PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET"

Transkript

1 PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET En studie av kvarboende och flyttintensiteter över tid för olika ålderskategorier samt jämförelser med andra länder Genomförd på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund, april 2013 WSP Analys & Strategi

2 Uppdragsnr: (17) Frågeställning och syfte Under lång tid har svensk bostadsmarknad kritiserats för att inte fungera. Bostadsbyggandet är för lågt och priserna på bostäder har stigit kraftigt för snabbt och till en för hög nivå menar somliga. Villaboende i Sverige är och har varit föremål för beskattning av olika slag. Detta har påverkat bostadsmarknaden på flera sätt. En grupp som blivit särskilt utsatt är äldre som har ägt sin villafastighet under lång tid. De har fram till förändringen av fastighetsbeskattningen 2008 löpande betalat allt högre belopp för sitt boende årlig fastighetskatt och i många fall förmögenhetsskatt på icke realiserbara nyttigheter. När de nu vill och behöver ett nytt mer bekvämt boende på ålderns höst drabbas de dubbelt då de nu även får skatta för sin flytt genom reavinstbeskattning och/eller uppskovsränta. Den kalkyl många nu gör visar att det blir för dyrt att flytta. Därför bor äldre gärna kvar i sina bostäder trots att det inte riktigt passar deras behov. Detta har negativa effekter för rörligheten på hela bostadsmarknaden. Bakgrund Den svenska fastighetsbeskattningen är ständigt diskuterad och har förändrats under 2000-talet. Fastighetsskattens tidigare utformning hade ingen folklig legitimitet och den ansågs alltför godtycklig och svår att förutspå. Samtidigt utgjorde den en viktig intäktskälla för samhället. Sammantaget fanns starka skäl att ändra beskattningen. Men föreslagna förändringar kritiserades utifrån farhågor att rörligheten på bostadsmarknaden skulle kunna begränsas. Den löpande fastighetsbeskattningen och de nivåer den kom att uppnå för många fastighetsägare (tidigare tillsammans med förmögenhetsbeskattningen) var och är inte rimlig. Det fanns äldre som betalade större delen av sin årsinkomst för sitt boende i storstadsregionerna för äldre villor där de kanske bott en stor del av sina liv bara till följd av att prisstegringen på nyare fastigheter i området varit kraftig. Detta är knappast en modell som någon önskar tillbaka. Men alla politiker var inte övertygade om att förändringen enbart skulle få positiva effekter. Ledande moderater i Stockholm hävdade att uppskovsräntan i själva verket skulle bli en flyttskatt främst för människor i huvudstaden. Man menade att många kommer att dra sig för att flytta eftersom de drabbas av extra kostnader. Det förslag som drevs igenom blev en kompromiss mellan fastighetsavgifter, reavinstbeskattning och uppskovsnivåer. Efter några år med den nya beskattningen kan vi nu göra bedömningar om kritikernas farhåga har besannats. Peter Wolodarski skrev i DN redan under rubriken Straffskatt på flytten : Reavinstskatten får mer och mer karaktären av en flyttskatt. Den kommer att hindra hushållen att fatta rationella beslut om sitt boende. Nu senast skriver Svensk Näringsliv ( ) i sin skrift Släpp strypgreppet kring nya bostäder förutsättningar för jobb och tillväxt : Flyttskatten bromsar effektivt omsättningen på bostadsmarknaden. Att sälja en större bostad som en person inte WSP Analys & Strategi Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (17) längre behöver har olika skattekonsekvenser. Sammantaget bromsar dessa omsättningen på bostadsrätter, ägarlägenheter och småhus. Även Stockholms Handelskammare har i en nyligen publicerad rapport (2012:8 Det måste bli lättare att flytta). Hur flyttskatter låser Stockholms bostadsmarknad ) påpekat detsamma: En betydelsefull faktor för rörligheten på bostadsmarknaden är transaktionskostnaderna vid flytt. Höga transaktionskostnader ger inlåsning och utestängning. Flyttskatterna bidrar till att bromsa de viktiga flyttkedjorna på bostadsmarknaden. Mellan dessa uttalanden har sju år förflutit och ständigt har de s.k. flyttskatterna debatterats utifrån antagandet att de dämpar rörligheten på bostadsmarknaden och att detta har konsekvenser för de problem vi dagligen blir vittne till på svensk bostadsmarknad: De unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, bostadsbristen gör att företagen har svårt att rekrytera folk och de som får arbete på en ny ort har inte alltid möjlighet att flytta dit. I denna rapport studerar vi vilka effekter uppskovsräntan faktiskt fått för rörligheten på bostadsmarknaden. 1 Vi jämför också utvecklingen av rörligheten i Sverige med rörligheten de övriga Nordiska länderna, som inte har samma typ av flyttskatter. Rapporten är skriven av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Fokus ligger på den äldre generationens flyttbenägenhet från villor. Äldres flyttbenägenhet påverkar flyttkedjornas längd och är därmed en nyckelfaktor för ökad rörlighet. Förändringar av beskattningen och nuvarande regler Tidigare betalade man fastighetsskatt i huvudsak under boendetiden. Varje år betalades fastighetsskatt i relation till marknadspris/taxeringsvärde på bostaden. Systemet var mycket kritiserat framför allt med avseende på de effekter det fick för kvarboende i områden där bostadspriserna och därmed taxeringsvärdena steg kraftigt. Ihop med dåvarande förmögenhetsbeskattning kunde det årliga skatteuttaget för boende i vissa områden bli mycket högt. Systemet förändrades taxeringsåret 2008 efter ett beslut i riksdagen den 17 december Den gamla fastighetskatten ersattes av en kommunal fastighetsavgift, som är lika för alla bostäder över ett visst taxeringsvärde (maxbelopp, som indexregleras, inkomståret 2012 är maxbeloppet för småhus kr och för bostadslägenheter). Samtidigt förändrades reavinstbeskattningen och möjligheten till uppskov (den s.k. flyttskatten). Tidigare kunde i princip hela kapitalvinstskatten på reavinsten skjutas upp så länge annat dyrare boende köptes (under hela bostadkarriären). Idag innebär reglerna att kapitalvinst ska beskattas om den är över ett visst fastställt belopp (minst kronor och maximalt kr). Man kan få uppskov med att betala skatt på vinsten. Om skatten inte betalas skall ränta med 0,5 % på uppskovsbeloppet betalas varje år. Reglerna gäller även för tidigare uppskov, dvs. retroaktivt och kumulativt över alla tidigare bostadsförsäljningar. Reavinstskatten höjdes också från 20 till 22 % för att finansiera skatteomläggningen. 1 Ett problem i sammanhanget är att förändringen inträffat samtidigt som konjunkturen kraftigt vänt nedåt, vilket också torde påverka flyttbenägenheten. Vi har små möjligheter att separera dessa effekter.

4 Uppdragsnr: (17) Exempel från Skatteverket: Uppskovsbeloppet beräknas så här: + vinsten (inklusive återfört uppskovsbelopp som beviljats tidigare) + inköpspris för den nya bostaden - försäljningspris för den sålda bostaden (minskat med utgifter för försäljningen) = positivt eller negativt belopp Är det framräknade beloppet positivt och minst kronor, får du uppskov med framräknat belopp, dock maximalt din andel i procent av kronor, alltså takbeloppet. Om det framräknade beloppet är lägre än kronor eller negativt kan du inte få uppskov med någon del av vinsten utan måste betala skatt på hela vinsten. Blir beloppet noll eller negativt innebär det att prisskillnaden är lika med eller överstiger din vinst. Exempel: Försäljningspris för den sålda bostaden: kronor Mäklararvode: kronor Vinst inklusive tidigare uppskovsbelopp som har återförts: kronor Inköpspris för den nya bostaden: kronor Du ägde 50 procent av den sålda bostaden. Din andel av takbeloppet blir då kronor ( kronor x 50%) kronor (vinst inklusive återfört uppskovsbelopp) kronor (inköpspris) kronor (försäljningspris kronor - mäklararvode kronor)= kronor Du medges uppskov med framräknat belopp, kronor (din andel av takbeloppet, kronor är högre än framräknat belopp). Den del av vinsten som du måste ta upp till beskattning i deklarationen 2012 är kronor ( kronor kronor). Om den nya bostaden istället kostar kronor eller mindre medges du inget uppskov eftersom prisskillnaden då är lika stor som, eller överstiger vinsten. Då beskattas hela reavinsten direkt. Skatte- och avgiftseffekter för flyttare Många har gjort beräkningar som exemplifierar hur flyttskatterna drabbar de som väljer att flytta från ägda bostäder till något annat. Ett uppskov på en miljon kronor vilket är relativt lite i en storstadsregion innebär en årlig uppskovsränta på kronor. Har man sålt bostäder vid flera tillfällen summeras beloppen. Alternativet är att betala reavinstskatten direkt på kronor, vilket väldigt få gör. Reavinster på över kronor beskattas direkt med 22 % av vinsten. (Utöver dessa skatter betalas även stämpelskatter på lagfart, lagfarstavgifter och pantbrevsavgifter vid köp av fastigheter. För genomsnittsvillan i Stockholmsregionen är stämpelskatten omkring kronor.)

5 Uppdragsnr: (17) Skatteomläggningen innebar för många att det som man trodde skulle bli en skattelättnad i själva verket blev en skattehöjning. Själva fastighetsavgiften blev i många fall lägre men i kombination med räntor på gamla uppskjutna reavinster blev den totala effekten att skattekostnaden per år höjdes. Hushåll som hade anpassat sitt boende efter nya behov och villkor kom på detta sätt i vissa fall att bestraffas. De äldre som av förmögenhetsskatteskäl hade sålt sin villa innan förändringen kunde i vissa fall bli dubbelt besvikna om de hade bott kvar hade de sluppit betala både förmögenhetsskatt och fastighetsskatt samt den nya reavinstskatten och uppskovsräntan och hade kunnat bo kvar med den nya lägre kommunala fastighetsavgiften.(från inkomståret 2007 avskaffades förmögenhetsskatten.) Det är särskilt äldre personer som bott i sina ägda bostäder i storstadskommunerna som får ökade kostnader vid en flytt. Det är därför nedanstående analyser fokuseras på denna grupp. Vid förändringarna 2007 argumenterade bostadsbyggare ihop med de stora pensionärsorganisationerna mot införandet av uppskovsränta eftersom de befarande att de nya bostäder som byggs och har de äldre i villa som målgrupp kommer att bli mindre attraktiva. De äldre är en viktig målgrupp och central för att få till stånd en större rörlighet på bostadsmarknaden de lämnar goda bostäder som sedan kan efterfrågas av andra, vilket innebär att flyttkedjor stimuleras på. Målgruppen känner sig osäkra på kalkylen och flera känner att de får betala dubbelt upp om de flyttar de har både under lång tid fått betala fastighetsskatt på allt högre taxeringsvärden och får sedan dessutom betala den högre reavinstskatt och uppskovsränta när de på ålderns höst inte orkar med huset utan vill flytta till ett mer lättskött boende. Kulander och Lind (KTH) gjorde en beräkning 2008 i uppsatsen Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt. Enligt deras beräkningar ökade boendekostnaden med kr per månad för ett pensionärspar som bott länge i sin villa i Stockholmsregionen och som sålde för att flytta till en lika dyr bostadsrätt.t. De kom fram till att det är betydande kostnadsökningar pga. de transaktionsrelaterade skatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den största kostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljer som redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt. Vidare skrev de Konsekvenserna av kostnadsökningar som dessa för hushållets flyttbenägenhet är svår att mäta, men med tanke på beloppens storlek är det rimligt att tro att de har betydelse för flyttbeslutet. Detta leder till ett sämre utnyttjande av beståndet och till svårigheter för hushållen att anpassa sin bostadssituation till sin nuvarande situation. Det kan också ha konsekvenser för arbetsmarknaden. Deras förslag till åtgärd var: att sänka stämpelskatten till en nivå som speglar de direkta kostnaderna för myndigheterna och att återgå till ett system där enbart reala vinster beskattas, dvs. inköpspriset får räknas upp med inflationen. Stockholms Handelskammare har i ett exempel utgått från ett äldre par som ägt en normalstor villa i Stockholmsregionen i 20 år kommer att i genomsnitt få betala flyttskatter på kronor plus mäklararvoden och andra kostader vid en försäljning. De som ägt villan i 40 år vilket inte är ovanligt får en genomsnittlig skatt på kronor. Handelskammaren menar att detta gör att många äldre som bor billigt idag inte har någon som helst anledning att flytta till ett boende som kanske bättre passar deras behov. Det är just de äldres flyttningar som antas påverka rörligheten på bostadsmarknaden mest. Om de äldre inte flyttar, så hämmas nyproduktionen av bostäder samtidigt

6 Uppdragsnr: (17) som tillgången till bostäder i det befintliga beståndet begränsas, vilket medför svårigheter för de nya Stockholmare som företagen vill rekrytera. Stockholms Handelskammares förslag (2012:8) för ökad rörlighet upprepar vad Kulander & Lind kom fram till för över fyra år sedan: Kapitalvinstbeskattningen bör ta hänsyn till den reala värdetillväxten och stämpelskatterna (och lagfartsavgifterna) bör ersättas med en avgift som motsvarar de administrativa kostnaderna hos myndigheterna. Dessutom föreslår man att kapitalvinstskatten ska sänkas och att uppskovsreglerna ska ses över och fasas ut. Flyttintensiteter i Sverige Under livet flyttar en genomsnittlig svensk ungefär 10 gånger. De flesta flyttningar sker under livets etableringsfas då man är ung vuxen i åldern år då har man inte hunnit etablera sig på en plats utan flyttar mellan bostäder till följd av studier, nya tillfälliga arbeten och kärlekar. Unga barnfamiljer är de som flyttar näst mest. Innan barnen börjar skolan är man relativt lättflyttad och familjerna växer och gör i många fall s.k. bostadskarriär. Under skoltiden och efter årsåldern sker få flyttningar. En viss uppgång sker omkring pensionsåldern då en del flyttar ut till stugan eller återvänder till barndomsmiljön. I promille av befolkningen per åldersgrupp 450 Flyttningsintensitet (inom Sverige) i olika åldersgrupper Källa: SCB 0-4 år 5-9 år år år år år år år år år år år år år år år år år år 95+ år Antalet inrikes flyttningar ökar år från år i Sverige till följd av att Sveriges befolkning växer. Nu sker omkring 1,3 miljoner flyttningar varje år inom landet (det rör sig om något färre personer eftersom en del flyttar flera gånger). 2 Men flyttintensiteten (andelen i befolkningen som flyttar) har under senare år gått ner. Statistiken sträcker sig från 1998 till år Både antalet och andelen flyttningar 2 Statistiken bygger på offentliga register över rikets befolkning och upptar de som byter folkbokföringsadress (som numera sker på lägenhet/bostad) under året. Källa: SCB.

7 Uppdragsnr: (17) sjönk dramatiskt i Sverige från 1998 till Från 2002 till 2007 (innan uppskovsräntan infördes) ökade flyttintensiteterna. Men sedan dess har intensiteterna gått ner igen. Om intensiteten att flytta skulle varit lika hög under åren som år 2007 hade fler svenskar bytt bostad. Antalet flyttningar år 2011 skulle varit fler, eller över i stället för Den ökade benägenheten att flytta mellan 2002 till 2007 kan ha sin förklaring i att bostadspriserna steg kraftigt i storstadsregionerna. Bostadsbyggandet ökade och det blev ekonomiskt alltmer attraktivt för äldre att flytta både till följd av höga fastighetsskatter men också den stimulans som slopad gåvoskatt innebar. (Sedan 1 januari 2005 är gåvor inte längre belagda med gåvoskatt.) Den minskade benägenheten att flytta sedan 2007 kan ha flera förklaringsfaktorer. Konjunkturnedgången i samband med finanskrisen är en självklar förklaring. Marknaden har blivit mer osäker men samtidigt har priserna på småhus och bostadsrätter ökat. Ändå har Sveriges hushåll inte påverkats särskilt mycket av finanskrisen ekonomiskt disponibelinkomsterna har ökat. Andra förklaringar måste sökas en är den förändrade fastighetsbeskattningen från Flyttningar och flyttintensitet inom Sverige Antal Andel, % , , , , , , , Källa:SCB, WSP Antal flyttningar Vid oförändrad intensitet Andel flyttningar av Sveriges medelfolkmängd Antalet bostadsförsäljningar i Sverige kan studeras i längre tidsserier. För småhus finns data sedan början av 1980-talet (Källa: Fastighetsregistret och lagfarter, SCB) och för bostadsrätter sedan år 2000 (Källa: de kontrolluppgifter som bostadsrättsföreningarna lämnar in till Skatteverket). Antalet försäljningar har i diagrammet nedan kompletterats med nyproduktion av småhus respektive bostadsrätter för att få en bild av det totala antalet överlåtelser eller hushåll som flyttar. (Nyproduktionen påverkar inte resultatet i någon högre utsträckning, endast nivån på kurvan i diagrammet.) Antalet bostadsrättsförsäljningar ökade från och har därefter gått ner. Antalet bostadsrätter ökade också mycket i landet under åren till följd av ombildningar, vilket påverkar utvecklingen. Men antalet bostadsrätter har ökat även efter 2007.

8 Uppdragsnr: (17) Antalet småhusförsäljningar peakade år 1991 med knappt försäljningar och stupade sedan brant nedåt under krisåren på 1990-talet. Botten nåddes redan 1993 då antalet försäljningar hade gått ner till Sedan steg antalet försäljningar till och med år 2007 varefter de åter gått ner Antal bostadsförsäljningar i Sverige Källa:SCB, WSP Småhus med äganderätt inkl nyproduktion Bostadsrätter inkl nyproduktion Olika generationers flyttintensiteter Vi har redan visat att det är de unga vuxna som har den högsta flyttbenägenheten. Den är åtta gånger högre än seniorernas benägenhet att flytta. I nedanstående diagram visas hur de två generationernas flyttbenägenhet har förändrats de senaste tio åren. Totalt minskade antalet flyttningar med från 2007 till 2011, vilket speglar en minskad benägenhet att flytta bland alla svenskar. Drygt av dessa var i åldersgruppen år. I denna åldersgrupp ökade flyttbenägenheten från 2002 till 2007 så att över fler seniorer flyttade. Denna åldersgrupp är den som är aktuell för s.k. seniorbostäder och som varit en viktig kundgrupp för delar av nyproduktionen. De får ofta förändrade bostadsbehov och önskemål när barnen flyttat hemifrån och det kanske inte längre är lika lätt att sköta tomt och villa. Ungefär i denna åldersgrupp flyttar varje år.

9 Uppdragsnr: (17) Andel av befolkningen i åldern år, Procent % 5,4 Inrikes flyttningsintensitet i åldersgruppen år 5,2 5,0 Glappet innebär färre flyttningar 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Källa: SCB, WSP Åldersgruppens flyttningar påverkar också i hög grad övriga flyttmöjligheter på marknaden genom flyttkedjeeffekter. Det är en grupp som gjort bostadskarriär och som byter ner sig igen och gör bostäder lediga för nya yngre hushåll att flytta in i. Unga vuxnas (här år) flyttbenägenhet har minskat kraftigt sedan Nästan två tredjedelar av nedgången i den totala flyttintensiteten står gruppen unga vuxna för. Glappet innebär att över flyttningar inte blivit av jämfört med flyttintensiteten år Mellan 2002 och 2007 ökade även denna grupps benägenhet att flytta men bara med knappt flyttningar. Den negativa effekten på senare år är alltså betydligt större än den positiva innan Varje år flyttar knappt i åldersgruppen. Andel av befolkningen i åldern år, Procent % 40,0 Inrikes flyttningsintensitet i åldersgruppen år 39,0 38,0 Glappet innebär färre flyttningar 37,0 36,0 35,0 34, Källa: SCB, WSP

10 Uppdragsnr: (17) Förmodligen förklaras unga vuxnas relativt låga flyttbenägenhet av flera faktorer, inte bara av att flyttkedjorna som genereras av äldres flyttningar uteblir. Svårigheterna på bostadsmarknaden i de delar av landet där unga vuxna vill bo har tilltagit på senare år. Antalet hyreslägenheter minskar i och med omvandlingen till bostadsrätter. Priserna på bostäder ökar och yngres disponibelinkomster har inte ökat i samma utsträckning som övriga gruppers. Dessutom har ungdomsarbetslösheten ökat kraftigt efter finanskrisen. Finansinspektionen rekommenderar från och med hösten 2010 att belåningsgraden vid bostadsköp begränsas till 85 procent av marknadsvärdet. En lägre belåningsgrad, som bolånetaket stimulerar, innebär att behovet av en egen kontantinsats ökar. Storleken på denna varierar för olika typer av bostäder i olika regioner i landet. I de regioner där unga vuxna vill bo är de relativt höga. Kronor Kapitalbehov vid bostadsköp i olika delmarknader i Sverige 2011 Insats 15 %, genomsnittlig bostad på 35 kvm Källa: Mäklarstatistik, WSP Alla dessa faktorer bidrar till unga vuxnas allt sämre betalningsförmåga och svårigheter att etablera sig på bostadsmarkanden. Åldersgruppen är dessutom stor (många barn föddes runt 1990 och det är dessa som nu ska etablera sig på bostadsmarknaden samt börja studera och komma ut i arbetslivet) så konkurrensen är hög. Äldres kvarboende i och flyttningar från småhus Det material som presenteras i detta avsnitt har framtagits specifikt för denna studie och kommer från SCBs olika databaser statistik som avser beräkningar från undersökningar samt från registren över totalbefolkningen och folkbokföringsaviseringar varje år och fastighetsregistret.

11 Uppdragsnr: (17) Äldre bor i allt högre utsträckning kvar i sina villor. En allt större andel av villorna bebos av äldre, på bekostnad av övriga grupper. De allra senaste åren har både andelen medelålders och andelen barn minskat i småhusen. Andelen äldre som bor i villa har ökat med 5 procentenheter under 2000-talet från omkring 42 procent till omkring 47 procent av alla 65 år och däröver. Idag bor en allt mindre andel av de äldre i hyreslägenheter, medan andelen äldre som bor i bostadsrätt har legat relativt konstant. Andel, % 65,0 Andel boende i småhus efter åldersgrupp i hela Sverige ,0 55,0 50,0 45,0 40, Källa: SCB, Stativ 0-19 år år 65- år Totalt Andel äldre, % 60 Äldres (65+ år) boendeformer Andel boende i egna hem bostadsrätt hyresrätt Källa: SCB, Stativ, HEK

12 Uppdragsnr: (17) Andelen äldre i småhus varierar mellan olika delar av landet. I diagrammet nedan visas andelen i länen i Mälardalen. Självklart är andelen lägre i Stockholms län, där småhus utgör en mindre proportion av boendet. Men i samtliga län är andelen småhusboende högre år 2010 än tio år tidigare. Stockholms Handelskammares rapport (2012:8) visar liknande resultat. Andelen småhusägare över 65 år har ökat med sju procentenheter mellan 1998 och 2011 och över hälften av ökningen har skett sedan Samtidigt har andelen småhusägare under 40 år minskat med fem procentenheter, varav tre procent hänförs till perioden efter skatteomläggningen. Andel äldre, % 60,0 Andel äldre (över 65 år) boende i egna hem (småhus med äganderätt) 2000 och 2010 per län 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Källa: SCB, Stativ Örebro län Västmanlands län Skåne Västra Götaland Hela landet Av diagrammet nedan framgår att andelen äldre som flyttar från småhus 3 är mycket låg under 4 procent per år medan övriga gruppers flyttfrekvens från småhus är betydligt högre. Det speglar naturligtvis även flyttbenägenheten totalt i åldersgrupperna, men påverkar också populationen boende i småhus över tiden. (Tyvärr kan vi inte få fram antal hushåll över 65 så att vi kan beräkna hur många bostäder detta rör sig om.) Denna nedgång i flyttbenägenhet i åldersgruppen 65 år och däröver från 2007 till 2011 rör sig om färre flyttningar och från småhus rör det sig om lika många. Totalt flyttar personer (bara 7 procent av de boende) från småhus varje år. Ungefär eller drygt 8 procent av dessa är över 65 år. Knappt är barn och unga (som lämnar förändrahemmet eller flyttar tillsammans med sina föräldrar). 3 Källa: SCB, Specialbeställning av data Småhus definieras som typkod 220 och 221 enligt Skatteverkets typkodslista. Uppgift om småhus kommer från fastighetstaxeringsregistret. Uppgift om antal flyttningar kommer från befolkningsstatistiken.

13 Uppdragsnr: (17) Andel, % 9,00 Andel flyttare från småhus av antal boende i småhus 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, år år 65- år Totalt Källa: SCB, Stativ I undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) som genomförs som en enkätundersökning vartannat år av SCB finns data som pekar på att yngre har en sämre boendestandard än äldre. Man frågar bland annat om trångboddhet. Bland de äldre är det allt färre som är trångbodda, medan det är tvärt om bland unga vuxna. Andel trångbodda av befolkningen i respektive åldersgrupp

14 Uppdragsnr: (17) Stockholms Handelskammare (2012:8) genomförde också en undersökning (United Minds ställde frågor till 525 bostadsrättsinnehavare och 512 småhusägare i Stockholm län under november månad 2012) som visade att en del hushåll känner sig instängda i sitt nuvarande boende. 13 procent av småhusägarna uppger att de någon gång under se senaste fem åren avstått från att sälja sin bostad och flytta, därför att just skatterna gör att det inte lönar sig. I åldersgruppen över 75 år uppgår andelen till hela 28 procent. Flyttintensiteter och flyttskatter i de nordiska länderna Varför har benägenheten att flytta gått ner i Sverige på senare år? Beror det på det som vi förmodar att flyttskatten har en dämpande effekt framför allt på benägenheten för äldre att flytta från sina villor? Eller beror det på en allmänt sämre konjunktur som gjort att byggandet gått ner och alternativen att flytta till är få och för dåliga? Om man lyssnar på de som bygger bostäder är det definitivt så att målgruppen äldre som vill flytta från villor nästan har försvunnit från visningarna av nya bostäder. Samtidigt har de som bygger småhus fått det svårare och de hävdar att både den försämrade konjunkturen som innebär stor osäkerhet och sämre betalningsförmåga och lånemöjligheter för många hushåll och införandet av bolånetaket gjort att unga barnfamiljer uteblir från visningarna. Ingen av de övriga nordiska länderna har så kraftig beskattning vid flytt som Sverige och ingen har heller det bolånetak som Sverige infört. Men det är svårt att jämföra flyttintensiteter mellan länder eftersom bostadsmarknaderna skiljer sig åt på så många sätt. De övriga länderna har till exempel en betydligt bättre fungerande hyresrättsmarknad med god tillgång till hyresbostäder för den som vill. De har också byggt ungefär dubbelt så mycket bostäder i relation till sin befolkningsstorlek än som gjorts i Sverige under de senaste 20 åren. Vad som är hönan och ägget i dessa samband är omöjligt att avgöra men att dessa förhållanden kan hänga samman med hur flyttbenägenheten ser ut är ganska självklart. I relation till befolkningen i de övriga nordiska länder har svenskar generellt en låg benägenhet att flytta. Jämförande statistik visar flyttningar inom och mellan kommuner (där den svenska statistiken har rensats från flyttningar inom församlingarna, som inte ingår i de övriga ländernas statistik). Den svenska flyttintensiteten visar sig betydligt lägre än de övriga ländernas. 4 Sedan 2007 har förutom Sverige även Danmark en allt lägre andel flyttare. Den danska bostadsmarknaden har stora problem sedan 2006 med fallande priser och högt utbud men få försäljningar. Norrmännen flyttar ofta och stabilt möjligen svagt ökande och det gör även finnarna, som är de som uppvisar högst flyttbenägenhet inom och mellan kommuner i landet de har dubbelt så hög flyttbenägenhet som svenskarna. 4 En huvudanledning till att föra flyttstatistik är ofta att man vill veta något om de långväga flyttningarna inom ett land för att studera regional utveckling, urbanisering etc. Mycket av statistiken är därför koncentrerad till dessa frågeställningar, d.v.s. det finns bra mått på flyttning mellan olika landsdelar etc. I övrigt är den nationella flyttstatistiken mest fokuserad på invandring och utvandring. Att hitta jämförbar statistik över inhemsk flyttning, som vi vill göra här för att sätta det i relation till hur utvecklingen ser ut på bostadsmarknaden, är därför inte lika enkelt.

15 Uppdragsnr: (17) Andel, %, av medelfolkmängden 19,00 Andel flyttningar inom och mellan kommuner i de nordiska länderna 17,00 15,00 13,00 11,00 9,00 7, Källa: Resp. statistikbyrå, WSP Sverige Norge Danmark Finland Ovanstående diagram stämmer också ganska bra överens med bostadsinvesteringar som andel av BNP under perioden. I tidigare rapport åt villaägarna har vi jämfört flyttskatterna mellan länderna och nivån på flyttskatterna stämmer också ganska väl överens med flyttbenägenheten ju högre flyttskatter desto lägre flyttningsintensitet. Källa: Rapport till Villaägarna 2010

16 Uppdragsnr: (17) En jämförelse av flyttintensiteter i olika åldersgrupper i diagrammet nedan (i de tre av länderna som har sådan statistik) sticker Danmark ut med betydligt högre flyttintensiteter särskilt bland unga. Detta skulle kunna vara en effekt av den mer flexibla danska arbetsmarknaden. Av diagrammet framgår också de mycket låga flyttintensiteter bland äldre i Sverige som orsakats av de höga flyttskatterna och som sannolikt påverkar unga svenskars flyttintensitet på ett negativt sätt. Generellt sett har Sverige mycket lägre flyttintensiteter än de övriga nordiska länderna i alla åldersgrupper. Andel, %, av medelfolkmängden per åldersgrupp 60,00 Andel flyttningar per åldersgrupp inom och mellan kommuner i de nordiska länderna ,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Källa: Resp. statistikbyrå, WSP Sverige Norge Danmark Slutsatser Benägenheten att flytta har minskat i Sverige sedan 2007, samma år som fastighetsskattesystemet förändrades och beskattningen i högre utsträckning kom att beröra rörlighet på bostadsmarknaden (åtminstone bland de som äger sina bostäder). Det kan inte uteslutas att andra orsaker finns till den minskande rörligheten på bostadsmarknaden. Det finns många orsaker till att önskan att flytta kan påverkas. Men det är tydligen inte problem med betalningsviljan för boende eftersom den under samma period gått upp på marknaden. Beskattningen av rörligheten påverkar dock kalkylen i stor utsträckning för många hushåll särskilt de som bott länge i en ägd bostad och får hög reavinst vid försäljning detta rör framför allt äldre hushåll i storstadsregionerna. Men att beskattningen i stället ska drabba de hushåll som bor kvar länge i sina bostäder, så som det var tidigare, är naturligtvis inte heller önskvärt. Allt fler äldre bor kvar i sina villor och andelen äldre i småhus ökar varje år, medan andelen unga i småhus minskar. Flyttbenägenheten bland äldre har minskat betydligt sedan 2007 och det har även påverkat unga vuxnas möjligheter att flytta.

17 Uppdragsnr: (17) Jämfört med de andra nordiska länderna, som har lägre flyttskatter än Sverige, är den svenska flyttbenägenheten mycket låg. Men det är svårt att utifrån dessa data leda i bevis att det beror på den högre flyttskatten i Sverige dock kan man kanske dra slutsatsen att det inte är konjunkturen som påverkat nedgången i Sverige eftersom finanskrisen även varit närvarande i de övriga länderna. Sammantaget har följande hänt sedan uppskovsräntan infördes 2007: färre flyttningar, varav bland unga vuxna och bland seniorerna färre sålda hus och färre sålda bostadsrätter, trots stabil prisutveckling Andelen hushåll som bor i småhus minskar för barnfamiljer och unga vuxna medan seniorernas andel ökar Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden är betydligt lägre än den nordiska och den stora vattendelaren är Sveriges över tiden allt högre transaktionsskatter på boendet Den minskade rörligheten innebär minskade tillväxtförutsättningar på samhällsnivå, då en trög bostadsmarknad hämmar regionernas förutsättningar till utveckling och samtidigt begränsar människors möjligheter att uppfylla sina personliga bostadsdrömmar och behov. Stockholm WSP Analys & Strategi, Fastighetsstrategi Maria Pleiborn Demograf, Seniorkonsult

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad 2011 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Det måste bli lättare att flytta

Det måste bli lättare att flytta 2012:8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Det måste bli lättare att flytta Hur flyttskatter låser Stockholms bostadsmarknad Det måste bli lättare att flytta Bostadssituationen i huvudstadsregionen

Läs mer

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4 Analys Lägre flyttskatter vägval för en sundare bostadsmarknad Mäklarsamfundet 2013:4 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 KRIS PÅ BOSTADSMARKNADEN 6 - Svårigheter att få tag på en bostad 6 - Alla pratar

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi

Läs mer

Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden

Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 343 Examensarbete inom Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Bygg- och fastighetsekonomi Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad

Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad Rapport 2010: 2 Förord Stockholmsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är rekordlågt. De senaste 20 åren har bostadsbyggandet varit otillräckligt

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter

Reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2590 av Olle Felten m.fl. (SD) Reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig

Läs mer

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN och vägen till förändring FÖRORD Den svenska bostadsmarknaden, i synnerhet vad gäller hyresrätter, är en av de mer reglerade marknaderna i Sverige. Bostadspolitiken har syftat

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Konjunkturläget juni 216 89 FÖRDJUPNING Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Bostadsägare beskattas på flera olika sätt, vilket ger både staten och kommunerna stora intäkter. Samtidigt subventioneras

Läs mer

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Störst skattehöjning i Kiruna....5 Störst skattehöjning

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2014 Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Vinter 2014 Nordic Housing Insight är en

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi

Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmarknadsanalys Västmanland 213-11-1 Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Efter 199 växer befolkningen i Västmanland det är framför allt som bidrar till tillväxten Antal invånare 16 Befolkningsutveckling

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering

Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering Ingela Gabrielsson, privatekonom 2017-04-19 Sammanfattning I denna mätning har vi utökat den tillfrågade åldersgruppen från 18-65 år

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad 217 5 16 Bofrämjandet 1 Allt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden 5% 4% 3% 2% 1%

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län Hallands län Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Norrbottens län Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Västernorrlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå

Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2016 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 13 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Nyhet från

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017 MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017 MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige sjönk med 1,9 procent jämfört med föregående

Läs mer

Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU11 Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att slopa taket för uppskovsbelopp

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län Dalarnas län Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län Jämtlands län Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Gävleborgs län Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län Norrbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Villa- och bostadsrättsägare i Stockholms Län om flyttskatter

Villa- och bostadsrättsägare i Stockholms Län om flyttskatter Villa- och bostadsrättsägare i Stockholms Län om flyttskatter Per Hörnsten, Demoskop 2014-01-28 Kort om undersökningen Syfte Att mäta attityderna till och konsekvenser av flyttskatter bland bostadsägare

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer