Svenska folket flyttar mindre

Transkript

1 Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, Sollentuna Johan Berndes väg

2 2 (12) Innehåll Inledning... 3 Resultat i sammanfattning... 4 Svenska flyttskatter... 5 Kapitalvinstskatt... 5 Förändrade uppskovsregler... 5 Ränta på uppskov... 5 Stämpelskatt... 5 Lagfartsavgift... 5 Pantbrev... 6 Flyttskatteexempel... 6 Flyttintensitet i Sverige... 7 Trendbrott i flyttintensitet från Flyttningar Flyttintensitet i olika åldersgrupper... 8 Äldre bor kvar Svenskar flyttar minst i Norden... 11

3 3 (12) Inledning Sverige har Europas högsta flyttskatter. Det har också medfört att svenskarna flyttar mindre än andra européer. Det visade Handelns utredningsinstitut i en rapport som publicerades under våren 2013 på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. 1 I denna rapport återger vi resultaten av ytterligare en studie som konsultföretaget WSP genomfört på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. WSP har studerat förändringar i svenskarnas boende och flyttvanor uppdelat på ålderskategorier. Studien gör också en nordisk utblick. Resultatet som återges i kommande stycke är i korthet att svenskar flyttar mindre än andra och att en tidigare uppåtgående trend bröts Den 1 januari 2008 infördes den så kallade uppskovsräntan för uppskjuten reavinstskatt på privatbostäder. I realiteten innebär den att hushåll som bott länge i en bostad löpande blir beskattad för sin vinst när man säljer sin bostad. Samtidigt skärptes reavinstskatten i sig genom en generell höjning från 20 till 22 procents skatt. Villaägarna menar att resultaten i denna rapport ger starkt stöd för den kritik som förbundet har mot de höga svenska flyttskatterna. När politikerna väljer att göra det dyrare för hushåll att flytta genom höjda flyttskatter får det stora konsekvenser genom att hushållen flyttar mindre. Det i sin tur försämrar funktionaliteten på den svenska bostadsmarknaden som redan före 2007 var en av Europas sämst fungerande. Detta medför stora kostnader för ekonomin i stort. Inför valrörelsen 2014 är det rimligt att ett av det svenska samhällets stora krisområden, den dåligt fungerande bostadsmarknaden, också diskuteras mer intensivt. Det är i ett sådant sammanhang rimligt att också diskutera om inte de höga svenska flyttskatterna utgör en skadlig bromskloss för bostadsmarknaden. 1 %20p%c3%a5%20bostadsmarknaden.pdf

4 4 (12) Resultat i sammanfattning Från och med 2007 har en tidigare ökande flyttbenägenhet hos svenska folket brutits och snarare visat en fallande trend. Om flyttintensiteten varit densamma som under 2007 hade fler svenskar bytt bostad under dessa tre år. Av de i minskade flyttningar står åringar för stycken och åringar för stycken. Andelen 65+ som bor kvar i småhus har under 2000-talet ökat från 42% till 47% och trenden har varit särskilt stark sedan Den minskade flyttbenägenheten kan delvis förklaras av finanskrisen som inleddes Men sedan 2009 har flyttandet ökat igen i övriga nordiska länder medan trenden är alltjämt vikande i Sverige.

5 5 (12) Svenska flyttskatter Kapitalvinstskatt Den första januari 2008 ändrades skattereglerna vid försäljning av bostäder. Den skattepliktiga delen av vinsten höjdes från 2/3 till 22/30, vilket innebär att skatteuttaget på vinst höjdes från 20 % till 22 %. För förlust gäller som tidigare att avdragsgill del uppgår till 50 %, vilket innebär att en förlust kompenseras skattemässigt med 15 %. FÖRÄNDRADE UPPSKOVSREGLER Uppskovsreglerna vid avyttring av privatbostad ändrades också. Möjligheten att få uppskov med vinsten för den som köper en ny bostad har begränsats och är nu maximalt 1,45 miljoner kr multiplicerat med den skattskyldiges andel av den sålda ursprungsbostaden. RÄNTA PÅ UPPSKOV Från och med inkomståret 2008 (deklarationen 2009) infördes dessutom en ränta på 0,5 procent av uppskovsbeloppet på såväl nya som gamla uppskov. Det sker genom att en schablonintäkt tas upp i inkomstslaget kapital med 1,67 % av uppskovsbeloppets storlek den 1 januari under beskattningsårets ingång. Schablonintäkten beskattas med 30 % och den på detta sätt framräknade skatten motsvarar en ränta på 0,5 % av uppskovsbeloppet. En ränta på 0,5% på hela uppskovsbeloppet motsvarar en bankränta på 3,25% på skatteskulden. Antag att uppskovsbeloppet är 100 och skatteskulden därmed 22. ((100*0,005)/22))/0,7=3,25% Stämpelskatt Stämpelskatt är den skatt man får betala när man köper ett hus eller en tomt. Den består i korthet av lagfartsavgift, expeditionsavgift och pantbrevsskatt på nya inteckningar i huset. LAGFARTSAVGIFT Lagfartsavgiften beräknas på priset (köpeskillingen). Om priset understiger taxeringsvärdet beräknas den på taxeringsvärdet som uppdateras den 1 januari varje år.

6 6 (12) Om man får huset genom arv eller gåva slipper man lagfartsavgift. Det gäller dock inte om man i utbyte mot gåvan övertar ansvaret för en skuld eller betalar en ersättning på minst 85 procent av husets värde. Slutligen betalar man en expeditionsavgift på 825 kronor. Om man bygger ett hus slipper man betala stämpelskatt på byggnaden men får däremot göra det på tomten. I det fallet får man dock betala full moms på samtliga byggkostnader. PANTBREV Pantbrevsskatt får man betala om man behöver ta lån på huset och det saknas pantbrev. Om det inte finns pantbrev måste man ta ut nya och det kostar två procent av pantbrevets värde i skatt. Flyttskatteexempel Vilka flyttskatteeffekter uppstår om två normala svenska hushåll vill byta bostad med varandra? Antag att det handlar om ett par i 65-årsåldern som byter sin stora villa mot ett radhus i vilket det bor en barnfamilj i som i sin tur köper den stora villan av paret? Vi antar vidare att villan köptes på 1970-talet för kronor och säljs för 5,5 miljoner kronor. Radhuset säljs för 2,7 miljoner och köptes 2004 för 1,9 miljoner kronor. Det äldre paret får en kapitalvinstskatt på 1,12 miljoner kronor och en stämpelskatt på kr eftersom man endast betalar lagfartsavgift. (Nya pantbrev antas inte behövas). Barnfamiljen får betala en kapitalvinstskatt på kr samt en stämpelskatt på kr (lagfartsavgift) och kr (pantbrevsavgift på 5 miljoner i pantbrev). Totalt kostar det kr i flyttskatter för de två hushållen att byta bostad med varandra.

7 0-4 år 5-9 år år år år år år år år år år år år år år år år år år 95+ år 7 (12) Flyttintensitet i Sverige Under sin livstid flyttar en svensk i genomsnitt ungefär 10 gånger. De flesta flyttningar när man är i åldern år. Näst mest flyttar unga barnfamiljer vars barn ännu inte börjat skolan. Under den perioden pågår i många fall en bostadskarriär som innebär att hushållet byter till sig en större bostad en eller flera gånger. Under åren med skolbarn och medelålder därefter minskar flyttfrekvensen och ökar först kring pensionsåldern. I promille av befolkningen per åldersgrupp 450 Flyttningsintensitet (inom Sverige) i olika åldersgrupper Källa: SCB Trendbrott i flyttintensitet från 2007 Antalet inrikes flyttningar ökar år från år i Sverige till följd av att Sveriges befolkning växer. Nu sker omkring 1,3 miljoner flyttningar varje år inom landet. Men flyttintensiteten har under senare år gått ner. Statistiken i diagrammet nedan sträcker sig från 1998 till år Både antalet och andelen flyttningar sjönk dramatiskt i Sverige från 1998 till 2002 för att sedan öka fram till År 2008 infördes uppskovsräntan, dvs. skatt på uppskjuten reavinst för privatbostäder. Sedan dess har flyttintensiteterna gått ner igen. Om intensiteten att flytta skulle varit lika hög under åren som år 2007 hade fler svenskar bytt bostad. Antalet flyttningar år 2011 skulle varit fler, eller över i stället för

8 8 (12) Den minskade benägenheten att flytta sedan 2007 kan också ha andra förklaringsfaktorer vid sidan av uppskovsräntan. Konjunkturnedgången i samband med finanskrisen är en sådan. Dock har disponibelinkomsterna ökat under perioden och ränteläget har varit lågt vilket underlättar för hushåll som byter bostad. Flyttningar Flyttningar och flyttintensitet inom Sverige Antal Andel, % , , , , , , , Källa:SCB, WSP Antal flyttningar Vid oförändrad intensitet Andel flyttningar av Sveriges medelfolkmängd Flyttintensitet i olika åldersgrupper Det har tidigare framgått att unga vuxna har den högsta flyttbenägenheten - åtta gånger högre än seniorernas benägenhet att flytta. Samtidigt följer utvecklingen i grupperna ungefär samma trend. I nedanstående diagram visas hur de två åldersgruppernas flyttbenägenhet har förändrats de senaste tio åren. I åldersgruppen år ökade flyttbenägenheten från 2002 till Sedan 2008 har flyttbenägenheten i samma grupp minskat kraftigt. Totalt minskade antalet flyttningar med från 2007 till Drygt av dessa var i åldersgruppen år.

9 9 (12) Andel av befolkningen i åldern år, Procent % 5,4 Inrikes flyttningsintensitet i åldersgruppen år 5,2 5,0 Glappet innebär färre flyttningar 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Källa: SCB, WSP Gruppen åringars flyttvanor påverkar också i hög grad övriga gruppers flyttmöjligheter på marknaden genom flyttkedjeeffekter. Det är en grupp som gjort bostadskarriär och som byter ner sig igen och gör bostäder lediga för nya yngre hushåll att flytta in i. Unga vuxnas (20-29 år) flyttbenägenhet har minskat kraftigt sedan Nästan två tredjedelar av nedgången i den totala flyttintensiteten står gruppen unga vuxna för. Glappet innebär att över flyttningar inte blivit av jämfört med flyttintensiteten år Mellan 2002 och 2007 ökade även denna grupps benägenhet att flytta men bara med knappt flyttningar. Den negativa effekten på senare år är alltså betydligt större än den positiva innan Varje år flyttar knappt i åldersgruppen. Andel av befolkningen i åldern år, Procent % 40,0 Inrikes flyttningsintensitet i åldersgruppen år 39,0 38,0 Glappet innebär färre flyttningar 37,0 36,0 35,0 34, Källa: SCB, WSP

10 10 (12) Äldre bor kvar Analyser av SCBs olika databaser statistik som avser beräkningar från undersökningar samt från registren över totalbefolkningen och folkbokföringsaviseringar varje år och fastighetsregistret visar att äldre i allt högre utsträckning bor kvar i sina småhus. Andel, % 65,0 Andel boende i småhus efter åldersgrupp i hela Sverige ,0 55,0 50,0 45,0 40, Källa: SCB, Stativ 0-19 år år 65- år Totalt Andelen äldre som bor i villa har ökat med 5 procentenheter under 2000-talet från omkring 42 procent till omkring 47 procent av alla 65 år och däröver. Idag bor en allt mindre andel av de äldre i hyreslägenheter, medan andelen äldre som bor i bostadsrätt har legat relativt konstant. Huruvida förändringen beror på ändrade preferenser bland äldre eller som man uppfattar sig inlåst av flyttskatterna är inte känt. Troligtvis är utvecklingen ett resultat av en kombination av dessa två effekter.

11 11 (12) Andel äldre, % 60 Äldres (65+ år) boendeformer Andel boende i egna hem bostadsrätt hyresrätt Källa: SCB, Stativ, HEK Svenskar flyttar minst i Norden Ett annat sätt att pröva frågan vad orsaken till den minskade flyttbenägenheten är att studera utvecklingen i jämförbara länder under samma period. Som framgår i nedanstående diagram har svenskar under lång tid haft låg benägenhet att flytta. Statistiken flyttningar inom och mellan kommuner (där den svenska statistiken har rensats från flyttningar inom församlingarna eftersom den inte ingår i de övriga ländernas statistik). Förutom att den svenska flyttintensiteten är konstant lägre framgår också att utvecklingen sedan 2007 skiljer sig åt. I samband med finanskrisens början minskade flyttbenägenheten i samtliga länder. Men i flera länder har flyttandet sedan ökat i takt med att finanskrisens kritiska skede avtog Det har dock inte varit fallet i Sverige som tvärtom har en svag men stadigt fallande trend i flyttbenägenheten sedan Återigen framträder uppskovsräntan på uppskjutna vinster på privatbostäder som infördes från 1 januari 2008 och som kommunicerades av regeringen under 2007 som en stark orsakskandidat för den minskande flyttbenägenheten.

12 12 (12) Andel, %, av medelfolkmängden 19,00 Andel flyttningar inom och mellan kommuner i de nordiska länderna 17,00 15,00 13,00 11,00 9,00 7, Källa: Resp. statistikbyrå, WSP Sverige Norge Danmark Finland