Energistatistik för småhus 2010

Transkript

1 Energistatistik för småhus 2010 Korrigerad version Energy statistics for oneand two-dwelling buildings in 2010, corrected version ES 2011:10

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via Orderfax: e-post: Statens energimyndighet ES 2011:10 ISSN

3 Förord Energimyndigheten är sedan 1998 statistikansvarig myndighet för ämnesområdet energi. Ämnesområdet är uppdelat i de tre statistikområdena Tillförsel och användning av energi, Energibalanser och Prisutvecklingen inom energiområdet. Statistikområdet användning av energi delas in i de tre sektorerna bostads- och servicesektorn, industrisektorn samt transportsektorn. Energistatistiken för bostads- och servicesektorn omfattar tre delundersökningar avseende småhus, flerbostadshus och lokaler. De tre undersökningarna publiceras först var för sig och knappt en månad senare ges en sammanfattande publikation ut. Syftet med energistatistiken för småhus är att ge information om bland annat energianvändning och uppvärmningssätt i permanentbebodda småhus och fritidshus. Resultatet i denna rapport baseras på en enkätundersökning som Statisticon har genomfört på uppdrag av Energimyndigheten. Undersökningen har genomförts årligen sedan Undersökningen är frivillig och enkäterna skickas i vanliga fall ut till ca 7000 småhusägare. I år har urvalsstorleken varit cirka småhus. Syftet med denna utökade undersökning, som senast genomfördes avseende år 2003, är att få bättre kunskap om den regionala och kommunala energianvändningen. Resultaten av undersökningen avseende år 2007 och framåt publiceras i serien Energimyndigheten Statistik (ES). Mellan åren 1981 och 2006 publicerades resultaten av SCB i SM serie EN 16. Före 1981 publicerades materialet i SM serie Bo. I dialog med användarna och uppgiftslämnarna verkar Energimyndigheten för att energistatistiken ska vara så heltäckande och aktuell som möjligt. Ett stort tack framförs till de fastighetsägare som har besvarat enkäten och därmed bidragit till att vi får bättre kunskap om energianvändningen i småhus. Eskilstuna i november 2011 Caroline Hellberg Enhetschef Lars Nilsson Projektledare 3

4 Beskrivning av det fel som uppstått vid ordinarie publiceringen av Energistatistik i Småhus 2010 I de tabeller som innehåller använda uppvärmningssätt på en regional nivå (tabell 2.7, 3.32, 3.33 och 3.34) fick vissa av kolumnerna felaktiga rubriker vid ordinarie publicering. Detta innebär att fem av kolumnerna i tabellerna inte redovisar siffror för de grupperingar av använda uppvärmningssätt som anges i rubriken. I tabell illustreras vilka rubriker som felaktigt har använts respektive vilka grupperingar som tabellen faktiskt innehåller, det vill säga de korrekta rubrikerna. Rubrik i tabeller El (d) El (v) Olja Olja och biobränsle Olja, el och biobränsle Olja och el El och biobränsle Bio- bränsle Berg/ jord/sjö- värmep. Fjärr- värme Övriga komb. Innehåll i tabeller Enbart elvärme (d) Enbart elvärme (v) Enbart olja Olja och el Biobränsle och el Enbart biobränsle sjövp och el sjövp och bio sjövpump Fjärrvärme Övriga uppvärmningssätt Grupperingar markerade med kursiv stil är de som blivit felaktiga. De övriga är korrekta, det vill säga innehållet överensstämmer med rubrikerna. Det är alltså de fem kolumnerna i mitten av respektive tabell där rubrik och siffror inte stämmer överens. I kolumnen där det står att Olja och biobränsle redovisas siffror för kombinationen Olja och el och så vidare. Ovanstående fel har korrigerats i denna version. 4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år Uppvärmningssätt i småhus år Statistiken med kommentarer Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten år Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus Hushållsel Uppvärmningssätt Regional energistatistik för småhus år Tabeller Urvalsfel Teckenförklaring Förkortningar Energienheter Omräkningsfaktorer Tabellöversikt Karta Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Så produceras statistiken Definitioner och förklaringar Övrigt In English Summary List of tables List of terms Tabeller i rapporten Tabell 2.1 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år Tabell 2.2 Genomsnittlig energianvändning i småhus år Tabell 2.3 Uppvärmningssätt i småhus år Tabell 2.4 Antal småhus med någon typ av värmepump år

6 Tabell 2.5 Solfångare på småhus år Tabell 2.6 Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus, totalt samt per energislag, per län, år 2010, GWh Tabell 2.7 Andel hus per använda uppvärmningssätt och län, år Tabellbilaga Tabell 3.1 Antal småhus år 2010, fördelade efter befintligt uppvärmningssätt och byggår, tal Tabell 3.2 Antal småhus år 2010, fördelade efter befintligt och använt uppvärmningssätt, tal Tabell 3.3 Antal småhus år 2010, fördelade efter använt uppvärmningssätt och byggår, tal Tabell 3.4 Antal småhus år 2010, fördelade efter använt uppvärmningssätt och regioner, tal Tabell 3.5 Uppvärmd bostadsarea för småhus år 2010, fördelad efter använt uppvärmningssätt och byggår, miljoner m Tabell 3.6 Uppvärmd area (inkl. biarea) i småhus år 2010, fördelad efter använt uppvärmningssätt och byggår, miljoner m Tabell 3.7 Genomsnittlig energianvändning 1 per småhus år 2010, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.8 Genomsnittlig energianvändning 1 per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, fördelad efter biarea och byggår, kwh/m Tabell 3.9 Genomsnittlig energianvändning 1 per småhus år 2010, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.10 Genomsnittlig energianvändning 1 per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, fördelad efter biarea och byggår, kwh/m Tabell 3.11 Genomsnittlig energianvändning 1 för uppvärmning och varmvatten i småhus år 2010, fördelad efter byggår, MWh/hus respektive kwh/m Tabell 3.12 Genomsnittlig oljeanvändning per småhus år 2010, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, m 3 /hus Tabell 3.13 Genomsnittlig oljeanvändning per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, uppvärmda med enbart olja, fördelad efter biarea och byggår, liter/m Tabell 3.14 Genomsnittlig elanvändning (inkl. hushållsel) per småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med el, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.15 Genomsnittlig elanvändning (inkl. hushållsel) per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, uppvärmda med enbart el, fördelad efter biarea och byggår, kwh/m

7 Tabell 3.16 Genomsnittlig fjärrvärmeanvändning per småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med fjärrvärme, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.17 Genomsnittlig fjärrvärmeanvändning per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, uppvärmda med enbart fjärrvärme, fördelad efter biarea och byggår, kwh/m Tabell 3.18 Genomsnittlig naturgas/stadsgasanvändning per småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med naturgas/stadsgas, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.19 Genomsnittlig naturgas/stadsgasanvändning per m 2 uppvärmd area (inkl. biarea) för småhus år 2010, uppvärmda med enbart naturgas/stadsgas, fördelad efter biarea och byggår, kwh/m Tabell 3.20 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år 2010, fördelad efter använt uppvärmningssätt och energimängd, GWh Tabell 3.21 Total energianvändning 1 i småhus år 2010, fördelad efter använt uppvärmningssätt och region 2, GWh Tabell 3.22 Total oljeanvändning för småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med olja, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, tals m Tabell 3.23 Total elanvändning (inkl. hushållsel) för småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med el, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, GWh Tabell 3.24 Total fjärrvärmeanvändning för småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med fjärrvärme, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, GWh Tabell 3.25 Total naturgas/stadsgasanvändning för småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med naturgas/stadsgas, fördelad efter befintligt och använt uppvärmningssätt, GWh Tabell 3.26 Total vedanvändning 1 för småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med ved, befintligt och använt uppvärmningssätt, tals m Tabell 3.27 Total användning av ved/flis/spån/pellets 1 i småhus år 2010, helt eller delvis uppvärmda med ved/flis/spån/pellets, fördelad efter befintligt uppvärmningssätt Tabell 3.28 Antal småhus år 2010, fördelade efter under år genomförd energieffektiviserande åtgärd och byggår, tal Tabell 3.29 Antal småhus år 2010, fördelade efter under år 2010 genomförd energieffektiviserande åtgärd och byggår, tal Tabell 3.30 Antal småhus år 2010, fördelade efter ändring av uppvärmningssystem och byggår, tal Tabell 3.31 Antal småhus år 2010, fördelade efter typ av ventilation och byggår, tal

8 Tabell 3.32 Antal småhus år 2010, fördelade efter kommun och använda uppvärmningssätt Tabell 3.33 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten 1 i småhus år 2010, efter kommun och använt uppvärmningssätt, kwh/m Tabell 3.34 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten 1 år 2010, efter kommun och använt uppvärmningssätt, MWh/hus Tabell 3.35 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten 1 i småhus år 2010 efter kommun och använd energimängd, GWh Figurer Figur 1 Genomsnittlig energianvändning per småhus (för uppvärmning och varmvatten, exkl. hushållsel) under år 2010, fördelad efter byggår Figur 2 Genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter (för uppvärmning och varmvatten, exkl. hushållsel) i småhus under år 2010, fördelad efter byggår Figur 3 Genomsnittlig elanvändning (inkl. hushållsel) i småhus uppvärmda enbart med el, år Figur 4 Genomsnittlig oljeanvändning i småhus uppvärmda med enbart olja, år Figur 5 Användning av hushållsel i småhus, år Figur 6 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus, per län, år Figur 7 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus, per hus och län, år Figur 8 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus, per m 2 uppvärmd area och län, år

9 1 Sammanfattning 1.1 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år 2010 Den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus, exklusive upptagen värmeenergi från värmepumpar, uppgick under år 2010 till 35,3 TWh, exklusive hushållsel. El är det vanligaste energislaget för uppvärmning och varmvatten i småhus. Totalt användes 15,9 TWh el under 2010, exklusive hushållsel. Det motsvarar 45 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i de svenska småhusen. Efter el är biobränsle (ved, pellets, flis, spån) det mest använda energislaget för uppvärmning och varmvatten. Under år 2010 utgjorde biobränsleanvändningen 35 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus. Oljeanvändningen för uppvärmning och varmvatten fortsätter att minska. Under år 2010 uppgick oljeanvändningen till knappt fyra procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus. 1.2 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år 2010 I genomsnitt användes energi motsvarande kwh per småhus för uppvärmning och varmvatten under år 2010, exklusive hushållsel. I genomsnitt användes energi motsvarande 126,5 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten i småhus under år 2010, exklusive hushållsel. 1.3 Uppvärmningssätt i småhus år 2010 Elvärme 1, direktverkande eller vattenburen, är det vanligaste uppvärmningssättet i de svenska småhusen. Cirka , eller 27 procent av Sveriges totalt småhus, värmdes med enbart el under år Det näst vanligaste använda uppvärmningssättet är en kombination av biobränsle och elvärme. Cirka småhus, eller 20 procent av husen, värmdes med en kombination av biobränsle och elvärme under år Bara småhus, eller drygt en procent av husen, värmdes med enbart olja under år Enbart elvärme eller i kombination med luft-luftvärmepump, luft-vattenvärmepump och frånluftvärmepump 9

10 Antalet värmepumpar fortsätter att öka. I cirka småhus, eller i 46 procent av husen, användes någon form av värmepump under år

11 2 Statistiken med kommentarer I följande rapport redovisas resultatet av den undersökning som årligen genomförs i Sverige gällande energianvändning och uppvärmningssätt i de svenska småhusen. Undersökningen har genomförts sedan 1977 och Energimyndigheten är sedan år 1998 den myndighet som ansvarar för den officiella energistatistiken. Syftet med energistatistiken för småhus är att beskriva energianvändningen och uppvärmningssätten i våra småhus, det vill säga de svenska en- eller tvåfamiljshus som bebos permanent. Rapporten består av fem delar: - Uppgifter om den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten under år 2010, vilka presenteras i avsnitt Uppgifter om den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten, vilka presenteras i avsnitt Uppgifter om småhusens användning av hushållsel, det vill säga den el som hemmet använder för att driva elektriska apparater som diskmaskin, dator och tv. - Uppgifter om de uppvärmningssätt som används i småhus i Sverige, vilka presenteras i avsnitt Uppgifter om den regionala energianvändningen för småhus, det vill säga hur energianvändningen för uppvärmning och varmvatten ser ut i de olika svenska länen. Se avsnitt 2.5. För fakta om statistiken, se avsnitt 5, och för en grundlig beskrivning av genomförande och metod se undersökningens kvalitetsdeklaration i dokumentet Beskrivning av statistiken 2. Då detta är en urvalsundersökning är det naturligt med en viss variation från år till år i uppmätta värden, vilket bör tas hänsyn till vid tolkning av resultaten. För resultat med konfidensintervall 3, se tabellbilagan (avsnitt 3). Årets rapport skiljer sig något från förra årets då undersökningen avseende år 2010 är en så kallad utökad undersökning. Undersökningen baseras på ett urval om cirka småhus, att jämföra med cirka småhus föregående år. En sådan utökad undersökning görs med jämna mellanrum, den senaste gången år Syftet med den utökade urvalsstorleken är att kunna presentera statistik om energianvändningen på en regional och kommunal nivå.. I avsnitt 2.5 presenteras denna statistik för rikets län. I tabellbilagan (avsnitt 3), Tabell , presenteras statistik också på kommunal nivå. 2 Publiceras på Energimyndighetens hemsida, 3 För mer information om tolkning av konfidensintervall, se avsnitt

12 I och med årets undersökning har ny hjälpinformation i form av ett antal registervariabler från fastighetstaxeringsregistret (FTR) och byggnadsregistret använts. Detta gjordes för att statistiken skulle bli säkrare, det ger ett bättre stöd vid granskning av inkomna svar, återkontakter med uppgiftslämnare samt rättning av lämnade uppgifter. Denna förändring har inte resulterat i någon förändring av resultaten av undersökningen. För mer information om förändringar i undersökning, se undersökningens kvalitetsdeklaration i dokumentet Beskrivning av statistiken 4. Observera att det genomgående i rapporten är den faktiska energianvändningen som har redovisats. Ingen hänsyn har alltså tagits till klimatet och dess påverkan på energianvändningen (d.v.s. siffrorna är inte temperaturkorrigerade 5 ). För mer information om temperaturkorrigering, se Definitioner och förklaringar (avsnitt 5.3). 2.1 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten år 2010 I Tabell 2.1 redovisas den totala energianvändningen i småhus för åren , fördelad efter energislag. Tabellen anger energianvändning för uppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel. Den el som i hemmen används för belysning samt att driva de elektriska apparaterna, som diskmaskin, dator och tv, inkluderas alltså inte. Tabell 2.1 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år Energislag TWh TWh TWh TWh TWh TOTALT 33,1 31,4 31,5 34,2 35,3 El 1 14,8 13,5 12,7 14,4 15,9 Biobränsle 10,3 11,1 11,4 13,0 12,4 Fjärrvärme 4,4 3,9 5,1 4,9 5,5 Olja 3,4 2,6 2,0 1,5 1,3 Naturgas/stadsgas 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Närvärme 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1) Exklusive hushållsel Under år 2010 uppgick den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus till 35,3 TWh. En förklaring till att användningen varit högre år 2009 och 2010 än tidigare år är det faktum att dessa år varit kallare än de föregående. Eftersom denna rapport redovisar faktisk energianvändning utan korrigering för klimatförhållanden (s.k. temperaturkorrigering) kan detta slå igenom som ökad energianvändning i tabellen. För mer information om temperaturkorrigering, se avsnitt 2. 4 Publiceras på Energimyndighetens hemsida, 5 För att kunna jämföra energianvändning för uppvärmning mellan olika år bör uppgifterna temperaturkorrigeras. Detta innebär att man justerar användningen med avseende på hur varmt eller kallt året varit. 12

13 Dock bör siffrorna tolkas med hänsyn till de förändringar som skett i undersökningen de senaste åren (se avsnitt 1.2). El är det vanligaste energislaget för uppvärmning och varmvatten i småhus. Under år 2010 användes 15,9 TWh el, vilket motsvarade 45 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten. Biobränsle (ved, pellets, flis och spån) är näst vanligast. År 2010 utgjorde biobränsleanvändningen 35 procent av den totala energianvändningen. Även fjärrvärme har ökat svagt över åren år 2010 användes 5,5 TWh fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten i de svenska småhusen. Fjärrvärme står nu för knappt 16 procent av den totala energianvändningen. Under 1950-, och 1970-talen var olja det dominerande uppvärmningssättet 6. Idag minskar användningen av olja stadigt. Under år 2010 kom knappt fyra procent av småhusens totala energianvändning från olja. Viktigt att notera är att upptagen värmeenergi från värmepumpar inte inkluderas i uppgifterna i Tabell 2.1. Den faktiska energianvändningen för uppvärmning av småhus är därför högre än vad som framgår av denna statistik. Mer information om den totala energianvändningen finns i tabellbilagan, Tabell samt Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus I Tabell 2.2 redovisas den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i de svenska småhusen, dels per småhus och dels per kvadratmeter, för åren 2006 till Tabellen anger energianvändningen exklusive hushållsel. Den genomsnittliga energianvändningen per småhus får vi genom att dividera den totala energianvändningen under ett år med antalet småhus i populationen. Under år 2010 användes kwh energi per småhus för uppvärmning och varmvatten. Under år 2007 och 2008 var siffran som synes något lägre. Det kan delvis förklaras av det faktum att år 2009 och 2010 var relativt kalla år, men kan också delvis vara en effekt av de förändringar som skett i insamlingen de senaste åren (se avsnitt 1.2). Den genomsnittliga energianvändningen per kvadratmeter uppgick under år 2010 till drygt 127 kwh per kvadratmeter. Precis som för genomsnittet per småhus var energianvändningen per kvadratmeter lägre under år 2007 och år

14 Tabell 2.2 Genomsnittlig energianvändning i småhus år Genomsnittlig energianvändning Per småhus (MWh/hus) 18,9 18,0 18,0 18,7 18,6 Per kvadratmeter (kwh/m 2 ) 128,4 121,7 120,9 125,8 126,5 1 Exklusive hushållsel Mer om den genomsnittliga energianvändningen i småhus finns i tabellbilagan, se Tabellerna samt Den mängd energi som används för uppvärmning och varmvatten i ett småhus under ett år beror till stor del på husets energiprestanda vad gäller isolering, typ av fönster, tekniska lösningar m.m. Dessa faktorer påverkas i sin tur till viss del av vilket årtiondehuset är byggt. Olika byggregler, skillnader i materialval och i byggnadstekniska lösningar i olika perioder kan troligtvis förklara en del av skillnaderna i den genomsnittliga energianvändningen mellan olika byggperioder. I Figur 1 redovisas den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten per småhus under 2010, fördelad efter byggår. Här blir skillnaderna mellan olika byggperioder tydliga. Som tidigare nämnts uppgick den genomsnittliga energianvändningen till kwh per småhus under år Detta värde representeras av den horisontella linjen i Figur 1. I småhus byggda efter 1961 användes mindre energi per hus än genomsnittet för år 2010, medan det i småhus byggda år 1960 eller tidigare användes mer än genomsnittet för året. I ett småhus byggt under 2000-talet användes för uppvärmning och varmvatten i genomsnitt cirka 60 procent av energin som användes i ett småhus byggt 1940 eller tidigare. Figur 1 Genomsnittlig energianvändning per småhus (för uppvärmning och varmvatten, exkl. hushållsel) under år 2010, fördelad efter byggår MWh/hus I Figur 2 redovisas den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus, fördelad efter kvadratmeter och sett över åren. I genomsnitt användes 127 kwh energi per kvadratmeter under år 2010, vilket representeras av den horisontella linjen i Figur 2. Även vad gäller energianvändning per 14

15 kvadratmeter är skillnaden mellan de olika byggåren tydlig i ett småhus byggt 1940 eller tidigare användes i genomsnitt 153 kwh per kvadratmeter under år 2010, medan motsvarande i ett småhus byggt år 2001 eller senare var drygt 91 kwh/m 2. Detta indikerar att skillnaden i energianvändning mellan ett äldre småhus och ett yngre inte handlar om att de äldre husen är större utan att de faktiskt kräver en större mängd energi per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. Småhusen har alltså blivit mer energieffektiva med åren. Figur 2 Genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter (för uppvärmning och varmvatten, exkl. hushållsel) i småhus under år 2010, fördelad efter byggår kwh/m För mer information om den genomsnittliga energianvändningen i småhus finns i tabellbilagan, se Tabellerna samt El för uppvärmning och varmvatten i småhus Elvärme i någon form, direktverkande eller vattenburen, är det vanligaste uppvärmningssättet i småhus. Det är viktigt att notera att också olika typer av luftvärmepumpar (luft/luftvärmepumpar, luft/vattenvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar) ingår i kategorin elvärme. Luft/luftvärmepumpar räknas till direktverkande elvärme, och luft/vatten- samt frånluftsvärmepumpar räknas till vattenburen elvärme. I Figur 3 redovisas den genomsnittliga elanvändningen i de småhus som värmts upp med enbart elvärme, för åren 1977 till Här är hushållselen inkluderad, det vill säga den el som används för belysning samt att driva elektriska apparater som dator, diskmaskin och tv. 15

16 Figur 3 Genomsnittlig elanvändning (inkl. hushållsel) i småhus uppvärmda enbart med el, år kwh/m Undersökningsår Under år 2010 användes cirka 140 kwh energi per kvadratmeter i de småhus som enbart värmdes upp med el. Intressant att notera är att den genomsnittliga energianvändningen sjunkit rejält sedan år 1977, från 170 kwh per kvadratmeter till cirka 140 kwh. En förklaring bör vara att antalet luftvärmepumpar stadigt ökat i Sverige och att den upptagna värmeenergin från dessa inte inkluderas i statistiken. Mer om den genomsnittliga elanvändningen i småhus finns i tabellbilagan, se Tabell 3.14 och Olja Oljeeldning var det dominerande uppvärmningssättet för småhus under 1950-, 60- och 70-talen. Sedan dess har oljeanvändningen minskat kraftigt, och idag har bara drygt en procent av alla småhus enbart olja som uppvärmningskälla. 7 I Figur 4 visas den genomsnittliga oljeanvändningen i de småhus som värmdes enbart med olja, redovisad i liter olja per kvadratmeter, under åren 1977 till

17 Figur 4 Genomsnittlig oljeanvändning i småhus uppvärmda med enbart olja, år Liter/m Sedan slutet av 1980-talet har den genomsnittliga oljeanvändningen i småhus varit relativt konstant. År 1977 användes i genomsnitt 25 liter olja per kvadratmeter i de svenska småhusen, medan man år 2010 använde endast 20 liter per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. Mer om den genomsnittliga oljeanvändningen finns i tabellbilagan, se Tabellerna 3.12 och Hushållsel Undersökningsår För småhus som värms med elvärme är det många gånger svårt att särskilja hur mycket el som används för uppvärmning och varmvatten, och hur mycket el som är hushållsel (det vill säga den el som används för att driva elektriska apparater som diskmaskin, dator och tv). Inom ramen för denna undersökning presenteras en beräkning av hushållselsanvändningen i de svenska småhusen. Siffrorna bör dock tolkas med en viss försiktighet eftersom den redovisade användningen kan antas vara något överskattad. För de elvärmda småhus där hushållselsanvändning inte har angetts så har nämligen ett medelvärde för hushållselen antagits, baserat på elanvändningen i småhus som inte värms med el. I sådan elanvändning kan ju också el ingå som egentligen inte definieras som hushållsel utan närmare som elvärme eller drift-el (exempelvis el som går till golvvärme och drift av cirkulationspumpar). Eftersom golvvärme, cirkulationspumpar och dylikt också har blivit vanligare på senare år kan felet antas ha vuxit med tiden. Energimyndigheten har genomfört detaljerade mätningar av hushållsel inom ramen för projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen. 8 I de 400 hushåll som ingick i mätningarna uppgick hushållselen till drygt kwh per småhus och år

18 I Figur 5 redovisas hur användningen av hushållsel har utvecklats över tid, från år 1970 fram till idag. Användningen av hushållsel i småhus har stadigt ökat från kwh per småhus år 1970 till i genomsnitt kwh per småhus år Det är en ökning med drygt 70 procent. I enlighet med resonemanget i föregående stycke och de mätningar som Energimyndigheten gjort kan det alltså vara så att cirka kwh av dessa kwh i själva verket borde definieras som elvärme eller drift-el. Figur 5 Användning av hushållsel i småhus, år kwh Uppvärmningssätt I Tabell 2.3 redovisas de olika uppvärmningssätten i småhus under år 2010, både de befintliga och de använda. Befintliga uppvärmningssätt är de uppvärmningsmöjligheter som finns i huset, medan använda uppvärmningssätt är de som verkligen har använts i småhuset under året. Viktigt att notera är att varje småhus som ingår i undersökningen endast redovisas på en rad under respektive kategori. Ett exempel: Ett småhus har olja och direktverkande elvärme som befintliga uppvärmningsmöjligheter. Under år 2010 har dock endast olja använts för uppvärmningen. Huset redovisas då på två ställen - under rubriken Befintligt uppvärmningssätt redovisas det på raden Olja och el(d). Under rubriken Använda uppvärmningssätt redovisas det på raden Enbart olja. Därför kan det paradoxalt nog se ut som att det är fler som använder sig av enbart olja än de som har enbart olja i sitt hus. I kategorin Övriga uppvärmningssätt i Tabell 2.3 återfinns alla andra kombinationer av uppvärmningssätt än de som redan finns uppräknade i tabellen. Som tidigare nämnts ska en viss försiktighet iakttas när det gäller jämförelser mellan åren. Det är viktigt att ha de förändringar som skett i undersökningen i 18

19 åtanke (se undersökningens kvalitetsdeklaration 9 ). Att jämföra andelar är mer rättvisande än att jämföra antal. Tabell 2.3 Uppvärmningssätt i småhus år Småhus 2008 Småhus Småhus 2010 Antal (1 000-tal) Andel % Antal (1 000-tal) Andel % Antal (1 000-tal) Enbart elvärme, direktverkande eller vattenburen, var det vanligaste använda uppvärmningssättet under Cirka småhus, eller 27 procent av alla småhus, värmdes med enbart el. Som tidigare nämnts ingår också de olika typerna av luftvärmepumpar i kategorin elvärme - luft/luftvärmepumpar återfinns under direktverkande elvärme, och luft/vatten- samt frånluftvärmepumpar under vattenburen elvärme. Det näst vanligaste använda uppvärmningssättet var elvärme kombinerat med biobränsle (ved, pellets, flis och spån). Cirka småhus, eller 20 procent av de svenska småhusen, värmdes upp med en sådan kombination. Fjärrvärme har blivit allt vanligare. År 2010 värmdes småhus, eller 12 procent av beståndet, upp med enbart fjärrvärme. Andel % Befintligt uppvärmningssätt Enbart elvärme (d) , , ,8 Enbart elvärme (v) , , ,3 Enbart olja 36 2,1 22 1,2 20 1,1 Olja och biobränsle 27 1,5 21 1,2 15 0,8 Olja, biobr. och elvärme (d) 9 0,5 4 0,2 4 0,2 Olja, biobr. och elvärme (v) 25 1,5 18 1,0 17 0,9 Olja och elvärme (d) 4 0,2 5 0,3 5 0,3 Olja och elvärme (v) 19 1,1 18 1,0 11 0,6 Biobränsle och elvärme (d) , , ,3 Biobränsle och elvärme (v) , , ,8 Enbart biobränsle , , ,1 Enbart berg/jord/sjövärmepump 119 6, , ,6 Enbart fjärrvärme 167 9, , ,0 Övriga uppvärmningssätt , , ,3 Använt uppvärmningssätt Enbart elvärme (d) , , ,8 Enbart elvärme (v) , , ,5 Enbart olja 50 2,9 28 1,5 24 1,3 Olja och elvärme 27 1,6 19 1,0 16 0,8 Biobränsle och elvärme , , ,1 Enbart biobränsle , , ,8 sjövärmep och elvärme 32 1,9 49 2,7 74 3,9 sjövärmep och biobränsle 42 2,4 71 3,9 61 3,2 Enbart berg/jord/sjövärmep 172 9, , ,8 Enbart fjärrvärme , , ,1 Övriga uppvärmningssätt 101 5, , ,7 Anm: d = direktverkande, v = vattenburen 1 Från och med år 2009 är urvalsramen något förändrad, se avsnitt I dokumentet Beskrivning av statistiken som publiceras på Energimyndighetens hemsida, 19

20 Solfångare, som tidigare inte inkluderats i undersökningen, finns sedan två år med under kategorin Övriga uppvärmningssätt, både vad gäller befintliga och använda värmekällor. Vissa av de hus med solfångare, som tidigare år hamnade under någon av kategorierna Renodlade uppvärmningssätt, hamnar därför nu i kategorin Övriga uppvärmningssätt. Fördjupad statistik över solfångare finns i avsnitt Värmepumpar I Tabell 2.4 redovisas antalet småhus med någon typ av värmepump, år 2007 till Allt fler installerar värmepump i sina hus. År 2010 var av landets småhus utrustade med någon typ av värmepump. Luftvärmepumparna är de vanligaste värmepumparna i de svenska småhusen. Drygt hälften av de installerade värmepumparna är luftvärmepumpar, som är av tre slag - luft/luft-, luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar. Drygt 37 procent av småhusen utrustade med värmepumpar har en berg-, sjö- eller jordvärmepump. I 11 procent av småhusen med värmepump kombineras olika typer av pumpar. Som tidigare nämnts så särredovisas inte luftvärmepumpar i övriga tabeller i den här rapporten luft/luftvärmepumpar klassificeras som direktverkande elvärme och luft/vatten/frånluftvärmepumpar som vattenburen elvärme. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att, precis som tidigare, ta hänsyn till de förändringar i undersökningen som skett de senaste åren (se undersökningens kvalitetsdeklaration 10 ). Tabell 2.4 Antal småhus med någon typ av värmepump år Typ av värmepump Antal hus, tal Samtliga typer av värmepumpar 658 ± ± ± ± 13 Luft-luft/luft-vatten/frånluftvärmepumpar 382 ± ± ± ± 11 därav luft-luftvärmepumpar 271 ± ± ± ± 9 luft-vatten/frånluftvärmepumpar 111 ± ± ± ± 8 sjövärmepumpar 262 ± ± ± ± 9 Kombinationer av värmepumpar 14 ± 6 19 ± 7 63 ± ± Solfångare I Tabell 2.5 redovisas förekomsten av solfångare i våra svenska småhus - dels antalet hus med solfångare, dels den genomsnittliga solfångararean per hus (mätt i kvadratmeter), sett över de fyra senaste åren. Solfångare används främst för varmvatten. År 2010 hade småhus solfångare. Genomsnittsstorleken på en solfångaranläggning för småhus var 11 kvadratmeter. 10 I dokumentet Beskrivning av statistiken som publiceras på Energimyndighetens hemsida, 20

21 Tabellen visar att både antalet hus med solfångare och den genomsnittliga solfångararean har varierat en del över åren. Det beror till stor del på att siffrorna är resultatet av en urvalsundersökning. Antalet hus som har solfångare är relativt få, och siffrorna baseras därför på ett litet underlag. En liten förändring i antal får då ett stort genomslag på resultatet, utan att det behöver betyda att det finns en faktisk skillnad. Tabell 2.5 Solfångare på småhus år Antal hus, 1000-tal 19 ± 7 28 ± 9 25 ± 9 27 ± 3 Solfångararea per hus, m 2 14 ± 5 15 ± 6 22 ± 7 11 ± Regional energistatistik för småhus år 2010 I detta avsnitt redovisas den regionala energianvändningen för småhus, det vill säga hur energianvändningen för uppvärmning och varmvatten såg ut i de olika svenska länen under år Den regionala energianvändningen redovisas inte varje år i energistatistiken. I år är urvalsstorleken istället för det normala på cirka Detta ger förutsättningar att redovisa statistik på kommunal och regional nivå. Undersökningen omfattar också statistik på kommunnivå, se tabellbilagan, Tabellerna Mer information om det utökade urvalet i årets undersökning finns i undersökningens kvalitetsdeklaration 11. Genomgående i avsnitt 2.5 är det energianvändning för uppvärmning och varmvatten, inklusive hushållsel för de småhus som värms med el, som redovisas Total energianvändning i länen I Figur 6 redovisas den totala energianvändningen för småhus under år 2010, fördelad efter län. Tabellen anger främst energianvändning för uppvärmning och varmvatten; hushållsel ingår dock för de småhus som helt eller delvis värms upp med el. För mer information om begreppet hushållsel, se avsnitt 2.3. Under år 2010 uppgick den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus, inklusive viss hushållsel, till GWh (se tabellbilagan, Tabell 3.35). Energianvändningen varierar stort mellan de olika länen. I småhusen i de mer tätbefolkade storstadsregionerna, det vill säga trakterna kring Stockholm, Malmö/Lund och Göteborg, användes totalt sett mest energi. I Västra Götalands län (med Göteborg) användes GWh eller 16 procent av landets totala energianvändning för uppvärmning av hus och varmvatten år Tätt efter kom Stockholms län, där sammanlagt cirka GWh användes för uppvärmning av hus och varmvatten. Detta motsvarar 13 procent av den totala energianvändningen i småhus under året. Skåne län kom på tredje plats, med en energianvändning på 11 I dokumentet Beskrivning av statistiken som publiceras på Energimyndighetens hemsida, 21

22 5 400 GWh eller drygt 12 procent av de cirka GWh som användes i hela Sverige under året. Allra minst energi användes i småhusen i Gotlands län, 400 GWh eller knappt en procent av den totala svenska energianvändningen. Figur 6 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten 12 i småhus, per län, år GWh I Tabell 2.6 redovisas den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i de svenska länen, fördelat efter energislag. El är det vanligaste energislaget för uppvärmning och varmvatten i småhus i samtliga län. Under år 2010 användes knappt GWh el för detta syfte, vilket motsvarar 56 procent av den totala energianvändningen i undersökningen. Biobränsle (ved, pellets, flis och spån) är näst vanligast, 28 procent av den totala energin som används i länen kommer från biobränslen. Precis som vi tidigare har visat minskar oljeanvändningen för uppvärmning och varmvatten i Sverige. Under år 2010 kom knappt tre procent av den totala mängden energi som användes för uppvärmning och varmvatten från olja. Småhusen i Stockholms län värms i högst grad med el. 77 procent av länets totala energianvändning kommer från elvärme, vattenburen eller direktverkande (inklusive el till värmepumpar, se avsnitt 2.2.1). Användningen av fjärrvärme varierar mycket mellan de olika länen; i Västmanlands län står fjärrvärme för 33 procent av länets totala energianvändning i småhus och i Blekinge län står fjärrvärmen för endast fyra procent. Användningen av naturgas/stadsgas för uppvärmning och varmvatten är inte oväntat vanligast i sydvästra Sverige, där naturgasnätet finns. Störst andelar återfinns i Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Stockholm har ingen naturgas, men dock stadsgas. Den står dock för ringa 0,2 procent av länets 12 Hushållsel inkluderas för småhus uppvärmda med el 22

23 sammanlagda energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus. I övriga län är andelen naturgas/stadsgas så låg att inga siffror kan redovisas. Mer information om den totala energianvändningen, både i Sverige som helhet och i de olika länen och kommunerna, finns i tabellbilagan. Tabell 2.6 Energianvändning för uppvärmning och varmvatten 13 i småhus, totalt samt per energislag, per län, år 2010, GWh. Län Olja Fjärrvärme Använt energislag Natur-/ stads- El gas Närvärme Biobränsle Totalt Riket Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Genomsnittlig energianvändning i länen Den genomsnittliga energianvändningen per småhus i de olika länen får vi genom att dividera den totala energianvändningen under ett år med antalet småhus i populationen. Den regionala undersökningen redovisar främst energianvändningen för uppvärmning och varmvatten; hushållsel ingår dock för de småhus som helt eller delvis värms upp med el. I Figur 7 redovisas den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten per småhus, fördelat efter län (hushållsel ingår för de småhus som helt eller delvis värms upp med el). Den genomsnittliga energianvändningen i riket uppgick under år 2010 till kwh per småhus. Detta värde representeras av den horisontella linjen i Figur 7. Lägst energianvändning per småhus hade Blekinge län, med cirka kwh per småhus. Högst energianvändning per 13 Hushållsel inkluderas för småhus uppvärmda med el 23

24 småhus hade länen i norra Sverige; Västerbotten, Norrbotten, Gävleborg och Västernorrland. Högst energianvändning för uppvärmning och varmvatten hade småhusen i Västerbottens län, cirka kwh per hus. Figur 7 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten 14 i småhus, per hus och län, år MWh/hus Mer om den genomsnittliga energianvändningen i småhus, både i de olika länen och i de enskilda kommunerna, finns i tabellbilagan, se Tabellerna Figur 8 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten 15 i småhus, per m 2 uppvärmd area och län, år kwh/m Hushållsel inkluderas för småhus uppvärmda med el 15 Hushållsel inkluderas för småhus uppvärmda med el 24

25 I Figur 8 redovisas den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten, samt delvis hushållsel, i småhus per län, fördelad efter kvadratmeter. I hela riket användes i genomsnitt 158 kwh per kvadratmeter, vilket representeras av den horisontella linjen i figuren. Även vad gäller energianvändning per kvadratmeter är skillnaden mellan de olika länen tydlig i ett småhus i Gävleborg användes i genomsnitt 185 kwh per kvadratmeter under år 2010 medan det i ett hus i Skåne användes 147 kwh per kvadratmeter. Att lägga märke till är att småhusen i de norrländska länen i de flesta fall har en större energianvändning per kvadratmeter än småhusen i de övriga länen. Undantaget är Gotlands län, som också det har en relativt hög energianvändning per kvadratmeter, cirka 183 kwh per kvadratmeter. För mer information om den genomsnittliga energianvändningen i de svenska småhusen per län och kommun, se tabellbilagan, Tabellerna 3.33 och Uppvärmningssätt i länen I Tabell 2.7 redovisas de använda uppvärmningssätten i småhusen under år 2010, fördelade efter län. Tabellen omfattar både de småhus där renodlade uppvärmningssätt använts, som till exempel enbart fjärrvärme, och de småhus där olika kombinationer använts, som till exempel elvärme i kombination med bränslepanna. I kategorin Övriga uppvärmningssätt återfinns alla andra kombinationer av uppvärmningssätt än de som redan finns uppräknade i tabellen. Även solfångare finns sedan två år tillbaka med under kategorin Övriga uppvärmningssätt. Enbart elvärme, direktverkande eller vattenburen, var det vanligaste använda uppvärmningssättet under Cirka småhus, eller 27 procent av alla småhus, värmdes med enbart el. Som tidigare nämnts räknas också de olika typerna av luftvärmepumpar till kategorin elvärme - luft/luftvärmepumpar återfinns under direktverkande elvärme, och luft/vatten- samt frånluftvärmepumpar under vattenburen elvärme. Elanvändning för uppvärmning var vanligast i Stockholms och Skåne län; I Stockholm värmdes 44 procent av småhusen med enbart el, i Skåne 37 procent av husen. 25

26 Tabell 2.7 Andel hus per använda uppvärmningssätt och län, år 2010 Län El (d) El (v) Olja El + olja Använda uppvärmningssätt Enbart biobränsle El + biobränsle Berg/ jord/ sjövp + el Berg/ jord/ sjövp + biobr Berg/ jord/ sjövp Fjärrvärme Övriga uppv. sätt Riket Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län I samtliga län var det också vanligt att värma upp småhusen med en kombination av el och biobränsle (ved, pellets, flis och spån). Kombinationen användes mest i Blekinge län och i Västerbottens län, där 28 procent respektive 27 procent av småhusen värmdes med just en sådan kombinerad uppvärmningsform under Fjärrvärme var det mest använda uppvärmningssättet för uppvärmning och varmvatten i småhusen i tre av de 21 svenska länen. I Västmanlands län värmdes 28 procent av husen med fjärrvärme under år 2010, i Östergötlands län och i Norrbottens län var siffran 23 procent. Som en kontrast kan nämnas Blekinge län och Hallands län, där bara fyra respektive fem procent av småhusen värmdes med fjärrvärme under år

27 3 Tabeller 3.1 Urvalsfel Samtliga värden i rapporten är resultat av en urvalsundersökning. Detta innebär att presenterade siffror är skattningar av det i populationen sanna värdet. Eftersom en sådan så kallad punktskattning alltid är behäftad med ett visst urvalsfel redovisas i samtliga tabeller i tabellbilagan en skattning av urvalsfelet (konfidensintervall) för varje punktskattning. I avsnittet Statistiken med kommentarer redovisas inga konfidensintervall, men även för de siffror som där presenteras kan motsvarande konfidensintervall återfinnas i tabellbilagan. Konfidensintervallet tolkas enligt följande: Den totala populationen småhus i Sverige år 2010 skattas till ± det innebär att det sanna värdet på populationsstorleken med 95 procent sannolikhet ligger inom intervallet ±3 000 dvs. mellan och småhus. 3.2 Teckenförklaring.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges (<4 observationer) Inget finns att redovisa Zero r Reviderad uppgift k Korrigerad uppgift Data not available or too unreliable to be reported (<4 observations) Revised figure Corrected data 3.3 Förkortningar d Direktverkande elvärme v Vattenburen elvärme vp Värmepump 3.4 Energienheter 1 kwh = Wh 1 MWh = kwh 1 GWh = MWh 1 TWh = GWh 1 kwh = kj 27

28 3.5 Omräkningsfaktorer 1 m 3 eldningsolja = 9,95 MWh 1 m 3 travat mått ved = 1,24 MWh 1 m 3 stjälpt mått flis/spån = 0,75 MWh 1 ton pellets = 4,67 MWh 1 m 3 natur-/stadsgas = 11,05 kwh 28

29 3.6 Tabellöversikt Tabellnummer Redovisning av Antal hus x x x x x x x x x Uppvärmd bostadsarea x Total uppvärmd area x Energianvändning per m 2 x x x x x x x x Energianvändning per hus x x x x x x x x Total energianvändning x x x x x x x x x Sammanlagd ved/flis /spån/ pelletsanvändning x x Indelning efter Biarea x x x x x x Använt uppvärmningssätt x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Befintligt uppvärmningssätt x x x x x x x x x x x x x x Energimängd x x Byggår x x x x x x x x x x x x x x x NUTS x x Län/Kommuner x x x x Byte av uppvärmningssystem x Energieffektiviserande åtgärder x x Typ av ventilation x

30 Tabell 3.1 Antal småhus år 2010, fördelade efter befintligt uppvärmningssätt och byggår, tal Table 3.1 Number of one- and two-dwelling buildings in 2010, by existing type of heating system and year of completion, 1000s Befintligt uppvärmningssätt Byggår Samtliga Antal småhus, tal 534 ± ± ± ± ± 2 94 ± 2 99 ± ± 8 Enbart elvärme (d) 33 ± 4 8 ± 2 27 ± ± 6 27 ± 3 8 ± 2 4 ± ± 9 Enbart elvärme (v) 29 ± 4 25 ± 3 31 ± 3 27 ± 3 51 ± 4 26 ± 3 25 ± ± 9 Enbart olja 7 ± 2 6 ± 2 5 ± 1 1 ± 1 0 ± 0 20 ± 3 Olja och biobränsle 6 ± 1 5 ± 1 2 ± 1 1 ± 1 0 ± ± 2 Olja, biobränsle och el (d) 2 ± 1 2 ± 1 1 ± 0 0 ± 0 0 ± ± 1 Olja, biobränsle och el (v) 6 ± 2 4 ± 1 4 ± 1 2 ± 1 0 ± 0 0 ± ± 2 Olja och el (d) 2 ± 1 2 ± 1 1 ± 0 0 ± ± 2 Olja och el (v) 4 ± 1 3 ± 1 3 ± 1 1 ± 1 0 ± ± 2 Biobränsle och el (d) 95 ± 5 21 ± 3 23 ± 3 78 ± 5 19 ± 2 9 ± 2 5 ± ± 8 Biobränsle och el (v) 69 ± 4 37 ± 3 23 ± 3 24 ± 2 32 ± 3 15 ± 2 23 ± ± 8 Enbart biobränsle 90 ± 4 38 ± 3 17 ± 2 15 ± 2 8 ± 1 3 ± 1 2 ± ± 6 sjövärmepump 52 ± 4 36 ± 3 30 ± 3 24 ± 2 9 ± 2 3 ± 1 10 ± ± 7 Fjärrvärme 23 ± 4 33 ± 4 50 ± 5 54 ± 5 29 ± 4 13 ± 3 8 ± ± 9 Övriga uppvärmningssätt 115 ± 6 59 ± 4 57 ± 4 68 ± 4 26 ± 3 17 ± 3 23 ± ± 10 Anm. Den redovisade skattningen ± tillhörande felmarginal utgör ett 95% konfidensintervall under antagandet att undersökningsvariabeln är normalfördelad 30

31 Tabell 3.2 Antal småhus år 2010, fördelade efter befintligt och använt uppvärmningssätt, tal Table 3.2 Number of one- and two-dwelling buildings in 2010, by existing type of heating system and type of heating system used, 1000s Befintligt uppvärmningssätt Använt uppvärmningssätt El (d) El (v) Olja El + olja El + Enbart Berg/jord Berg/jord biobränsle biobränsle sjövp + el / sjövp + / sjövp biobr Fjärrvärme Övriga uppv. sätt Samtliga Antal småhus, tal 262 ± ± 9 24 ± 3 16 ± ± ± 7 74 ± 5 61 ± ± ± ± ± 8 Enbart elvärme (d) 223 ± ± 9 Enbart elvärme (v) 1 ± ± ± 9 Enbart olja 20 ± 3 20 ± 3 Olja och bio-bränsle 3 ± 1 3 ± 1 9 ± 2 15 ± 2 Olja, biobränsle och el (d) 0 ± 0 1 ± 1 2 ± ± 1 4 ± 1 Olja, biobränsle och el (v).. 2 ± 1 0 ± 0 3 ± 1 3 ± 1 2 ± 1 6 ± 1 17 ± 2 Olja och el (d) 1 ± ± 2 5 ± 2 Olja och el (v) 3 ± 1 1 ± 0 7 ± ± 2 Biobränsle och el (d) 36 ± ± 7 2 ± ± 8 Biobränsle och el (v) 0 ± 0 36 ± ± 7 24 ± 2 0 ± ± 8 Enbart biobränsle 172 ± ± 6 sjövärmepump 164 ± ± 7 Fjärrvärme 209 ± ± 9 Övriga uppvärmningssätt 0 ± 0 1 ± ± 1 1 ± 0 74 ± 5 61 ± 4 41 ± 4 21 ± ± ± 10 Anm. Den redovisade skattningen ± tillhörande felmarginal utgör ett 95% konfidensintervall under antagandet att undersökningsvariabeln är normalfördelad 31