Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Transkript

1 Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, Sollentuna Johan Berndes väg

2 2 (11) Sammanfattning och slutsatser Trots att skatter och avgifter bidrar till att skapa ett högt elpris för svenska hushåll, så är elanvändningen per person i Sverige hög jämfört med andra europeiska länder. En rapport från EU-kommissionen visade 2009 att svenska hushåll i snitt använder 3,0 procent av den disponibla inkomsten till att betala elräkningar. 1 Av EU-27-länderna är det bara Bulgarien som har en högre siffra, vilket till stor del förklaras av låga inkomster. Bakom den genomsnittliga siffran 3,0 procent döljer sig en fördelning, där somliga hushåll betalar en liten del av inkomsten i elräkningar, och andra en stor del. För att följa upp och fördjupa EU-kommissionens studie, undersöks därför i denna rapport hur stor del av den disponibla inkomsten som för olika hushållstyper boende i småhus går till elräkningar. Förklaringen till den höga svenska elkonsumtionen är historisk. Närhet till vattenkraft och utbyggnaden av kärnkraft har bidragit till förhållandevis låga elpriser i Sverige under lång tid. Industri och bebyggelse har naturligt nog anpassat sig till dessa förutsättningar. Under 80-talet uppmuntrades byggandet av hus som värms med direktverkande el. Det fanns till och med statliga stöd för det. Med de väsentligt högre elpriser som är ett resultat av bland annat en hög svensk elskatt, en prishöjande effekt från utsläppsrätter och att andra europeiska länders efterfrågan på el släppts in på den nordiska marknaden, så har hushållens och industrins kostnader stigit. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur stor andel av småhusägarnas inkomster som går till elräkningar 2, i de fall de helt eller delvis värmer huset med el. Undersökningen visar att ett småhushåll som använder kwh om året betalar lite under 8 procent av hushållets sammanlagda disponibla inkomst i elräkningar. Den genomsnittliga elräkningen för typhuset är kronor om året. Den hushållstyp som betalar störst andel av den disponibla inkomsten 20 procent till elräkningar är ensamboende kvinnor i småhus (beräknat på det beskrivna typhuset). Det finns uppskattningsvis hushåll av typen ensamboende kvinnor i småhus som värmer med el, och av typen ensamboende män i Eller i de fall husen värms med kombinationer av el och andra värmekällor hur stor del av inkomsten som går till hushållsel, el för uppvärmning och varmvatten samt den kompletterande värmekällan.

3 3 (11) småhus som värmer med el. I snitt betalar dessa sammanlagt hushåll nära 17 procent av den disponibla inkomsten i elräkningar. Metod Den kundkategori som undersöks är Energimarknadsinspektionens typkund småhusägare med årlig användning om kwh. Det är en villa som värmer med el, men inte nödvändigtvis direktverkande el, utan även exempelvis värmepump, eller el i kombination med olja eller biobränsle. Data om inkomster per hushållstyp kommer från SCB:s databas FASIT, där SCB gjort en prognos för Uppgifter om antal hushåll med hushållstyp kommer från SCB:s databas HEK. 3 Data om energianvändning i småhus kommer från SCB:s publikation med samma namn (2010). 4 HEK-databasen innehåller uppgifter om antal hushåll boende i småhus, fördelat på ålder och kön. Ålderskategorierna i FASIT överensstämmer inte perfekt med dem i HEK, varför siffrorna har anpassats något. Anpassningen har skett enligt antagandet att antalet hushåll inom respektive ålderskategori är jämnt fördelade över varje årtal. Om det finns 1000 personer i kategorin 20-29, så antas det alltså finnas 500 personer i kategorin HEK-databasen inkluderar personer från 18 år, medan FASIT börjar vid 20 år. Det innebär ett (sannolikt litet) fel i matchningen av data. Från SCB:s HEK-databas hämtas data över totala antalet personer i småhus efter ålder och kön. Från databasen FASIT hämtas data över personers inkomster, civilstatus och antal barn (hushållstyp). När dessa matchas ihop antas ålders- och könsfördelning i respektive hushållstyp vara densamma som den är för populationen boende i småhus i övrigt. Det vill säga: Om 50 procent av de kvinnor mellan som bor i småhus är i åldern år, så antas även 50 procent av de ensamboende kvinnor mellan som bor i småhus (vilket det finns en separat uppgift om) vara i det ålderspannet. Antal personer i övriga hushåll antas vara 1,5. I hushåll med 2+ barn antas 2,5 barn; 3+ antas betyda 3,5 barn. Inkomstuppgiften för övriga hushåll är ett ovägt genomsnitt av övriga sammanboende hushåll och övriga ensamstående hushåll Se avsn5ttet om fördjupad metod för mer precisa källhänvisningar.

4 4 (11) Den genomsnittliga elräkningen antas vara kronor per år. Den siffran kommer från rapporten Elpriser, skatter och avgifter 2011, som finns tillgänglig på Kort sammanfattning av den rapporten: Den förväntade årliga elräkningen beräknas för ett småhus med en genomsnittlig användning om kwh per år. Användningen antas vara något högre i norr och något lägre i syd, men i snitt vägas samman till kwh. Huruvida typhuset är representativt går att bilda sig en ungefärlig uppfattning om. I SCB:s publikation Energistatistik för småhus anges att cirka småhus värms med el eller olika kombinationer av el och olja eller biobränsle. Cirka småhus värms med enbart olja, enbart biobränsle, fjärrvärme eller övriga uppvärmningssätt. 6 Den genomsnittliga årliga elanvändningen i småhus som helt eller delvis värmer med el anges vara kwh. 7 Hus som värmer helt med el använder i genomsnitt (direktverkande) respektive (vattenburen) kwh per år. Hus som värms med kombinationer har lägre elanvändning. Att anta en elanvändning om kwh per år passar således de tidigare husen bättre. Småhusägare som värmer med en kombination av el och annat har tillkommande utgifter för exempelvis olja eller pellets. För att uppskatta kostnaden för värme och varmvatten som helhet är det därför rimligt att anta en högre elanvändning (som en slags proxy för annan energianvändning).. Skillnaderna i kostnad per kwh för olika värmekällor är tämligen små, varför felet som följer av en sådan förenkling är litet. 8 Användandet av det av Energimarknadsinspektionen definierade typhuset med en årlig användning på kwh förefaller således rimligt. 9 Ett förtydligande av vad tabellerna nedan visar är således att sifforna är en uppskattning av den andel av den disponibla inkomsten som går till hushållsel, uppvärmning och varmvatten för hus som helt eller delvis värms med el Avrundningar kan innebära små fel i totalsiffrorna. 7 Tabell Energimarknadsinspektionens rapport jämför kostnader för olika värmekällor. Skillnaderna är så pass små att förenklingen påverkar resultatet mycket litet. 9 En alternativ metod hade varit att anta lägre elkonsumtion för mindre hushåll. Hushållets storlek påverkar dock mest hushållselen, som står för en liten del av den totala elkonsumtionen. Det är också tänkbart att det finns ett omvänt samband, eftersom varje hushållsmedlem värmer upp huset med kroppsvärme. I syfte att få ett lättolkat resultat har vi bortsett från detta.

5 5 (11) Av detta följer att vi implicit antagit att de som bor i detta typhus är som folk är mest, det vill säga är sammanboende eller ensamboende och har barn i samma utsträckning som resten av den småhusägande populationen. Uppvärmningsformen antas alltså inte påverka civilstatusen eller fertiliteten. Det innebär att sedan HEK-databasens data har sorterats om i de kategorier som passar FASITs data om inkomster per hushållstyp, så antas cirka två tredjedelar av respektive hushållstyp bo i hus som värms helt eller delvis med el. Därav följer den uppskattning av antalet hushåll per hushållstyp i småhus som värms med el. Resultat Tabellen på nästa sida redovisar resultaten. Tabellen längst till höger är en uppskattning av hur många hushåll i respektive hushållstyp som bor i ett småhus som helt eller delvis värms med el. Det är dessa hushåll som antas använda kwh om året. Övriga hushåll värmer sina hus på annat sätt, varför det är troligt att de har lägre elräkningar, men å andra sidan högre olje-, pellets- eller fjärrvärmeräkningar.

6 6 (11) Hushållstyp (boende i det definierade typhuset)) Elräkningens andel av disp ink Antal hushåll i småhus (uppskattning i tusental) varav i hus som helt eller delvis värms med el (uppskattning i tusental) ensamboende kvinnor % ensamboende kv % 3,4 2 ensamboende kv % 12,2 8 ensamboende kv % 26,4 17 ensamboende kv % 26,1 17 ensamboende kv % 62,6 41 ensamboende kv 75-21% 45,4 30 ensamboende män % ensamboende män % 6,9 5 ensamboende män % 22,7 15 ensamboende män % 47,5 31 ensamboende män % 51,9 34 ensamboende män % 48,6 32 ensamboende män75-20% 32,4 21 sammanboende utan barn 5,5% sammanboende ,9% 17,9 12 sammanboende ,0% 61,3 41 sammanboende ,6% sammanboende ,5% sammanboende ,2% sammanboende 75-8,3% sammanboende m 1 barn 4,1% sammanboende m 2 barn 3,3% sammanboende m 3+ barn 2,9% ensamstående kv m 1 barn 9,7% 27,4 18 ensamstående kv m 2+ barn 6,4% 22,0 15 ensamstående män m 1 barn 7,8% 9,5 6 ensamstående män m 2+ barn 4,8% 5,2 3 Övriga hushåll 8,0%

7 7 (11) Villaägarnas förslag till lösning Elräkningen är en tung kostnad för småhusägarna. Höga elpriser leder med nödvändighet till minskat sparande och/eller minskad konsumtion av andra varor. Det gör hushållen mer finansiellt sårbara. På sikt innebär även lågt privat sparande en lägre tillväxttakt i ekonomin som helhet. Eftersom höga elpriser är ett politiskt problem efterlyser Villaägarna en politisk lösning. Ett sätt att sänka hushållens kostnader är att sänka elskatten. Reformen kan finansieras genom att höja skatten för kraftbolagen. En sådan skatteväxling påverkar vare sig statsbudgeten, elpriset eller utsläppen av koldioxid, eftersom dessa bestäms av systemet med utsläppsrätter. Sänkt elskatt skulle gynna hushåll med små marginaler. Ekonomisk forskning visar att dessa hushåll tenderar spendera mer och sparar mindre av en tillkommande inkomst. Sänkt elskatt skulle således leda till högre konsumtion, vilket i sin tur skulle vara en draghjälp för konjunkturen bidra till tillväxt. Systemet med utsläppsrätter höjer elpriserna och vinsterna för kraftbolagen med över 10 miljarder om året, bara på den svenska marknaden. En skatteväxling kan kompensera kunderna för detta, och vore ett sätt för politikerna att ta ansvar för denna bieffekt av utsläppsrätterna. I ljuset av detta är det relevant att fråga om regeringen tycker att skattebördan på energisektorn är rättvist fördelad mellan konsument och producent. Om inte, så är det dags att fördela om den.

8 8 (11) Bilaga: Fördjupad metod Uppgifter om antal hushåll boende i småhus hämtas från HEK enligt länk ovan. Tabellen ser ut enligt nedan. Klicka på länken för att se göra tabellen större. Hushållen fördelade efter hushållstyp och boendeform Procent Hyresrätt 2:a Småhus Flerbostadshus hand Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Hyresrätt 1:a Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 1:a hand Bostadsrätt hand Ensamboende 14,1 ±1,3 1,1 ±0,3 3,3 ±0,7 22,7 ±1,3 47,9 ±1,9 2,9 ±0,7 3,2 ±0,7 4,8 ±0, ±45-64 år 10,4 ±1,5 0,7 ±0,3 3,5 ±1,0 21,5 ±1,6 53,3 ±2,4 4,5 ±1,0.. 6,0 ±1, ±45 Kvinnor 9,1 ±2,2 0,5 ±0,4 2,5 ±1,3 21,5 ±2,6 54,6 ±3,6 5,2 ±1,7.. 6,6 ±1, ±27 Män 11,3 ±2,1 0,9 ±0,5 4,2 ±1,4 21,5 ±2,3 52,4 ±3,2 4,0 ±1,3.. 5,6 ±1, ± år 20,5 ±2,6 1,6 ±0,7 2,9 ±1,1 24,9 ±2,2 38,4 ±3,0 0,1 ±0,2 8,9 ±1,8 2,6 ±1, ±27 Kvinnor 16,3 ±2,9 1,6 ±0,8 3,3 ±1,5 26,3 ±2,8 41,0 ±3,7 0,2 ±0,3 9,3 ±2,3 2,0 ±1, ±16 Män 29,4 ±5,1 1,6 ±1,2 2,1 ±1,7 21,8 ±3,8 33,1 ±5,3 0,0 ±0,0 7,9 ±3,0 4,0 ±2, ±16 Sammanboende utan barn 50,7 ±1,7 2,0 ±0,4 2,2 ±0,6 17,3 ±1,1 22,8 ±1,6 0,5 ±0,3 0,1 ±0,1 4,5 ±0, ±21-64 år 47,2 ±2,3 2,1 ±0,6 2,5 ±0,8 17,6 ±1,5 24,9 ±2,2 0,8 ±0,4.. 4,8 ±1, ± år 55,7 ±2,7 1,7 ±0,5 1,6 ±0,7 17,0 ±1,7 19,7 ±2,3 0,1 ±0,2 0,2 ±0,3 3,9 ±1, ±15 Ensamstående med barn 19,7 ±2,7 2,7 ±1,2 4,9 ±1,2 14,8 ±2,6 53,6 ±3,4 2,1 ±1,0 0,0 ±0,0 2,3 ±0, ±11 Sammanboende med barn 60,3 ±1,9 2,5 ±0,5 2,6 ±0,7 12,0 ±1,1 18,5 ±1,6 0,4 ±0,3 0,0 ±0,0 3,6 ±0, ±14 1 barn 47,2 ±3,5 3,2 ±1,0 3,5 ±1,4 17,5 ±2,3 24,5 ±3,2 0,4 ±0,5 0,0 0,0 3,7 ±1, ±17 2 barn 68,6 ±2,7 2,5 ±0,8 1,7 ±0,8 9,7 ±1,5 13,7 ±2,2 0,4 ±0,4 0,0 0,0 3,4 ±1, ±18 3+ barn 64,3 ±4,8 1,0 ±0,9 3,6 ±1,8 7,4 ±2,4 19,5 ±4,1 0,3 ±0,5 0,0 0,0 3,9 ±1, ±10 Övriga hushåll 48,6 ±3,2 1,9 ±0,7 2,3 ±1,1 11,1 ±1,8 28,0 ±3,0 0,6 ±0,5 0,0 ±0,0 7,5 ±1, ±14 Samtliga hushåll 34,0 ±0,8 1,7 ±0,2 2,9 ±0,4 18,3 ±0,6 35,4 ±1,0 1,7 ±0,3 1,5 ±0,3 4,5 ±0, ±30 Antal i tusental ±30. Uppgift kan inte förekomma i denna undersökning då uppgift om särskilt boende inte har noterats för personer under 65 år... Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Värdet till höger om ± anger ett 95 % konfidensintervall omkring punktskattningen. Procentsiffrorna i samtliga tre kolumner för småhus läggs samman och multipliceras med det totala antalet hushåll, vilket ger följande tabell. Antal hushåll (HEK), i tusental i småhus 2010 ensamboende utan barn 386 ensamboende utan barn, kvinnor år 68 ensamboende utan barn, män år 129 ensamboende utan barn, kvinnor 65+ år 108 ensamboende utan barn, män 65+ år 81 sammanboende utan barn 616 sammanboende utan barn, år 345 sammanboende utan barn, 65+ år 270 ensamstående med barn 64 sammanboende med 1 barn 161 sammanboende med 2 barn 291 sammanboende med 3+ barn 104 övriga hushåll 146 samtliga hushåll 1768

9 9 (11) HEK presenterar även nedanstående tabell över ålderstrukturen hos personer boende i småhus. Undersökningsåret är Ålderstrukturen bland boende i småhus antas vara oförändrad idag. Totalt Antal i tusental Antal i småhus 0-19 år 68, år 29, Kvinnor 28, Män 29, år 59, Kvinnor 61, Män 58, år Kvinnor 62, Män 67, år 59, Kvinnor Män 64, år 39, Kvinnor 32, Män 49, Samtliga 57, Kvinnor 55, Män 59, Tabellen nedan beskriver hur statistiken från HEK har bearbetats för att passa de hushållskategorier som används i FASIT. 10

10 10 (11) Inkomst per konumtionsenhet FASIT 2011 Inkomst per hushåll Elräkning ens andel av disp ink Viktad procent Antal hushåll i helt eller delvis el Hushållstyp Antal hushåll i småhus Samtliga ensamboende kvinnor (18-64) kr 20% 45 ensamboende kv , kr 23% 0, ensamboende kv , kr 16% 0, ensamboende kv , kr 14% 0, ensamboende kv , kr 13% 0, ensamboende kv ensamboende kv , kr 20% 0, ensamboende kv , kr 21% 0, ensamboende män (18-64) kr 15% 85 ensamboende män , kr 19% 0, ensamboende män , kr 14% 0, ensamboende män , kr 12% 0, ensamboende män , kr 13% 0, ensamboende män ensamboende män , kr 18% 0, ensamboende män , kr 20% 0, sammanboende utan barn (18-64) kr 5% 228 sammanboende , kr 7% 0, sammanboende , kr 5% 0, sammanboende , kr 5% 0, sammanboende , kr 5% 0, sammanboende utan barn sammanboende , kr 6% 0, sammanboende , kr 8% 0, sammanboende m barn sammanboende m 1 barn kr 4% 0, sammanboende m 2 barn kr 3% 0, sammanboende m 3+ barn kr 3% 0, Ensamstående m barn ensamstående kv m barn ensamstående kv m 1 barn , kr 10% 0, ensamstående kv m 2+ barn , kr 6% 0, ensamstående män m barn ensamstående män m 1 barn , kr 8% 0, ensamstående män m 2+ barn , kr 5% 0, Övriga hushåll kr 8% 0, Övriga sammanboende hushåll Övriga ensamstående hushåll Samtliga 0-19 år Summa ,7% De feta sifforna i kolumnen Antal hushåll i småhus är HEK-databasens. Dessa totalsiffror har sedan fördelats över ålderspannen enligt de proportioner som återfinns i tabellen över åldersstrukturer i småhus ovan (även den från HEK). Röda siffror anger ovägt medelvärde. Skuggade siffror finns med som referens från HEK, men skuggas eftersom det saknas en koresponderande uppgift från FASIT.

11 Uppgifter om i vilken utsträckning småhusen värms med el har hämtats från rapporten Energistatistik i småhus 2010 från Energimyndigheten. Tabellen nedan har använts för att beräkna hur stor andel av småhusen som värms helt eller delvis med el. Siffrorna under rubriken använt uppvärmningssätt är de relevanta. 11 (11)