Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet?

Transkript

1 Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet? Oskar Wallgren 25 jan. 2017

2 2

3 Dagens frågor 3 1. En stad för alla vad behöver vi bygga och för vem? 2. Hur ser det framtida behovet av bostäder ut och hur skiljer sig utmaningarna i olika delar av Sverige gällande skapandet av en stad för alla? 3. Vilka reformer krävs för att få fram fler socialt hållbara bostäder för alla inkomstgrupper som leder till bättre integration och mångfald i staden?

4 I. Social hållbarhet? 4

5 5

6 välbefinnande som yttersta mål för socialt hållbar utveckling Exempel: målområden för ökad social hållbarhet (Rapporten Skillnadernas Stockholm, 2015) 6

7 Social hållbarhet som begrepp kräver 7 1. att man vågar säga vad man menar Rättivs (?) Anständig (?) Önskvärd (?) 2. att man tar konsekvenserna av det man menar, 3. att olika områden och förutsättningar kan ge olika ambitioner eller målsättningar, samt för byggsektorn och samhällsplaneringen 4. att man har realistiska förväntningar på vad man kan åstadkomma genom enbart dessa insatser.

8 II. Dagsläget 8

9 Det har gått fort! 9

10 Dagsläget: bostadsbrist eller bostadskris? 10 Problemet: Lång tid av lågt bostadsbyggande i kombination med hög befolkningstillväxt och stark urbanisering. Resultat: stort bostadsbehov Bostadsbehov och efterfrågan på nyproduktion ser olika ut över tid och lokal marknad Lösningen : få upp byggtakten ännu mer Men detta löser inte de andra problem som är kopplade till boendet: Instegsproblem och finansiering Trångboddhet och social utsatthet Inlåsningsproblem Låg rörlighet, överkonsumtion och ensamhet Hur säkra är vi på den demografiska utveckling? Vilka utmaningar innebär demografin?

11 Vi bygger ganska lite bostäder i Sverige numera, men mer än för några år sedan 11 Bostadsbyggande i Sverige sedan 1950-talet Antal påbörjade bostäder Källa: SCB, WSP Flerbostadshus Småhus

12 1975K1 1976K1 1977K1 1978K1 1979K1 1980K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K1 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 2016K1 Byggtakten håller ett allt högre tempo i hela landet just nu (Men drivs under 2016 delvis av moduler på tillfälliga bygglov som sedan avbrutits) 12 Bostadsbyggande i hela Sverige Antal nya bostäder Sk. Danellgropar Sk. Odellplattor Källa: SCB Påbörjade Färdigställda Långsiktigt genomsnitt

13 1996M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M01 Konjunkturutvecklingen för husbyggande enl. KI Bristen på arbetskraft kommer att vara avgörande framöver Konjunkturbedömning för Husbyggare (SNI 41) Husbyggande, Konfidensindikator Främsta hindret: Arbetskraft (nettotal, % ja) Källa: Konjunkturinstuitutet, Konjunkturbarometern, månadsvärden t.o.m. okt 2016

14 Ett orosmoment för Riksbanken och politiken 14

15 Stämmer den här bilden? BME 2016 från Boverket 9 maj

16 Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet och bostadsbehovet i Sverige 16 Boverkets reviderade prognos över bostadsbyggnadsbehovet,

17 Svensk bostadspolitik 17 Skiftet på 1990-talet 20 år utan bostadsminister Hushållens skulder Alliansregeringen Fastighetsskatten Regelförändringar och utredningar Regeringsskifte Investeringsstöd Bostadspolitiska samtal 22 punkter

18 22 punkter 6 områden Mer byggbar mark (delvis fortsättning på Attefalls arbete) (4) 2. Sänkta byggkostnader (2) 3. Kortare ledtider (fortsättning på Attefalls arbete) (8) 4. Förändrade uppskovsregler för ökad rörlighet (1) 5. Fler hyresrätter (2) 6. Övrigt (5)

19 Har vi verkligen bostadsbrist? Vi bor ju inte särskilt trångt i Sverige 19

20 Det ser dock olika ut i olika regioner och kommuner och bostadsområden 20 Antal (Hushållsstorlek) 2,40 Invånare per bostad 2,30 Olika beräkningsmetoder 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 Källa: SCB, WSP Malmö Stad Stor-Malmö Hela Skåne Östra Göinge År

21 Vi har en helt annan möjlighet än tidigare att ta emot asylsökande och nyanlända på den ordinarie bostadsmarknaden 21 Antal Lediga lägenheter och beviljade uppehållstillstånd Allmännyttan: En grundläggande tanke är att bolagens bostäder ska vara tillgängliga för alla - oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund Källa: SCB och WSP Lediga lägenheter i allmännyttan Beviljade uppehållstillstånd

22 Bostadsytan är mycket snett fördelad mellan olika hushållstyper i hela landet (och i Malmö ) 22 Kvm BOA Genomsnittlig bostadsyta per person i Malmö 2015 Småhus Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Källa: SCB, WSP Ensamboende kvinnor 65- år Ensamboende män 65- år Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år

23 Av våra 10 flyttningar i livet flyttar vi som mest när vi är mellan 20 och 34 år (i etablerings- och karriärfasen) 23 Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, WSP Ålder

24 De äldre bor allt oftare kvar i sina småhus, medan de unga hushållen i något mindre utsträckning bor i småhus 24 Procant av åldersgruppern, % 65,0 Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp ,2 62,9 60,0 57,7 55,0 51,4 50,0 48,9 45,0 46,8 40,0 42, år år 65+ år Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret, Beräkning av WSP

25 25 Drömboendet förändras med åldern Villadrömmen lever (Frågan ställdes till drygt ungdomar och unga vuxna år) Om du fritt fick välja ditt drömboende - Vilken är den boendeform som passar dig bäst - om... år? hyreslägenhet 5 år 10 år 15 år bostadsrättslägenhet radhus/småhus (större) villa annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Källa: WSP, Undersökning om 90-talisternas boendedrömmar i samband med BoKloks 20-årsjubileum 2016

26 I Boverkets bild av SCBs befolkningsprognos syns tydligt hur invandringen är den faktor som tydligast påverkar folkökningen 26 Ur Boverkets rapport: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder

27 SCBs befolkningsprognoser för invandringen revideras kraftigt varje år. De har dock ett gemensamt de antar att invandringen kommer att bli lägre nästa år eller om ett par år SCB prognoser över invandringen till Sverige Prognos gjord år Faktisk invandring

28 Sammanfattning: Vi bygger bostäder på marknadens villkor som hushållen betalar. 2. Vi har ett stort befintligt bostadsbestånd som är jämnt fördelat över landet men urbaniseringen fortgår. 3. Vi bor länge i våra bostäder men hushållsstrukturen förändras. 4. Vår bild av framtida behov domineras av effekter av invandringen 5. Vi ställer allt större krav på att planering och byggande ska bidra till att lösa sociala problem men vi vet inte riktigt vad vi letar efter.

29 III. Vad krävs framöver? 29

30 Hur går vi vidare? 30 Förhålla sig nykter till prognosticerat behov Ompröva gamla sanningar (standardisering? höga hus på nya platser? flera hushåll i samma bostad?) Alla aktörer har inte samma intressen: lönsamhet styr det mesta just nu! Lös sociala utmaningar med hela den politiska verktygslådan Utnyttja existerande instrument (t.ex. miljöbedömning), för att få sociala frågor bättre belysta tidigt i planeringen

31 Hur går vi vidare? forts. 31 Finansieringen är viktig! Regional- och landsbygdspolitik kan minska trycket på städerna En politik för äldreomsorg och äldreboenden kan frigöra stora ytor Vi behöver en politik för ökad rörlighet och bättre nyttjande av det redan byggda kan ge relativt snabb effekt!

32 På temat social hållbarhet 32 I Febi värld, i vetande som dikt, är allting klart: klar strålar Febi sol, klar var hans källa, den kastaliska. Vad du ej klart kan säga, vet du ej: med tanken ordet föds på [den som talars] läppar: det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. E. Tegnér. Epilog vid magisterpromotionen 1820

33 33 Tack för visat intresse. Hör gärna av er! (allt) (bostadsmarknad)