Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad"

Transkript

1 Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad Rapport 2010: 2

2 Förord Stockholmsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är rekordlågt. De senaste 20 åren har bostadsbyggandet varit otillräckligt i förhållande till befolkningsökningen. Det gör att regionen har en växande bostadsskuld. För att radera ut bostadsbristen skulle det under en lång period behöva byggas mer än dubbelt så mycket som vad kommunerna i länet planerar att göra de närmaste åren. Därför räcker det inte med ambitiösa bostadsbyggnadsplaner. Det krävs andra åtgärder för att råda bot på den stora bostadsbristen. Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka för att Stockholms bostadsbestånd ska utnyttjas maximalt. En av de viktigaste åtgärderna är att göra det lättare och billigare att byta bostad. Många bor kvar i för stora bostäder för att de inte kan minska sina boendekostnader genom att flytta till en mindre. Syftet med denna rapport är att beskriva hur stora dessa flyttkostnader egentligen är och vad som skulle kunna göras för att minska dessa kostnader. Den regering som tillträder efter valet i höst måste vidta alla de åtgärder som krävs för att öka tillgången på bostäder i Stockholmsregionen för att inte Sveriges tillväxtmotor ska stanna. Huvudansvarig för rapporten är Sofia Linder, analytiker vid Handelskammarens avdelning för regional näringspolitik. Stockholm i juli 2010 Ulf Franke VD 1

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...5 Viktigt med en väl fungerande bostadsmarknad... 6 Växande befolkning och kapacitetsbrister... 7 Viktiga flyttkedjor... 9 Boendet är en stor utgift för Stockholmshushållen...10 Transaktionskostnader vid flytt...14 Stockholms läns andel av de olika fastighetsskatterna...18 Vad kostar det att flytta inom det ägda beståndet?...21 Slutsats...26 Handelskammaren anser...27 Referenser...28 Bilaga Beräkningar

4 Sammanfattning Bostadsmarknaden i Stockholms län fungerar inte bra. Den är trögrörlig och det finns en stor och allvarlig bostadsbrist. Det beror dels på att Stockholmsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet släpar efter kraftigt, dels på hårda regleringar av bostadsmarknaden. Det är viktigt att hushåll kan flytta inom och mellan regioner när det dyker upp arbetstillfällen och att bostadsmarknadens funktion inte försvårar företagens rekrytering av arbetskraft. En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för Stockholmsregionens framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft. En betydelsefull faktor för rörligheten på bostadsmarknaden är att transaktionskostnaderna i samband med en flytt är låga. Det gäller alla kostnader som är förknippade med att söka och teckna avtal om en ny bostad och eventuellt avveckla en tidigare. Det vill säga sök- och informationskostnader, förhandlings- och avtalskostnader, övervakningskostnader, registrering och försäkringskostnad, mäklararvoden, och inte minst, skattekonsekvenser. Den här rapporten visar att fastighetsbeskattningen slår fortsatt hårt mot länet trots att skatten på innehav av småhus och flerbostadshus avskaffats och ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Det handlar om höga skatter i samband med försäljning av småhus och bostadsrätter liksom vid anskaffande av småhus. Flyttskatterna bidrar till att bromsa de viktiga flyttkedjorna. Därmed påverkas rörligheten på bostadsmarknaden negativt. Stockholms län betalar också en omotiverat hög andel av de statliga intäkterna från lagfarter och pantbrev. Handelskammaren har räknat på vad en flytt inom det ägda beståndet kostar och hur stora merkostnader skattesystemet skapar. Detta för att se om det kan inverka på flyttbesluten. Vi har utgått ifrån en genomsnittlig Sverigevilla i Stockholms län, riket och övriga riket (när de tre storstadsregionerna exkluderas) samt en bostadsrätt till samma pris. Resultatet visar att skattekostnaden för en flytt i Stockholms län i genomsnitt uppgår till mellan kronor. Därtill kan läggas mäklararvodet som ökar flyttkostnaden ytterligare, till kronor. Det är betydligt högre än i övriga Sverige. Länets bostadsägare har dessutom höga boendekostnader och är högt belånade, vilket gör dem mer utsatta för höga flyttkostnader. Månadskostnaden i ett nytt boende i samma prisklass som det gamla kan bli betydligt högre efter flytten. Vid flytt till hus tillkommer dessutom stämpelskatterna som baseras på köpeskillingen. Det motverkar flyttbeslut och medför att många bor kvar i för stora bostäder för att det är svårt att minska sina boendekostnader genom att flytta till en mindre. Det måste bli lättare och mer lönsamt att byta bostad. Handelskammaren vill därför se en fortsatt reformering av fastighetsbeskattningen: 3

5 Sänk kapitalvinstskatten och fasa ut uppskovsreglerna I dag finns möjlighet att skjuta upp reavinstskatt och betala en ränta på beviljat uppskov. Uppskovet kan betraktas som ett lån från staten. Det införda maxtaket och räntan slår hårt mot Stockholmsregionen. Nästan 80 procent av alla uppskov är från 2001 eller senare. Det är framför allt de yngre åldersgrupperna som har stora uppskov. I grunden är det möjligheten att rulla kapitalvinstskatter framför sig som skapar problem och gör att nuvarande uppskovsregler inte är långsiktigt hållbara. Därför borde regeringen genomföra Skatteverkets förslag om att avskaffa uppskovsmöjligheten, fasa ut beviljade uppskov och sänka kapitalvinstskatten från dagens 22 procent till procent. En sänkning av kapitalvinstskatten skulle också vara ett närmande till vad som gäller i övriga EU. Ta hänsyn till den reala värdestegringen I Sverige har vi en stor andel 1930-, 40- och 50-talister som bor i stora villor och bostadsrätter med låg eller ingen belåning. För dem är det i dagsläget inte ekonomiskt försvarbart att flytta till mindre boende. Det påverkar rörligheten och utnyttjandet av bostadsbeståndet. Förutom sänkt kapitalvinstbeskattning skulle rörligheten öka om bostadens inköpspris räknades upp med inflationen vid beräkning av reavinsten. Ersätt stämpelskatterna för lagfart och pantbrev med avgifter De senaste decenniernas kraftiga prisstegringar på bostadsmarknaden har medfört att stämpelskatter, lagfarter och pantbrev, slår hårt mot Stockholmsregionen. Detta eftersom de baseras på köpeskillingen. Handelskammaren anser att det bör införas en fast avgift som motsvarar den administrativa kostnad som är förknippad med att upprätta lagfarter och pantbrev, alternativt en avgift baserad på bostadens storlek. Det skulle innebära att stämpelskatten för en likvärdig villa skulle bli lika hög oavsett var i landet den ligger. Avskaffa fastighetstaxeringssystemet Fastighetstaxeringssystemet har minskat i privatekonomisk betydelse men bör ändock avvecklas. Sverige kan inte ha ett system som felvärderar landets småhus med i genomsnitt en kvarts miljon kronor. Huvudsyftet med taxeringsvärdena var att fastställa underlag till fastighetsskatten. De används nu i en rad andra sammanhang men dessa uppgifter kan lösas på annat sätt. Skattesystemet får inte försvåra flytt utan bör i stället främja ett effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet. 4

6 Inledning Stockholmsregionens befolkning växer i rekordsnabb takt samtidigt som bostadsbyggandet släpar efter kraftigt. Det medför att bostadsbristen i Stockholms län är stor och allvarlig. Det låga bostadsbyggandet är, tillsammans med en dåligt fungerande bostadsmarknad, ett av de allvarligaste hindren för tillväxten i Stockholmsregionen. Situationen på bostadsmarknaden försvårar rörligheten på arbetsmarknaden och hämmar därmed möjligheterna att behålla och stärka regionens konkurrens- och attraktionskraft. Det är inte bara ett hot mot den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län utan mot hela Sveriges tillväxt. Det finns många delar av bostadsmarknaden som behöver förbättras och som kan öka utbudet av bostäder. I denna rapport fokuserar vi på skatterna i samband med flytt inom det ägda bostadsbeståndet. Det handlar om primära flyttkostnader som stämpelskatter och avgifter men också mäklararvoden. De riskerar, tillsammans med så kallade sekundära flyttkostnader som kapitalvinstbeskattningen och kostnader i samband med inteckningslån, att dämpa rörligheten på bostadsmarknaden. Höga kostnader vid flytt medför att många hushåll indirekt låses in i sitt boende. Det berör särskilt hushåll som bott länge i sina småhus/bostadsrätter och som har ingen eller en låg belåning. De riskerar att bromsa upp de välbehövliga flyttkedjorna som sätts i gång när hushåll byter bostad. För att se hur stora merkostnader skattesystemet skapar för ett hushåll i samband med en flytt och om dessa kan påverka ett flyttbeslut, har vi genomfört ett antal beräkningar. Vi har utgått ifrån Fastighetsbyråns standardvilla, Sverigevillan och redovisar tre exempel med olika prisnivå; den genomsnittliga Sverigevillan i riket, i Stockholms län och i övriga riket när de tre storstadsregionerna exkluderas. Detta för att även kunna se hur stora de regionala skillnaderna är. För att också visa hur skatten påverkas av var i flyttkedjan ett hushåll befinner sig har vi gjort beräkningar för ett hushåll som bott lång tid, 40 år respektive 20 år, i sin Sverigevilla och flyttar till en bostadsrätt. Sedan har vi gjort samma sak för ett hushåll med en kortare bostadskarriär, med och utan tidigare uppskov, som flyttar från en bostadsrätt till en Sverigevilla. Metoden bygger till stora delar på en studie av KTH. Boendekostnaderna varierar kraftigt över landet, men för alla upplåtelseformer betalar hushåll i Stockholms län i genomsnitt mest för sitt boende. Dessutom har en överhettad bostadsmarknad bidragit till en hög belåningsgrad bland länets bostadsägare. Hur hög den är, beror på när bostadskarriären påbörjats. Unga som kommit in senare på bostadsmarknaden har i snitt en mycket hög belåningsgrad, ofta på 80 procent eller mer. Det gör länets bostadsägare mer utsatta för höga flyttskatter. Den stora bostadsbristen och de höga boendekostnaderna försvårar för många hushåll att flytta till eller inom regionen. Det gäller särskilt ungdomar, lågutbildade och hushåll med låga inkomster men också välutbildade och kvalificerade personer som vill flytta till Stockholm. Det påverkar i sin tur rekryteringsmöjligheterna för regionens företag som behöver nya medarbetare och spetskompetens. Bostadsmarknadens funktion är en viktig fråga för regionens konkurrenskraft och flyttskatterna spelar en central roll. 1 Fastighetsbyråns mäklare värderar årligen vad en standardvilla på deras ort kostar. Sverigevillan är byggd 1980, har fem rum och kök, är 140 kvm och har en tomt på 500 kvm. 5

7 Viktigt med en väl fungerande bostadsmarknad Ekonomisk tillväxt är beroende av att både arbets- och bostadsmarknaden fungerar väl. Rörlighet och tillgänglighet behövs för att bostadsmarknaden ska fungera. Det är också av stor vikt att marknaden erbjuder en mångfald av boendeformer för att tillgodose en skiftande efterfrågan. En betydelsefull faktor för en väl fungerande bostadsmarknad är att transaktionskostnaderna i samband med en flytt är låga. Med det avses alla kostnader som är förknippade med att söka och teckna avtal om en ny bostad och eventuellt avveckla en tidigare. Om bostadsbytena inte sker till låga transaktionskostnader riskerar bostadsmarknaden att hämmas av inlåsning och utestängning. Detsamma gäller om det inte finns alternativ för hushållen att byta bostad. särskilt för Stockholmsregionens konkurrenskraft I dag konkurrerar Stockholms län främst med andra internationella storstäder. Att snabbt få tag på en bra bostad i regionen är av stor betydelse för att kunna attrahera utländsk kvalificerad arbetskraft. Den typen av arbetskraft är mer rörlig och internationell i dag än tidigare. Det är av stor betydelse för regionens företag och universitetens kompetensförsörjning att det finns goda möjligheter att locka hit utländsk personal. En undersökning 2 bland utländsk arbetskraft i Sverige visar att en stor andel av dem har överraskats negativt av det höga kostnadsläget i Sverige. Att det är dyrt att bo och leva i vårt land styrks av en undersökning från UBS (Europas näst största bank) som rankar Stockholm som världens sjätte dyraste storstad att leva i. I dagsläget är det svårt att hyra bostad i andra hand för en längre tidsperiod i Stockholms län. Det krävs många år i kö att få ett förstahandskontrakt 3. Den demografiska utvecklingen från år 2020, med en sjunkande andel av befolkningen i arbetsför ålder, tillsammans med ökad specialisering, teknikutveckling, kunskapsspridning och globalisering riskerar att medföra brist på kvalificerad personal inom flera områden. Utan en väl fungerande bostadsmarknad hindras strukturomvandlingen och kompetensutvecklingen i regionen. 2 Sydsvenska Industri- och Handelskammaren m.fl., Är Sverige attraktivt? 3 Tillväxtverket (Nutek) har också tittat på hur lätt det är att hitta en lägenhet i fem europeiska storstäder (Dortmund, Helsingfors, Oslo, Newcastle och Stockholm). För Stockholms del visade det sig inte vara något problem att snabbt få tag på ett andrahandskontrakt på kort tid. Dock var det mycket svårt att hitta ett kontrakt som sträcker sig längre än några få månader. Lättast att hitta boende efter de uppställda kriterierna och fyra olika typer av hushåll var det i Oslo, Dortmund och Newcastle. 6

8 Växande befolkning och kapacitetsbrister Stockholms läns befolkning växer snabbare än någonsin ökade länets befolkning med invånare. Det är många som väljer att bo, leva och arbeta i regionen. Storstadens puls, breda arbetsmarknad och mångfald lockar. De senaste 20 åren har Stockholms län vuxit med nära personer Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med personer. Under samma period har det färdigställts i genomsnitt bostäder per år. Tillväxten stimuleras av en växande befolkning, men den kräver också stora resurser för att klara investeringar i infrastruktur och bostäder. Den kraftiga befolkningstillväxten har medfört att länet lider av flera kapacitetsproblem, där den stora bostadsbristen samt en betydande trängsel i trafiksystemet och kollektivtrafiken är mest kännbara. Belastningen på trafiknätet är extremt hög eftersom staten inte prioriterat viktiga infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen. Bostadsbyggandet släpar efter sedan mitten på 1980-talet och ingen av länets kommuner bygger tillräckligt. En bakomliggande orsak till att Stockholms län fortfarande växer i hög takt är att många kompromissar med sitt boende. Ett stort antal av länets invånare bor tillfälligt i andra eller tredje hand, på mindre yta än vad de skulle vilja, på annat håll än vad de skulle önska eller dyrare än vad de egentligen har råd med. Ett stort antal unga vuxna tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar på grund av svårigheter att få tag på bostad. Detta är inte någon hållbar situation i längden. Lågt och eftersatt byggande De senaste tre åren, , har Stockholms läns befolkning ökat med drygt invånare, samtidigt som det enbart byggts bostäder. Varje år ändras också bostadsstocken genom ombyggnader samt permanentning av fritidshus. De senaste åren har det årligen tillkommit ca bostäder på detta sätt. Till följd av lågkonjunktur och kreditstopp ( ), som lagt många byggplaner på is, färdigställdes enbart bostäder i Stockholms län under Det är en nedgång med 18 procent jämfört med Både byggbolagens och kommunernas bostadsinvesteringar har gått ned kraftigt. Befolkningsökning och bostadsbyggande 5 i Stockholms län per år, Källa: SCB och egna beräkningar. Anm påbörjades många byggen tillföljd av räntebidrag och i vissa fall investeringsstöd som skulle avskaffas fr o m Renionplanekontoret, Årsstatistik Varje ny invånare är inte i behov av en egen bostad eftersom många av dem är nyfödda, eller är inflyttade sambopar och familjer som enbart behöver en bostad. Enligt de antaganden som görs i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, räknar man med att det behövs byggas 600 nya bostäder per nya invånare. Det illustreras av den gröna linjen i diagrammet som följer befolkningsutvecklingen. 7

9 Sedan slutet av 1980-talet har gapet mellan befolkningsökningen och nyproduktionen trendmässigt ökat. Det rådde relativ god balans på bostadsmarknaden under 1980-talet. Vi utgår i från att det behövs 600 nya bostäder per nya invånare och därefter drar bort den permanentning av fritidshus 6, som ägt rum de senaste 20 åren. Då uppgår den ackumulerade bostadsskulden sedan 1990 till bostäder i Stockholms län. 7 Egentligen är den faktiska bostadsbristen ännu större om alla unga vuxna, som bor kvar hemma, och hushåll i andra regioner, som är i behov av en bostad i länet, räknas in. Den stora ungdomskullen med tidiga 1990-talister, som vill flytta hemifrån, har inte beaktats i de senaste årens byggplaner. För att komma i kapp behövs det därför ett nytillskott med bostäder per år i länet. Det ligger i nivå med byggandet under miljonprogrammets rekordproduktion på slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. 7 6 Ca fritidshus har permanentats i länet. 7 Stockholms Handelskammare, Rekordstort underskott på 8 bostäder hotar Stockholms tillväxt.

10 Viktiga flyttkedjor Om ett bostadsbyte frigör en ledig bostad sätts en flyttkedja igång. Det kan röra sig om ett hushåll som säljer sin trea för att flytta in i ett nybyggt hus. I vårt exempel köps deras trea av ett par som väntar barn och som säljer sin tvåa till ett par som ska flytta ihop. De har i sin tur två smålägenheter, en bostadsrätt och en hyresrätt. Bostadsrätten köps av en 30-åring som precis fått jobb i länet och i hyresrätten flyttar en nyseparerad kvinna in som stått i bostadskön i åtta år. Det nybyggda småhuset i vårt exempel har då resulterat i att fem hushåll flyttar. Flyttkedjorna är viktiga för bostadsmarknadens funktion. Nyproduktion av bostäder spelar en stor roll för att få fart på dessa kedjor. Små nyproducerade lägenheter ger generellt kortare flyttkedjor medan nya större bostadsrätter och småhus oftast genererar längre. Men det behövs bådadera. Om rörligheten på bostadsmarknaden ska öka brukar man eftersträva långa flyttkedjor. Är målet att hjälpa in ungdomar och nya invånare på bostadsmarknaden kan korta kedjor vara att föredra. Det optimala är också en sammanlänkad flyttkedja av hyres- och äganderätter. I dag har vi i hög grad två parallella flyttkedjor på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen, inom äganderespektive hyresbeståndet. För att hushåll ska kunna flytta är det viktigt att det finns en viss vakansgrad på bostadsmarknaden. Bostads- bristen minskar vakansgraden och rörligheten. Höga hyror i nyproduktion och stigande prisutveckling ökar svårigheterna för nykomlingar att etablera sig på bostadsmarknaden men också för etablerade att flytta till en annan bostad. Bostadsbristen bidrar till att ett stort antal hushåll i länet är trångbodda. Det gäller framför allt hushåll inom lägre inkomstgrupper och stora barnfamiljer. Det är många faktorer som styr efterfrågan på bostäder som till exempel ålder, familjebildning, familjestorlek, separation, karriärläge och inte minst ekonomiska möjligheter. Bostadsbehovet förändras också över tiden, varför det är viktigt för växande städer att utbudet av bostäder och olika boendeformer matchas med vad som efterfrågas. Det finns två stora åldersgrupper som kommer att påverka bostadsmarknaden de kommande åren, 1940-talisterna och 1990-talisterna. Den stora gruppen 1940-talister börjar bli äldre (61-70 år) och många bor i stora bostadsrätter eller småhus och vill ha ett mindre, mer tillgängligt och mer lättskött boende. Ofta bor de billigt genom att huset eller bostadsrätten är lågt belånat eller helt betalt. Samtidigt som de penningstarka 1940-talisterna ser över sin boendesituation är det dags för många 1990-talister att flytta hemifrån. Dock efterfrågar de i högre grad än 1940-talisterna små hyres- eller bostadsrätter. 9

11 Boendet är en stor utgift för Stockholmshushållen Boendet är den största utgiften för de flesta hushåll. På senare år har dock den andel som går till boendet minskat. Detta beror inte på minskade boendeutgifter utan på att den disponibla inkomsten har ökat, mycket tack vare jobbskatteavdraget. För dem som äger sitt boende har de senaste årens låga boräntor bidragit till historiskt låga räntekostnader. Stockholmarna betalar mest för sitt boende Det finns stora regionala variationer i boendeutgiften men för alla upplåtelseformer är det hushåll i Stockholms län som i genomsnitt betalar mest för sitt boende. Minst betalar hushåll i små kommuner som inte tillhör storstadsregionerna. Ett exempel som illustrerar hur det höga prisläget på bostäder i Stockholmsregionen slår mot länets invånare och försvårar för hushåll i övriga landet att flytta hit är en undersökning från Swedbank/Fastighetsbyrån (2007). Den visar vad en genomsnittlig Sverigevilla 8 kostar i 18 utvalda kommuner i Stockholms län och Mälardalen. Boendeutgift per hushåll efter upplåtelseform och region, 2008, tkr Anm. Stor-Stockholm: hela Stockholms län. Stor-Göteborg: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö kommun * Exklusive Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Källa: SCB. Ett sätt att se hur boendeutgiften påverkar hushållens ekonomi är att sätta den i relation till hushållens inkomster. Disponibel inkomst är summan av hushållets alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I boendestatistiken justeras begreppet genom att även skatteeffekten av bostadsinnehav dras bort. För ett genomsnittligt hushåll 2008 uppgick utgiften för bostaden till knappt 24 procent av den justerade disponibla inkomsten. En fjärdedel av hushållens inkomster går därmed till boendet. En jämförelse mellan de två kommuner i undersökningen med lägst respektive högst försäljningspris på Sverigevillan, Kungsör och Lidingö, visar att villan på Lidingö är nära fem gånger så dyr som i Kungsör. Givet medianlönen i de studerade kommunerna, och ett antal vanliga utgifter för ett genomsnittligt hushåll, uppgår boendekostnaderna för en familj i Lidingövillan till 61 procent av familjens disponibla inkomst. Det 8 Avser en identisk villa på ett och ett halvt plan om 140 kvm med tomt på 500 kvm osv. 10

12 11

13 kan jämföras med 27 procent för familjen i Kungsör. Lånekostnaden för Lidingövillan uppgår till kronor i månaden jämfört med kronor i månaden för Kungsörfamiljen. Efter att nödvändiga utgifter 9 dragits i från som exempelvis mat, barnomsorg, kläder, hygien och lokala resor dragits går Lidingöfamiljen back kronor på årsbasis medan Kungsörfamiljen får kronor över. Detta trots att Lidingöfamiljen har en betydligt högre medianinkomst i utgångsläget 10. Ett hushåll som flyttar från ett genomsnittligt småhus utanför de tre storstadsregionerna till ett i Stockholms län får räkna med en kraftig ökning av månadskostnaden för boendet. Utifrån det perspektivet krävs det ofta ett rejält lönelyft för att motivera en flytt till Stockholmsregionen. Därtill får de troligtvis gå ned i boyta och får sannolikt tidsförluster i form av längre avstånd mellan hem, dagis, skola och arbete. Stockholmarna är högt belånade Ett bostadsköp är med få undantag den största affär som ett hushåll gör. Sedan mitten av 1990-talet har bostadspriserna stigit kraftigt i Stockholms län men också i de övriga storstadsregionerna. Hushållens låneskulder har ökat i takt med de stigande priserna. Höga huspriser driver upp belåningen Medelpriset för ett småhus i Stockholms län uppgick 2009 till kronor jämfört med kronor i övriga riket 11. Motsvarande för länets bostadsrätter är ett medelpris på kronor och kronor i övriga riket 12. Sedan i början av 1980-talet har hushållens belåningsgrad, dvs. bostadsskulderna i relation till bostadsförmögenheten, ökat allt snabbare 13. Vid utgången av 2009 uppgick belåningsgraden för bostäder till 36 procent. En fjärdedel av bostadsägarna är helt utan skulder, vilket gör att den genomsnittliga belåningsgraden för de övriga uppgår till 58 procent. För yngre hushåll ligger den i genomsnitt på 75 procent. 13 procent av småhusen och 22 procent av bostadsrätterna är belånade till över 80 procent av bostadens värde. Fyra procent av Sveriges småhusägare och åtta procent av bostadsrättsinnehavarna har till och med en skuldsättningsgrad som överstiger 90 procent. Innan den finansiella och ekonomiska krisen fördjupades genomförde KTH vintern-våren 2008 en undersökning av försäljningar av småhus i några kommuner 14 i Stockholms län. Den visar att den genomsnittliga belåningsgraden bland husköparna uppgick till 63 procent av bostadens försäljningspris. Vidare hade en tredjedel av dem en belåningsgrad på 80 procent eller mer. En fjärdedel av husköparna hade till och med en belåningsgrad på 88 procent eller högre. Bland de undersökta villorna låg medelpriset på 4,2 miljoner kronor och medelpriset för försäljning av det tidigare boendet uppgick till 3,2 miljoner kronor. Husköparna uppgraderade därmed sitt boendekapital med i genomsnitt en miljon kronor. Nära hälften av hushållen hade hela sin lånevolym på rörlig ränta och 60 procent uppgav att de inte amorterar på sina lån. Undersökningen visar att länets bostadsägare är mer riskexponerade än i övriga Sverige. Att hushåll kan genomföra köp på dessa höga prisnivåer beror till stor del på att många gjort en bostadskarriär. De kraftiga prisökningarna de senaste åren har bidragit till en betydande värdeökning. Denna utveckling har dock gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad eller att flytta till Stockholm från en region med lägre bostadspriser. Hushåll med hög belåning kan drabbas hårt av fallande priser på bostadsmarknaden, stigande kostnader för boräntor och ökad arbetslöshet. Men det gör dem också mer utsatta för höga flyttkostnader. 9 Efter nödvändiga utgifter dragits kvarstår exempelvis smink, alkohol, tobak, glasögon, mobiltelefoner, dator, veckopeng, dyrare sporter, presenter och husreparationer liksom semesterresor. 10 Familjerna i Sverigevillorna på Lidingö, Nacka, Haninge, Uppsala, Tyresö, Norrtälje, Södertälje, Västerås och Stockholm får ett för litet överskott för att klara Sverigevillan. De har inte tillräckliga marginaler för oförutsedda utgifter. Inte minst för räntehöjningar. Sedan undersökningen genomfördes har det dock blivit en viss lättnad av räntekostnaderna tillföljd av lågkonjunkturen och de låga boräntorna. 11 I riket totalt: kronor. 12 I riket totalt: kronor. 13 SCB, Tillgångar, skulder och kapitalvinster och Finansinspektionen, Utvecklingen på bolånemarknaden 14 KTH har inom en studie skickat ut en enkät till hushåll i Stockholms län som köpt hus vintern-våren 2008; i två kommuner i norrort (Danderyd/Täby) och två i söderort (Södertälje/Botkyrka. 12

14 Lägst husköpskraft i Stockholms län Boindex är ett index från Swedbank som speglar hushållens köpkraft i samband med husköp. Boindex är 100 när hushållen använder 15 procent av förvärvsinkomsten före skatt till bolånekostnader. När indexvärdet överstiger 100 har hushållen råd med sitt boende enligt den fastställda normen. Ju högre värde, desto bättre. Under årets första kvartal var Sveriges husköpskraft fortsatt stark men dämpades något på grund av uppgången av huspriserna. Detta efter att den starkaste köpkraften på fem år uppmätts under det fjärde kvartalet I Stockholms län krävs det nu kronor i årsinkomst för att nå ett indexvärde på 100. I realiteten har stockholmarna en medianinkomst på kronor och Boindex i länet hamnar på 93,5. Det ligger under normen men är ändock en kraftig förbättring jämfört med 2008 då Boindex som lägst låg på 54. För ett stockholmshushåll skulle klara ett husköp krävdes det då en årsinkomst på 1,2 miljoner kronor. Som andel av bruttoinkomsten betalar stockholmarna 16 procent i bolånekostnader. Det kan jämföras med drygt 10 procent i riket och drygt 6 procent i gruppen övriga kommuner (utanför storstadsregionerna med färre än invånare). Även om husköpskraften i Sverige är god blir hushållen allt mer sårbara för räntehöjningar. Enligt Swedbank skulle dagens goda marginaler vid husköp helt raderas ut om bolåneräntan ökade med tre procentenheter. Det oroar tillsammans med den senaste marknadsrapporten för maj månad från Statens bostadskreditnämnd. Rapporten visar att hushållen fortsätter att skuldsätta sig i snabb takt. Enligt den senaste statistiken tas mellan procent av alla nya lån till rörlig ränta. De övriga procenten nya lån har en kortare bindningstid än fem år. Boindex i olika regioner kvartal Regionala boindex Övriga kommuner Hela riket Göteborg Medelstora städer Malmö Stockholm Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q1Q2Q3Q4Q Källa: Swedbank. 13

15 Transaktionskostnader vid flytt De höga transaktionskostnaderna i samband med flytt kan bli kännbara. Det gäller särskilt för de hushåll som vill flytta till ett billigare boende och sänka sina löpande utgifter. För att bostadsmarknaden inte ska drabbas av inlåsning och utestängning är det viktigt att bostadsbyten sker till låga transaktionskostnader och att det finns alternativ för hushåll som vill byta bostad. Transaktionskostnader innefattar alla kostnader som kan kopplas till ett bostadsbyte, dvs. att söka och teckna avtal om en ny bostad och att sälja/avveckla en tidigare. Det kan röra sig om sök- och informationskostnader, förhandlings- och avtalskostnader, övervakningskostnader, registrering och försäkringskostnad, mäklararvoden, skattekonsekvenser mm. Transaktionskostnaderna på bostadsmarknaden är högre i det ägda boendet. Beskattning av bostäder kan påverka rörligheten Skattesystemets utformning påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Transaktionskostnaderna minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Det gäller framför allt skatter riktade mot säljaren av en bostad 15. Många äldre hushåll i stora och lågt belånade bostadsrätter och småhus upplever ofta, när de funderar på att flytta, att alla alternativ till det aktuella boendet ter sig dyrare. Vid flytt från eget ägt boende till hyresrätt utlöses all eventuell realisationsvinst utan möjligheter till uppskov. Kapitalvinstbeskattningen påverkar och låser framför allt in de hushåll som vill köpa ett nytt och billigare boende. Det betyder att rörligheten från villor och stora bostadsrätter riskerar att bli liten. I rapporten Bostäder på marknadens villkor (Lind och Lundström 2007) konstateras att det är viktigt att äldre hushåll finner bostadsalternativ som motiverar till utträde från ägarmarknaden, annars stannar de länge i sin ägda bostad. Den höjda kapitalvinstskatten i kombination med det begränsade och räntebelagda uppskovsbeloppet kan också leda till lägre konsumtion av bostäder och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Det kan i sin tur ge negativa effekter för rörligheten på arbetsmarknaden som riskerar att leda till en sämre ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet BKN, Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Sid 48 och framåt redovisar spännande forskning på området. 16 Öberg, Incitamentseffekter av slopad fastighetsskatt. 14

16 Dagens fastighetsskatter Fastighetstaxeringen infördes för att fastställa underlag för fastighetsskatten. Värdena används nu i en rad andra sammanhang, som till exempel vid värdering av bostäder, kreditgivning, samhällsplanering, klassificering av byggnader och som underlag för dagens kommunala fastighetsavgift. Fastighetstaxeringssystemet är ett schabloniserat massvärderingssystem baserat på försäljningspriser och geografiska värdeområden. Det medför att taxeringsvärdena för enskilda fastigheter kan avvika betydligt från det verkliga marknadsvärdet. Detta är särskilt vanligt i Stockholmsregionen där den stora bostadsbristen bidragit till skenande fastighetspriser. Vid 2009 års taxering var Sveriges småhus i genomsnitt felvärderade med kronor eller 21 procent, enligt Villaägarna 17. Mest felaktiga värden uppmättes i storstadskommunerna där Danderyd toppar listan med kronor följt av Solna, Vaxholm och Lidingö. Felvärderingen vid taxering av obebyggda tomter uppgår i genomsnitt till hela 39 procent. En majoritet av tomterna har fått för höga taxeringsvärden. Ett system med så pass allvarliga brister bör varken användas för beskattning eller andra ändamål avskaffade regeringen den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersatte den med en kommunal fastighetsavgift. Det infördes även ett tak för maximalt uppskov av kapitalvinst på 1,6 miljoner kronor. Kapitalvinstbeskattningen, dvs. om huset säljs med vinst, höjdes med två procentenheter till 22 procent och en ränta på uppskovet infördes. Beskattningen av fastigheter innehåller dock fler delar; stämpelskatt i samband med köp (lagfart) och särskilda avgifter för pantsättning av fastigheter, pantbrev. Sedan årsskiftet 2010 omfattar systemet med kommunal fastighetsavgift även småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark som är bebyggda med småhus på ofri grund. De har till och med taxeringsåret 2009 betalat fastighetsskatt vilket i många fall lett till en hög beskattning. Dessa reformer finansieras genom en sänkning av uppskovsbeloppet av kapitalvinst på försäljning av bostad från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor från januari i år. Skatteverket motsatte sig höjningen av kapitalvinstbeskattningen 2008 och föreslog i stället att skattesatsen skulle bibehållas eller sänkas till 15 procent alternativt procent. De föreslog att sänkningen skulle finansieras genom en utfasning av uppskovsreglerna kombinerat med en högre kommunal fastighetsavgift för flerfamiljsbostäder. Detta då uppskovsreglerna inte ansågs vara långsiktigt hållbara. 17 Villaägarna, Taxeringsvärdena slår fel med en kvarts miljon. 15

17 Fastighetsbeskattning 2010 Taxeringsvärde 75 procent av husets marknadsvärde. Byggnaden och markens storlek, kvalitet och dess läge samt försäljningspriser på sålda småhus i närområdet är avgörande för beräkning av marknadsvärdet. Kommunal fastighetsavgift 0,75 procent av taxeringsvärdet på ett småhus, dock högst kronor inkomståret (indexerad uppräkning med basbeloppets utveckling) samt för flerbostadshus 0,4 procent av taxeringsvärdet (dock högst kronor per lägenhet och år). Ett nybyggt hus är helt befriat från fastighetsavgift i fem år och får halv avgift de följande fem åren. Fr o m taxeringsåret 2010 omfattas även arrendetomter och enkla sommarstugor och andra byggnader utan taxeringsvärde (dvs. under kronor) av fastighetsavgiften. Kapitalvinstbeskattning, reavinst Kapitalvinstskatt på vinst vid försäljning av privatbostäder, 22 procent av vinsten. Uppskovsmöjligheter Vid köp av ny bostad finns möjlighet att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten vid en försäljning av bostad genom uppskov. Uppskovsbeloppet måste vara minst kronor och kan maximalt vara kronor. Beroende på hur mycket som betaldes för den nya bostaden kan man få uppskov med hela eller delar av vinsten. Uppskoven är även räntebelagda sedan 2008 med motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet och räntan är inte avdragsgill. Det gäller för alla uppskov, alltså även de uppskov som är knutna till försäljningar som skett tidigare än (Före 2008 fanns det ingen begränsning för uppskovbeloppets storlek och ingen räntebeläggning). Taket på 1,45 miljoner kronor gäller för uppskov som är knutna till försäljningar som sker under eller senare. Äldre uppskov kan uppgå till högre belopp. För äldre uppskovsbelopp får reglerna från 2008 betydelse när det gamla uppskovsbeloppet tas upp till beskattning på grund av försäljning av bostaden och ett nytt uppskovsbelopp ska beräknas. Lagfart Ägarbeviset för en fastighet vid husköp. För att få lagfart betalas en stämpelskatt som motsvarar 1,5 procent av köpeskillingen plus en avgift på 825 kronor. Pantbrev Säkerhet för lån vid köp av bostad. Att lösa nya pantbrev kostar 2 procent av pantbrevets belopp i stämpelskatt plus en avgift på 375 kronor per pantbrev. Pantbrev ska täcka de belopp som köparen planerar att låna. Pantbreven behöver inte förnyas vid övertagande av en fastighet men om man behöver låna mer än husets tidigare belåning ska det kompletteras med nya. (Köpesumma - befintliga pantbrev - handpenning) Källa: Skatteverket. Kort internationell utblick De svenska skatterna i samband med överlåtelse av småhus är bland de högsta i Europa. Inkluderas räntan på uppskov hamnar vi på en föga imponerande första plats. Villaägarna har undersökt överlåtelseskatter och avgifter som måste betalas vid köp av bostad i 19 länder 20. Deras räkneexempel visar att flyttskatterna är flera gånger högre i Sverige än i våra nordiska grannländer. Bland de undersökta länderna hamnar Sverige på fjärde plats när det gäller högst skatter och avgifter. När uppskovsräntan läggs till toppar vi listan. Det är viktigt att tillägga att flera länder har en hög kapitalvinstbeskattning vid försäljning av bostäder. Men om säljaren haft bostaden som sin primära bostad och levt där i 2-5 år är kapitalvinsten noll i de flesta EU-länder. I Sverige sker beskattningen av nominella kapitalvinster medan flera andra länder i EU korrigerar för inflationen eller inte beskattar alls, alternativt minskar kapitalvinstskatten efter innehavstid. 18 Inkomståret 2009 (taxeringsår 2010) är motsvarande belopp kronor respektive kronor. 19 Inkomståret var maxtaket för uppskov fastställt till kronor men detta ändrades fr o m 1/ Villaägarna, Nivån på flyttskatter i EU-15 länderna samt Australien, Kanada, Norge, USA och Schweiz. 16

18 Mäklararvode En kostnadspost som också kan bli betydande vid en bostadsförsäljning är mäklararvodet, som dock är avdragsgill. I Sverige förmedlas ca 80 procent av alla småhusöverlåtelser av fastighetsmäklare. Mäklarens tjänster brukar innefatta värdering, beskrivning av objektet, annonsering, visning, budgivning, kontakt med köpare och pappersexercis som att upprätta kontrakt och köpebrev. Mäklararvodet kan variera kraftigt. Det finns olika upplägg som fast pris, en procentuell andel av försäljningspriset eller ett provisionsbaserat arvode alternativt en kombination av de tre. Ofta brukar mäklararvodet hamna på 3-5 procent av försäljningspriset 21. I områden med höga bostadspriser rör det sig om stora summor. För att få en bild av hur stora de regionala variationerna kan vara kan vi uppskatta dem. Det kan göras utifrån ett mäklararvode på fyra procent beräknat på det genomsnittliga försäljningspriset för ett småhus. Det genomsnittliga mäklararvodet i Stockholms län blir då mer än dubbelt så högt som i övriga riket. Medelpriset för ett småhus 2009 Mäklararvode, 4 % Stockholms län Riket Övriga riket* Medelpriset för en bostadsrätt 2009 Mäklararvode, 4 % Stockholms län Riket Övriga riket* *Exklusive Stockholms län. Källa: SCB. 21 BKN, Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. 17

19 Stockholms läns andel av de olika fastighetsskatterna För att se hur fastighetsbeskattningen slår mot Stockholms län redogör vi i detta kapitel för hur stor andel länet bidrar med till de olika skatterna. Tyvärr kan vi inte redogöra för Stockholms andel av kapitalvinsten på bostäder, eftersom den i statens inkomster integreras med flera olika slags vinster på kapital. Utifrån de kraftiga värdestegringar som ägt rum i Stockholms län de senaste årtiondena kan vi dock dra slutsatsen att länet står för en betydande andel av de kapitalvinster som staten får in från sålda bostäder. Stockholms läns andel av småhusens totala taxeringsvärde uppgår till 28 procent. Det kan ställas i relation till att Stockholms län har 12 procent av Sveriges totala småhusbestånd. Danderyd har landets högsta genomsnittliga taxeringsvärde, 5,2 miljoner kronor, och Åsele det lägsta, kronor. Bland de 18 kommuner med högst taxeringsvärde är 14 Stockholmskommuner. Dubbelt så höga taxeringsvärden som i övriga Sverige Stockholms läns genomsnittliga taxeringsvärde för småhus för permanentboende uppgick 2009 till kronor jämfört med kronor i övriga riket 22. Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus för permanentboende 2009, tkr Källa: SCB. 22 I riket totalt: kronor. 18

20 Sveriges 18 kommuner med högst taxeringsvärde 2009, kronor Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Stockholm Sollentuna Vellinge Värmdö Tyresö Ekerö Lomma Malmö Huddinge Göteborg Järfälla Källa: SCB. Den kommunala fastighetsavgiften slår mer rättvist mot länet än fastighetsskatten Stockholms läns hushåll betalade totalt miljoner kronor i kommunal fastighetsavgift Det motsvarar hela 13 procent av totalt miljoner kronor. Det ligger i paritet med länets andel av Sveriges totala småhusbestånd. Det kan ställas i relation till att länets hushåll betalade 24 procent, 3,2 miljarder kronor, av den statliga fastighetsskatten En fjärdedel av landets kvarstående uppskov på kapitalvinster Inkomståret 2007 fanns det i Sverige ca kvarstående uppskov för reavinstbeskattningen av fastigheter och bostadsrätter. Det sammanlagda värdet uppgick till 216 miljarder kronor. Nära 80 procent av alla uppskov är från 2001 eller senare. Invånarna i Stockholms län står för en fjärdedel av det totala uppskovsvärdet eller 52 miljarder kronor. Det genomsnittliga värdet per beviljat uppskov i länet ligger på kronor jämfört med kronor i övriga landet. Nära 70 procent av såväl länets totala uppskovsbelopp som antal uppskov kan hänföras till personer i åldersgruppen år. Kvarstående uppskov för fastigheter och bostadsrätter, inkomståret 2007 Riket Riket Stockholms län Stockholms län Ålder Antal uppskov Uppskovsbelopp, mkr Antal uppskov Uppskovsbelopp, mkr Dödsbon Summa Källa: Skatteverket. Anm. December Efter revidering har antalet uppskov ökat i riket med 261 stycken motsvarande 426 miljoner kronor. 19

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad 2011 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är

Läs mer

Det måste bli lättare att flytta

Det måste bli lättare att flytta 2012:8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Det måste bli lättare att flytta Hur flyttskatter låser Stockholms bostadsmarknad Det måste bli lättare att flytta Bostadssituationen i huvudstadsregionen

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus

Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Fastighetstaxeringen 2015, prognos Så hög blir den nya skatten på småhus Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Störst skattehöjning i Kiruna....5 Störst skattehöjning

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde

Läs mer

En snabb åtgärd för att avhjälpa den stora bostadsbristen är att göra andrahandsmarknaden friare.

En snabb åtgärd för att avhjälpa den stora bostadsbristen är att göra andrahandsmarknaden friare. 2010 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt Svagt bostadsbyggande och snabb befolkningstillväxt har tillsammans med en hårt reglerad

Läs mer

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt 4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt Systematiska fel i Skatteverkets taxering av obebyggda tomter Daniel Liljeberg, chefekonom 20 december 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4

Analys. Lägre flyttskatter. Mäklarsamfundet. vägval för en sundare bostadsmarknad 2013:4 Analys Lägre flyttskatter vägval för en sundare bostadsmarknad Mäklarsamfundet 2013:4 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 KRIS PÅ BOSTADSMARKNADEN 6 - Svårigheter att få tag på en bostad 6 - Alla pratar

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex steg till 133,3 fjärde kvartalet 2012 Lägre ränta och högre inkomster förstärkte husköpkraften Hushållens förutsättningar för

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten 2010 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten Bilaga till analysen: Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt, 2010:3 Svagt bostadsbyggande

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Konjunkturläget juni 216 89 FÖRDJUPNING Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Bostadsägare beskattas på flera olika sätt, vilket ger både staten och kommunerna stora intäkter. Samtidigt subventioneras

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-06-26 Boindex sjönk till 128,8 första kvartalet 2014 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 128,8 första kvartalet

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET

PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET PM: FLYTTSKATTERNAS EFFEKTER PÅ BOSTADSMARKNADENS RÖRLIGHET En studie av kvarboende och flyttintensiteter över tid för olika ålderskategorier samt jämförelser med andra länder Genomförd på uppdrag av Villaägarnas

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03 Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet 2009 husköpkraften stärks ytterligare Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet ifjol, från

Läs mer

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde Villaägarnas Riksförbund Vid årets taxering av småhus har taxeringsvärdena ökat med i genomsnitt 35 procent. Taxeringsvärdena fastställs genom ett schabloniserat

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden

Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 343 Examensarbete inom Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Bygg- och fastighetsekonomi Flyttrelaterade skatter på den svenska bostadsmarknaden

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-09-25 Boindex steg till 139,4 andra kvartalet 2013 Sjunkande räntor förbättrade husköpkraften Boindex uppgick till 139,4 andra kvartalet i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-06-28 Boindex sjönk till 135,0 första kvartalet 2013 Stigande priser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 135,0 första kvartalet i år,

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Låst läge på bostadsmarknaden

Låst läge på bostadsmarknaden Maj 2014 Låst läge på bostadsmarknaden Marknadsrapport Titel: Låst läge på bostadsmarknaden, Marknadsrapport, maj 2014 Utgiven av: Boverket Författare och kontaktperson: Bengt Hansson 0455-35 33 75 Analysarbete:

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26 Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 216 4 26 SKL 216-4-26 1 Innehåll Vad bestämmer bostadsefterfrågan i olika kommuner? Varför varierar bostadsbyggandet

Läs mer

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Konjunkturen och bostadsmarknaden www.bygg.org Konjunkturen och bostadsmarknaden Bostadsdagen 2012 Fredrik Isaksson Chefekonom, Sveriges Byggindustrier Byggkonjunkturen 2/2012: Byggindustrin på lågvarv (publ. 30 maj 2012) Några av huvudpunkterna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-06-03 Boindex steg till 134,4 första kvartalet 2009 räntesänkningarna har givit hushållen bättre husköpkraft Boindex steg till 134,4 första

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Special. Lågt utbud och ränta tyngst av påverkansfaktorerna. Stabil utveckling av pris och utbud men ökad efterfrågan väntas

Special. Lågt utbud och ränta tyngst av påverkansfaktorerna. Stabil utveckling av pris och utbud men ökad efterfrågan väntas Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2016 Lågt utbud och ränta tyngst av påverkansfaktorerna Stabil utveckling av pris och utbud men ökad efterfrågan väntas Special

Läs mer

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer