Unga vuxnas boende i Stockholms län år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga vuxnas boende i Stockholms län år 2001-2009"

Transkript

1 Unga vuxnas boende i Stockholms län år Rapport Sven Bergenstråhle

2 Förord SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige, varav i Stockholms län (550 i Stockholms stad och 568 i övriga länet) om deras nuvarande bostadssituation och framtida boendepreferenser. Intervjuerna genomfördes under januari mars De som ingår i denna undersökning är år vid årsskiftet 2008/09. Jag kallar dem för unga vuxna, eftersom de faktiskt är vuxna. Deras föräldrar har inget försörjningsansvar. Det upphör när barnen går ut gymnasiet. De ska alltså kunna stå på egna ben, leva ett eget liv. Men hur många kan göra det? Hur många har en egen bostad med riktigt besittningsskydd? Hur många tvingas bo kvar hos föräldrar mot sin vilja? Undersökningen är upplagd på samma sätt med samma frågor som tidigare undersökningar 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007 i hela Sverige tillkom frågor om hur stor bostad de skulle behöva, hur mycket den kan kosta dem själva samt hur många vuxna som skulle bo i den. I år frågar vi också om vilka som är de största hindren för ungas möjlighet att få en bostad. Detta är femte gången som urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i tre grupper: Stockholms län, Stockholms stad och Övriga länet Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varför resultaten inte är exakta utan ger skattningar av de verkliga förhållandena. Skillnader i skattningarna mellan åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 kan således bero på slumpen. I alla tabeller redovisas därför huruvida skillnader i procenttal är statistiskt säkra eller inte, dvs. är större än vad som kan bero på slumpfaktorer. Urvalets storlek gör det ibland meningslöst att redovisa resultat för en delgrupp, eftersom svaren bygger på ett litet antal observationer och resultaten får en alltför stor statistisk osäkerhet. I rapporten har jag lagt de flesta tabeller i en särskild tabellbilaga, längst bak i rapporten, för att inte tynga texten. Denna rapport har utarbetats i samarbete med Hyresgästföreningen Region Stockholm. Jag vill passa på och tacka Kristina Folkeson, Tomas Henriksson, Minna Rahko och Georgios Tsiroyannis på regionen för deras hjälp. Landskrona i april 2009 Sven Bergenstråhle Boendeforskare Ungas boende /sb 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 5 Varannan ung vuxen saknar egen bostad... 5 Fler ofrivilliga mambos i Stockholm... 5 Fler mambo med egna barn i länet... 5 Idag saknas bostäder till utan egen bostad... 5 Billiga hyresrätter minskar på grund av ombildning... 6 Var fjärde ung vuxen är fattig... 6 Var tredje åring kan betala högst kronor... 6 Fyra av tio unga vill helst bo i hyresrätt unga vuxna bor i Stockholmsregionen och ökningen fortsätter... 6 Undersökningsresultat... 7 Hur bor de unga vuxna?... 7 Hälften har egen bostad... 7 Fler bor i bostadsrätt och färre i hyresrätt men vikande tendens... 7 Var tionde bor i andra hand i hela länet... 8 Andelen mambo ökar i Stockholm... 9 Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar Stigande boendekostnader för övriga ej mambo i Stockholm Färre i små bostäder bland dem i eget boende Oförändrad hygienstandard Fler i eget boende klarar boendekostnader utan problem Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad De flesta stannar i länet av 10 vill ha en egen bostad 5 av 10 har det Hyresrätt första alternativ för dem som saknar egen bostad Många samboende i Stockholm efterfrågar små bostäder Drygt varannan vill dela bostad med minst en till procent i Stockholms län kan betala högst kronor i månaden De som efterfrågar egnahem kan betala mest men räcker det? Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt Max för en studentbostad Det behövs ett tillskott av prisvärda bostäder idag Om behov och efterfrågan - betalningsförmåga Ombildning ger inte fler bostäder Sysselsättning och ekonomi Färre arbetar heltid jämfört med år Fler får hjälp av föräldrar Minst av unga vuxna är fattiga En majoritet av dem med egen bostad är samboende Slutsatser om sysselsättning och ekonomi Förhållanden och behov hos dem som bor hos förälder (mambo) Drygt 8 av 10 vill flytta hemifrån Nästan 9 av 10 vill ha en egen bostad nu om de hade råd Men färre har råd med egen bostad Billigt och praktiskt främsta skäl att bo hos föräldrar av 10 har haft eget boende men hem igen Varannan mambo har ingen boendekostnad De flesta tänker stanna i den kommun de bor i Eget boende första val och främst hyresrätt rum och kök mest efterfrågat även bland mambo procent tänker bo ensam procent kan betala högst kronor per månad Heltidsarbete och studier på universitet och högskola vanligast Ökat beroende av föräldrar Ökad andel ensamstående med barn bland mambo Kommentar om mambos situation Hinder för ungas etablering på bostadsmarknaden Behovet av ett helhetsgrepp Hur åstadkomma fler bostäder? Generationsklyftan Ungas boende /sb

4 Några fakta om Stockholmsregionens bostadsmarknad Antalet åringar fortsätter att öka unga flyttar hemifrån de närmaste åren Antal bostäder och upplåtelseformer Bostadsbyggandet Hyror och bostadspriser Billiga lägenheter ombildas till dyra bostadsrätter för att bygga dyra hyresrätter! Stor bostadsbrist i regionen Studentbostäder Förekomst av bostadsförmedlingar Tabeller Hur bor de unga Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad Sysselsättning och ekonomi Förhållanden och behov hos dem som bor hos förälder (mambo) Hinder för ungas etablering på bostadsmarknaden Fakta om bostadsmarknaden Beskrivning av bostadsundersökning bland ungdomar Frågeformulär Ungas boende /sb 4

5 Sammanfattning av resultaten Varannan ung vuxen saknar egen bostad Varannan ungdom saknar egen bostad i Stockholm stad. Detta trots att åtta av tio vill ha egen bostad. Detta förhållande har inte förändrats nämnvärt sedan 2001, då Hyresgästföreningen började undersöka frågan i Stockholms län. Fler ofrivilliga mambos i Stockholm I Stockholm stad är antalet mambo fler än i tidigare undersökningar, 21 procent, trots att en stor del av de unga i staden har flyttat dit från sina föräldrar. Och i övriga länet bor 30 procent av åringarna hos sina föräldrar (mambo). Samtidigt svarade 83 procent av länets mambos att de ville flytta hemifrån (ja -absolut eller ja kanske). Fler mambo med egna barn i länet År 2003 (tidigaste data från detta år) hade 3 procent av dem som är mambo egna hemmavarande barn. I år är denna andel 11 procent, varav nästan alla är ensamstående med barn. Boende år år Annat Summa eget boende Eget hem Egen bostadsrätt Hyresrätt första hand Andra hand Hyr rum Studentbostad Med kompisar Anhörig Förälder Övriga länet Stockholm Procent Idag saknas bostäder till utan egen bostad Hyresgästföreningens rapport visar att det behövs ytterligare omkring bostäder i Stockholms län. Det är vad som krävs för att möta unga vuxnas efterfrågan på en bostad med ett riktigt besittningsskydd. Om unga vuxnas efterfrågan fick styra skulle cirka vara hyresrätter, bostadsrätter och egnahem. 5 Ungas boende /sb

6 Billiga hyresrätter minskar på grund av ombildning Antalet hyresrätter med låg hyra minskar på grund av ombildningen till bostadsrätter, framför allt i Stockholm stad. Det leder till försämrade möjligheter för bland annat unga, att få en egen bostad. Även om vinsten vid försäljningen används till nyproduktion av hyresrätter blir det färre och dyrare lägenheter. Den genomsnittliga hyran var kronor i månaden i nyligen ombildade ettor tillhörande kommunägda bostadsföretag i Stockholm. Nybyggda ettor har en nästan dubbelt så hög hyra, cirka kronor i månaden. Var fjärde ung vuxen är fattig Andelen unga arbetslösa ökar. Färre jobbar heltid och fler studerar på universitet eller högskola jämfört med Var tredje ungdom får hjälp av sina föräldrar till uppehälle eller boende. Särskilt vanligt är det bland åringar. 34 procent av de unga i länet som flyttat hemifrån hade ett konsumtionsutrymme efter att boendet är betalt på högst kronor per månad när boendet är betalt. Det innebär att minst 25 procent, eller ca , av alla unga vuxna i Stockholms län kan betecknas som fattig. Var tredje åring kan betala högst kronor Bland de unga vuxna med eget boende svarar 78 procent i hela länet att de klarar boendekostnaderna utan problem, men så är också 61 procent av dessa samboende. Betalningsförmågan skiftar dock kraftigt bland de unga. I Stockholm kan 15 procent betala högst kronor och 29 procent högst kronor i månaden. I övriga länet är andelarna 19 respektive 31 procent. Av undersökningen framgår en många unga kommer att få svårt att klara hyror och kostnader i de olika boendeformer som de efterfrågar. Dessutom finns det knappt några lediga billiga hyresrätter i länet. Fyra av tio unga vill helst bo i hyresrätt Den mest efterfrågade boendeformen bland de unga är hyresrätt (38 procent) och den är speciellt viktig för dem som saknar egen bostad idag. 79 procent av de unga vuxna i hela länet tycker att en egen bostad (hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller egnahem) är den boendeform som passar dem bäst. Dock är det bara hälften av gruppen som bor så idag unga vuxna bor i Stockholmsregionen och ökningen fortsätter I Stockholmsregionen finns vid årsskiftet knappt unga vuxna i åldern år. Av dessa bor i Stockholm stad. Det kommer nya årskullar med ungdomar som inom kort skall söka sig ut på bostadsmarknaden. I åldersgruppen år finns personer i Stockholms län, varav i Stockholm. Till detta skall läggas en ökad inflyttning från övriga landet. Den stora frågan till alla ansvariga parter är; var ska dessa bo? Ungas boende /sb 6

7 Undersökningsresultat Hur bor de unga vuxna? I undersökningen ställdes frågan: Hur bor Du idag? Och till dem som svarade Äger eller har egen bostad med förstahandskontrakt, ensam eller tillsammans med make/maka, sambo: Bor Du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus? Hälften har egen bostad Varannan av åringarna i både Stockholm och övriga länet har en egen bostad. Denna andel har inte förändrats nämnvärt under de fyra undersökningarna sedan 2001 (se tabell 1). Men det är stora ålderskillnader. Av dem i åldern år är det 31 procent i Stockholm och 32 procent i övriga länet som har egen bostad. Resultaten tyder på att andelen i eget boende i denna åldersgrupp har minskat i Stockholm sedan 2001, från 40 till 31 procent i år (se tabell 2). 1 Bland de lite äldre, år, är motsvarande andelar betydligt högre än bland åringarna, nämligen 66 procent i Stockholm och 69 procent i övriga länet (se tabell 3). De skillnader som finns i denna andel för åringar mellan år 2001 och år 2009 ligger inom den statistiska felmarginalen. Fler bor i bostadsrätt och färre i hyresrätt men vikande tendens Fördelningen mellan upplåtelseformerna har förändrats. Från att hyresrätt dominerade bland dem med egen bostad är det numera ungefär lika stor andel som bor i hyresrätt och i bostadsrätt i hela länet, 24 procent i hyresrätt och 22 procent i bostadsrätt. År 2001 var andelen i hyresrätt 29 procent och i bostadsrätt 18 procent. Båda förändringarna är statistiskt säkra. Andelen som bor i egnahem i hela länet är 4 procent, varav merparten utanför Stockholms stad. I Stockholm har andelen i hyresrätt minskat från 30 procent år 2001 till 26 procent år Däremot är förändringen i andelen i bostadsrätt inom inte statistiskt säker i år, vilken den var år I övriga länet har dock andelen i bostadsrätt bland åringar ökat från 17 till 21 procent och andelen i hyresrätt har minskat från 27 till 21 procent (se tabell 1). Bland åringarna i hela länet bor 18 procent i hyresrätt och 13 procent i bostadsrätt, vilket är i stort oförändrade andelar sedan är I Stockholm är motsvarande andelar 19 respektive 12 procent och i övriga länet 17 respektive 13 procent. Inga skillnader jämfört med år 2001 är statistiskt säkra (se tabell 2). Bland åringarna i hela länet är det 29 procent som bor i hyresrätt och 31 procent som bor i bostadsrätt samt 6 procent i egnahem. Även bland dessa har andelen i hyresrätt minskat och andelen i bostadsrätt ökat sedan år I Stockholm är motsvarande andelar 31, 33 och 1 procent. År 2007 var det fler av åringarna som bodde i bostadsrätt än i hyresrätt i Stockholm, men i år ligger skillnaden inom den statistiska felmarginalen. Fortfarande är dock ökningen i den andel som bor i bostadsrätt i Stockholm sedan år 2001 säker. År 2001 var denna andel 23 procent och i år är andelen 33 procent. Däremot visar de nya siffrorna ingen säker minskning av andelen i hyresrätt sedan I övriga länet har andelen i hyresrätt minskat från 36 procent år 2001 till 26 procent i år. Andelen i bostadsrätt är 29 procent vilket inte skiljer sig statistiskt säkert från andelen år Andelen i egnahem är 12 procent (se tabell 3). 1 Skillnaderna är inte statistiskt säkra på 95-procentsnivå men väl på 90-procentsnivån. 7 Ungas boende /sb

8 En bidragande orsak till att andelen i bostadsrätt är att antalet bostadsrätter ökat kraftigt. Detta har skett speciellt i de centrala delarna i länet. Samtidigt har hyresrätterna blivit färre. Detta beror på ombildningar av hyreslägenheter och att det byggts betydligt fler bostadsrätter än hyresrätter. En stor del av de hyresrätter som byggts har dessutom varit kategoribostäder, typ studentbostäder. Enligt Boverkets undersökning från 2008 framgår det att det enligt kommunernas egna uppgifter framför är allt brist på små och medelstora hyresrätter. Stockholms län och framför allt de tre kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg har stora inflyttningsöverskott. Ska man arbeta eller studera måste man ha någonstans att bo. Unga människor på väg in på bostadsmarknaden tvingas ofta att köpa en bostad (om de har råd) eftersom det finns få lediga hyresrätter. Var tionde bor i andra hand i hela länet Bland åringarna i hela länet är det 11 procent som bor i andra hand. Denna andel är i stort oförändrad sedan år I Stockholm är andelen i andra hand 13 procent vilket är högre än i övriga länet där andelen är 9 procent. I varken Stockholm eller övriga länet har det skett några säkra förändringar sedan år Andelen som bor i studentbostad 5 procent i hela länet. I Stockholm är andelen 7 procent och i övriga länet 4 procent. (se tabell 1). Bland 20-23åringarna är det 10 procent i hela länet som bor i andra hand. Andelen är högre i Stockholm (14 procent) än i övriga länet (8 procent). Även andelen i studentbostad är högre i Stockholm (8 procent) än i övriga länet (5 procent). I Stockholm har denna andel ökat sedan 2001 (se tabell 2) Bland åringar bor procent i andra hand i Stockholm och övriga länet. I Stockholm bor 6 procent i studentbostad jämfört med 2 procent i övriga länet (se tabell 3) Man kan på goda grunder anta att undersökningen underskattar andelen i boende i andra hand eller som hyr rum. Ett skäl är att dessa sannolikt är överrepresenterade i bortfallet, beroende på att intervjuarna inte har fått kontakt med dem eftersom de flyttar runt. Ett annat skäl kan vara att de inte ens är skrivna i Stockholms län eftersom de tvingas flytta ofta och därför inte har ändrat folkbokföringsadressen och då kommer det inte ens med i urvalet. Ett tredje skäl kan vara de bor på ett sätt som inte värdar eller bostadsrättsföreningar skulle acceptera och att de inte litar på sekretesskyddet (vilket de kan) och därför inte vill medverka i undersökningen. Att missa att få med marginalgrupper är ett allmänt problem vid undersökningar. Att bo med kamrater utan kontrakt, att hyra rum och att hyra i andra eller tredje hand medför att man inte har samma trygghet som vid första handskontrakt, utan kan bli tvungen att flytta med kort varsel. Problemen och osäkerheten vid andrahandsboende har kartlagts i ett par rapporter. 2 Det är osäkert vilket trygghet den har som delar bostad med kamrater. Den som skrivit på kontraktet sitter säkert (om han/hon har råd att bo kvar om de andra flyttar), men de som delar lägenhet med kontraktsinnehavaren är egentligen bara inneboende. Det förekommer dock att bostadsföretag tillämpar en modell där personer som delar en större lägenhet har kontrakt på bara sin del. I denna undersökning torde denna typ av boende falla under begreppet studentbostäder. 2 Andersson B, Lindén A-L (1990) Andrahandsboende ungdomar - villkor och omfattning, BFR R 69:1990. SOU 2007:14: Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjlighet till egen bostad. Huvudbetänkande från Boutredningen s samt tillhörande Rapport 1 s Ungas boende /sb 8

9 Studentboende har inget riktigt besittningsskydd, laglig rätt att bo kvar i bostaden. Rätten att bo kvar är villkorad till att man studerar och håller en viss studietakt. Man kan se det som en form av tjänstebostad. För att få bo i en studentbostad krävs att man är aktivt högskolestuderande och tar minst 15 poäng per termin. En stor andel av bostäderna är enkelrum eller rum med kokskåp. I en insändare i Dagens Nyheter i år beskriver en student sin situation: De flesta hyresbolag anser inte att socialbidrag är inkomst nog för att kunna hyra lägenhet hos dem. Samtidigt har studerandevillkoret tagits bort från alfakassan och jag som är färdig med mina studier måste därför söka socialbidrag. Samtidigt tvingas jag flytta från mitt studentrum eftersom jag inte uppfyller deras krav (15 högskolepoäng/termin). Men i praktiken slänger ju samhället ut mig och mina studieskuldskronor på gatan.. Hur ska jag kunna söka jobb utan någon bostad? Hur ska jag kunna betala tillbaka mina studielån utan jobb? 3 Totalt bor 27 procent i olika typer av boende utan besittningsskydd inkluderat studentboende i Stockholm jämfört med 20 procent i övriga länet. Skillnaderna mellan år 2001 och 2009 ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel i boende utan besittningsskydd år 35 Procent Övriga Studentbostad Stockholms stad Övriga länet Andelen mambo ökar i Stockholm I hela länet är var fjärde (26 procent) av åringarna mambo (bor hos förälder). Stockholm är en inflyttningskommun varför andelen mambo borde vara lågt, eftersom unga flyttar från föräldrar för studier eller arbete i Stockholm. Men ändå är andelen mambo i år 21 procent, vilket tycks vara en ökning från år 2001, då andelen var 16 procent. 4 I övriga länet är andelen högre, nämligen 30 procent, vilket är ungefär detsamma som år 2001 (se tabell 1). Andelen mambo bland dem i åldern år är 44 procent i hela länet, vilket är samma som år I Stockholm är andelen 32 procent i Stockholms stad och hela 49 procent i övriga länet i år. Jämfört med år 2001 har det inte skett några statistiskt säkra förändringar (se tabell 2). 3 Dagens Nyheter 17 mars 2009 s. 31 A-delen insändare av Emma Andersson 4 Skillnaden är statistiskt säker på 90-procentsnivån men inte på 95-procentsnivån. 9 Ungas boende /sb

10 Bland dem i åldern år är 9 procent mambo i både Stockholm och övriga länet. Det är inga säkra skillnader jämfört med år Dock har andelen mambo ökat i Stockholm mellan åren 2007 och 2009 samt minskat mellan åren 2005 och 2007 (se tabell 3). Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män. Medan cirka 18 procent av kvinnorna i årsåldern bor hos föräldrar är motsvarande andel 29 procent bland männen i Stockholms län. I Stockholm bor 16 procent av kvinnorna hos föräldrar jämfört med 25 procent bland männen. I övriga länet ligger siffrorna för både kvinnor och män högre, nämligen 26 respektive 34 procent. Det är en högre andel kvinnor som har en egen bostad, 57 procent jämfört med 44 procent bland männen i hela länet. Medan andelen män i egen bostad är densamma i Stockholm och i övriga länet, är andelen kvinnor i egen bostad 59 procent i Stockholm och 55 procent i övriga länet (se tabell 4). Det finns flera skäl till att unga kvinnor flyttar hemifrån tidigare än unga män. Ett är att de oftare lever i parförhållanden än män i samma åldrar. I åldersgruppen år är 47 procent av kvinnorna i hela länet är gifta/samboende mot endast 31 procent av männen i hela länet. Skillnaderna har varit ungefär desamma i alla undersökningar sedan år Andel gifta/samboende och genus i Stockholms län år Kvinna Man Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar Stigande boendekostnader för övriga ej mambo i Stockholm I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket betalar Du själv för Ditt boende? Du skall även räkna med hyra som Du betalar till Dina föräldrar för Ditt rum? Intervallgränserna har löpande ändrats med hänsyn till inflationen. Vid tolkning av resultaten bör man komma ihåg att en del är sammanboende eller delar en bostad med andra och då ofta delar på boendeutgifterna. Med frågan får vi alltså inte reda på hur mycket månadskostnaderna för en genomsnittlig bostad är eller har förändrats. Eftersom vi inte redovisade svaren på denna och flera andra frågor uppdelade på boendeform (mambo, egen bostad och övriga ej mambo 5 ) år 2001, kan vi bara studera 5 Bor hos anhörig, delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr rum, hyr i andra eller tredjehand, bor på annat sätt. Ungas boende /sb 10

11 förändringar för dessa grupper sedan år För dem som är mambo redovisar jag svaren i ett senare avsnitt. För dem med en egen bostad finns det ingen säker förändring av boendekostnaderna i fast penningvärde, varken i Stockholms stad eller i övriga länet, sedan år Procentandelen som betalar över kronor i månaden i år är 52 procent i Stockholm och 55 procent i övriga länet. Man kan uppskatta den genomsnittliga månadskostnaden till cirka kronor/månad i Stockholm och cirka kronor/månad i övriga länet (se tabell 5). Bland de övriga ej mambo har andelen som betalar över kronor i månaden i fast penningvärde ökat i Stockholm sedan I Stockholm ökade andelen från 24 procent år 2003 till 33 procent i år 6. I övriga länet är 29 procent i år, vilket skiljer sig signifikant från andelen år I genomsnitt betalade de övriga ej mambo cirka kronor per månad i Stockholm och cirka kronor per månad i övriga länet (se tabell 6). Färre i små bostäder bland dem i eget boende I undersökningen ställdes frågan: Hur stor är Din bostad? Jämfört med år 2003 har de med egen bostad av åringarna i Stockholm en lägre andel som bor i bostäder som är högst 1 rum och kök. Andelen minskat i Stockholms stad från 46 procent år 2003 till 33 procent i år. I övriga länet har andelen troligen också minskat från 26 procent till 20 procent i år. 7 I Stockholm har andelen av dem med en egen bostad som är större än 2 rum och kök ökat från 16 procent år 2003 till 23 procent i år. I Övriga länet är andelen högre, 38 procent, men det är ingen statistisk säker förändring sedan år I Stockholm bor 81 procent av dem med egen bostad i högst 2 rk. I Övriga länet är motsvarande andel 61 procent (se tabell 7). Däremot har inte de övriga som inte bor hos föräldrar känt av någon ökad bostadsstorlek. 56 procent har en lägenhet på högst 1 rum och kök i Stockholm. I övriga länet är andelen lägre nämligen 43 procent. Dessa andelar har inte förändrats statistiskt säkert sedan år 2003 (se tabell 8). Men bostadsstorleken hänger naturligtvis också ihop med hushållets storlek. En majoritet av ensamboende utan barn i Stockholm bor i högst 1 rum och kök, 63 procent. I övriga länet är det cirka varannan, 48 procent. Det är inga statistiskt säkra förändringar jämfört med tidigare år (se tabell 9). En stor majoritet (84 procent) av samboende utan barn i Stockholm bor i högst 2 rum och kök (är trångbodda enligt norm 3). Hela 23 procent bor i högst 1 rum och kök. I övriga länet är det också en majoritet även om andelen är lägre än i Stockholm, 61 procent, som bor i högst 2 rum och kök. Andelen som bor i högst 1 rum och kök är 15 procent och andelen som bor i lägenheter mindre än 1 rum och kök hela 6 procent. Brist på bostäder, höga boendekostnader och låga inkomster tvingar unga att tränga ihop sig (se tabell 10). Oförändrad hygienstandard I undersökningen ställdes frågan Har Du dusch eller badrum? År 2001 hade 97 procent av alla som inte bodda hos förälder i hela Stockholms län dusch eller badrum i lägenheten eller rummet. I år är denna andel 96 procent, vilket ligger inom den statistiska felmarginalen. 3 procent har det i anslutning till rummet eller lägenheten och 1 procent svarade inte. 6 Statistiskt säker skillnad på 90-procentsnivån 7 Säkerställt på 90-procentsnivån 11 Ungas boende /sb

12 Av dem med egen bostad (som vi kan följa från 2003) har 98 procent dusch eller badrum i lägenheten och 1 procent hade det bara i anslutning till lägenheten/rummet. I övriga länet var motsvarande andelar 97 respektive 2 procent. Det är inga säkra skillnader jämfört med år 2003 (se tabell 11). Bland övriga ej mambo, där bland andra boende i studentbostäder m.fl. ingår, har 92 procent dusch eller badrum i lägenheten eller rummet i år i hela länet. 6 procent har det i anslutning till lägenheten/rummet och 1 procent saknar det helt. Det är inga säkra skillnader jämfört med år 2003 (se tabell 12). Fler i eget boende klarar boendekostnader utan problem I undersökningen frågade man Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? Bland dem i eget boende tyder resultaten på att en större andel klarar dem utan problem i år jämfört med år 2003 i hela Stockholms län och i Stockholm. 78 respektive 79 procent uppger att de klarar boendekostnaderna utan problem. År 2003 var andelen i hela länet 72 procent och i Stockholm 70 procent. I övriga länet är det i år 76 procent som svarar på samma sätt. Det är dock drygt en av fem som har svårt att klara sina boendekostnader (se tabell 13). Bland övriga ej mambo är det en lägre andel som klarar boendekostnaderna utan problem jämfört med dem som har ett eget boende. I hela länet är andelen 66 procent. I denna grupp har det inte skett någon positiv utveckling (se tabell 14). Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad De flesta stannar i länet I årets undersökning ställdes för första gången frågan Planerar Du att under det närmaste året flytta till en annan bostad än den Du bor i? Den åldersgrupp som studeras kännetecknas av höga flyttfrekvenser, vilket naturligtvis också kan och bör påverka bostadsplaneringen. Cirka varannan av alla åringar hade inga flyttplaner, dvs. svarade Nej på frågan. I Stockholm är det 81 procent som planerade att stanna i staden och 94 procent som tänker stanna inom Stockholms län. I övriga länet är det 68 procent som planerar att stanna i samma kommun som i dag, medan 91 procent tänker stanna inom länet (se tabell 15). De som redan har en egen bostad flyttar mera sällan än andra. Cirka två tredjedelar av dem planerade inte att flytta alls. I Stockholm är det 85 procent som stannar i staden och 96 procent som stannar inom länet. I övriga länet är det 78 procent som planerar att stanna i den kommun de bor i idag och 92 procent som stannar inom länet (se tabell 16). Bland dem som saknar egen bostad är det högre andelar som planerar att flytta jämfört med dem som har en egen bostad. I hela länet tänker 42 procent av övriga ej mambo inte flytta, jämfört med 34 procent av dem som bor hos förälder (mambo). 72 procent av övriga ej mambo stannar i samma kommun som de bor i idag. Bland mambo är denna andel 62 procent. Men i stort sett samma andel i både dessa grupper planerar att stanna i länet (se tabell 17). 8 av 10 vill ha en egen bostad 5 av 10 har det I undersökningen ställdes frågan: Vilken boendeform passar Dina behov bäst idag? Frågan är utformad för att försöka komma åt hur de ser på sitt boende utifrån sina behov idag (med tanke på aktuell ekonomi, familjesituation, sysselsättning etc.). Med denna utformning av Ungas boende /sb 12

13 frågan får man en annan svarsfördelning jämfört med om man skulle ha frågat om önskad boendeform procent i hela svarar att egen bostad (hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller egnahem) är den boendeform som passar deras behov bäst idag, vilket kan jämföras med att 50 procent bor så idag. Översättar man detta till antal personer så är det totalt i hela länet cirka som efterfrågar eget boende, men bara cirka åringar som redan har det. I hela länet har andelen unga som efterfrågar en egen bostad minskat från 85 procent år 2001 till 79 procent i år. I Stockholm har den minskat från 89 procent 2001 till 81 procent i år. I övriga länet svarar 78 procent att någon form av egen boende passar dem bäst, vilket inte är någon säker skillnad jämfört med år Den mest efterfrågade boendeformen i denna grupp är hyresrätt som 38 procent efterfrågar i hela länet. I Stockholm efterfrågar 41 procent hyresrätt och i övriga länet är det 35 procent. Jämfört med år 2001 har efterfrågan på hyresrätt minskat i Stockholm från 50 procent år 2001 till 41 procent i år och i övriga länet från 42 till 35 procent. Den näst mest efterfrågade formen av eget boende är bostadsrätt. I hela länet efterfrågas det av 32 procent, vilken är en ökning sedan 2001 (27 procent) men en minskning sedan 2007 (37 procent). I Stockholm anser 35 procent att bostadsrätt passar bäst. Det är dock ingen säker förändring jämfört med år 2001, vilket det var år 2007 då 39 procent efterfrågade bostadsrätt. I övriga länet anger 29 procent bostadsrätt, vilket är en ökning sedan 2001 (24 procent) men en minskning sedan 2007 (35 procent). De unga har en något ändrad syn på bostadsrätten i år jämfört med år 2007, vilket sannolikt beror på sjunkande bostadspriser och ökade svårigheter att låna för många. Bilden av bostadsrätten som en säker vinstmaskin har fått sig en törn. I hela länet anger 10 procent av de unga att egnahem passar dem bäst idag. Det är ingen säker skillnad jämfört med år I Stockholm är det endast 5 procent som svarar egnahem, vilket är en minskning sedan 2001, då andelen var 9 procent. I övriga länet är det en högre andel än i Stockholm som svarar egnahem och den andelen har inte förändrats säkert sedan år Andelen som svarar förälder har ökat i hela länet från 8 procent år 2001 till 11 procent i år. I Stockholm har denna andel också ökat från 4 till 9 procent. I övriga länet är den 13 procent, vilket inte är någon säker skillnad jämfört med år Även efterfrågan på studentbostad har ökat något i hela länet och troligen i Stockholm från 2 till 4 procent. Man kan också notera att efterfrågan på boende i andra hand är i de närmaste obefintlig. Dessa har därför lagts in under kategorin Annat. Andelen svar är 0 procent (se tabell 18). Hur man svarar på frågan om vilken boendeform som passar behoven bäst idag beror till viss del hur man faktiskt bor. I diagrammet visas skillnaden mellan antalet unga i hela länet som anger en viss boendeform som den som passar deras behov bäst och det antal unga som bor så idag. Svaren visar att det skulle bli stora förändringar i ungas boendemönster om de fick sina behov tillgodosedda. Cirka unga saknar och behöver en egen bostad. Nästan lika många bor antingen på annat sätt, framför allt i andra hand, eller hos föräldrar och skulle vilja bo på ett annat sätt. 8 Se till exempel Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s Ungas boende /sb

14 Bästa passande minus boende idag 2009 Stockholms län antal i tusental år Annat (andra hand) S:a egen bostad Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Hyra rum Studentbostad Kompisar Anhörig Föräldrar 24,2 28,3 0,9 2,2 0,8 1,9 11,8 19,1 28,3 58,0 40,0 20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 Antal i tusental Hyresrätt första alternativ för dem som saknar egen bostad Av dem som idag är mambo anser 47 procent i Stockholms län att en egen bostad skulle passa deras behov bäst idag. Av de tre upplåtelseformerna anges hyresrätt av 31 procent, bostadsrätt av 15 procent och egnahem av 2 procent. Av de övriga som inte är mambo men som inte idag har en egen bostad (övriga) anser 75 procent i Stockholms län att en egen bostad passar deras behov bäst idag. 49 procent svarar hyresrätt, 22 procent bostadsrätt och 5 procent egnahem. Bland dem som redan har en egen bostad finns det en dragning från hyresrätt mot bostadsrätt och egnahem. I Stockholms län svarar 46 procent av dem med egen bostad att bostadsrätt passar deras behov bäst idag, 36 procent svarar hyresrätt och 16 procent egnahem. Det finns några som inte vill (eller kanske inte har råd) att ha kvar ett eget boende (se tabell 19). Idag bor cirka 48 procent av dem med egen bostad i hyresrätt, 45 procent i bostadsrätt och 7 procent i egnahem i hela länet. Det finns en underförstådd bostadskarriär från hyresrätt till bostadsrätt och egnahem. Troligen har denna trend förstärkts av den bristande neutraliteten i samhällets behandling av upplåtelseformerna. Hyresrätten saknar de ränteavdrag som övriga upplåtelseformer har. Dessutom har investeringsstödet och räntebidraget riktat till hyresrätten upphört. Att ombildning i dagens situation ses som en bra kapitalinvestering påverkar dessutom sannolikt. Detta eftersom man som hyresgäst vid en förfrågan om ombildning erbjuds att köpa den under rådande marknadspriser på bostadsrätter. 9 Många samboende i Stockholm efterfrågar små bostäder I undersökningen frågade vi dem som svarat att annat boende än hos föräldrar passade dem bäst: Hur stor skulle bostaden behöva vara? 9 Se till exempel Lindström J (2007) Förändringar på Möllevången, En studie över ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter på Möllevången/Karlskronaplan i Malmö, UppsatsSGE 402, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet där värdegapets inverkan på ombildningar berörs. Ungas boende /sb 14

15 Det vanligaste svaret är 2 rum och kök i båda åldersgrupper och i både Stockholms stad och övriga länet. Men som framgår av diagrammet nedan är efterfrågan på mindre bostäder större i Stockholm än i övriga länet. Medan två tredjedelar av åringarna i Stockholm efterfrågar bostäder på högst 2 rum och kök är motsvarande andel i övriga länet 58 procent. Men det finns också skillnader mellan hur man svarar i de båda åldersgrupperna åringarna efterfrågar oftare än åringar större bostäder, medan de yngre oftare efterfrågar 1 rum och kök än de äldre åringarna i övriga länet efterfrågar oftare större bostäder än samma åldersgrupp i Stockholms stad (se tabell 20). Bland de unga utan hemmavarande barn efterfrågar både ensamboende och samboende i oftast 2 rum och kök. 82 procent av de ensamboende utan barn efterfrågar högst 2 rum och kök i Stockholm och 82 procent i övriga länet. Men bland de samboende är det en majoritet i Stockholm, 53 procent, och en minoritet i övriga länet (35 procent) som efterfrågar en bostad om högst 2 rum och kök. En bidragande orsak till att även hushåll som består av två personer oftast efterfrågar lägenheter på 2 rum och kök och t.o.m. mindre är naturligtvis de höga boendekostnaderna och att många unga inte har råd med större bostäder (se tabell 21). Tyvärr är urvalet för litet för att se hur samboende med barn i Stockholm ser på detta. Det talas om en ny trend där samboende med barn i Stockholms innerstad tränger ihop sig hellre än flyttar utanför innerstaden beroende på kommunikationer och utbud. Hushållens sägs väga trångboddhet mot kortare restider, mer tid med barnen och ett större utbud nära bostaden. I varje fall visar data i denna undersökning att samboende i Stockholm oftare än samboende i övriga länet efterfrågar mindre bostäder. Efterfrågad bostadsstorlek år 2009 samboende utan barn år Procent Stockholm Övriga länet < 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk Ej svar Högst 2 rk Drygt varannan vill dela bostad med minst en till Vi frågade samma personer också: Hur många vuxna skulle bo i bostaden? I Stockholm vill varannan åring dela bostaden med en annan vuxen, och 2 procent vill dela den med flera. I övriga länet vill fler, 57 procent, dela bostad med ytterligare en vuxen och ytterligare 1 procent vill dela bostad med en ytterligare vuxen. Det är inga säkra skillnader jämfört med hur man svarade år 2007 (se tabell 22) 15 Ungas boende /sb

16 I Stockholm svarar 23 procent av de som idag bor ensamma att de skulle vilja dela bostad med minst en annan vuxen person. I övriga länet är andelen 29 procent. Dessa siffror kan tolkas som att bristen på bostäder medför att färre är samboende än som skulle vilja vara det. Det skulle i så fall vara ett stöd för holkteorin, enligt vilken tillgången på bostäder påverkar hushållsbildning. Visserligen är siffrorna inte helt jämförbara eftersom det kan vara en skillnad mellan att vara samboende och att dela bostaden med en annan vuxen. En stor majoritet av dem som är ensamboende idag vill ändå fortsätta med det, i Stockholms stad 71 procent och i övriga länet 68 procent. I Stockholm vill 90 procent av de samboende fortsätta att vara det, medan 5 procent vill bo själva igen. I övriga länet är motsvarande andelar bland de samboende 94 och 3 procent(se tabell 23). Bland dem med egen bostad är det 63 procent i Stockholm och 71procent i övriga länet som vill dela bostad med en annan vuxen. Det är 31 procent i Stockholm och 25 procent som vill bo själva. Bland mambo är det 65 procent i Stockholms län som vill ha en bostad för sig själva och 30 procent som vill dela den med en annan vuxen. Bland övriga ej mambo är det 53 procent som vill bo själva och 39 procent som vill dela bostad med en annan vuxen. Det är inga säkra förändringar sedan år 2007 (se tabell 24). 30 procent i Stockholms län kan betala högst kronor i månaden I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket skulle du själv kunna betala för denna bostad? Intervallgränserna är satta i fast penningvärde, för att möjliggöra jämförelser mellan åren. Spridningen på svaren är stor. Av alla åringar i Stockholm kan 15 procent betala högst kronor och 29 procent högst kronor i månaden. I övriga länet är motsvarande andelar 19 och 31 procent. Jämfört med år 2007 har dessa andelar minskat. I den andra ändan kan 35 procent i Stockholm betala mer än kronor själv för en bostad. I övriga länet är andelen 31 procent. Dessa andelar har dock inte förändrats säkert sedan år 2007 (se tabell 25). När man jämför med hur mycket de betalar idag med hur mycket de säger att de skulle kunna betala framgår, att en del kan betala lite mer än vad de gör idag. Av dem i Stockholms län med eget boende idag kan 72 procent betala mer kronor i månaden, men 54 procent betalar idag över kronor. Bland övriga ej mambo i Stockholms län kan 56 procent betala mer än kronor i månaden, medan 31 procent gör det idag. Det betyder att ett antal skulle kunna betala lite mer för en bostad som passar deras behov än vad de betalar idag (se tabell 26). De som efterfrågar egnahem kan betala mest men räcker det? För att koppla den boendeform de ansåg passade deras behov bäst med hur mycket de kunde betala, körde vi dessa mot varandra. Tyvärr ökar den statistiska osäkerheten ju mindre grupper man studerar. Därför redovisar jag siffror om betalningsförmågan för egnahem enbart i hela Stockholms län. Det är tydliga skillnader på hur mycket man kan betala och val av boendeform. Speciellt är de som efterfrågar egnahem uppenbarligen beredda att betala betydligt mer än de övriga. Samtidigt framgår att en del val av boendeform inte riktigt stämmer med vad det kostar idag 59 procent av åringarna i Stockholms län kan betala över kronor per månad för att bo i egnahem och 37 procent kan betala mer än kronor i månaden. En beräkning gjord på svaren visar att de som efterfrågar ett egnahem i genomsnitt kan betala cirka kronor per månad (se tabell 27). Ungas boende /sb 16

17 Eftersom de som efterfrågar egnahem i allmänhet tänker sig att dela bostad kan man förmodligen dubblera denna kostnad (två vuxna som delar på kostnaden). Men det betyder ändå att en hel del av dem som efterfrågar egnahem inte har råd med det, i varje fall inte om det ska ligga i Stockholms län. Priserna på både egnahem och bostadsrätter har sjunkit en del sedan förra undersökningen år Medelpriset för ett egnahem under perioden december 2008-februari 2009 var 3,2 miljoner i Stockholms län enligt både SCB och Mäklarstatistik. Det var oerhörda skillnader i försäljningspris mellan kommunerna. Dyrast var villorna i Lidingö med ett snittpris på nästan 6,5 miljoner, tätt följt av Danderyd med priser på 6,2 miljoner. I Stockholm var snittpriset cirka 3,6 miljoner. Billigast var de i Norrtälje 1,8 miljoner och Nynäshamn 2,0 miljoner kronor. I regionen får man i genomsnitt räkna med en månadskostnad på cirka kronor oräknat amorteringar plus att man bör ha en reserv för oväntade utgifter. Då har jag räknat med att man kan låna till allt, alltså även kostnader för lagfart och stämpelavgifter, vilket idag är osannolikt. Dessutom kräver bankerna idag ofta även amortering. Eftersom efterfrågan på egnahem är relativt låg bland dessa unga bygger undersökningens siffror om betalningsförmåga på relativt få observationer, vilket medför en ganska stor osäkerhet i svaren på hur mycket man är beredd att betala för egnahem. Ändå står det klart att en del av dem som efterfrågar egnahem troligen inte klarar dagens prisnivåer. Däremot är det bättre säkerhet i svaren för dem som efterfrågar hyres- och bostadsrätter. Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt De som efterfrågar hyresrätt eller bostadsrätt kan inte betala lika mycket som dem som efterfrågar egnahem. Av dem i Stockholm som efterfrågar i hyresrätt kan 13 procent betala högst kronor själv, 26 procent högst och 47 procent högst kronor i månaden. I övriga länet är motsvarande procentandelar 19, 34 och 53 procent. I genomsnitt kan man i Stockholm betala cirka kronor per månad för en hyresrätt och kronor per månad i övriga länet De som efterfrågar bostadsrätt har en något högre betalningsförmåga. I Stockholm kan 15 procent av dem betala högst kronor, 25 procent högst kronor och 33 procent högst kronor i månaden. I övriga länet är motsvarande procenttal 18, 27 och 43 procent (se tabell 28). För att kunna ställa den uppgivna betalningsförmågan mot aktuella hyror och kostnader har jag utgått från boendekostnader i små lägenheter avsedda för en person, främst 1 rum och kök men även 2 rum och kök eftersom även ensamstående efterfrågar framför allt 2 rum och kök. Hyresgästföreningen Region Stockholm har tagit fram aktuella hyror år 2009 i ett antal av kommunerna i länet. Inga av dessa är nybyggda, men ändå är spridningen ganska stor. Ettorna har hyror från kronor (Lidingö) till (Stockholm). Enligt SCB:s statistik var den genomsnittliga hyran år 2007 i Stockholm i en lägenhet på 1 rum och kronor i månaden och hyrorna i lägenheter på 1 rum och kök byggda samma år i Stor-Stockholm var i genomsnitt kronor per månad enligt SCB. Och sedan dess har hyrorna höjts i två omgångar, år 2008 och Ungas boende /sb

18 För lägenheter om 2 rum och kök varierar hyrorna enligt Hyresgästföreningens redovisning år 2009 mellan (Lidingö) till kronor (Stockholm) (se tabell 61). De genomsnittliga hyrorna i Stockholms län för 2 rum och kök år 2007 var enligt SCB kronor per månad och för nybyggda 2 rum och kök byggda samma år hade en genomsnittlig hyra på kronor per månad. Av dessa uppgifter framgår att många som efterfrågar hyresrätt skulle ha råd att hyra en genomsnittlig lägenhet om 1 rum och kök. Problemet är att det inte finns knappt några lediga lägenheter och konkurrensen om de billiga lägenheterna är hård. Det skulle dock vara svårare för många att klara hyran bo ensamma i en genomsnittlig 2 rum och kök om det fanns sådana lediga. De stora skillnaderna i hyra mellan nybyggda och äldre bostäder ger i blixtbelysning den negativa effekt som ombildningarna av äldre hyresrätter till bostadsrätter har på ungas möjligheter att klara boendekostnaderna. De kommunägda bostadsföretagen ska ju bygga nya hyresrätter för de pengar de får in i samband med ombildningarna. Men dessa nya bostäder lär inte bli åtkomliga för en majoritet av de unga. Enligt Mäklarstatistik var snittpriset på en bostadsrätt om 1 rum och kök under perioden december 2008 till februari 2009 i Stockholm kronor, månadsavgiften var kronor och ytan igenomsnitt 34,2 kvm. Siffrorna bygger på 420 försäljningar. Detta skulle motsvara en genomsnittlig månadskostnad på cirka kronor om man lånade till allt och inte amorterade. I månadskostnaden ingår inte heller kostnader för det inre underhållet och reparationer i lägenheten eller reserv om något skulle gå sönder. I övriga länet kostade en etta i genomsnitt kronor med en månadsavgift på kronor och en genomsnittlig yta på 37,9 kvm. I detta fall var det 228 försäljningar. Det motsvarar en månadskostnad på cirka kronor med ovan nämnda förutsättningar. Med den nuvarande prisbilden på bostadsrätter i Stockholms län lär det vara svårt för många som efterfrågar en bostadsrätt att köpa en. Max för en studentbostad Bland dem som efterfrågar studentbostad kan mellan 32 och 63 procent betala högst och mellan 58 och 86 procent högst kronor i månaden. De stora procentintervallen förklaras av att det var få av de svarande som efterfrågade studentbostäder. Bland dem som efterfrågar andra boendeformer (bo med kompisar, hyra rum, bo hos anhörig eller andra former dock inte hos förälder) är det mellan 40 och 65 procent som kan betala högst och mellan 65 och 87 procent som kan betala högst kronor i månaden. De breda konfidensintervallen beror även i detta fall på få observationer. Alla dessa siffror avser hela Stockholms län. Det behövs ett tillskott av prisvärda bostäder idag På grundval av undersökningen kan man göra beräkningar av det antal bostäder som skulle behövas för att täcka de unga vuxnas efterfrågan. Svaren på undersökningens frågor återspeglar en kombination av önskningar och anpassningar till rådande förhållanden samt ekonomiska villkor. Ett sätt att ta reda på hur många normala bostäder (hyresrätter, bostadsrätter och egnahem) som de unga efterfrågar är att beräkna skillnaden mellan det antal som uppger att dessa boendeformer passar deras behov bäst idag och det antal som redan bor så. Samtidigt måste vi ta hänsyn till hushållsstorleken, eftersom en hel del är gifta eller samboende. Vid dessa beräkningar har jag utgått från det genomsnittliga antalet vuxna i de olika Ungas boende /sb 18

19 upplåtelseformerna, enligt svaren i denna undersökning. När det gäller efterfrågan på egnahem har jag utgått från att två vuxna ska bo i varje egnahem. Enligt denna beräkning skulle det idag behövas totalt ytterligare cirka bostäder i länet med riktigt besittningsskydd för att möta de unga vuxnas behov. Av dessa skulle cirka vara hyresrätter, bostadsrätter och egnahem. De nya bostäderna skulle fördelas ganska jämnt mellan Stockholm, , och övriga länet, Jämfört med motsvarande beräkningar år 2001 har efterfrågan minskat i år. Då beräknades att det skulle behövas cirka bostäder, varav i Stockholm och i övriga länet. Även jämfört med 2007 är det möjligen en minskning, då efterfrågades nämligen bostäder. Anmärkningsvärt är den minskning i efterfrågan på bostadsrätter som skett mellan 2007 och Den är nu t.o.m. lägre än den var Samtidigt ökade efterfrågan på hyresrätter mellan 2007 och Sannolikt har det förändrade läget på bostadsmarknaden spelat roll härvidlag, liksom även att både byggande och ombildningar ökat andelen bostadsrätter i bostadsbeståndet (se tabell 29). Det är viktigt att det blir ett ökat utbud av bostäder med hyror och priser som de unga kan betala. Som framgått av tidigare avsnitt är det en hel del av de unga som sannolikt har svårt att klara hyrorna i nyare bostäder eller priserna på bostadsrätter och egnahem på dagens bostadsmarknad i Stockholms län. Beräknad bostadsefterfrågan i Stockholms län år Antal i tusental 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 8,0 7,5 12,5 5,5 6,0 4,5 10,0 12,0 16,5 11,5 24,5 21,5 17,5 18,5 14,5 Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Den minskade efterfrågan sedan år 2001 beror till viss del på att. man måste vara två för att klara boendekostnaden, vilket också medfört att fler svarar att det passar bäst att bo kvar med föräldrar inte för att de vill utan för att verkligheten är som den är. Om behov och efterfrågan - betalningsförmåga Behov behöver inte vara liktydigt med efterfrågan i nationalekonomisk terminologi. Ett upplevt och uttalat behov innebär vilja att efterfråga, men inte nödvändigtvis förmåga att betala. Efterfrågan i ekonomisk teori inrymmer per definition också förmågan att betala. Ett bostadsbyggande styrt av efterfrågan sker då inte i första hand för att täcka de behov som finns, utan för att svara mot betalningsviljan hos dem som vill ha en bostad. En hel del nationalekonomer förnekar att det finns ett mätbart bostadsbehov eller att det skulle finnas någon bostadsbrist. Allt är en fråga om priser och betalningsvilja: 19 Ungas boende /sb

20 En central fråga under snart 50 år i svensk bostadspolitik är frågan om bostadsbristen. Men denna brist är och har alltid varit en myt. Mer än hälften av det svenska bostads-beståndet är idag föremål för fri prissättning som ägarlägenheter. Detta gäller egnahem och bostadsrätter. På denna marknad finns det alltså ingen brist annat än i teknisk mening. 10 Denna diskussion rymmer ett vägval. Ska bostaden ses som vilken vara som helst eller som en social rättighet? Annorlunda uttryckt: ska enbart hushållens betalningsvilja styra utbudet av bostäder eller ska även fattiga hushåll bör ha rätt till en bostad, kanske liten men med godtagbar standard? Jag har här valt att utgå från människornas uttalade behov. I Europarådets sociala stadga antagen 1966 står: Artikel 31: I avsikt att tillförsäkra det effektiva utövandet av rätten till bostad förbinder sig länderna att vidta åtgärder avsedda att verka för tillgång till bostäder med en fullgod standard; att förhindra och minska hemlöshet med sikte på dess gradvisa försvinnande; att göra boendekostnaderna tillgängliga för dem utan tillräckliga resurser. I den svenska Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det är högst rimligt om bostadspolitiken, regionalt och på riksplanet har ha en sådan målsättning även i praktiken. Ombildning ger inte fler bostäder Det finns fortfarande ett intresse för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter speciellt i attraktiva bostadsområden även om den nuvarande krisen har dämpat intresset en del. En del kommunpolitiker vill också göra det möjligt för hyresgäster i det kommunägda bostadsföretaget att göra ombildningar. För dem som bor i attraktiva bostadsområden (det är i princip bara där som ombildningsintresset finns) och har råd kan detta vara ekonomiskt intressant eftersom försäljningspriset för en hyresfastighet i attraktiva områden understiger summan av marknadspriserna för de enskilda lägenheterna i samma fastighet på bostadsrättsmarknaden. Det kan vara en bra kapitalinvestering för det enskilda hushållet. Men det skapar inga nya bostäder. Det blir tvärtom svårare för flertalet av dem som idag saknar en egen bostad att träda in på bostadsmarknaden. 11 Det visar sig att genomsnittshyrorna i nyligen ombildade fastigheter som tillhört de kommunägda bostadsföretagen i Stockholm är låga. Om de pengar som dessa företag fått in används för att bygga nya hyresrätter kan de aldrig bygga lika många som sålts. Dessutom kommer de nya bostäderna ha hyror som flertalet unga och andra med låga inkomster inte kan klara. Bostadsrättsföreningens medlemmar tar på sig ansvaret för fastigheten och den framtida värdeutvecklingen är inte given, vilket numera fler borde ha lagt märke till. Även om en majoritet av hyresgästerna i en fastighet är med på ombildningen kan en del vilja och har också rätt att bo kvar med hyresrätt. Erfarenheterna av detta är inte så bra. Konflikter mellan kvarvarande hyresgäster och de nya bostadsrättsinnehavarna är legio. 10 Meyersson P-M, Ståhl I, Wickman K (1990) Makten över bostaden, SNS förlag, Kristianstad 11 Se till exempel Lindström J (2007) Förändringar på Möllevången, En studie över ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter på Möllevången/Karlskronaplan i Malmö, UppsatsSGE 402, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet Ungas boende /sb 20

Rapport. Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009

Rapport. Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009 Rapport Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009 HUR BOR 20 27-ÅRINGARNA? HUR VILL DE BO? Sven Bergenstråhle 2 (54) I sammandrag 27 000 unga i Malmö och Lund saknar egen bostad Det har blivit

Läs mer

Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle 2 Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i

Läs mer

Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands län år 2005 2007

Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands län år 2005 2007 Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands år 2005 2007 Västeråsversionen Sven Bergenstråhle Sammanfattning Årets undersökning av unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands visar att de ungas bostadsefterfrågan

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen bostad

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än hälften

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 3 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 213 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 19 8 vill ha egen bostad men saknar det idag 13 3 bostäder

Läs mer

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 19 8 vill ha egen bostad men saknar det idag 13 3 bostäder

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

32 procent bor. 42 200 vill ha egen. 27 800 bostäder behövs. 16 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 42 200 vill ha egen. 27 800 bostäder behövs. 16 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 42 2 vill ha egen bostad men saknar det idag 27 8 bostäder

Läs mer

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 88 6 vill ha egen bostad men saknar det idag 59 9 bostäder

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO i samarbete med SUS. 2009-09-16 Författare: Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO (föräldraledig) Kristina Persdotter

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE

HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 3 BOSTADSMARKNADSLÄGET 4-5 Ett Stockholm i förändring HYRESMARKNADSLÄGET 6-7 Ett tufft klimat för Stockholms

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2013

Skanskas bostadsrapport 2013 Skanskas bostadsrapport 2013 Förord Metodik Sammanfattning 3 4-5 6-9 Inställning till och prisutveckling för nya bostadsrätter: Stockholm Göteborg Malmö Om Skanska Nya Hem 10-13 14-17 18-21 22 Förord Det

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena

Boverket. Första bostaden. Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boverket Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena Boverket månad år 2008 Titel: Första

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande 1 Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Bo-Analys och vostra konsulter 2015 2 Förord Det har länge funnits ett behov av mer detaljerade

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 BAKGRUND Studenter har idag en tämligen svår situation på Stockholms bostadsmarknad. I Stockholms län

Läs mer

HUR VILL DU BO? EN BROSCHYR OM HUR BOENDET SER UT I SVERIGE OCH HUR UNGA BLOGGAR OM SITT BOENDE. hur vill du bo? 1

HUR VILL DU BO? EN BROSCHYR OM HUR BOENDET SER UT I SVERIGE OCH HUR UNGA BLOGGAR OM SITT BOENDE. hur vill du bo? 1 HUR VILL DU BO? EN BROSCHYR OM HUR BOENDET SER UT I SVERIGE OCH HUR UNGA BLOGGAR OM SITT BOENDE hur vill du bo? 1 VAD ÄR ALLMÄNNYTTAN? Varje kommun har ansvar för att invånarna i kommunen har HUR VILL

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Så söker du bostad eller bilplats

Så söker du bostad eller bilplats Så söker du bostad eller bilplats 1 Innehåll Så söker du - steg för steg 3 Frågor & svar ställa sig i kö 6 Frågor & svar söka bostad och bilplats 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning

Läs mer