Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt"

Transkript

1 Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Stockholm 2008 Uppsats nr 48 1

2 Sammanfattning Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar om fastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns också skatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning och stämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvenser genom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag. Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader som skattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för - två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle) - för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj (som flyttar från en bostadsrätt till en villa) - för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten - för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigare realisationsvinstbeskattning eller ej. Detta ger totalt 8 olika fall. I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår. Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lån och det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektive efter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper en bostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm, 2 miljoner i Gävle). Översikt pensionärsalternativ Förändring i månadsutgift Stockholm - bott länge +4618, varav amortering: Stockholm - bott ca 10 år , varav amortering: 550 Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92 Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån) Översikt barnfamilj Förändring i månadsutgift Stockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592 Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203 Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139 Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139 Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelaterade skatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den största kostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljer som redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt. 2

3 Konsekvenserna av kostnadsökningar som dessa för hushållets flyttbenägenheten är svår att mäta, men med tanke på beloppens storlek är det rimligt att tro att de har betydelse för flyttbeslutet. Detta leder till ett sämre utnyttjande av beståndet och till svårigheter för hushållen att anpassa sin bostadssituation till sin nuvarande situation. Det kan också ha konsekvenser för arbetsmarknaden. Tänkbara åtgärder är att sänka stämpelskatten till en nivå som speglar de direkta kostnaderna för myndigheterna och att återgå till ett system där enbart reala vinster beskattas, dvs inköpspriset får räknas upp med inflationen. 3

4 Förord Det har varit mycket kontroverser kring fastighetsbeskattningen och det är viktigt att de politiska diskussionerna bygger på bra kunskap om vad olika system ger för direkta eller indirekta effekter. För att belysa konsekvenserna av de transaktionsbaserade skatterna, främst realisationsvinstbeskattningen och stämpelskatten, tog Villaägarna initiativ till den utredning som presenteras i denna rapport. Avd f Bygg- och fastighetsekonomi har sedan länge varit engagerad i debatten kring fastighetsbeskattning och en mer detaljerad analys av skattekonsekvenserna av en flytt inom det ägda beståndet ligger helt i linje med inriktningen på KTH. Studien fokuserar på de direkta mätbara ekonomiska konsekvenserna av en tänkt flytt, och är alltså tänkt att ge en bättre grund för diskussionerna om de mer svårmätbara konsekvenserna på omflyttning och utnyttjande av fastighetsbeståndet, samt de mer direkta politiska frågorna om lämpliga åtgärder. Stockholm november 2008 Hans Lind KTH Hans Lemke Villaägarna 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Scenarier Antaganden om inkomster och driftskostnader Effekter för pensionärshushåll Pensionär Fall 1: Stockholm - lång boendetid Pensionär Fall 2: Stockholm - kort boendetid Pensionär Fall 3: Gävle - lång boendetid Pensionär Fall 4: Gävle - kort boendetid Barnfamilj Barnfamilj Fall 1: Stockholm uppskov saknas Barnfamilj Fall 2: Stockholm med uppskov Barnfamilj Fall 3: Gävle - samma pris utan uppskov Barnfamilj Fall 4: Gävle samma pris, med tidigare uppskov Sammanfattande analys Översikt Avslutande kommentarer...23 Referenser

6 1. Inledning Den svenska fastighetsbeskattningen har en lång historia fylld av kontroverser och ständiga ändringar. Den grundläggande frågan är självklart om det överhuvudtaget ska finnas en särskild beskattning av fastigheter. Nästa fråga är om denna beskattning ska vara statlig (som den i praktiken fortfarande är i Sverige) eller om den ska vara kommunal (som i de flesta andra länder). Fastighetsbeskattning kan också inträda i en rad olika situationer: stämpelskatt i samband med köp, löpande beskattning av en hypotetisk avkastning på det kapital som finns investerat i huset, och en realisationsvinstbeskattning om en försäljning görs med vinst. Dessutom kan det finnas särskilda avgifter för pantsättning av fastigheter. Sverige är ett av de få länder som har skatt i alla dessa skeden. En viktig fråga när man ska ta ställning till om man ska ha en fastighetsskatt och hur den i så fall ska utformas är att bedöma vilka effekter den har. En uppenbar sådan aspekt som ofta varit i fokus är hur skatten påverkar olika inkomstgrupper och att den kan belasta vissa grupper orimligt hårt. Olika former av skyddsregler har därför införts. I Sverige fokuserar denna skyddsregel på att fastighetsskatten inte får vara mer än en viss andel av hushållets inkomst. I andra länder förekommer skyddsregler som begränsar höjningen av fastighetsskatten från ett år till ett annat. En annan aspekt som är viktig att beakta är hur fastighetsbeskattning påverkar incitamenten för bostadsbyggande och som understryks i t ex Mandell (2001) kan en kommunal fastighetsskatt baserat på fastighetens värde skapa incitament både till förbättringar av infrastrukturen och till nybyggande. Denna rapport fokuserar emellertid på en tredje aspekt och det är fastighetsskattens ekonomiska effekter i samband med en flytt mellan olika bostäder inom det ägda beståndet. Vad "kostar" det att flytta från en bostad till en annan? I en dynamisk ekonomi är det viktigt att hushåll kan flytta mellan regioner när det dyker upp bättre arbetstillfällen och att inte bostadsmarknaden försvårar företagens rekrytering av arbetskraft (se t ex diskussionen i Borg et al, 2007). Ur ett livscykelperspektiv, och utifrån målet om ett effektivt utnyttjande av fastighetsbeståndet är det viktigt att skattesystemet inte försvårar flyttningar i samband med förändringar i familjesituationen. En fråga som diskuterats mycket under senare år är t ex att ökande antal personer i familjebildande ålder gör det viktigt att det finns incitament för äldre hushåll att flytta från större till mindre bostäder, och från egnahem till lägenheter. Syftet med denna rapport är att lägga en bättre grund för diskussionen om hur skattesystemet kan anpassas för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Det är empiriskt mycket svårt att ta reda på hur en enskild faktor som skattesystemet påverkar så komplexa beslut som ett beslut att flytta. Ambitionen i denna rapport är därför enbart att i detalj beskriva vad dagens skattesystem konkret medför för kostnader i samband med flytt för olika grupper av hushåll och vid olika prisnivåer. 1 1 Vi har även gjort kalkyler för det förslag som Skatteverkets lade fram i ett remissvar till regeringens förslag (efter att de justerat sina förutsättningar till dagens situation med 6000 kr i kommunal avgift). Detta system hade liknande effekter som det nuvarande systemet och redovisas därför inte i denna slutrapport, men den som är intresserad av denna analys kan kontakta Hans Lind, 6

7 2. Förutsättningar 2.1 Scenarier I analysen kommer pensionärernas respektive barnfamiljernas situation att belysas. För varje situation så har vi två scenarier ett där priserna ligger i medelnivå, t ex situationen i Gävle, samt en situation där priserna är höga, i t ex något av Stockholms mest eftertraktade områden. Enligt NAI-Svefas ortsprismaterial så ligger priserna på friliggande villor på över 100 kvm som inte är sjönära i Stockholm i genomsnitt på 5 miljoner och K/T (köpeskilling/taxeringsvärde) på 2 under det senaste året, dvs. priserna motsvarar ungefär dubbla taxeringsvärdet då det gäller Stockholms kommun (180). I analysen används därför dessa siffror i scenario 1. Enligt samma källa så ligger motsvarande priser för Gävle kommun (2180) som väntat lägre i genomsnitt så ligger priserna på ca 2 miljoner, men även här så är priserna motsvarande dubbla taxeringsvärdet, vilket kommer att motsvara scenario 2. Då det gäller pensionärerna så analyseras effekterna när de flyttar från en villa till en bostadsrätt under antagandet att båda bostäderna är lika dyra dels när ett pensionärspar bott ca 10 år i en villa, och dels då de bott ca 30 år i samma villa (se tabell 2.1.1). Antaganden om priserna idag är desamma oberoende av boendetiden. Antaganden om prisutvecklingen har varit i enlighet med fastighetsprisindex (FPI). Tabell Översikt pensionärsalternativ Bott ca 30 år Bott ca 10 år Stockholm P-Fall 1 P-Fall 2 Gävle P-Fall 3 P-Fall 4 Då det gäller barnfamiljerna så förväntas boendekarriären totalt sett ha varat i ca 10 år, och situationen som analyseras är när en barnfamilj flyttar från en bostadsrätt till en villa dels då hushållet har uppskov med en tidigare realisationsvinst, och dels då uppskov saknas. I båda fallen är villan lika dyr som bostadsrätten (se tabell 2.1.2). Tabell Översikt barnfamiljsalternativ Uppskov saknas Uppskov finns sedan tidigare Stockholm B-Fall 1 B-Fall 2 Gävle B-Fall 3 B Fall 4 7

8 2.2 Antaganden om inkomster och driftskostnader Eftersom det viktiga inte är vilka effekter som uppstår av olika driftskostnaderna i jämförelsen, så utgår vi ifrån samma driftskostnader oberoende av boendeform, så att driftskostnader för att bo i villa motsvarar månadsavgift i bostadsrätt samt hemförsäkring och elkostnader. Vi kommer att anta att månadsavgiften plus direkta driftskostnader i bostadsrätten motsvarar driftskostnaderna i villan, men särskiljer de 100 kr som består av den kommunala avgiften då vi sammanställer skillnaderna i kostnader. Pensionärsparet antas vara fött före 1937 så att de får pension enligt det tidigare ATPsystemet. Deras årsinkomst antas vara vad en genomsnittlig kvinna och man fick i pension december 2007 i Stockholms län respektive i Gävle län multiplicerat med 12, vilket innebär att ingen av dem har garantipension. För att vara berättigade till bostadsbidrag enligt Försäkringskassans regler så ska boendekostnaden vara högst kr, och man får då maximalt 93 % av kostnaden betald, vilket blir kr för ogift eller kr var för gifta personer. Maximalt kan därför paret få kr/person. Bidraget reduceras emellertid då inkomsten är större än kr för gifta pensionärer. Inkomstavdraget är 62 % till kr och 50 % över detta. Då inkomstavdraget här antas vara större än kr så utgår därför inget bostadsbidrag i något av fallen i respektive scenario för pensionärerna. Barnfamiljen består av ett par med 2 barn på ca 5 år respektive 8 år, där mannen jobbar som gymnasielärare och där kvinnan jobbar som sjuksköterska. Mannen arbetar 100 %, medan kvinnan är tjänstledig till 20 % så att hon erhåller 80 % i lön. För att få fullt bostadsbidrag får årsinkomsten inte överstiga kr för barnfamiljer. För årsinkomster över kr minskas den bidragsgrundande inkomsten med 20 %. Parets gemensamma årsinkomst efter tjänstledigheter kommer att vara klart över kr så att inkomstavdraget blir alltför stort dvs. inget bostadsbidrag antas utgå i detta fall heller. 8

9 3. Effekter för pensionärshushåll. I det första fallet (lång boendetid) har pensionärsparet bott i sin villa i 30 år, men vill nu flytta till en bostadsrätt istället, som är lika dyr som villan. I det andra fallet (kort boendetid) så har pensionärsparet istället flyttat till sin villa någon gång på 1990-talet. Eftersom fokus ligger på förändringar i samband med flytten antar vi att tidigare lån kommer att vara kvar efter flytten så storleken på dessa spelar ingen roll för resultaten. 3.1 Pensionär Fall 1: Stockholm - lång boendetid Då de flyttade in i villan på 1970-talet antas paret ha betalat kr för villan, som nu är värd 5 miljoner. Priset antas vara dubbla taxeringsvärdet, så detta är då 2,5 miljoner. Vilka utgifter som paret har beror på om de väljer att bo kvar eller flytta, men vi kommer att fokusera på skillnaderna mellan att flytta och bo kvar med det nuvarande systemet för den kommunala avgiften. Innan flytt När paret bodde i villan betalade man den kommunala avgift som efterträdde fastighetsskatten, enligt nuvarande skattesystemet. Detta innebär att de ska betala antingen kr/år dvs 500 kr per månad eller 0,75 % av taxeringsvärdet. Med ett taxeringsvärde på 2,5 miljoner så blir denna summa kr eller kr/månaden dvs kostnaden blir 500 kr/månad. En begränsningsregel finns på 4 % av beskattningsbar inkomst, men denna är inte tillämpbar i detta fall. Flyttat till bostadsrätt Pensionärsparet tänker sig nu istället att de ska flytta till en lika dyr bostadsrätt, dvs. den kostar 5 miljoner. I tabell framgår realisationsvinst mm.. Tabell Effekter vid flytt (P-Fall 1) Försäljning av villa: Köp av villa 1970-tal: Köp av bostadsrätt: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst: uppskovsbelopp: uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-:

10 Eftersom paret förväntas ha flyttat in i sin villa på 1970-talet och då ha betalat kr så blir reavinsten 4,75 miljoner kronor, varav uppskovet kan bli maximalt 1,6 miljoner kr. Detta uppskov ska de sedan betala 0,5 % ränta på nästkommande år dvs. årlig kostnad på kr, motsvarande 667 kr/månad, om inget frivilligt uppskov betalas in. På resterande delen, 3,15 miljoner kr, betalar pensionärsparet 22/30 av 30 %, dvs. 22 % reavinstskatt, vilket blir en nettokostnad på kr (se tabell 3.1.2). Tabell Direkteffekt på kapital (P-Fall 1) Försäljning av villa: Köp av bostadsrätt: Köpesumma 1970-tal för villan: Reavinst från villaförsäljning Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst Reavinstskatt Belopp att finansiera: För att kunna få en jämförbar månadskostnad av en flytt antas att denna utgift finansieras med ett nytt lån. Med ett antagande om 6 % i ränta där vi har utgått från bankernas ungefärliga genomsnittliga utlåningsränta blir räntekostnaderna efter att hänsyn tagits till skatteeffekter kr per månad. Därtill tillkommer uppskovsräntan på 667 kr (se tabell 3.1.3). Med rak amortering på 30 år så amorteras kr per år, vilket motsvarar kr per månad. Amorteringen innebär att räntekostnaderna per månad minskar med ca 80 kr vilket är 970 kr efter skatteeffekter varje år, men tabellen visar enbart år 1. Tillkommande månadsavgift vid flytt är då kr. Tabell Månadskostnader (P-Fall 1) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt Ny amortering för finansiering av flytt Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 667 Avdrag för tidigare betald kommunal avgift, netto -400 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt

11 3.2 Pensionär Fall 2: Stockholm - kort boendetid I detta fall så har pensionärsparet tidigare bott i en annan typ av boende (t ex hyresrätt) länge för att sedan ha flyttat till villa i mitten av 1990-talet. De köper en lika dyr bostadsrätt som den villa de bor i. Pensionärsparet antas på 1990-talets mitt ha betalat 2,5 miljoner för den villa de nu säljer för 5 miljoner. De köper en lika dyr bostadsrätt för 5 miljoner. Alternativet kvarboende är detsamma som i första fallet, liksom nuvarande pension och övriga liknande förutsättningar. Enligt nuvarande skattesystem så får de en reavinst på 2,5 miljoner kr, men får uppskov på det maximala beloppet 1,6 miljoner kr, som de betalar 0,5 % uppskovsränta på från och med år 1, dvs kr per år = 667 kr/mån. Resterande kr ska beskattas (se tabell 3.2.1) och detta antas finansieras med ett nytt lån. Tabell Flytta till bostadsrätt (P-Fall 2) Försäljning av villa: Köp av villa 1990-tal: Köp av bostadsrätt: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst: Uppskovsbelopp: uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-: På den beskattningsbara vinsten på kr så betalar pensionärsparet en skatt på 22 %, vilket betyder kr, vilket finansieras via lån till en ränta på 6 % (se tabell 3.2.2). Efter hänsyn till skatteeffekten så blir räntekostnaderna 693 kr (se tabell 3.2.3). Med rak amortering på 30 år så blir kostnaden kr per år vilket motsvarar 550 kr per månad. I och med amorteringen så minskar räntekostnaden med ca 280 kr per år efter skatt, men tabellen visar år 1. Detta år ökar kostnaderna med kr per månad. Tabell Direkteffekt, (P-Fall 2) Försäljning av villa: Köp av bostadsrätt: Köpesumma 1990-tal för villan: Reavinst från villaförsäljning Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst Reavinstskatt Belopp att finansiera

12 Tabell Månadsutgift (P-Fall 2) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt 693 Ny amortering för finansiering av flytt 550 Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 667 Avdrag för tidigare betald kommunal avgift, netto -400 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt Pensionär Fall 3: Gävle - lång boendetid Kvarboende När paret bodde i villan betalade man den kommunala avgift som efterträdde fastighetsskatten, enligt det nuvarande skattesystemet. Detta innebär att de ska betala antingen kr/år dvs. 500 kr per månad eller 0,75 % av taxeringsvärdet. Denna gång är taxeringsvärdet på 1 miljon kronor så denna summa blir kr eller 625 kr/månaden dvs. kostnaden blir 500 kr/månad. Begränsningsregel på 4 % av beskattningsbar inkomst är inte heller här tillämpbar. Flyttat till bostadsrätt Pensionärsparet säljer villan för 2 miljoner och flyttar till en lika dyr bostadsrätt. Villan antas ha varit köpt för kr, så reavinsten blir 1,75 miljoner kr, men med ett uppskovsbelopp på maximala 1,6 miljoner kr (se tabell 3.3.1). Från och med år 1 så betalar de 0,5 % av beloppet i uppskovsränta dvs kr om året eller 667 kr/mån. På resterande kr ska de betala 22 % skatt. Tabell Flytta till bostadsrätt, (P-Fall 3), Försäljning av villa Köp av villa 1970-tal Köp av bostadsrätt Reavinstskatt 0,22 Reavinst Uppskovsbelopp Uppskovsränta 0,005 Årligt belopp att betala år 1-:

13 Tabell Direkteffekt vid flytt till bostadsrätt (P-Fall 3), Försäljning av villa Köp av bostadsrätt Köpesumma 1970-talet för villan Reavinst från försäljningen Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst Reavinstskatt Belopp att finansiera Med en skattesats på 22 % så är reavinstskatten kr, vilket måste finansieras på något sätt (se tabell 3.3.2). Paret antas därför ta ett lån på summan. Med en ränta på 6 % så blir månadskostnaden efter avdrag för skatteeffekter 116 kronor. Amorteringar som betalas av på 30 år blir kr/år eller 92 kr/månad (se tabell 3.3.3). Pga amorteringarna minskar räntebetalningarna efter skatt med 46 kr för varje år, men tabellen visar år 1. Det kostar totalt ca 475 kr mer att flytta, med den tidigare kommunala avgiften avdragen samt den nuvarande som tillkommer. Tabell Månadskostnad vid flytt till bostadsrätt, (P-Fall 3), Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt 116 Ny amortering för finansiering av flytt 92 Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 667 Avdrag för tidigare betald kommunal avgift, netto -400 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt Pensionär Fall 4: Gävle - kort boendetid I detta fall så har pensionärsparet tidigare bott i en annan typ av boende (hyresrätt) länge för att sedan ha flyttat till villa i mitten av 1990-talet. De köper nu en lika dyr bostadsrätt som den villa de bor i. Även i detta scenario så har pensionärsparet köpt sin villa i mitten av 1990-talet, men antas ha köpt sin villa för 1 miljon kronor för att sedan sälja den 2008 för 2 miljoner kronor. De köper en lika dyr bostadsrätt för 2 miljoner (se tabell 3.4.1). 13

14 Flytta till bostadsrätt (P-Fall 4), Reavinsten är 1 miljon kronor, och eftersom detta är under maxbeloppet för uppskov så kommer hela summan att beviljas uppskov för. Uppskovsräntan 0,5 % på detta ger ett belopp på kr att betala årligen från år 1, dvs. 417 kronor per månad. Tabell Flytta till bostadsrätt, (P-Fall 4), Försäljning av villa: Köp av villa 1990-tal: Köp av bostadsrätt: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst: uppskovsbelopp: uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-: Eftersom ingen reavinstskatt betalas i detta fall så behöver inget lån tas och därmed blir det inga räntekostnader för detta, och inte heller någon amortering. Däremot får man betala de extra 417 kronorna i uppskovsränta varje månad. Vid kvarboende så var den kommunala avgiften 500 kronor, vilket innebär att i detta fall så kommer det att löna sig att flytta, även om det är marginellt, - 83 kronor, men med tillägg för de 100 kr som ingår som kommunal avgift i månadsavgiften, så går det nästan jämt ut (se tabell 3.4.2) exakt tillkommande kostnad blir då 17 kr. Tabell Månadskostnader, (P-Fall 4) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt 0 Ny amortering för finansiering av flytt 0 Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 417 Avdrag för tidigare kommunal avgift, netto -400 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt 17 14

15 4. Barnfamilj 4.1 Barnfamilj Fall 1: Stockholm uppskov saknas Kvarboende Då det inte finns några tidigare uppskov med realisationsvinst i detta fall så är det inga kostnader som försvinner vid flytt. Driftskostnader och inkomster antas vara lika vid kvarboende och flytt. Endast förändringar i kostnader tas hänsyn till. Flytta till villa (B Fall 1) I detta fall så bor familjen i Stockholm och vill köpa en villa som är lika dyr som den bostadsrätt som de nu bor i, dvs. 5 miljoner kr. De förväntas ha köpt sin bostadsrätt för 3 miljoner kr år 2000 (se tabell 4.1.1). Uppskovsbeloppet är på maximala 1,6 miljoner och resterande reavinst på kr ska de betala skatt för till 22/30 av 30 % dvs. 22 % vilket blir kr. Tillsammans med stämpelskatt och pantbrevsskatt så blir detta ett belopp på kr som paret måste låna till (se tabell 4.1.2). Pantbrevsskatten är 2 % av uttagna pantbrev och stämpelskatten är 1,5 % av köpesumman vid köp av villa. Halva köpesumman antas ha intecknats med nytt pantbrev. Tabell Flytt till villa (B Fall 1) Försäljning av bostadsrätt: Köp av bostadsrätt: Köp av villa: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst: uppskovsbelopp: uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-: Stämpelskatt, 1,5 % 0,015 Pantbrevsskatt, 2 % 0,020 Tidigare uppskov 0 15

16 Tabell Direkteffekter vid flytt till villa (B Fall 1) Försäljning av bostadsrätt: Köp av villa: Köpesumma för bostadsrätt: Reavinst från bostadsrättsförsäljning Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst Reavinstskatt Stämpelskatt, 1,5 % av inköpssumman Pantbrevsskatt, 2 % av uttagna pantbrev Belopp att finansiera Även här räknas på en räntesats av 6 %, och med hänsyn tagen till skatteeffekten blir bostadsräntekostnaderna 746 kr/månad. Amortering på lån beräknas på 30 år, vilket innebär kr per år eller 592 kr per månad vid rak amortering. Räntebetalningarna minskar med ca 25 kr efter skatt per månad vilket innebär 300 kr varje år i och med amorteringarna, men tabellen visar år 1. Till detta tillkommer en uppskovsränta på 0,5 % på uppskovsbeloppet vilket innebär 667 kr per månad från och med år 1. Den kommunala avgiften på kr/år är ett bättre alternativ än 0,75 % av taxeringsvärdet vilket skulle motsvara kr per år. Kostnaden kommer därför att bli 500 kr/månad. Regeln att inte betala mer än 4 % av sin beskattningsbara inkomst är ej tillämpbar här. De tillkommande kostnaderna för att flytta jämfört med att bo kvar då den kommunala avgiften som ingår i månadsavgiften dras av blir kr per månad (se tabell 4.1.3). Tabell Månadskostnader (B Fall 1) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt 746 Ny amortering för finansiering av flytt 592 Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 667 Tillkommande kommunal avgift, netto 400 Uppskovsränta sedan tidigare 0 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt

17 4.2 Barnfamilj Fall 2: Stockholm med uppskov I detta fall så antas det finnas ett uppskov med realisationsvinst sedan tidigare på 1 miljon kr. Villan kostar fortfarande 5 miljoner kr, liksom bostadsrätten som de flyttade ifrån. Reavinsten blir då utöver nuvarande vinst på 2 miljoner även det tidigare uppskovet, dvs. total vinst blir 3 miljoner kr. I detta fall ökas kostnaden i alternativet kvarboende genom att en uppskovsränta på tidigare uppskov tillkommer på 417 kr/månad. Flytta till villa (B Fall 2) När det finns ett uppskov på 1 miljon kr så kommer reavinsten att öka med denna summa, vilket påverkar beskattningsbar vinst (se tabell 4.2.1). Tabell Flytt till villa med tidigare uppskov (B Fall 2) Försäljning av bostadsrätt: Köp av bostadsrätt: Köp av villa: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst inkl tidigare uppskov: uppskovsbelopp: Uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1: Stämpelskatt, 1,5 % 0,015 Pantbrevsskatt 2 % 0,020 Tidigare uppskov Eftersom det finns en uppskovsgräns på 1,6 miljoner så kommer den beskattningsbara vinsten att vara 1,4 miljoner i detta fall, vilket innebär att det nu behöver upplånas kr till 6 % ränta (se tabell 4.2.2), vilket innebär en månadskostnad på kr i tillkommande bostadsräntekostnader efter skatt. Den nya uppskovsräntan är 667 kr/månad. Av de kr består kr av ren reavinstskatt, kr är stämpelskatt och pantbrevsskatten är kr. Rak amortering på 30 år innebär en kostnad på kr årligen eller kr per månad. Amorteringen minskar räntekostnaderna efter skatt med ca 600 kr per år, men tabellen visar år 1. Jämfört med att bo kvar i bostadsrätt så ökar månadskostnaden för familjen efter att den kommunala avgift som ingår i månadsavgiften dragits av - med kr (se tabell 4.2.3). 17

18 Tabell Direkteffekter vid flytt till villa (B Fall 2) Försäljning av bostadsrätt: Köp av villa: Köpesumma för bostadsrätt: Reavinst från bostadsrättsförsäljning, inkl tidigare uppskov Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst Reavinstskatt Stämpelskatt, 1,5 % av inköpssumman Pantbrevsskatt, 2 % på uttagna pantbrev Belopp att finansiera Tabell Månadseffekter vid flytt till villa (B Fall 2) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt Ny amortering för finansiering av flytt Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 667 Tillkommande kommunal avgift, netto 400 Uppskovsränta sedan tidigare -417 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt Barnfamilj Fall 3: Gävle - samma pris utan uppskov Kvarboende Då det inte finns några tidigare uppskov i detta fall så är det inga kostnader som försvinner vid flytt. Driftskostnader och inkomster antas vara lika vid kvarboende och flytt. Endast förändringar i kostnader tas hänsyn till. Flytta till villa Familjen köper i detta fall sin villa för 2 miljoner kr vilket är lika mycket som de får för sin bostadsrätt. Bostadsrätten förväntas de ha köpt för 1,2 miljoner kr år Vid flytten blir det en reavinst på kr och hela beloppet blir här uppskovsbelopp, eftersom summan är under maxbeloppet på 1,6 miljoner kr. Med 0,5 % ränta på detta så blir den årliga uppskovsräntan kr. Till detta tillkommer pantbrevsskatt samt stämpelskatt (se tabell 4.3.1). 18

19 Tabell Flytt till villa (B Fall 3) Försäljning av bostadsrätt: Köp av bostadsrätt: Köp av villa: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst: uppskovsbelopp: uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-: Stämpelskatt 0,015 Pantbrevsskatt 0,020 Tidigare uppskov 0 Hela reavinstbeloppet blir uppskov och då bostadsrätten som såldes samt villan är lika dyra, så består den direkta kostnaden av pantbrevsskatt och stämpelskatt på sammanlagt kr (se tabell 4.3.2). Stämpelskatten är 1,5 % av inköpssumman och pantbrevsskatten är 2 % där halva lånet antas motsvara uttagna pantbrev. Detta antas behöva finansieras via lån till räntan 6 %. Tabell Direkteffekt vid flytt till villa (B Fall 3) Försäljning av bostadsrätt: Köp av villa: Köpesumma för bostadsrätt: Reavinst från bostadsrättsförsäljning Uppskovsbelopp Beskattningsbar vinst 0 Reavinstskatt 0 Stämpelskatt, 1,5 % av inköpssumman Pantbrevsskatt, 2 % av uttagna pantbrev Belopp att finansiera Bostadsräntekostnaderna blir 175 kr per månad efter skatteeffekter. Till detta tillkommer det 333 kr i uppskovsränta samt en kommunal avgift på 500 kr eftersom den kommunala avgiften på kr/år är mindre än 0,75 % av taxeringsvärdet, vilket skulle motsvara kr/år. Från detta skall dras de 100 kr som man betalar i kommunal fastighetsavgift för bostadsrätten. En amortering sker på 30 år vilket med rak amortering blir kr per år eller 139 kr per månad. Amorteringen minskar den årliga räntekostnaden med 70 kr per år efter skatt, men tabellen visar år 1. Den tillkommande månadskostnaden vid flytt blir kr (se tabell 4.3.3). 19

20 Tabell Månadseffekter vid flytt till villa (B Fall 3) Bostadsutgifter Nya ränteutgifter efter skatt, för finansiering av flytt 175 Ny amortering för finansiering av flytt 139 Uppskovsränta 0,5 % av uppskovsbeloppet 333 Tillkommande kommunal avgift, netto 400 Uppskovsränta sedan tidigare 0 Tillkommande månadsutgift år 1 vid flytt Barnfamilj Fall 4: Gävle samma pris, med tidigare uppskov Även i detta fall så köper barnfamiljen ett lika dyrt boende, men här finns även ett tidigare uppskov på kr. Villan kostar fortfarande 2 miljoner, och de får 2 miljoner för bostadsrätten. Kvarboendealternativet påverkas på samma sätt som i fall 2 genom det tidigare uppskovet, dvs. det blir en uppskovsränta på 167 kr. Flytta till villa I detta fall så finns det ett gammalt uppskov på kr som gör att reavinsten ökar till 1,2 miljoner. Detta belopp är under maxbeloppet på 1,6 miljoner så i detta fall blir det uppskov på hela beloppet (se tabell 4.4.1). Tabell Flytta till villa (B Fall 4) Försäljning av bostadsrätt: Köp av bostadsrätt: Köp av villa: Reavinstskatt: 0,22 Reavinst inkl tidigare uppskov: Uppskovsbelopp: Uppskovsränta: 0,005 Årligt belopp att år 1-: Stämpelskatt 0,015 Pantbrevsskatt 0,020 Tidigare uppskov

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad 2011 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Det måste bli lättare att flytta

Det måste bli lättare att flytta 2012:8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Det måste bli lättare att flytta Hur flyttskatter låser Stockholms bostadsmarknad Det måste bli lättare att flytta Bostadssituationen i huvudstadsregionen

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad

Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad Rapport 2010: 2 Förord Stockholmsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är rekordlågt. De senaste 20 åren har bostadsbyggandet varit otillräckligt

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4 Analys Lägre flyttskatter vägval för en sundare bostadsmarknad Mäklarsamfundet 2013:4 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 KRIS PÅ BOSTADSMARKNADEN 6 - Svårigheter att få tag på en bostad 6 - Alla pratar

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv.

Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Ett tryggt sätt för dig att få ett rikare liv. Hypotekspension så fungerar det. Med Hypotekspension kan du få loss pengar ur värdestegringen på din bostad och ändå bo kvar. Ing-Britt är äntligen på väg

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen? Bostadsrättsföreningen Nazaret Insatshöjning Undertecknade, Per-Olof Blad, Carl-Gustav Melén och Tryggve Ottosson, som fått styrelsens uppdrag att redovisa konsekvenserna av en insatshöjning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostads kostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Störst skattehöjning i Kiruna....5 Störst skattehöjning

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Försäljning av småhus 4

Försäljning av småhus 4 SKV 379 utgåva 15 Försäljning av småhus Information, exempel och blanketter I den här broschyren beskriver vi bland annat hur du som har sålt ditt småhus 2008 ska deklarera försäljningen och hur du begär

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING INTRODUKTION Kortfattat, vad är en insatshöjning? Bostadsrättsföreningens medlemmar betalar in pengar d v s höjer insatserna i proportion till de tidigare ägarandelarna

Läs mer

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån i korthet Tänk på det här innan du tar ett seniorlån: Seniorlån är generellt sett dyra lån

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Inlämningsuppgift kalkylproram

Inlämningsuppgift kalkylproram Inlämningsuppgift kalkylproram Excel 2012-11-26 Sida 1 / 6 Innehållsförteckning A1. Vilka är de fyra lägenheterna med billigast kvadratmeterpris?... 3 Vilka lägenheter har jag råd att bo i om månadskostnaden

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz

Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz Framtagen av civilingenjör Nima Sanandaji och civilekonom Tino Sanandaji på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Inledning

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

VÄLKOMNA. Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15

VÄLKOMNA. Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15 VÄLKOMNA Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15 Dagordning Genomgång av Ekonomisk plan för registrering hos Boverket Att amortera eller inte Köpestämma regler och förfarande Inkomna frågor Hur är intresset?

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Fk_4064_Fa Bostadstillägg till pensionärer Uppdaterad 070101 Försäkringskassan ansvarar för förmåner inom pensionsområdet, bland annat inkomst-, tilläggs- och garantipension, omställnings- och efterlevandepension

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens förslag till beslut gällande motionen Ny typ av finansiering Bakgrund För tre år sedan gjorde vi en utredning om att lösa föreningens lån. Det vi kom fram till då var att vi skulle

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Försäljning av småhus 4

Försäljning av småhus 4 SKV 379 utgåva 14 Försäljning av småhus Information, exempel och blanketter I den här broschyren beskriver vi hur du som har sålt ditt småhus 2007 ska deklarera försäljningen. Med småhus menar vi villa,

Läs mer

KOSTNADSKALKYL. Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö

KOSTNADSKALKYL. Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö KOSTNADSKALKYL Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö Kostnadskalkyl enligt bostadsrättslagen 1991:614 för Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö, Malmö kommun, Skåne län Organisationsnummer

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Den genomsnittliga arealen på s.k. bostadsarrenden i Söderhamns kommun är ca 1000 m2. Söderhamns kommun har 313 arrenden 217 av dessa har anknytning

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008

Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008 Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008 Av Maria Kulander och Hans Lind april 2009 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar mina insatser inom äldreoch funktionshindersomsorg? Norrköpings kommun tar ut en avgift för vård

Läs mer