på bostadsmarknaden APPENDIX Begreppsdefinitioner Skatteregler per land

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Flyttskatter är ett samlingsnamn för skatter som tas ut i samband med att småhus byter ägare. Flyttskatterna är transaktionsskatter som belastar både försäljning (kapitalvinstskatt) och köp (stämpelskatt/överlåtelseskatt) av småhus. Rörligheten på bostadsmarknaden kan därför försämras av flyttskatterna. Även arbetsmarknaden kan drabbas eftersom den indirekt är kopplad till bostadsmarknaden genom att människor behöver flytta av många olika skäl. Några konkreta exempel på effekter av flyttskatterna är att flytten till ett mindre hus när barnen vill skaffa eget boende kanske inte blir av eller att det nya jobberbjudandet kanske inte går att räkna hem eftersom det inte går att hitta en bostad till ett rimligt pris. Det finns åtminstone tre typer av flyttskatter där den viktigaste är kapitalvinstskatten som utgår på den vinst som görs vid en försäljning av en bostad. Övriga skatter är stämpelskatter eller överlåtelseskatter som tas ut av köparen för att registrera ägarbytet vid köp av exempelvis småhus samt skatter som tas ut av den som vill inteckna sin fastighet för att till exempel låna pengar. Slutligen finns det olika typer av administrativa avgifter som ofta kan karakteriseras som skatter. Det skiljer sig ganska ordentligt mellan länder avseende hur stora flyttskatterna är och regelverken är ofta svårgenomträngliga. Vidare förändras skattereglerna förhållandevis ofta med ytterligare konsekvenser för transparensen och möjligheten att planera sin boendekarriär. Den osäkerhet som finns i många länder om reglernas utformning och hur de kommer att se ut i framtiden ökar sannolikt flyttskatternas bromsande effekt på bostadsmarknaden. Rörligheten och effektiviteten i bostadsmarknaden påverkar även arbetsmarknadens funktionssätt genom att möjligheten att flytta och hitta en ny bostad i slutändan påverkar sysselsättning, tillväxt och statens skatteintäkter. Flyttskatterna är därför en betydligt bredare fråga än skatter på boendet traditionellt betraktats som. Det är högst rimligt att bredda diskussionen om flyttskatternas effekter eftersom dessa i praktiken är en fråga om hela samhällsekonomins funktionssätt. Flyttskatterna är av flera skäl intressanta för Villaägarna, som Sveriges största intresseorganisation för boende i och ägare av småhus, exempelvis från rättssäkerhetsskäl när det gäller tydlighet i lagstiftning och rättsläge. I denna rapport ligger emellertid fokus på hur flyttskatterna skapar friktioner som gör det svårare/dyrare/krångligare att flytta från och till en egenägd bostad. 2

6 1.2 Syfte I denna studie analyserar HUI Research sambandet mellan flyttskatterna och omsättningshastigheten i småhusbeståndet (antalet sålda småhus som andel av totala antalet småhus) i ett antal europeiska och utomeuropeiska länder. Vidare analyserar HUI Research sambandet mellan flyttskatterna och antalet nyproducerade småhus respektive flyttmönstren i de olika länderna. Som mått på flyttskatterna använder vi oss dels av skattesatserna för kapitalvinstskatten men också av den skattekostnad som följer av kapitalinkomst- och stämpelskatterna vid ägarbyten. I rapporten finner vi stöd för att framför allt den skattekostnad som följer av flyttskatterna har ett negativt samband med de tre måtten på bostadsmarknaden. Det vill säga, i de länder där skattekostnaden för att sälja sitt hus är hög tenderar rörligheten på bostadsmarknaden, nyproduktionen av småhus samt tendensen att flytta vara lägre. 3

7 2 Metod 2.1 Datainsamling Nedan beskrivs hur HUI Research gått till väga för att samla in information avseende skatteregler, småhusbestånd respektive försäljning av småhus samt inhemsk flyttvolym. Skatteregler: HUI har via mejl, via hemsidor och databaser och via telefon inhämtat data och regelverk från respektive lands skattemyndigheter. Vidare har ledande mäklar- och analysföretag i respektive land kontaktats för att dubbelkolla uppgifter om rådande skatteregler i samband med försäljning av småhus. Svarsfrekvensen från dessa företag har varit förhållandevis låg varför skattemyndigheternas information tillsammans med information från den internationella skattekonsulten Deloitte är den dominerande informationskällan avseende skatteregler. I merparten av länderna är nivåerna och regelverket avseende flyttskatterna komplicerade och beroende av individuella faktorer hos husägaren och/eller fastigheten. I avsnittet Variabelkonstruktion nedan diskuteras kort vilka typer av schablonberäkningar och antaganden som gjorts för att kunna skapa jämförbarhet mellan länderna. Småhusstatistik: HUI Research har via mejl, via hemsidor och databaser och via telefon kontaktat respektive lands statistikmyndighet i syfte att inhämta statistik över småhusbestånd, försäljning av småhusenheter samt nyproduktion av småhusenheter. Definitionerna av vad som är ett småhus skiljer sig åt ganska mycket mellan länderna och begreppsförvirringen är förhållandevis stor, vilket gjort det till en utmaning att skapa jämförbarhet mellan länderna. Framför allt så har tillgången till data över det totala antalet småhus, årlig försäljning av dessa samt inte minst nyproduktion av småhus inte funnits tillgänglig i flera av EU-länderna eller varit för gammal för att kunna användas. Brist på jämförbar statistik är alltså skälet till att inte alla länder kunnat tas med i analysen. Flyttmönster: HUI Research har via mejl, via hemsidor och databaser och via telefon kontaktat respektive lands statistikmyndighet i syfte att inhämta statistik över flyttmönster inom respektive land. Med flyttmönster avses antalet personer som flyttar inom respektive land under ett år. Tillgången till data över flyttmönster har varit begränsad och analysen har därför fokuserat på ett antal nordeuropeiska länder. 4

8 2.2 Variabelkonstruktion Nedan beskrivs hur HUI Research gått till väga för att beräkna de variabler som använts i rapporten. Skattevariabler: HUI har utifrån gällande regelverk i respektive land konstruerat tre olika typer av skattevariabler: Genomsnittlig kapitalvinstskattesats lång sikt o Denna variabel har beräknats utifrån antagandet att den som äger småhuset säljer detta efter mer än 2 år från det egna köpet av småhuset, inte ägnar sig åt försäljning av hus professionellt och har huset som sin primära bostad. Detta eftersom dessa omständigheter i den absoluta merparten av de studerade länderna har betydelse för skattesatsen. Genomsnittlig skattekostnad lång sikt o Denna variabel har beräknats utifrån antagandet att den som äger småhuset säljer detta efter mer än 2 år från köpet, inte ägnar sig åt försäljning av hus professionellt och har huset som sin primära bostad. Detta eftersom dessa omständigheter i den absoluta merparten av de studerade länderna har betydelse för skattekostnaden. Vidare har det antagits att huset sålts till ett pris som motsvarar genomsnittshuset för år Variabeln innehåller kostnaden för kapitalvinstskatten som betalas av den som säljer huset och kostnaden för stämpelskatten/överlåtelseskatten som den som köper huset betalar. Variabeln är omräknad till Euro. Vi redovisar även beräkningar beroende på om vinsten är procent på det sålda huset. Genomsnittlig skattekostnad lång sikt, köpkraftsjusterad via genomsnittshushållets disponibelinkomst för respektive land relativt OECD-snittet o Denna variabel är densamma som skattekostnadsvariabeln ovan men köpkraftsjusterad med hjälp av ett mått på disponibelinkomst. Den disponibelinkomst som används kommer från OECD och är hushållets inkomst efter skatt. Genom att dividera skattekostnaden med landets disponibelinkomst relativt OECD-genomsnittet kan skattekostnaden köpkraftsjusteras och därmed bli mera jämförbar mellan länderna. I avsnitt 3 nedan används denna variabel vid analys av skattekostnadens samband med andra variabler. Vi har alltså valt att studera småhusförsäljningar där ägaren ägt huset mer än två år, har huset som sin primära bostad och inte ägnar sig åt professionell försäljning av hus. Dels är antalet försäljningar av hus där ägaren bott mindre än två år och inte har huset som sin primära bostad betydligt mindre vanliga och dels speglar denna typ av försäljningar sannolikt i högre grad spekulation. Slutligen är regelverket för denna typ av försäljningar betydligt mera komplicerat och jämförelser mellan länder är därför svåra att göra. Genom vårt fokus på förhållandevis långsiktiga ägare beskriver vi den situation som de flesta småhusägare befinner sig i vilket gör analysen mera relevant. 5

9 Boendevariabler: HUI Research har utifrån gällande regelverk och definitioner i respektive land konstruerat två typer av boendevariabler: Omsättningshastighet o Denna variabel har beräknats genom att dividera respektive lands försäljning av småhus med landets totala stock småhus för året Nybyggnad av småhus o Denna variabel har beräknats genom att dividera befolkningsstorleken i respektive land med antalet nybyggda/färdigställda småhus i landet för år Flyttvariabler: HUI Research har utifrån gällande regelverk och definitioner av begreppet flyttning i respektive land konstruerat en flyttvariabel: Flyttmönster o Denna variabel har beräknats genom att dividera det sammantagna antalet flyttande personer inom landet med befolkningsstorleken för året

10 Omsättningshastighet 3 Resultat Nedan presenteras resultaten från HUI Researchs analys. 3.1 Flyttskatter och omsättningshastighet för småhus Samband mellan skattesats på kapitalvinst och omsättningshastighet Diagram 1 nedan visar på sambandet mellan omsättningshastigheten och skattesatsen för kapitalvinstskatten i de undersökta länderna. I diagram 1 nedan förutsätts att den som säljer ett hus har bott i det minst 2 år och har huset som sin primära bostad. Diagram 1 Samband skattesats och omsättning småhus som är primärbostad och är ägt längre än 2 år 6% 5% 4% 3% 2% 1% KA N DK NL TY BE FI USA SE R² = 0,0008 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Skattesats kapitalvinstskatt Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Diagrammet visar att det saknas samband mellan variablerna och att förklaringskraften (R 2 ) är mycket svag eftersom det naturligen finns massor av andra faktorer som driver omsättningshastigheten i ett land förutom kapitalvinstskatten 1. Trots att samband mellan variablerna saknas är det intressant att konstatera att Sverige kraftigt skiljer ut sig genom att kapitalvinsten vid försäljning av den egna bostaden beskattas betydligt högre än i de andra länderna. De tyskar som gjort mycket stora kapitalvinster och/eller har mycket höga inkomster har förvisso en skattesats på 42 procent, men det gäller bara en liten grupp småhusägare med mycket stora inkomster och kapitalvinstskatt är dessutom bara aktuellt för den som ägt 1 Dessutom finns ingen varians i variabeln skattesats kapitalvinstskatt vilket gör det problematiskt att tolka sambandet 7

11 huset kortare tid än 10 år 2. Summa summarum så har Sverige en betydligt högre skattesats än de jämförda länderna samtidigt som Sverige hör till de länder som har lägst omsättningshastighet. Det bör även noteras att de övriga EU-länderna, som inte är med i analysen, har väldigt låg eller ingen kapitalvinstskatt vid försäljning av småhus som ägts längre tid än 2 år och som utgör primär bostad för den som säljer. Starka slutsatser av analysen av sambandet mellan kapitalvinstskatt och omsättningshastighet bör undvikas eftersom det nästan bara är Sverige som tar ut någon kapitalvinstskatt av den som ägt huset längre än två år och har huset som primär bostad. Nedan går vi därför vidare och studerar sambandet mellan den skattekostnad som är förknippad med försäljning och köp av ett småhus och omsättningshastigheten. Skattekostnaden borde ha större betydelse än skattesatsen och det finns en variation mellan länderna vilket gör jämförelsen mera användbar Samband mellan skattekostnad och omsättningshastighet I diagram 2 nedan har vi använt en skattekostnadsvariabel som består av summan av den skatt som följer av kapitalvinstskatten och stämpelskatten. Den sammantagna skatten som säljaren och köparen betalar fungerar som en skattekil som belastar transaktionen med en kostnad. För att göra jämförelsen mera rättvisande har skattekostnaden även köpkraftsjusterats. Skattekostnaden borde ha betydelse för hur många hus som säljs i ett land, vilket diagram 2 nedan också tyder på. Sambandet mellan skattekostnaden och omsättningshastigheten är tydligt. Sverige skiljer tydligt ut sig med en betydligt högre skattekostnad än i de andra länderna och omsättningshastigheten hör till de lägre. 2 Gäller vid inkomster av arbete och husförsäljning på ungefär euro. Eftersom merparten av de försäljningar som inbringar vinster i denna storleksordning avser hus som innehafts längre än 10 år så faller kapitalvinstbeskattningen bort av 10-års regeln i alla fall 8

12 Omsättningshastighet Diagram 2 Samband köpkraftsjusterad skattekostnad och omsättning småhus som är primärbostad och är ägt längre än 2 år 6% 5% KA N 4% USA 3% 2% DK TY NL SE 1% FI BE R² = 0,2245 0% Köpkraftsjusterad skattekostnad Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Not: Skattekostnaden är köpkraftsjusterad via hushållens genomsnittliga disponibla inkomst i respektive land relativt medelvärdet för OECD I avsnitt 2.2 framgår hur skattekostnaden är beräknad och i avsnitt har vi beräknat skattekostnaden för några olika vinstnivåer. Den bild som framkommer i diagram 2 förändras emellertid inte när vi testar med lägre vinster än 50 procent. Inte heller innebär användning av icke-köpkraftsjusterad skattekostnad någon betydelsefull skillnad. Sammanfattningsvis så finns det ett tydligt samband mellan den köpkraftsjusterade skattekostnaden och omsättningshastigheten i de undersökta länderna även om det mesta av variationen i omsättningshastigheten förklaras av andra faktorer än skattekostnaden (R 2 = 0,2245). Exempel på sådana faktorer kan vara landets konjunktur, specifika egenskaper hos landets bostadsmarknad och traditioner när det gäller att flytta och byta bostad. Finland har till exempel en förhållandevis låg omsättningshastighet trots en låg skattekostnad. En möjlig förklaring till detta är att den finska bostadsproduktionen varit betydligt mera stabil än i de övriga nordiska länderna ända sedan tidigt 90-tal. Statliga insatser under konjunkturnedgångar har satts in tidigare och tillförseln av nya bostäder har 9

13 Antal personer per nyproducerat småhus förmodligen kunnat bidra till att skapa en mindre överhettad bostadsmarknad vilket också de finska hushållens låga skuldsättningsgrad (jämfört med främst Norge och Danmark) tyder på 3. Skattekostnaden har en egen förklaringskraft när det gäller ett lands omsättningshastighet. Det finns därför all anledning att fråga sig om den höga skattekostnad som uppstår när ett svenskt småhus säljs skadar rörligheten på bostadsmarknaden liksom rörligheten på arbetsmarknaden. 3.2 Flyttskatter och nyproduktion av småhus Samband mellan skattesats på kapitalvinst och nyproduktion av småhus Om kapitalvinstskatten och framför allt den skattekostnad som uppstår vid försäljningen av ett småhus har ett samband med omsättningshastigheten på småhusmarknaden då borde en hög kapitalvinstskatt och en hög skattekostnad verka negativt även på nyproduktionen av småhus. Detta eftersom den som köper ett nyproducerat hus förmodligen behöver genomgå en boendekarriär som involverar försäljning av ett eller flera hus för att ha råd att köpa ett nybyggt. Diagram 3 nedan visar på sambandet mellan skattesatsen för kapitalvinstskatten och nyproduktionen av småhus i de undersökta länderna. Diagram 3 Samband skattesats och nyproduktion småhus TY DK BE NL FI NO SE R² = 0, % 5% 10% 15% 20% 25% Köpkraftsjusterad skattekostnad Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Det är tydligt att Sverige är starkt undantag i förhållande till de övriga nordiska och nordeuropeiska länder som studerats ovan. Sverige har en skattesats på 22 procent vid försäljning av småhus även om ägaren 3 Boverket 2011, Bostadsmarknaderna i norden och regionalt, rapport 2011:29 10

14 Antal personer per nyproducerat småhus bott i huset i många år medan de övriga länderna inte har någon kapitalvinstskatt alls vid sådana försäljningar. Samtidigt har Sverige en betydligt mindre nyproduktion av småhus jämfört med de andra länderna trots att Sverige 2011 hade ett starkt konjunkturläge jämfört med flera av de andra länderna. Förklaringsgraden (R 2 = 0,71) ska emellertid tolkas försiktigt eftersom variationen i kapitalvinstskattesatsen är obefintlig (alla har skattesats = 0), vilket gör måttet svåranvänt Samband mellan skattekostnad och nyproduktion av småhus Precis som när det gäller sambandet mellan kapitalvinstskatt och omsättningshastighet bör man inte dra för starka slutsatser av sambandet mellan kapitalvinstskatt och nyproduktion eftersom det nästan bara är Sverige bland de undersökta länderna som har kapitalvinstskatt. Därför används även här den köpkraftsjusterade skattekostnaden som ett alternativt mått på flyttskatterna för att studera sambandet mellan skattekostnaden och nyproduktionen av småhus. Diagram 4 Samband köpkraftsjusterad skattekostnad och nyproduktion småhus SE R² = 0, DK TY 600 BE 400 FI N NL Köpkraftsjusterad skattekostnad Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Not: Skattekostnaden är köpkraftsjusterad via hushållens genomsnittliga disponibla inkomst i respektive land relativt medelvärdet för OECD Diagram 4 visar ett tydligt samband mellan köpkraftsjusterad skattekostnad och nyproduktion av småhus. Det finns all anledning att fundera på hur Sveriges höga flyttskattekostnader påverkar nyproduktionen av småhus i Sverige som för övrigt är rekordlåg även 2013 och kraftigt understiger motsvarande tal för de andra nordiska länderna. Diagram 4 understryker också att Sverige utgör en extrem bland de undersökta länderna som alla har betydligt högre nyproduktion av småhus än Sverige. I Sverige går det över

15 Andel flyttar per person i befolkningen, år personer på varje nybyggt småhus Motsvarande tal för Finland och Norge ligger på runt 500 och för Danmark på runt Flyttskatter och flyttmönster Samband mellan skattesats på kapitalvinst och flyttmönster I detta avsnitt studerar vi sambandet mellan skattesatsen på kapitalvinst och flyttmönstret som är ytterligare en variabel som är kopplad till rörligheten på bostadsmarknaden. Om kapitalvinstskatten har betydelse för möjligheten att sälja sitt eget småhus skulle det kunna finnas en koppling mellan kapitalvinstskatten och flyttmönstret. I diagram 5 nedan ser vi att Sverige har en något lägre flyttfrekvens än våra nordiska grannar men att sambandet mellan skattesatsen för kapitalvinstskatten och flyttmönstret är närmast obefintligt. Sambandets vara eller inte var bör tolkas med försiktighet med tanke på att jämförelseländerna inte har någon kapitalvinstskatt alls. Diagram 5 Samband skattesats och flyttmönster 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 N FI DK NL R² = 0,0038 0,00 0% 5% 10% 15% 20% 25% Skattesats kapitalvinstskatt SE Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Samband mellan skattekostnad och flyttmönster Diagram 5 ovan visade inget samband mellan kapitalvinstskatten och flyttmönstret och precis som tidigare är analysen svårtolkad eftersom de bara är Sverige bland de studerade länderna som har 12

16 Antal flyttar per person i befolkningen, år kapitalvinstskatt. Eftersom kopplingen mellan köpkraftsjusterad skattekostnad och flyttmönster sannolikt är starkare studeras sambandet nedan. Diagram 6 Samband köpkraftsjusterad skattekostnad och flyttmönster 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 N FI DK SE R² = 0,1779 NL Kökraftsjusterad skattekostnad Not: Förkortningar länder (USA=USA; KA=Kanada; N=Norge; DK=Danmark; TY=Tyskland; BE=Belgien; NL=Nederländerna; FI=Finland; SE=Sverige) Not: Skattekostnaden är köpkraftsjusterad via hushållens genomsnittliga disponibla inkomst i respektive land relativt medelvärdet för OECD Sambandet är nu starkare vilket sammantaget innebär att alla variabler med koppling till bostadsmarknaden, omsättningshastighet, nyproduktion och flyttmönster, som vi studerat tycks samvariera med skattekostnaden på ett förväntat sätt. Det vill säga, i ett land som har en högre kostnad för att sälja ett småhus tycks rörligheten på bostadsmarknaden vara lägre. 13

17 4 Skatteregler och småhusstatistik 4.1 Skatter och avgifter vid småhusförsäljning Kapitalinkomstskatt internationell jämförelse av nivåer Storleken på en kapitalvinst, eller kapitalförlust, bestäms av skillnaden mellan vad det kostade att köpa en tillgång i detta fall ett småhus, och tillgångens värde vid försäljningstillfället. I många länder beskattas vinsten, men vid en jämförelse av beskattningen mellan länderna, framgår att det inte finns någon internationell standard eller praxis. Skattesatserna, och de regler som omgärdar skattesatserna, varierar väsentligt mellan olika länder och det är dessutom ordentligt krångligt att få en transparent bild av vilka regler som gäller och när de gäller. I tabell 1 nedan är det tydligt att nästan alla länder förutom Sverige valt att ha mycket låga eller inga kapitalvinstskatter för den som ägt huset längre tid än två år och som har huset som sin primära bostad. Detta gäller även Sveriges grannländer. När det gäller Tyskland så försvinner skatten för den som ägt huset längre än 10 år vilket innebär att det bara är Sverige och USA som har kapitalvinstskatt för de som ägt sitt hus längre än 10 år. Tabell 1 Skattesatser för kapitalvinstskatt beroende på om huset ägts längre eller kortare tid än två år Kapitalinkomstskatt Kort Tid Lång tid och primär bostad Sverige 22 % 22 % Norge 28 % 0 % Tyskland 42 % 0 % USA 15 % 10 % Belgien 0 % 0 % Danmark 0 % 0 % Finland 28 % 0 % Nederländerna 0 % 0 % Kanada 0 % 0 % Nedan fokuserar vi redovisningen av skatteregler och skattekostnader på de hus som ägts längre än två år och som ägaren har som sin primära bostad. Detta eftersom det är denna typ av transaktioner som är vanligast och som främst berör den vanliga småhusägaren Kapitalinkomstskatt internationell jämförelse av skattekostnad I tabell 2 nedan räknar vi ut kostnaden för kapitalvinstskatten för den som ägt sitt hus längre tid än två år och har huset som sin primära bostad. Vi redovisar även kostnaden beroende på hur stor vinst som gjorts 14

18 på huset som antas vara ett hus till medelpris i respektive land. Kostnaden har även räknats om till Euro för att skapa jämförbarhet. Tabell 2 Skattekostnad för kapitalvinstskatt beroende på hur stor vinst som gjorts på försäljningen Skattekostnad vid försäljning lång 10 % vinst 20 % vinst 30 % vinst 40 % vinst 50 % vinst tid/primär bostad Sverige Norge USA Tyskland Belgien Danmark Finland Nederländerna Kanada Tabell 2 visar att skattekostnaden blir noll för flertalet av de undersökta länderna. När det gäller Tyskland så försvinner skattekostnaden när huset ägts längre än 10 år. Endast i Sverige och USA ökar skattekostnaden med vinsten oavsett hur länge man ägt sitt hus Stämpelskatt/överlåtelseskatt internationell jämförelse av nivåer Nedan redovisar vi skattesatserna för stämpelskatt/överlåtelseskatt som köparen i regel betalar för att ta över äganderätten till småhuset vid ett köp. Tabell 3 Skattesatser för stämpelskatt/överlåtelseskatt Stämpelskatt Nivå Sverige 1,5 % Norge 2,5 % Tyskland 3,5 % USA 0 % Belgien 5 % Danmark 1 % Finland 4 % Nederländerna 6 % Kanada 1 % 4 Vi bortser här från de svenska reglerna med uppskov eftersom dessa inte förändrar det faktum att vinsten för eller senare beskattas till samma skattesats oavsett hur länge man bott i det hus man säljer 15

19 4.1.4 Flyttskatt internationell jämförelse av skattekostnad I tabellen 4 nedan har vi räknat ut skattekostnaden inklusive stämpelskatten/överlåtelseskatten för den som bott längre än 2 år i sitt hus och som har det som sin primära bostad. Precis som analysen tidigare visade så sticker Sverige ut genom att ha överlägset högst flyttskatter för de som bott några år i sitt hus, vilket utgör den helt dominerande typen av försäljningar. Tabell 4 Skattekostnad för stämpelskatt/överlåtelseskatt och kapitalvinstskatt beroende på vinst vid försäljning Skattekostnad vid försäljning lång tid/primär bostad 10 % vinst 20 % vinst 30 % vinst 40 % vinst 50 % vinst Sverige Norge USA Tyskland Belgien Danmark Finland Nederländerna Kanada I tabell 5 nedan har skattekostnaden köpkraftsjusterats för att förbättra jämförelsen. Tabell 5 Skattekostnad för stämpelskatt/överlåtelseskatt och kapitalvinstskatt beroende på vinst vid försäljning, köpkraftsjusterad med hushållsdisponibelinkomst för respektive land relativt OECD Skattekostnad vid försäljning lång tid/primär bostad 10 % vinst 20 % vinst 30 % vinst 40 % vinst 50 % vinst Sverige Norge USA Tyskland Belgien Danmark Finland Nederländerna Kanada

20 4.2 Småhusstatistik Antalet småhus internationell jämförelse I tabell 6 nedan redovisas antalet småhus i de undersökta länderna för år Det finns vissa strukturella skillnader mellan länderna genom att till exempel USA har förhållandevis många småhus givet sin befolkning. Tabell 6 Antalet småhus år 2011 Antalet småhus Enheter År Belgien Danmark Finland Kanada Nederländerna Norge Sverige Tyskland USA Antalet försäljningar småhus internationell jämförelse I tabell 7 nedan redovisas försäljningar av antalet småhus i de undersökta länderna för år Tillsammans med det totala antalet småhus i tabell 6 så kan omsättningshastigheten räknas ut vilket redovisas i tabell 8. 5 Statistics Belgium 6 Danmarks Statistik Boligstatistikken 7 Statistics Finland Library of Statistics Information Service 8 Canadian Housing Observer 9 Statistics Netherlands 10 Statistisk sentralbyrås 11 Statistiska Centralbyrån 12 Statistics Germany 13 United States Census Burea 17

21 Tabell 7 Antalet försäljningar småhus år 2011 Antalet försäljningar småhus Enheter År Belgien Danmark Finland Kanada Nederländerna Norge Sverige Tyskland USA Omsättningshastighet småhus internationell jämförelse Tabell 8 Omsättningshastighet småhus år 2011 Omsättningshastighet småhus Procent Norge 4,9 % USA 4,7 % Kanada 5,2 % Danmark 3,0 % Sverige 2,2 % Tyskland 2,0 % Belgien 1,9 % Nederländerna 2,2 % Finland 1,5 % Omsättningshastigheten varierar ganska mycket mellan länderna vilket kan ha både historiska, strukturella eller konjunkturella förklaringar Försäljningspris småhus internationell jämförelse Nedan redovisas de genomsnittliga försäljningspriserna för småhus 2011 i de undersökta länderna 14 Statistics Belgium 15 Statistics Denmark 16 National Land Survey of Finland 17 Canada Mortgage and Housing Corporation 18 Statistics Netherlands 19 Statistisk sentralbyrås 20 SCB 21 Statistics Germany 22 Bloomberg Businessweek artikel 18

22 Tabell 9 Försäljningspriser småhus år 2011 Försäljningspris småhus Försäljningspris ( ) År Belgien Danmark Finland Kanada Nederländerna Norge Sverige Tyskland USA Nyproduktion småhus internationell jämförelse Nedan redovisas antalet nyproducerade småhus 2011 i de undersökta länderna beräknat som antal respektive hur många personer det går per nyproducerat småhus baserat på befolkningen Tabell 10 Nyproduktion småhus år 2011 Nyproduktion småhus Antalet färdigställda hus Antal personer per färdigställt Belgien Danmark Finland Nederländerna Norge småhus Sverige Tyskland Statistics Belgium 24 Danmarks Statistik, ECB/Statistics/Exchange rates (2012) 25 National Land Survey of Finland 26 Canada Mortgage and Housing Corporation, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 27 Statistics Netherlands 28 Statistisk Sentralbyrås, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 29 SCB, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 30 Statistics Germany 31 United States Census Burea, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 32 Statistics Belgium 33 Danmarks Statistik, ECB/Statistics/Exchange rates (2012) 34 National Land Survey of Finland 35 Statistics Netherlands 36 Statistisk Sentralbyrås, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 37 SCB, ECB/Statistics/Exchange rates (2011) 38 Statistics Germany 19

23 4.2.6 Flyttmönster småhus internationell jämförelse Nedan redovisas flyttmönstret 2011 för de undersökta länderna beräknat som andel av befolkningen som flyttat under året. Tabell 11 Flyttmönster år 2011 Flyttmönster Antalet flyttar Andel personer som flyttat under året Danmark ,15 Finland ,16 Nederländerna ,09 Norge ,18 Sverige ,14 20

24 5 Slutsatser 5.1 Sambandet mellan flyttskatter och rörlighet på bostadsmarknaden Analysen ovan visar att det finns ett samband som innebär att de länder som har högre skattekostnader tenderar att ha sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet har i denna analys mätts som omsättningshastighet i småhusmarknaden, nyproduktionen av småhus och flyttmönster tolkat som antalet flyttar inom landet per år och person. Även om det naturligtvis finns andra förklaringar till skillnader mellan ländernas rörlighet på bostadsmarknaden så är sambanden med flyttskatterna alltför tydliga för att de inte ska analyseras vidare. Det finns till exempel anledning att titta närmare på hur orsaksmekanismen mellan flyttskatterna och rörligheten ser ut i Sverige. Det vill säga, hur leder till exempel skattekostnaderna som är kopplade till flyttskatterna till att färre småhus omsätts, hur leder skattekostnaderna till att nyproduktionen av småhus minskar. Just effekten på nyproduktionen är särskilt intressant eftersom det med täta mellanrum rullar in siffror som visar att Sverige ligger riktigt risigt till när det gäller antalet producerade nya småhus. Ytterligare ett skäl till att flyttskatternas effekter på bostadsmarknaden bör utredas är förstås att bostadsmarknaden är starkt kopplad till arbetsmarknaden. Om det är svårt att flytta så blir det svårt att flytta till ett nytt jobb och företagen får svårt att hitta folk till sina vakanser. Därigenom blir flyttskatterna en fråga för hela samhällsekonomin. 21

25 6 Appendix 6.1 Begreppsdefinitioner Nedan förtydligas några av de begrepp som används i rapporten. Kapitalinkomstskatt Kapitalinkomstskatt är en skatt som utgår på inkomst av kapital och försäljning av småhus räknas som inkomst av kapital. I Sverige beräknas kapitalinkomstskatten för fysiska personer genom att vinsten eller förlusten vid försäljning av bostad räknas samman med andra kapitalinkomster eller kapitalutgifter. I det fall det efter denna sammanräkning återstår ett överskott av kapital utgår en statlig inkomstskatt på detta belopp med generellt 30 procent men när det gäller småhus uppgår skatten till 22 procent. Vid ett eventuellt underskott utgår istället en skattereduktion vid skatteuträkningen 39. Stämpelskatt/Överlåtelseskatt Stämpelskatt är en skatt som betalas i samband med köp av fastighet. Skatten betalas av köparen men incidensen av skatten (det vill säga vem som i slutändan drabbas av den) är mera oklar och därför kan skatten betraktas som en skatt på flyttar. I en del länder talas om överlåtelseskatt men den ekonomiska effekten av dessa skatter är densamma genom att skatterna belägger själva ägarbytet med en skatt som försvårar flytten. Diagrammet nedan avser Sverige och illustrerar intäkter (i miljontals kronor) från stämpelskatt år 2006 till och med år Av diagrammet framgår att intäkterna har varierat i omfattning och, under den redovisade perioden, som lägst genererat miljoner kronor i skatteintäkter. Stämpelskatten ska i någon mån finansiera verksamhet kopplad till lagfart och inteckning men är till helt övervägande del en ren skatt på köp av fastigheter vilket även understryker att flyttskatten har en stor betydelse som intäktskälla för staten. 39 Skatteverket: Försäljning av privatbostad 22

26 Miljoner SEK Intäkter från stämpelskatt år Diagram 1. Uppgifter anges i löpande priser. Källa: Ekonomifakta (2012) Småhus Småhus definieras som en byggnadstyp avsedd som bostad för en eller två familjer. Vanligt förekommande former av småhus är villor, radhus, kedjehus och fritidshus. För svenskt vidkommande är ett småhus, enligt 2 kap. 2 FTL, en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad ska höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad. Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment. Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus. Definitionen av småhus kan variera från land till land, men HUI:s bedömning är att den statistik som samlats in i allt väsentligt avser samma typ av bostäder i de olika länderna. Bedömningen baserar sig på att vi i kontakten med respektive lands statistikmyndighet varit noga med att kolla definitionen på närliggande huskategorier som flerfamiljshus och fritidshus. Detta för att försäkra oss om att vi valt rätt boendekategori i respektive lands totala bostadsstatistik. 23

27 Omsättningshastighet I denna rapport beskriver omsättningshastigheten relationen mellan det totala småhusbeståndet i ett land och försäljningen av antalet småhus under ett givet år. Omsättningshastigheten anges som ett procenttal och ska tolkas som den hastighet med vilken småhus omsätts under ett givet år. Antal sålda småhus (år X) Omsättningshastighet år X = Det totala småhusbeståndet (år X) 6.2 Skatteregler per land Sverige Kapitalinkomstskatt I Sverige beskattas vinsten vid försäljning av bostad med 22 procent. I vissa fall kan beskattningen skjutas upp genom uppskov. Uppskovet är emellertid begränsat till sin storlek och belagt med ränta. Kapitalinkomstskatten omfattar alla former av privatbostäder och tillämpas oavsett hur länge man har ägt bostaden. 40 Stämpelskatt/Överlåtelseskatt I Sverige, enligt Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (SFS 1984:404), ska stämpelskatt erläggas till staten ( ) för förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande inteckningar 41. När man köper en fastighet i Sverige belastas den nya ägaren av skatt på lagfarten. Om ägaren sedan vill låna på egendomen (inteckna) tillkommer ytterligare en skatt, se nedan: - Skatt på lagfarten (den fasta egendomen). För fysiska personer, dvs. privatpersoner, uppgår stämpelskatten till 1,5 procent av köpesumman eller taxeringsvärdet. - Skatt på eventuell inteckning av fastigheten (dvs. om lån tas mot säkerhet i fastigheten). Stämpelskatten motsvarar 2 procent av det intecknade beloppet och beräknas på hela tusentals kronor. Till detta tillkommer en expeditionsavgift Källa: Skatteverket (2012) 41 Svensk författningssamling 1984:404 Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 42 Lantmäteriet Skatter och avgifter 24

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi

Läs mer

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Framtagen av civilingenjör Nima Sanandaji och civilekonom Tino Sanandaji på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Inledning

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad 2011 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2014 Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Vinter 2014 Nordic Housing Insight är en

Läs mer

Försäljning av näringsfastighet

Försäljning av näringsfastighet Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 313 utgåva 6 Skattemyndigheten informerar Försäljning av näringsfastighet Den här foldern förklarar de skatteregler som gäller för fysiska personer och dödsbon som

Läs mer

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2013 Optimism i Tålmodiga danskar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VINTER 2013 I november besvarade tusentals fastighetsmäklare frågor om bostadsmarknaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Fastighetsförsäljning

Fastighetsförsäljning . Fastighetsförsäljning Date: 15.10.2014 Author Statistics Denmark: Jakob Holmgaard Author Statistics Sweden: Niclas Sjölund 1. Tidsseriens- eller statistikområdets innehåll Namn på tidsserie(r) eller

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Den här broschyren vänder sig till dig som: bor, eller vistas stadigvarande i Sverige direkt eller indirekt äger en bostad utomlands inte är en juridisk person.

Läs mer

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4 Analys Lägre flyttskatter vägval för en sundare bostadsmarknad Mäklarsamfundet 2013:4 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 KRIS PÅ BOSTADSMARKNADEN 6 - Svårigheter att få tag på en bostad 6 - Alla pratar

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

AFT FFT FTF FTL OMR SFT

AFT FFT FTF FTL OMR SFT AFT Allmänna fastighetstaxering FFT Förenklad fastighetstaxering FTF Fastighetstaxeringsförordning FTL Fastighetstaxeringslagen OMR Omräkning med omräkningstal SFT Särskild fastighetstaxering från 2002

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Försäljning av småhus 4

Försäljning av småhus 4 SKV 379 utgåva 15 Försäljning av småhus Information, exempel och blanketter I den här broschyren beskriver vi bland annat hur du som har sålt ditt småhus 2008 ska deklarera försäljningen och hur du begär

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Störst skattehöjning i Kiruna....5 Störst skattehöjning

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata DE SVENSKA HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING OCH BETALNINGSFÖRMÅGA EN ANALYS PÅ HUSHÅLLSDATA Trots den kraftiga kreditexpansion

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Skattereduktion för bredband

Skattereduktion för bredband SKV 399 utgåva 3 Skattereduktion för bredband Denna information vänder sig till Småhus- och hyreshusägare De som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe Sedan den 1 januari 2001 gäller en ny lag

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Rapport: Hushållen planerar investera nästan 11 miljarder på förvaring det närmsta året

Rapport: Hushållen planerar investera nästan 11 miljarder på förvaring det närmsta året Rapport: Hushållen planerar investera nästan 11 miljarder på förvaring det närmsta året En undersökning från Elfa December 2013 Bakgrund Elfa International AB grundades i Sverige 1948 och har sedan dess

Läs mer