Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Transkript

1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 3 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG

2 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många unga vuxna bor kvar hemma? 3 Hur vill unga vuxna bo? 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? 4 Andelen som bor i hyresrätt minskar 4 3 procent har fått sin hyresrätt genom kontakter Bostadsbrist i Malmö och Lund Fler än tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad 6 De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer 7 procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 7 Boendekostnaderna är högre för de som har en egen bostad än de som bor i osäkra upplåtelseformer 8 Nästan en av fyra unga vuxna uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt 8 Fler än en av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga 9 Mer än hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt 9 Hur många unga vuxna bor kvar hemma? Främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt Hur vill unga vuxna bo? Hyresrätten är den bäst passande boendeformen 6 3 unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar 2 Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken 2 De flesta vill dela bostad med en annan vuxen 3 Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 3 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga 3 Hyresrätten den bäst passande boendeformen för de som avser att flytta 4 4 vill ha en egen bostad - men saknar det i dag Slutsats och kommentarer till undersökningen 6 Aldrig tidigare har så få unga vuxna haft en egen bostad 6 En fungerande bostadsförsörjning viktig för både individ och samhälle 6 Flera förslag på lösningar finns! 7 Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna 7 Referenser 7 2

3 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad i Malmö och Lund uppgår 3 till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen och kan ställas i relation till 3 då 64 procent bodde i egen bostad. Andelen unga vuxna som har flyttat hemifrån men bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga bor hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt eller på annat sätt, har ökat från 23 procent 3 till 3 procent 3. Andelen unga vuxna som bor i hyresrätt har minskat sedan 3. 3 bodde 4 procent i hyresrätt. 3 bor 28 procent i hyresrätt. procent bor i dag i bostadsrätt och en procent i eget hus. Vanligast är att få en hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 34 procent svarade. Näst vanligast är att få sin bostad via kontakter, vilket 3 procent svarade. 8 procent svarade att de gått via en offentlig bostadsförmedling. 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är att bo i studentbostad. Näst vanligast är att bo i andra hand eller att dela bostad med kompisar. Andelen som delar bostad med kompisar har ökat mest under undersökningens tidsperiod. procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Nästan en av fyra, 24 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Fler än en av fem unga vuxna, 2 procent, som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 3. 4 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har inte mer än kronor kvar att leva på varje månad efter att boendet är betalt. Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 8 och 3 år behöver för att klara sig. Hur många unga vuxna bor kvar hemma? En av fem unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen nå-gonsin och kan ställas i relation till 3 då motsvarande andel var 3 procent och då motsvarande andel var 6 procent. I Malmö bor 24 procent av de unga vuxna hos föräldrarna, att jämföra med tolv procent av de som bor i Lund. 79 procent av de som bor hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 8 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad om de hade råd. Däremot uppger bara procent att de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt. I jämförelse med förgående år anger fler som skäl att de inte har råd till ett eget boende. Hur vill unga vuxna bo? Den populäraste boendeformen hos unga vuxna i Malmö och Lund är hyresrätten. 36 procent uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt. 29 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och sju procent att det passar dem bäst att bo i eget hus. Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen. 43 procent av de som bor hos sina föräldrar uppger att det är den bäst passande boendeformen. Motsvarande andel var 46 procent. 6 procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Malmö och Lund bor 6 3 unga vuxna ofrivilligt hos sina föräldrar. 26 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. 6 procent anser att bostadsrätten är bäst passande och sju procent att det skulle passa dem bäst att dela bostad med kompisar. Sammanlagt är det 3 unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus. 4 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad men saknar det i dag. För att fylla behovet hos de 4 unga vuxna som i Malmö och Lund saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det behövas 3 7 hyresrätter, 3 8 bostadsrätter och 8 egna hus. Totalt sett innebär det 9 3 bostäder. MALMÖ OCH LUND 3

4 Diagram : 27-åringarnas boendeförhållanden, 3 3, Malmö och Lund (procent) Hos föräldrar Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 997 genomfört en undersökning av unga vuxnas boende. 3 års undersökning genomfördes mellan januari och 2 februari 3. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan och 27 år i Sverige. År 3, 9, och 3 har urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i Malmö och Lund. 3 har personer i Lund och 96 i Malmö intervjuats. Totalt sett bor det 6 9 personer mellan och 27 år i Malmö och Lund. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av unga som inte svarade i telefon. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval och resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer därför statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 9-procentigt konfidensintervall. Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbilagan. Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt uppgår i år till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 3 då den första undersökningen om unga vuxnas boende genomfördes. Då hade 64 procent en egen bostad. I takt med att allt färre unga vuxna har ett eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar respektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer 2 ökat. 3 bor en av fem unga vuxna hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan sättas i relation till 3 procent 3 och 6 procent. 3 procent bor i osäkra upplåtelseformer, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan 3. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Andelen som bor i hyresrätt minskar Nära hälften, 49 procent, av de unga vuxna i Malmö och Lund bor i egen bostad. I Malmö är det vanligare att bo i egen bostad i jämförelse med Lund. I Malmö bor procent i egen bostad, att jämföra med 38 procent i Lund. Skillnaden kan till stor del förklaras genom det faktum att fler bor i studentbostad i Lund än i Malmö. Även ålder och kön inverkar på boendeformen. I Malmö och Lund bor 3 Att ett 9-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 9-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. 2 Med osäkra upplåtelseformer avses boende utan besittningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenheten. MALMÖ OCH LUND 4

5 procent av de unga vuxna mellan och 23 år i egen bostad, att jämföra med 62 procent av de som är mellan 24 och 27 år. Vidare har fler kvinnor än män en egen bostad, där andelarna är 3 procent respektive 4 procent. Samtidigt som andelen unga vuxna med egen bostad har minskat har andelen unga vuxna boende i hyresrätt minskat. 3 bodde 4 procent i hyresrätt, att jämföra med 28 procent 3; en minskning som är statistiskt säkerställd. Andelen som bor i bostadsrätt respektive eget hus har hållit sig på en mer konstant nivå. 3 bor procent av de unga vuxna i bostadsrätt, vilket är en lika stor andel som 3. 3 bor en procent i eget hus, att jämföra med två procent 3. Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformen. I Malmö är det betydligt vanligare att bo i hyresrätt än i Lund. I Malmö bor 33 procent av de unga vuxna i hyresrätt, att jämföra med 8 procent i Lund. I Malmö är det även något vanligare att bo i bostadsrätt. 2 procent av de unga vuxna i Malmö bor så, att jämföra med 8 procent i Lund. 3 procent har fått sin hyresrätt genom kontakter De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt 28 procent av de unga vuxna i Malmö och Lund fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. De flesta, 34 procent, svarade att de stått i kö hos ett specifikt bostadsbolag. 3 procent svarade att de fått sin bostad genom kontakter och 8 procent svarade att de fått sin bostad genom en offentlig bostadsförmedling. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyte alternativt flytta in hos en partner som har bostad. Bostadsbrist i Malmö och Lund Både i Malmö och i Lund råder det bostadsbrist och i Stormalmö råder det främst brist på bostäder för unga. 3 Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska leva i goda bostäder. 4 Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyttiga bostadsbolag och hur de i så fall förmedlar sina bostäder. Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. I Malmö finns den regionala bostadsförmedlingen Boplats Syd. Förmedlingen ägs av Malmö stad och utbudet består av både kommunala och privatägda lägenheter. Den större delen av de förmedlade lägenheterna ägs av Malmös kommunala bostadsbolag, MKB. Förmedlingen av lägenheterna sker efter kötid. Det innebär att lägenheten Diagram 2: Boendeförhållanden, eget boende, 3 3, Malmö och Lund (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Boverket: Bostadsmarknaden Lag (:383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar MALMÖ OCH LUND

6 tillfaller den sökande som stått längst i kö och som uppfyller hyresvärdens krav. I Lund finns det ett kommunalt bostadsbolag, LKF. LKF förmedlar sina lägenheter enligt kösystem. Ledig lägenhet erbjuds i första hand till sökande som är lundabo. Den som inte är lundabo erbjuds först därefter. 6 Hyresbostäder finns, förutom hos det kommunala bostadsbolaget, även hos privata fastighetsägare och bostadsföretag. 7 Fler än tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad Fler än tre av tio unga vuxna, 3 procent, som har flyttat hemifrån bor inte i egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhörig eller på något annat vis. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är studentbostaden. Huruvida studentbostaden ska ses som en egen bostad eller inte är en fråga som kan diskuteras. I denna rapport betraktas dock studentbostaden som en osäker upplåtelseform då besittningsrätten är villkorad, det vill säga de unga vuxna har endast möjlighet att bo kvar så länge de studerar. Dessutom, om man som student halkar efter i studierna kan studiemedlet dras in och följaktligen riskeras bostaden. Tolv procent av de unga vuxna i Malmö och Lund bor i studentbostad. Näst vanligast är att bo i andra hand eller hos kompisar, där sju procent bor i respektive boendeform. Andelen som delar bostad med kompisar har ökat mest; från tre procent 3 till sju procent 3. I förhållande till förgående undersökning har andelen som delar bostad med kompisar ökat från fem procent till sju procent, medan andelen som hyr rum eller liknande har minskat från fyra procent till två procent. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. I Lund är det betydligt vanligare än i Malmö att unga vuxna i bor i osäkra upplåtelseformer. I Lund bor procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån inte i egen bostad, att jämföra med 2 procent i Malmö. Skillnaden kan framförallt förklaras genom att en större andel, 29 procent, bor i studentbostad i Lund, i jämförelse med bara fyra procent i Malmö. I Malmö är det i stället något vanligare att bo i andra hand. Åtta procent i Malmö bor i andra hand, att jämföra med sex procent i Lund. Det ska även tilläggas att andelen som bor hos kompisar i Lund har ökat från sex procent till tio procent 3; en ökning som är statistiskt säkerställd. Boendet varierar också med civilstånd. Av de som är gifta eller samboende bor 74 procent i egen bostad, att jämföra med 33 procent av de som inte är gifta eller samboende. Viktigt att notera är även det faktum att 38 procent av de unga vuxna som har barn inte bor i egen bostad. 8 Diagram 3: Osäkra upplåtelseformer, 3 3, Malmö och Lund (procent) Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum eller liknande Andra hand Annat Information från Boplats Syds hemsida, boplatssyd.se 6 Information från LKF:s hemsida, lkf.se 7 Information från Lunds kommuns hemsida, lund.se 8 Detta inkluderar både de som bor hos föräldrar och de som har flyttat hemifrån men inte bor i egen bostad. MALMÖ OCH LUND 6

7 Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra boendeförhållanden. Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra boendeförhållanden är alltså inte osannolikt. De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer De unga vuxna som inte bor hemma i föräldrahemmet fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 23 procent av de som ha en egen bostad bor i högst ett rum och kök, att jämföra med 4 procent av de som inte har en egen bostad. Den vanligaste bostadsstorleken för båda grupperna är två rum och kök. Vid en tidsjämförelse ser man att både gruppen med egen bostad och gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har fått större utrymme. 3 bodde 72 procent av de med egen bostad i minst två rum och kök, att jämföra med 76 procent bodde 4 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer i minst två rum och kök, att jämföra med 4 procent 3. Det ska även tilläggas att det råder regionala skillnader vad gäller bostadsstorleken. I Malmö bor en större andel i minst två rum och kök, i jämförelse med Lund. Bostadsstorleken för de som är sammanboende eller gifta utan barn i Malmö och Lund har däremot minskat. 3 bodde tio procent av den nämnda gruppen i högst ett rum och kök, att jämföra med 4 procent 3. 3 bodde 42 procent i mer än två rum och kök, att jämföra med 3 procent 3. Skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte. Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstandard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Detta är en ökning sedan då 4 procent var trångbodda. Utrymmesstandarden ser alltså ut att ha minskat något. Trångboddheten ökar också ju fler man är som delar bostad. Av de tvåpersonhushåll som finns i Malmö och Lund bor elva procent av de unga vuxna som har lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 9 procent i ett eller två Diagram 4: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, Malmö och Lund, 3 3 (procent) Högst rok 2 rok 4 Mer än 2 rok Ökningen är inte statistiskt säkerställd. Ökningen är statistiskt säkerställd. MALMÖ OCH LUND 7

8 rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 38 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträkningar inte ingår bostäder som är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Detta då man kan anta att dessa svarande bor i studentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda öka. Boendekostnaderna är högre för de som har en egen bostad än de som bor i osäkra upplåtelseformer I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. procent av de som har eget boende betalar som mest 2 8 kronor i månaden. 36 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i månaden och 44 procent betalar över 4 kronor i månaden. Bland de som har lämnat föräldrahemmet men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 28 procent som mest 2 8 kronor i månaden. 4 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i månaden och 7 procent betalar över 4 kronor i månaden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre månadskostnad än de som bor i osäkra upplåtelseformer. Man bör ha i åtanke att det i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum. Vid en tidsjämförelse kan man se att andelen som betalar mer än 4 kronor i månaden för boendet har ökat för gruppen med eget boende, medan en omvänd trend syns för gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer. Det ska också tilläggas att månadskostnaderna skiljer sig åt beroende på om bostaden ligger i Malmö eller i Lund. I Malmö betalar 4 procent mer än 4 kronor i månaden, att jämföra med 2 procent i Lund. Denna skillnad kan sannolikt förklaras genom det faktum att fler i Malmö bor i eget hus och fler i Lund bor i studentbostad. Nästan en av fyra unga vuxna uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt En relativt stor andel, 7 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. 24 procent av de unga vuxna uppger sig klara sina kostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. 2 Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. 79 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader utan problem, att jämföra med 69 procent av de som bor i osäkra upplåtel- Diagram : Boendekostnad på mer än 4 kronor/månad, 3 3, Malmö och Lund (procent, 3 års penningvärde) Eget boende Övriga utanför föräldrahemmet Motsvarande andel för 3 var 7 procent. Ökningen är inte statistiskt säkerställd. 2 2 procent uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt och fyra procent uppger att de inte klarar boendekostnaderna så bra alternativt mycket dåligt. Observera att detta är avrundade värden. MALMÖ OCH LUND 8

9 seformer. 2 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 3 procent. Vidare är det fler i Lund än i Malmö som uppger sig klara sina boendekostnader utan problem. Fler än en av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga Fler än en av fem unga vuxna, 2 procent, som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 3. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars och anhörigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad. 2 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende, att jämföra med 8 procent av de med egen bostad. Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 37 procent av de mellan och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boendekostnader, att jämföra med procent av de mellan 24 och 27 år. Av de gifta eller samboende får 8 procent hjälp, att jämföra med 34 procent av de som inte är gifta eller samboende. Mer än hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt Hur mycket man har kvar att röra sig med när boendet är betalt varierar mycket beroende på huruvida man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som flyttat hemifrån men inte har en egen bostad. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive de som inte bor i egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i egen bostad än de som exempelvis studerar eller är arbetslösa. Fattigdom är ett mångtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnormen för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader för olika typer av hushåll. Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som socialtjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 88 kronor varje månad för att betala sådant som mat, hygienartiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushållsförsäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 8 kronor. 3 Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 8 och 3 år runt 6 kronor varje månad för att ha råd med mat, hemförsäkring, tele- Diagram 6: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, Malmö och Lund, 3 (procent) Under 8 kr/ mån 8-3 kr/ mån kr/ mån 43- kr/ mån -6 7 kr/ mån Över 6 7 kr/ mån 3 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 3 MALMÖ OCH LUND 9

10 fon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå. 4 Detta innebär att mer än hälften av de unga vuxna i Malmö och Lund som lämnat föräldrahemmet har mindre pengar kvar att röra sig med när boendet är betalt än vad Konsumentverket tycker är rimligt. Intressant att notera är också det faktum att nästan en av fyra, 24 procent, av de unga vuxna som har barn har mindre än 8 kronor i månaden kvar att röra sig med när boendet är betalt. 6 Motsvarande andel för de som inte har barn är nio procent. Hur många unga vuxna bor kvar hemma? En av fem unga vuxna bor hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 3 då motsvarande andel var 3 procent och då motsvarande andel var 6 procent. 7 Det ska dock påpekas att skillnaden mellan Malmö och Lund är stor. I Malmö bor 24 procent av de unga vuxna hemma hos sina föräldrar, att jämföra med tolv procent av de som bor i Lund. Denna skillnad kan sannolikt förklaras genom att en stor andel av unga vuxna flyttar till Lund från andra orter för att studera och har således inte möjlighet att bo kvar hemma. Åldern har också betydelse. 32 procent av de mellan och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med åtta procent av de mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel av männen, 24 procent, som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 6 procent av kvinnorna. Detta är en trend som återkommit varje år sedan undersökningens start 3. Kvinnor bor i stället i högre utsträckning än män i egen bostad. Främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt Av de som bor hos sina föräldrar uppger 6 procent att de absolut skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. 8 procent uppger att de kanske skulle vilja det. 73 procent uppger att de absolut skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och tolv procent uppger att de kanske skulle vilja ha det. Däremot är det bara 26 procent av de som bor hos sina föräldrar som absolut skulle ha råd med en egen bostad idag och 24 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än de som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Vid en tidsjämförelse ser man att andelen som uppger sig ha råd med egen bostad har minskat från 6 procent 3 till procent 3. Minskningen är inte statistiskt signifikant. Diagram 7: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 3 3, Malmö och Lund (procent) Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag 4 Konsumentverket: Koll på pengarna 3 4 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i Malmö och Lund har mellan och kronor kvar i månaden att röra sig med när boendet är betalt. 44 procent har över kronor kvar. 6 Tio procent av de unga vuxna i Malmö och Lund har barn. 7 Ökningarna är statistiskt säkerställda. MALMÖ OCH LUND

11 Diagram 8: Främsta skälen till att bo hos föräldrarna, 3, Malmö och Lund (procent) Jag vill bo med mina föräldrar Jag vill bo med mina syskon Det är billigt och praktiskt Jag har inte råd till ett eget boende Jag kan inte få tag i en bostad där jag vill bo Annat Observera att flera svarsalternativ fick anges. På frågan om vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar (med möjlighet att ange flera svarsalternativ) svarade 3 procent att de inte har råd till ett eget boende. Det är en statistiskt säkerställd ökning sedan 3 då motsvarande andel var procent. 43 procent uppger att de inte kan få tag i en bostad där de vill bo och 73 procent uppger att det är billigt och praktiskt som skäl. Att det är billigt att bo hos sina föräldrar syns också i svaren gällande hur mycket man betalar i månadskostnad. procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting och tre procent betalar över 4 kronor i månaden. Hur vill unga vuxna bo? Den populäraste boendeformen hos unga vuxna i Malmö och Lund är hyresrätten. 36 procent av de unga vuxna uppger att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, vilket 29 procent uppger som bäst passande. Tio procent uppger studentbostad och nio procent uppger boende hos föräldrarna som bäst passande. Sju procent svarar att det passar dem bäst att dela bostad med kompisar och sju procent att bo i eget hus. En procent uppger att det passar dem bäst att hyra rum. Efterfrågan på egen bostad det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus har minskat. 3 uppgav 82 procent att eget boende var den bäst passande boendeformen, att jämföra med 72 procent 3. Minskningen är statistiskt signifikant. Hyresrätten är den bäst passande boendeformen 36 procent uppger att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. Vid en tidsjämförelse har andelen dock minskat. 3 uppgav 48 procent att hyresrätten var den bäst passande boendeformen. 8 Den minskade andelen ska nödvändigtvis inte tolkas som att hyresrätten som boendeform har minskat i popularitetsgrad. Resultatet kan snarare vara ett uttryck för att unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad man tror är rimligt att uppnå. Att få ett hyreskontrakt kan i dag vara beroende av om man har ett fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar. Som ung kan det vara extra svårt att leva upp till dessa krav. Hyresrätten kan således uppfattas som en nästintill ouppnåelig boendeform. Andelen som uppgett eget hus som bäst passande boendeform har hållit sig på en mer konstant nivå. 3 uppgav åtta procent eget hus som den bäst passande boendeformen, att jämföra med sju procent 3. Andelen som uppger bostadsrätt som den bäst passande boendeformen har ökat, från 2 procent 3 till 29 procent 3. 9 Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformernas popularitetsgrad. Hyresrätt, bostadsrätt och eget hus efterfrågas i högre grad i Malmö än i Lund, medan boende hos kompisar och studentbostad i högre grad efterfrågas i Lund än i Malmö. 8 Minskning är statistiskt säkerställd. 9 Ökningen är statistiskt säkerställd. MALMÖ OCH LUND

12 Diagram 9: Bäst passande boendeform, 3-3, Malmö och Lund (procent) Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar Hur man vill bo varierar bland annat med hur man bor för tillfället. De som bor i eget boende efterfrågar hyresrätt, bostadsrätt och eget hus i större utsträckning än de som flyttat hemifrån men inte bor i eget boende. Dessa efterfrågar i stället studentboende och att dela bostad med kompisar i högre utsträckning än de som bor i eget boende. Bland de som bor hos sina föräldrar uppger 43 procent att det är den bäst passande boendeformen. 6 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Malmö och Lund bor 6 3 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. På andra plats i rangordningen kommer hyresrätten. 26 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker det är den bäst passande boendeformen. 6 procent tycker att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen och sju procent svarar att det skulle passa bäst att dela bostad med kompisar. Det råder även skillnad mellan de som är studerande och de som har heltidsarbete med fast anställning. Båda grupperna uppger hyresrätten respektive bostadsrätten som de bäst passande boendeformerna. Studenterna svarar däremot i högre utsträckning att studentbostad och att dela bostad med kompisar är den bäst passande boendeformen, medan de som arbetar heltid och har fast anställning i högre utsträckning svarar att bostadsrätt och eget hus är den bäst passande boendeformen. Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken De som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna fick frågan om hur stor den önskade Diagram : Storlekspreferenser på boendet för de som anser att det inte passar bäst att bo hos föräldrarna, 9-3, Malmö och Lund (procent) Högst rok 2 rok Mer än 2 rok 9 3 Motsvarande andel var 46 procent. MALMÖ OCH LUND 2

13 bostaden skulle vara. En majoritet, procent, vill ha två rum och kök. procent önskar högst ett rum och kök och 36 procent önskar mer än två rum och kök. Det ska tilläggas att frågan har ett svarsbortfall på fyra procentenheter. Både 23-åringarna och åringarna efterfrågar främst två rum och kök. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efterfrågar tre rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Bland de som är gifta eller samboende är det vanligast att efterfråga tre rum och kök. Bland de som inte är gifta eller sambo är det vanligast att efterfråga två rum och kök. De som bor i Lund har mer modesta krav vad gäller boendestorleken i jämförelse med de som bor i Malmö. De flesta vill dela bostad med en annan vuxen Mer än hälften, procent, av de tillfrågade som inte anser att boende hos föräldrarna är bäst passande, vill dela bostaden med en annan vuxen. Bara fem procent vill dela bostaden med fler. I Lund vill fler bo ensamma än i Malmö, samtidigt som man i Lund är något mer benägen att dela bostaden med fler än en person åringarna vill i högre grad än 23-åringarna dela bostad med en annan vuxen, vilket sannolikt hör ihop med att fler åringar är gifta eller redan samboende. Av de som bor hos sina föräldrar, men hellre skulle vilja bo på annat sätt, vill bara 32 procent dela bostad med en annan vuxen. 62 procent vill bo ensamma. Av de som i nuläget är gifta eller samboende vill fyra procent bo ensamma. Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 48 procent av de som vill bo på något annat sätt än hos sina föräldrar kan betala högst 4 kronor i månaden för boendet. 47 procent kan betala mer än 4 kronor. Frågan har dock ett svarsbortfall på fem procent, vilket kan tolkas som en indikation för den osäkerhet många unga vuxna känner inför att förutse och planera sina ekonomier. Hur mycket man kan betala kan sättas i relation till hur mycket de som har lämnat föräldrahemmet betalar för sitt boende i dag. Bara 33 procent av de som har lämnat föräldrahemmet betalar mer än 4 kronor i månaden. Detta innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag. Det ska också tilläggas att gruppen som bor hemma hos sina föräldrar, men inte anser det vara den bäst passande boendeformen, har lägre betalningsförmåga än hela den grupp som anser det skulle passa dem bäst att bo utanför föräldrahemmet. 2 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga Vilken betalningsförmåga man har hänger också ihop med vilken typ av boende man efterfrågar. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga, följt av de som efterfrågar bostadsrätt, de som efterfrågar hyresrätt och de som efterfrågar studentboende. Betalningsförmågan hos de olika grupper som efterfrågar olika boenden kan jämföras med kostnaden för dessa boenden. Hyran för ett korridorsrum var 2 i genomsnitt 2 kronor i månaden. Genomsnittshyran för ett pentryrum var 2 8 kronor och genomsnittshyran för en lägenhet var kronor. 22 Det innebär att de allra flesta som efterfrågar studentboende skulle ha råd med den billigaste formen av studentboende, det vill säga korridorsrum. En hyresrätt på ett rum och kök i Malmö kostade 2 i genomsnitt 3 9 kronor i månaden. En tvåa kostade i genomsnitt kronor i månaden. I Lund kostade en etta i genomsnitt 3 9 och en tvåa kronor. Hyror varierar dock mycket, bland annat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i Malmö byggd eller senare kostade 2 i genomsnitt 3 kronor i månaden och en tvåa i genomsnitt 7 3 kronor. I Lund låg genomsnittet på kronor för en etta och 7 kronor för en tvåa. 23 Detta innebär att mer än hälften av de unga vuxna som anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen bör ha råd att bo ensamma i en enrumslägenhet, såtillvida det inte är en nyproducerad lägenhet. En bostadsrätt på ett rum och kök i Malmö kostade under perioden augusti 2 och februari 3 i genomsnitt 7 kronor och avgiften uppgick till 2 kronor i månaden. 24 För att det ska vara möjligt att köpa en bostad krävs att köparen står för 2 Denna grupp inkluderar även de som bor hos föräldrarna. 22 Information från AF Bostäder Lund. Observera att detta är normerad hyra för korridorrum, pentryrum och lägenhet. Detta innebär att avvikelser i form av el och andra nyttigheter dragits från. Observera också att AF Bostäder Lund tar ut 9 månaders hyra för merparten av sina bostäder. Detta innebär att nämnda hyresuppgifter baserar sig på tolvmånadersuttag och motsvarar således inte vad som anges på hyresavin. 23 Information från Hyresgästföreningens hyresdatabas. Vad gäller nyproduktionen har uppgifter hämtats från lägenheter där det funnits uppgift om byggår. Det kan således finnas en felmarginal. 24 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningarna är medelvärden av 222 sålda lägenheter i Malmö. MALMÖ OCH LUND 3

14 Diagram : Hur mycket kan de som vill bo i studentbostad, egen hyresrätt, egen bostadsrätt och eget hus betala för boendet, 3, Malmö och Lund (procent) Högst Över 8 Egen hyresrätt Egen bostadsrätt Eget hus Studentboende procent av köpeskillingen i kontantinsats, vilket i det här exemplet skulle innebära kronor. Med den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån 2 skulle räntekostnaderna för lånet till en sådan bostad uppgå till 2 kronor i månaden. Totalt sett skulle månadskostnaden för denna schablon vara 3 kronor. 26 Det innebär att mer än 7 procent av de unga vuxna som efterfrågar bostadsrätt skulle klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen. I Lund kostade under samma period en bostadsrätt på ett rum och kök i genomsnitt en miljon kronor och avgiften uppgick till 2 kronor i månaden. 27 Det innebär att kontantinsatsen för detta schablonexempel skulle uppgå till kronor och kostnaden för lånet blir 6 kronor i månaden. Den totala månadskostnaden på 3 6 kronor 28 skulle mer än hälften av de som efterfrågar bostadsrätt klara, under samma förutsättningar som ovan. 2 Procentsatsen (3,4 %) för den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån är hämtad från SCB:s finansmarknadsstatistik december Kostnaderna för ett lån på 9 kronor, med 3,4 procents ränta efter skatteavdrag. Beräkningarna förutsätter att man inte amorterar. 27 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningarna är medelvärden av 4 sålda lägenheter i Lund. 28 Kostnaderna för ett lån på 87 kronor, med 3,4 procents ränta efter skatteavdrag. Beräkningarna förutsätter att man inte amorterar. Ett småhus i Stormalmö kostade i slutet av 2 i genomsnitt 2,8 miljoner kronor. 29 Med samma genomsnittliga ränta som i exemplet med bostadsrätten skulle ett lån för ett genomsnittligt småhus i Stormalmö uppgå till 4 3 kronor i månaden. 3 Detta förutsätter att köparen själv står för kontantinsatsen som i detta exempel uppgår till 46 kronor. Det innebär att mer än 9 procent av de som efterfrågar eget hus skulle klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen. Hyresrätten den bäst passande boendeformen för de som avser att flytta De unga vuxna i Malmö och Lund vill till största delen stanna i regionen. 4 procent uppger att de inte planerar att flytta under det närmaste året. 2 procent uppger att de planerar att flytta inom kommunen och tolv procent att de planerar att flytta till antingen Malmö eller Lund. Endast elva procent uppger att de planerar att flytta från Malmö eller Lund. Hur flyttbenägen man är hör ihop med hur man bor för tillfället. De som bor i egen bostad är minst benägna att flytta. Av dem tänker 64 procent stanna där de bor nu. Mest benägna att flytta är de som för tillfället bor hos sina föräldrar. Av dem tänker SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 3. Siffran avser perioden oktober-december 2. Observera att detta gäller Stor- Malmö och inte enbart Malmö och Lund. I Stor-Malmö ingår tolv kommuner: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 3 Kostnaden för ett lån på 2 36 kronor, med 3,4 procents ränta, efter skatteavdrag. MALMÖ OCH LUND 4

15 procent stanna där de bor. Däremellan hamnar de som har lämnat föräldrahemmet men inte har en egen bostad. Av dem planerar 49 procent att stanna där de bor nu. Intressant att notera är även det faktum att den boendeform som är mest populär för de som avser att flytta är hyresrätten. 46 procent av de som planerar att flytta inom kommunen uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. 39 procent av de som planerar att flytta till Malmö eller Lund uppger detsamma. 4 vill ha en egen bostad - men saknar det i dag Det råder stor skillnad mellan hur gruppen unga vuxna bor och hur de vill bo. Detta synliggörs genom diagrammet nedan, där nuvarande och bäst passande boendeform ställs i relation till varandra. Totalt sett bor det 6 9 unga vuxna i Malmö och Lund. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: 7 unga vuxna bor i hyresrätt 22 vill göra det 2 6 unga vuxna bor i bostadsrätt 7 8 vill göra det 8 unga vuxna bor i eget hus 4 vill göra det Det betyder att sammanlagt är det 3 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus. 4 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, men saknar det i dag. 3 Om mar räknar med att det i varje eget hus bor två vuxna och att antalet unga vuxna per hyresrätt och bostadsrätt skulle vara lika stort som det är i dag, uppgår behovet hos de 4 unga vuxna som saknar och vill ha egen bostad till 3 7 hyresrätter, 3 8 bostadsrätter och 8 egna hus. För att fylla behovet hos de 4 unga vuxna som saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det alltså totalt behövas 9 3 bostäder. 32 De efterfrågade bostäderna och den nämnda bristen kan sättas i relation till bostadsbyggandet i regionen. Paradoxalt nog minskar bostadsbyggandet i Stormalmö. 33 Bostadsbyggandet i Stormalmö har minskat med 4 procent sedan andra kvartalet jämfört med närmast föregående tolvmånadersperiod. Den kraftiga minskningen kan förklaras genom den stora ökningen av antalet påbörjade bostäder under och början av. 34 Mellan - Diagram 2: Nuvarande och bäst passande boendeform, 3, Malmö och Lund (procent) Nuvarande boendeform Bäst passande boendeform Förälder Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Annat inkluderat andrahand 3 Observera att detta räknesätt bortser från att det kan finnas unga vuxna som exempelvis bor i bostadsrätt, men som tycker att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. Räknesättet utgår således från att de som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus anser att det är den bäst passande boendeformen. 32 Samtliga nämnda värden är avrundade. 33 Boverkets indikatorer, november 2 34 Boverkets indikatorer, november 2 MALMÖ OCH LUND

16 har det i Stormalmö byggts i genomsnitt 2 bostäder per år: 76 hyresrätter, 6 bostadsrätter och 83 äganderätter, det vill säga egna hus. 3 Vad som betraktas som bostadsbrist varierar. För den enskilde som saknar egen bostad är det däremot lätt att definiera vad bostadsbrist är. Bostadsbrist är något som är ständigt närvarande och som gör att du inte kan planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Både Malmö och Lund uppger att de enligt denna definition har brist på bostäder. 36 Samtidigt fortsätter befolkningen i Stormalmö och övriga storstadsregioner att öka. 37 Det ställer stora krav på bostadsbyggandet och bostadspolitiken i regionen. Slutsats och kommentarer till undersökningen Vem minns inte första natten i det egna boendet? Känslan av att äntligen bryta sig fri och att få vara vuxen på riktigt. Men alla kan omöjligen minnas. För alla har inte fått chansen. Att som ung vuxen kunna bo i ett eget boende borde inte vara en lyx för ett fåtal. Det borde vara en självklarhet för alla. Självklarheten ligger i att bostadsfrågan är avgörande för hur vi lever våra liv. Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen hela Sveriges välmående. I dag fostras unga människor in i en kultur som kräver total anpassningsvilja. Andelen osäkra anställningar ökar, lönen är oförutsägbar och lägenheten är tillfällig. Att samtidigt bli vuxen och självstyrande är en ekvation som svårligen går ihop. Aldrig tidigare har så få unga vuxna haft en egen bostad Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera även för unga vuxna. Men resultatet av denna undersökning visar att ambitionen om en bostadspolitik som skulle bidra till jämlika och värdiga levnadsstandarder har kommit på skam till förmån för osäkra boendevillkor och att allt fler unga vuxna bor hos sina föräldrar. 3 Information från SCB om färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och tid. I Stor-Malmö ingår tolv kommuner: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 36 Boverket: Bostadsmarknaden Boverket: Bostadsmarknaden 2-3 Andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat. I år bor 49 procent i egen bostad, vilket är den lägst uppmätta andelen någonsin. En bidragande orsak till detta är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt ökar andelen som bor i osäkra boendeformer och andelen som bor hos sina föräldrar. Fler än tre av tio unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer och en av fem bor hos sina föräldrar. Totalt sett är det 4 unga vuxna som skulle vilja ha en egen bostad men som saknar det i dag. För att fylla behovet skulle det behöva byggas 9 3 bostäder, varav 3 7 hyresrätter. Men i stället för att bygga fler hyresrätter har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna koncentrerat sig på att klubba igenom en ny hyreslag som ytterligare försämrar villkoren för de människor som redan har det svårt på bostadsmarknaden. Den nya lagen innebär en friare hyressättning för bostadsrätter och villor och riskerar att leda till dramatiska hyreshöjningar för dem som bor i andra hand. Situationen för unga vuxna, det vill säga de som redan har svagast anknytning till bostadsmarknaden, riskerar alltså att bli ännu sämre. En fungerande bostadsförsörjning viktig för både individ och samhälle Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också en förutsättning för att Sverige som land ska kunna utvecklas med full sysselsättning och tillväxt. Flexibla boendeformer och en god bostadsförsörjning är av central betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden och för att bygga Sverige starkt. Hyresrätten, som är ett flexibelt boende, underlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden och torde därmed vara en boendeform av stort samhällsintresse. Hyresrätten är också den boendeform som unga vuxna främst efterfrågar. Ändå har regeringen under det senaste decenniet genomfört en rad reformer som gynnar ägda bostäder framför hyrda. Bland annat har det statliga stödet till nybyggnad av hyresrätter avskaffats, medan ränteavdrag och ROTavdrag införts för den som äger sitt hem. Lägg därtill att fastighetsskatten förändrats till förmån för det ägda boendet. En överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och egnahem sker således. Detta resulterar i att det inte byggs tillräckligt många hyresrätter i Sverige och att de som byggs kostar alldeles för mycket. Konsekvenserna av denna skattediskrimine- MALMÖ OCH LUND 6

17 ring av hyresrätten får de unga vuxna betala. Detta genom osäkra boendevillkor och att 6 3 unga vuxna, som förväntas stå på egna ben, ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar. Flera förslag på lösningar finns! Det skulle dock inte behöva se ut så här. Flera förslag på lösningar finns, varav några finns uppräknade nedan. Men hitintills har den politiska viljan brustit och politiken har abdikerat från bostadsfrågorna till förmån för marknaden. Detta är problematiskt, i synnerhet då bostaden inte är som vilken vara som helst. Bostaden är en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår gemensamma välfärd, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver därför en ny bostadspolitik i Sverige där hyresrätten står i fokus. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostadsbristen kan undanröjas och som Sverige kan byggas starkt. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kostnad, även unga vuxna. Referenser Boverket: Bostadsmarknaden 2-3 Boverkets indikatorer, november 2 Lag (:383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Boplats Syds hemsida, boplatssyd.se Lunds kommuns hemsida, lund.se LKF:s hemsida, lkf.se Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 3 Konsumentverket: Koll på pengarna 3 Hyresgästföreningens hyresdatabas Mäklarstatistik, prisnivåer bostadsrätter SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 3 SCB: Finansmarknadsstatistik, december 2 SCB: Statistikdatabasen, månadshyra SCB: Statistikdatabasen, färdigställda lägenheter i nybyggda hus Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I denna återfinns flera åtgärdsförslag för att undanröja bostadsbristen i Sverige, varav några finns presenterade nedan. Utöver dessa kan det även finnas andra åtgärder att vidta, med den gemensamma nämnaren att göra det mer ekonomiskt att bygga. Hyresgästföreningens åtgärdsförslag: Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder för hyresrätter ROT-avdrag till hyresrätter Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder Aldrig tidigare har unga vuxna varit så beroende av sina föräldrar och aldrig tidigare har så få haft ett eget boende. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får förstås konsekvenser. Om unga vuxna ska kunna hjälpa till att utveckla och bygga Sverige starkt är det hög tid att politikerna ger de unga en plats i samhället. En plats som varken är tillfällig eller i andra hand. Karolina Lemoine, utredare Hyresgästföreningens riksförbund MALMÖ OCH LUND 7