Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Transkript

1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor i hyresrätt 4 Vanligast att bo hos föräldrarna i Stockholm 4 Månadskostnaderna har sjunkit En av fyra studenter klarar nätt och jämt sina boendekostnader En av sju har mindre pengar kvar än vad Konsumentverket bedömer är rimligt 6 Hur vill studenter bo? studenter vill ha egen bostad bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar 7 bäst för studenter 7 67 procent kan inte betala mer än 4 2 kronor i aden 8 Slutsats och kommentarer 8 Referenser 9 Studenters boende 213 2

3 SAMMANFATTNING 39 procent av Sveriges unga studenter bor i egen bostad med besittningsrätt, det vill säga bostadsrätt, hyresrätt eller eget. 6 procent vill göra det. I faktiska tal innebär det att 89 1 unga studenter saknar men vill ha egen bostad. 62 procent av Sveriges unga studenter bor i egen bostad inkluderat studentbostad. 82 procent vill göra det. I faktiska tal innebär det att 67 8 unga studenter saknar men vill ha egen bostad eller studentbostad. De unga studenterna vill i första hand bo i hyresrätt, i andra hand i bostadsrätt och i tredje hand i studentbostad. 4 procent av studenterna vill bo i hyresrätt, 21 procent i bostadsrätt och 17 procent i studentbostad. 19 procent av de unga studenterna bor hos sina föräldrar. 3 procent av dessa anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att 3 2 unga studenter ofrivilligt bor hos sina föräldrar. 71 procent av de unga studenterna har inte mer än kronor kvar att röra sig med varje ad när boendet är betalt. Det innebär att fler än sju av tio av Sveriges studenter har mindre pengar kvar att röra sig med varje ad än vad Konsumentverket tycker är rimligt. 24 procent av de unga studenterna uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 2 och 27 år i Sverige. 213 års undersökning genomfördes mellan januari och 21 februari 213. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av de unga vuxna som inte ade i telefon unga vuxna ade; 1 1 i Göteborgsregionen, 1 17 i Malmö och Lund, 1 12 i Stockholms län och 1 1 i övriga riket personer uppgav vid intervjutillfället att de hade universitets- eller högskolestudier som huvudsaklig sysselsättning. Det här är en redovisning av hur denna grupp at. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varpå resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 9-procentigt konfidensintervall. 1 Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det sbortfall som överstiger en procent. Tidigare i år har rapporter publicerats om unga vuxnas boende. Dessa finns att ladda ner på Hur bor studenter? Andelen studenter som bor i egen bostad med besittningsrätt, det vill säga bostadsrätt, hyresrätt eller eget, uppgår i år till 39 procent. 2 I hela gruppen unga vuxna är motande andel 1 procent. Denna skillnad kan framförallt förklaras genom det faktum att en högre andel studenter bor i studentbostad, som är en boendeform med villkorad besittningsrätt, medan en högre andel av hela gruppen unga vuxna bor i hyresrätt och i eget. De flesta studenter bor i studentbostad eller hyresrätt. 23 procent bor i vardera boendeform. Näst vanligast är att bo hos föräldrarna, vilket 19 procent gör. 14 procent bor i bostadsrätt, sju procent delar bostad med, sex procent bor i andra hand och tre procent hyr rum eller dylikt. 1 Att ett 9-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 9-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. 2 Det är en icke statistiskt säkerställd minskning med en procentenhet sedan 211. Studenters boende 213 3

4 Diagram 1: Unga vuxnas och studenters boende, 213 (procent) föräldrar Hyr rum Andra hand Annat Unga vuxna Studenter Minskad andel studenter bor i hyresrätt I jämförelse med 211 kan man se att andelen studenter som delar bostad med har ökat från fem procent 211 till sju procent 213. Andelen studenter som bor i studentbostad har också ökat. 211 bodde 2 procent i studentbostad, att jämföra med 23 procent 213. Andelen studenter boende i andra hand har däremot gått i motsatt riktning och minskat. 211 bodde elva procent i andra hand, att jämföra med sex procent 213. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Vidare har andelen studenter boende i hyresrätt också minskat, medan andelen studenter i bostadsrätt har ökat. Dessa förändringar är däremot inte statistiskt säkerställda. Andelen studenter boende hos sina föräldrar har hållit sig på en konstant nivå under tidsperioden. Det ska dock tilläggas att andelen studenter boende hos sina föräldrar är lägre än för hela gruppen unga vuxna, vilket troligen beror på att det finns studentbostäder att tillgå och att unga vuxna studenter flyttar från hemorten till annan ort. Vanligast att bo hos föräldrarna i Stockholm Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeform. I Stockholms län är det vanligast att studenterna bor hemma hos sina föräldrar, vilket 32 procent gör. Detta kan jämföras med 22 procent i Storgöteborg och procent i Malmö och Lund. I Stockholms län bor också lägst andel studenter i egen bostad. Högst andel studenter med egen bostad finns utanför storstadsregionerna. Där bor 44 procent av studenterna i egen bostad. I Storgöteborg liksom i Malmö och Lund bor 36 procent av studenterna i egen bostad. I Malmö och Lund bor högst andel studenter i studentbostad. Där bor 28 procent Diagram 2: Unga studenters boende (procent) föräldrar Hyr rum Andra hand Annat Studenters boende 213 4

5 Diagram 3: Studenters boende i olika regioner, 213 (procent) föräldrar Hyr rum Andra hand Annat Stockholms län Storgöteborg Malmö och Lund Övriga Sverige i studentbostad, och det är framförallt i Lund som studenterna bor så. Lägst andel som bor i studentbostad finner man i Stockholms län. Där bor endast 17 procent i studentbostad. Månadskostnaderna har sjunkit Boendekostnaderna skiljer sig åt mellan studenterna och de unga vuxna. 86 procent av studenterna betalar högst 4 2 kronor i aden för sin bostad, att jämföra med 72 procent av de unga vuxna. 3 Studenterna har således en lägre adskostnad för boendet än vad gruppen unga vuxna har. I jämförelse med 211 kan man också se att adskostnaden för boendet har sjunkit. 211 betalade 8 procent av studenterna högst 4 2 kronor i aden, att 3 Notera att i gruppen unga vuxna inkluderas även de som inte har lämnat föräldrahemmet. jämföra med 86 procent 213. Förändringen är statistiskt säkerställd. En av fyra studenter klarar nätt och jämt sina boendekostnader Den grupp som inte bor hos sina föräldrar fick en fråga om hur de klarar sina boendekostnader. En relativt stor andel av studenterna, 76 procent, uppger sig klara sina boendekostnader utan problem. Det är en statistiskt säkerställd ökning med fem procentenheter sedan 211. Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. Nästan en av fyra, 24 procent, uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. 4 I jämförelse 4 22 procent av studenterna uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt och två procent uppger sig klara sina boendekostnader inte så bra alternativt mycket dåligt (avrundning gör att detta inte syns i stapeldiagrammet). Diagram 4: Boendekostnad per ad för unga vuxna och studenter, 213 (procent) Inget ad Studenter Unga vuxna Studenters boende 213

6 Diagram : Unga vuxnas och studenters förmåga att klara sina boendekostnader, 213 (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Studenter Unga vuxna med hela gruppen unga vuxna klarar en lägre andel av studenterna sina boendekostnader utan problem. Det råder även regionala skillnader. Utanför storstadsregionerna uppger 8 procent av studenterna att de klarar sina boendekostnader utan problem. Lägst andel finner man i Stockholms län där motande andel är 67 procent. I både Storgöteborg och i Malmö och Lund är motande andel 73 procent. En av sju har mindre pengar kvar än vad Konsumentverket bedömer är rimligt Hur mycket pengar man har kvar att röra sig med varje ad när boendet är betalt skiljer sig mycket beroende på om man tillhör gruppen studerande eller gruppen unga vuxna. Studenterna har betydligt mindre pengar kvar varje ad än unga vuxna i genomsnitt. Enbart 13 procent av studenterna har mer än 6 7 kronor kvar, att jämföra med 42 procent av hela gruppen unga vuxna. Fattigdom är ett gtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige kan man använda sig av Konsumentverkets beräkningar av 76 % av studenterna uppger sig klara sina boendekostnader utan problem. Motande andel för hela gruppen unga vuxna är 79 % adskostnader för olika håll. Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 3 år runt 6 kronor varje ad för att ha råd med mat, hemförsäkring, telefon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå procent av studenterna har mindre än kronor kvar att röra sig med varje ad när boendet är betalt. Det innebär att fler än sju av tio av Sveriges studenter har mindre pengar kvar att röra sig med varje ad än vad Konsumentverket bedömer som rimligt. Det råder även vissa skillnader mellan olika regioner. Mest pengar kvar i aden har studenterna i Stockholms län. Där har 17 procent mer än 6 7 kronor kvar i aden när boendet är betalt. Minst pengar kvar i aden har studenterna i Malmö och Lund. Där har nio procent mer än 6 7 kronor kvar i aden när boendet är betalt. 6 Konsumentverket: Koll på pengarna 213 Diagram 6: Hur mycket unga vuxna och studenter har kvar att röra sig med när boendet är betalt, 213 (procent) Unga vuxna Studenter kr Mer än 6 7 kr Studenters boende 213 6

7 Hur vill studenter bo? är den populäraste boendeformen för både studenter och unga vuxna. 4 procent av respektive grupp uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. Studenterna vill dock i högre utsträckning än unga vuxna bo i studentbostad och dela bostad med. Unga vuxna vill å sin sida i högre grad bo i eget eller i bostadsrätt än studenterna studenter vill ha egen bostad Totalt sett är det 6 procent av landets studenter som vill bo i egen bostad med besittningsrätt, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget. Bara 39 procent gör det. Det innebär att 89 1 studenter vill ha egen bostad med besittningsrätt men saknar det i dag. Huruvida studentbostaden ska ses som en egen bostad eller inte är en fråga som kan diskuteras. Besittningsrätten i studentbostaden är dock villkorad. Det innebär att när studietiden upphör, upphör även rätten till bostaden. Lägg därtill att om man som student skulle halka efter i studierna riskeras studiemedlet och följaktligen också studentbostaden. Så länge man som student fortsätter att vara student har man dock möjlighet att bo kvar i bostaden. Om man således räknar att studentbostaden är en egen bostad är det totalt sett 82 procent som vill bo i egen bostad inklusive studentbostad, men bara 62 procent som gör det. Det innebär att 67 8 studenter vill ha en egen bostad inklusive studentbostad men saknar det i dag. 3 2 bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar Nästan en av fem, 19 procent, studenter bor hemma hos sina föräldrar. 47 procent av dessa anser det vara den bäst passande boendeformen. 3 procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Sverige bor 3 2 studenter ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. bäst för studenter Den populäraste boendeformen för både studenter och unga vuxna är hyresrätten. Preferenserna vad gäller boendeform skiljer sig dock åt mellan regionerna. Studenterna i Göteborgsregionen är mest intresse- Diagram 7: Bäst passande boendeform för unga vuxna och studenter, 213 (procent) Unga vuxna Studenter föräldrar Hyra rum Annat Diagram 8: Bäst passande boende för studenter i olika regioner, 213 (procent) föräldrar Hyra rum Annat Stockholms län Storgöteborg Malmö och Lund Övriga Sverige Studenters boende 213 7

8 rade av att bo i hyresrätt. Där uppger nästan hälften hyresrätten som den bäst passande boendeformen. Minst intresserade av att bo i hyresrätt är studenterna i Malmö och Lund. I Stockholms län vill fler än i andra regioner bo hos föräldrarna, vilket de också i högre utsträckning gör. Studenterna i Malmö och Lund och i landet utanför storstadsregionerna vill i högre utsträckning bo i studentbostad. 67 procent kan inte betala mer än 4 2 kronor i aden Studenterna har en lägre betalningsförmåga än de unga vuxna i genomsnitt. Av de som inte anser det passa bäst att bo hos föräldrarna uppger 2 procent av de unga vuxna att de kan betala mer än 4 2 kronor i aden för bostaden. Motande andel för studenterna är enbart 33 procent. Studenternas betalningsförmåga ser dock ut att ha ökat något. 211 uppgav 31 procent av studenterna att de kunde betala mer än 4 2 kronor i aden för bostaden, att jämföra med 33 procent Det ska dock tilläggas att frågan har ett relativt stort sbortfall. Detta kan tolkas som en indikation över den osäkerhet unga vuxna och studenter känner inför att planera och förutse sin ekonomi. Betalningsförmågan skiljer sig också beroende på var i landet man bor. I Stockholms län har studenterna högst betalningsförmåga. Där kan 41 procent betala mer än 4 2 kronor i aden för bostaden. I Malmö och Lund har studenterna lägst betalningsförmåga. Där kan 28 procent betala mer än 4 2 kronor i aden för bostaden. Motande andel i Göteborgsregionen är 39 procent och i övriga landet 3 procent. Slutsats och kommentarer Vad som betraktas som bostadsbrist varierar. För den enskilde, som saknar egen bostad, är bostadsbrist däremot lätt att definiera. Bostadsbrist är något som ständigt är närvarande och som gör att du inte kan planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter. Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också avgörande för att Sverige som land ska kunna utvecklas. Människor som inte lyckas hitta en lägenhet i tid kan tvingas tacka nej till studieplatser och arbeten. I förlängningen utgör därför bostadsbristen ett hinder för tillväxt och kompetensförsörjning. en underlättar att du och jag ska kunna flytta dit där vi får jobb eller utbildningsplats. Det vill säga att vi ska kunna välja jobb och utbildning efter kompetens och passion inte efter var vi kan få någonstans att bo. en är också den boendeform studenter främst efterfrågar. Ändå sker en överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och villor, vilket resulterar i att det inte byggs tillräckligt ga hyresrätter och att de som byggs kostar alldeles för mycket. Nästan en av fem studenter hanterar bostadsbristen genom att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Det är möjligt om föräldrarna bor på samma ort som utbildningen finns. För de som inte har föräldrar på studieorten begränsas valmöjligheterna och de kan i värsta fall tvingas tacka nej till sin studieplats. De allra flesta studenter som bor hos sina föräldrar skulle dock vilja bo på något annat vis, allra helst i 7 Förändringen är inte statistiskt säkerställd. Diagram 9: Hur mycket unga vuxna och studenter kan betala för bostaden, 213 (procent) Unga vuxna 2-27 år Studenter 2-27 år Studenters boende 213 8

9 en hyresrätt. Totalt sett är det 3 2 unga studenter som ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar. Bakom dessa siffror gömmer sig sannolikt också en hel del föräldrar som hade tänkt sig att deras vuxna barn skulle ha flyttat ut vid det här laget. Visst är det så att studietiden är en begränsad period i livet. Men när studierna är avslutade är studentbostaden inte längre ett boendealternativ. För att behålla den utbildade arbetskraften behöver studieorterna därför erbjuda möjligheter för de nyutexaminerade att stanna kvar. Det förutsätter att det finns bostäder med besittningsrätt. Regering och riksdag kan råda bot på den skattemässiga obalansen mellan olika boendeformer. De kan också stödja bostadsbyggandet med bättre ekonomiska villkor för byggande och underhåll. Inom kommunerna finns goda möjligheter att förbättra arbetet med bostadsförsörjningen. Följande förslag från oss i Hyresgästföreningen skulle leda till ökat bostadsbyggande: Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder för hyresrätter Rotavdrag till hyresrätter Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter Planera för bostadsförsörjningen långsiktigt Använd de allmännyttiga bostadsbolagen så att alla medborgare erbjuds bra bostäder Sverige behöver därför ett rejält bostadsbyggande där hyresrätten står i fokus. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostadsbristen kan minskas. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kostnad även Sveriges studenter! Referenser Konsumentverket: Koll på pengarna 213 Karolina Lemoine och Jonas Hagetoft, utredare Hyresgästföreningens riksförbund Studenters boende 213 9

10 Tabellbilaga Studenters boende 213 Hur bor studenter? Tabell 1. Andel studenter boende i olika boendeformer, Sverige, (procent) föräldrar I student- Hyr Andra Hyres- Bostads- Annat bostad rum hand rätt rätt Tabell 2. Andel studenter boende i olika boendeformer, Stockholms län, (procent) föräldrar Hyr rum Andra hand Tabell 3. Andel studenter boende i olika boendeformer, Göteborgsregionen, (procent) föräldrar I student- Hyr Andra Hyres- Bostads- Annat bostad rum hand rätt rätt Tabell 4. Andel studenter boende i olika boendeformer, Malmö och Lund, (procent) föräldrar Hyr rum Andra hand Tabell. Andel studenter boende i olika boendeformer, övriga Sverige, (procent) föräldrar I student- Hyr Andra Hyres- Bostads- Annat bostad rum hand rätt rätt Tabell 6. Boendeutgift, Sverige, (procent, 213 års penningvärde) Inget Ej Tabell 7. Boendeutgift, Stockholms län, (procent, 213 års penningvärde) Inget Ej Studenters boende 213 1

11 Tabell 8. Boendeutgift, Göteborgsregionen, (procent, 213 års penningvärde) Inget Ej Tabell 9. Boendeutgift, Malmö och Lund, (procent, 213 års penningvärde) Inget Ej Tabell 1. Boendeutgift, övriga Sverige, (procent, 213 års penningvärde) Inget Ej Tabell 11 Hur de som har lämnat föräldrahemmet klarar sina boendekostnader, Sverige, (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej Tabell 12. Hur de som har lämnat föräldrahemmet klarar sina boendekostnader, Stockholms län, (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej Tabell 13 Hur de som har lämnat föräldrahemmet klarar sina boendekostnader, Göteborgsregionen, (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej Tabell 14. Hur de som har lämnat föräldrahemmet klarar sina boendekostnader, Malmö och Lund, (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej Tabell. Hur de som har lämnat föräldrahemmet klarar sina boendekostnader, övriga Sverige, (procent) Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej Studenters boende 213 2

12 Tabell 16. Hur mycket de studerande har kvar i aden när boendet är betalt, Sverige, (procent, 213 års penningvärde) Mer än Mer än 6 7 Ej Tabell 17. Hur mycket de studerande har kvar i aden när boendet är betalt, Stockholms län, (procent, 213 års penningvärde) Mer än Mer än 6 7 Ej Tabell 18. Hur mycket de studerande har kvar i aden när boendet är betalt, Göteborgsregionen, (procent, 213 års penningvärde) Mer än Mer än 6 7 Ej Tabell 19. Hur mycket de studerande har kvar i aden när boendet är betalt, Malmö och Lund, (procent, 213 års penningvärde) Mer än Mer än 6 7 Ej Tabell 2. Hur mycket de studerande har kvar i aden när boendet är betalt, övriga Sverige, (procent, 213 års penningvärde) Mer än Mer än 6 7 Ej Tabell 21. Bäst passande boendeform i dag, Sverige, (procent) föräldrar Hyra rum Tabell 22. Bäst passande boendeform i dag, Stockholms län, (procent) föräldrar Hyra rum Tabell 23. Bäst passande boendeform i dag, Göteborgsregionen, (procent) föräldrar Hyra rum Studenters boende 213 3

13 Tabell 24. Bäst passande boendeform i dag, Malmö och Lund, (procent) föräldrar Hyra rum Tabell. Bäst passande boendeform i dag, övriga Sverige, (procent) föräldrar Hyra rum Tabell 26. Betalningsförmåga, de som ej vill bo hos föräldrarna, Sverige, (procent) 14 kr/ kr/ kr/ Mer än 7 kr/ kr/ 84 kr/ Ej Tabell 27. Betalningsförmåga, de som ej vill bo hos föräldrarna, Stockholms län, (procent) 14 kr/ kr/ kr/ Mer än 7 kr/ kr/ 84 kr/ Ej Tabell 28. Betalningsförmåga, de som ej vill bo hos föräldrarna, Göteborgsregionen, (procent) 14 kr/ kr/ kr/ Mer än 7 kr/ kr/ 84 kr/ Ej Tabell 29. Betalningsförmåga, de som ej vill bo hos föräldrarna, Malmö och Lund, (procent) 14 kr/ kr/ kr/ Mer än 7 kr/ kr/ 84 kr/ Ej Tabell 3. Betalningsförmåga, de som ej vill bo hos föräldrarna, övriga Sverige, (procent) 14 kr/ kr/ kr/ Mer än 7 kr/ kr/ 84 kr/ Ej Studenters boende 213 4